Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015

Transkript

1 Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015 Länsstyrelsen Skåne Amelie Jarlman och Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: , ISBN: Rapportnummer: 2016:20 Layout: Tryckeri, upplaga: Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne, 25 ex Tryckår: 2016 Omslagsbild Framsidans foto visar Caloneis amphisbaena, en näringskrävande kiselalg som noterades i Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE, Si96M (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). Mikroskopfotona i figur 6-7 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB. Övriga foton samt lokalfoton är tagna av Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne.

3 Förord Föreliggande rapport utgör en delrapportering inom övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar. Undersökningen utgör även en del av den regionala övervakningen av kiselalger Inom UC4LIFE:s skånska projektområden Fyleån och Klingavälsån, tillhörande Nybroåns respektive Kävlingeåns vattensystem, har totalt fyra lokaler upp- respektive nedströms åtgärd undersökts med avseende på kiselalger I Fyleån nedströms åtgärd togs prov även 2012 (inom regional miljöövervakning). Dessutom har Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån samt Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån undersökts 2012 och Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlingsnamnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet. Huvudsyftet med denna delrapportering är att tillgängliggöra resultaten från kiselalgsundersökningen i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån. Kiselalgsundersökningen ingår som en del i övervakningen (UC4LIFE, E.2 Monitoring) för att ge en bild av kiselalgssamhället före och efter restaureringsåtgärd. Fyleån har återmeandrats sommaren 201 och Klingavälsån under hösten Jarlman Konsult AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, utfört kiselalgsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utfördes 11 september 2015 av Marie Eriksson och Lars Risinger (Länsstyrelsen i Skåne län). Amelie Jarlman har analyserat och bearbetat resultaten av kiselalgerna samt skrivit huvuddelen av rapporten. Samma index och bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningsarbetet och regional miljöövervakning, för att bedöma status utifrån kiselalgssamhället samt ekologisk status, har använts här. Projektet har delvis bekostats med medel från UC4LIFE-projektet, men till största delen av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för regional miljöövervakning, vattenförvaltningsarbetet och 1:12 anslaget. Malmö april 2016 Marie Eriksson UC4LIFE/Miljöavdelningen Kristian Wennberg Chef Fiske- och vattenvårdsenheten

4 Innehållsförteckning FÖRORD... SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 METODIK... 8 RESULTAT OCH DISKUSSION TACK REFERENSER BILAGOR... 2 Bilaga 1 Artlistor Bilaga 2 Kort rapport för varje provtagningslokal Trydeån, uppströms sammanflödet med Fyleån Fyleån, uppströms åtgärd UC4LIFE (nedströms Eriksdalsvägen) Fyleån, nedströms åtgärd UC4LIFE (uppströms sammanflödet med Trydeån) Fyleån, nedströms sammanflödet med Trydeån Klingavälsån, uppströms åtgärd UC4LIFE (nedströms Ilstorpsvägen) Klingavälsån, nedströms åtgärd UC4LIFE (uppströms järnvägsbro) Bilaga Karta för varje provtagningslokal Bilaga 4 Missbildade kiselalgsskal 4

5 Sammanfattning Kiselalgsundersökningen i Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) visade god status 2015, men IPS-indexet låg nära gränsen mot måttlig status och mängden näringskrävande arter var mycket stor, varför lokalen kan anses ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) och Fyleån nedströms åtgärd (Si9M) hade måttlig status, men indexvärdet på nedströmslokalen låg mycket nära god status är första gången, sedan grävningarna för återmeandring av ån inleddes, som förhållandena var något bättre nedströms åtgärd än uppströms. Det är också första gången som indexvärdena på lokalen nedströms åtgärd är ungefär desamma som de var 2012, dvs. innan grävningarna startades. Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) bedömdes 2015 tillhöra måttlig status (expertbedömning), eftersom IPS-indexet låg på gränsen till måttlig status, samtidigt som mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) förhöjd. De två lokalerna i Klingavälsån Si97M uppströms åtgärd och Si98M nedströms åtgärd visade hela perioden måttlig status. På uppströmslokalen var IPS-indexet lägst 201, vilket kan sammanhänga med en tillfällig bräddning av avloppsvatten från reningsverket i Blentarp i maj 201. På nedströmslokalen var indexvärdet lägst 2014, i samband med att grävningar för återmeandring pågick. De svaga tendenser till förbättringar av förhållandena nedströms åtgärderna, som kan ses i både Fyleån och Klingavälsån 2015, gör att det vore intressant att följa utvecklingen i dessa kiselalgssamhällen även framöver. Surhetsindexet ACID visade alkaliska (årsmedel-ph över 7,) eller nära neutrala (årsmedel-ph mellan 6,5-7,) förhållanden på samtliga lokaler, dvs. att ingen surhetspåverkan föreligger. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) har framför allt haft ett något lägre indexvärde än övriga lokaler och även en liten förekomst av det surhetståliga kiselalgssläktet Eunotia (dock arter som även trivs i mer eller mindre näringsrika vatten). Andelen missbildade kiselalgsskal, som kan visa påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening, pekade 2015 på ingen/obetydlig påverkan i Fyleån upp- och nedströms åtgärd, Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån samt i Klingavälsån nedströms åtgärd. I Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån och i Klingavälsån uppströms åtgärd kan en svag påverkan föreligga. Den slutliga klassningen av påväxt görs genom att de två indexen IPS och ACID vägs samman. I samtliga undersökta lokaler i Klingavälsån, Fyleån och Trydeån, blir den slutliga klassningen av påväxt densamma som statusen för IPS tillsammans med dess stödparametrar d.v.s. närings- och föroreningspåverkan. Detta beror på att samtliga lokaler har bedömts ligga i ph-intervall som motsvarar alkaliska och nära neutrala förhållanden, vilket visar att ingen försurningspåverkan föreligger. 5

6 Inledning Föreliggande undersökning ingår i övervakningsdelen av UC4LIFEprojektet, som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar. Undersökningen utgör även en del av den regionala övervakningen av kiselalger Undersökningen har bekostats av UC4LIFE samt av Länsstyrelsen Skånes regionala miljöövervakning, vattenförvaltningsarbete samt 1:12-anslaget från Havs- och Vattenmyndigheten. Undersökningen avser att ge underlag för uppföljning av de restaureringsåtgärder (bland annat i form av återmeandring), som har genomförts i Fyleån och Klingavälsån inom UC4LIFE-projektetet. I Fyleån har två lokaler undersökts, varav lokalen Si96M Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE ligger nedströms Eriksdalsvägen och lokalen Si9M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE ligger uppströms sammanflödet med Trydeån (figur 1). Den sistnämnda lokalen undersöktes även 2012 inom den regionala miljöövervakningen, d.v.s. innan grävningarna i Fyleån hade påbörjats har även en lokal i Trydeån, uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M), samt en lokal i Fyleån, nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M), analyserats. Dessa två lokaler som ligger i Nybroåns huvudfåra (vilken byter namn på flera ställen) har även undersökts 2012 inom den regionala miljöövervakningen (Eriksson & Jarlman, 2014). I Klingavälsån har två lokaler undersökts, en upp- och en nedströmslokal till åtgärden: Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE, nedströms Ilstorpsvägen, och Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE uppströms järnvägsbron. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar eller tillkommer. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.). 6

7 A) B) Figur 1. Översiktskarta samt detaljkartor för undersökta kiselalgslokaler 2015 i A) Klingavälsån och B) Fyleån. Lokaler uppströms åtgärd markeras med fyrkant och lokaler nedströms åtgärd med cirklar. Övriga punkter i Nybroåns huvudfåra markeras med trekanter. 7

8 Metodik Allmänt om undersökningsområdena Fyleån återmeandrades 201, på en sträcka mellan de två provtagningspunkterna Si96M Fyleån nedströms Eriksdalsvägen och Si9M Fyleån uppströms sammanflödet med Trydeån (figur 2). I Klingavälsån genomfördes återmeandringen under 2014 (figur ). På grund av kraftig nederbörd och översvämningar i månadsskiftet augusti/september 2014, kunde jordmassor inte forslas bort och vissa andra åtgärder inte genomföras. Bortforsling av massor och andra återstående åtgärder genomfördes istället under Blentarps ARV har inte bräddat vid något tillfälle under 2015 och har därmed inte påverkat förhållandena eller kiselalgssamhället i Klingavälsån. En ny pumpstation håller på att byggas i Blentarp och en ny avloppsledning, som ska transportera avloppsvatten från Blentarp via Sövde till Sjöbo, håller på att anläggas. Senast i december 2016 ska Blentarps ARV vara ur drift. Figur 2. Återmeandrad sträcka i Fyleån hösten 2015, två år efter åtgärden

9 Figur. Sträcka i Klingavälsån hösten Återmeandringen gjordes 2014 och åtgärdsarbetet slutfördes under Kiselalgslokalerna i Fyleån och Klingavälsån utgör referenslokaler inom UC4Life-projektet, uppströms och nedströms åtgärdsområdena. Tanken är att referenslokalerna ska vara så opåverkade av människan som möjligt, både i den närmaste omgivningen och i själva vattendragssträckan. Tyvärr har två av referenslokalerna påverkats under 2015; Si9M Fyleån uppströms sammanflödet med Trydeån innan själva kiselalgsprovtagningen och Si97M Klingavälsån, nedströms Ilstorpsvägen efter kiselalgsprovtagningen På nedströmslokalen i Fyleån, har buskar och annan vegetation röjts bort under det gångna året, vilket har medfört att marken har blottats och att jorderosionen har ökat. Dessutom har stängsel tagits bort, vilka tidigare höll de tunga köttdjuren borta från den nedre delen av Fyleån. Nu går köttdjuren in i området och korsar ån, vilket har lett till att upptrampade kostigar har bildats invid ån och att kanterna eroderar ner i ån (figur 4). I oktober 2015 rensades uppströmslokalen i Klingavälsån på framförallt vegetation, men också sediment (figur 5). 9

10 Figur 4. Lokalen nedströms åtgärd i Fyleån (Si9M) är en referenslokal. Under 2015 har dock buskar röjts och stängsel tagits bort, så att köttdjuren kan vistas i och invid ån, vilket har gett erosionsskador och en negativ påverkan på referenslokalen. Figur 5. Lokalen uppströms åtgärd i Klingavälsån (Si97M) är en referenslokal. Vid provtagningen i september 2015 fanns det gott om vattenväxter (t.v.). I början av oktober rensades vattendragssträckan på framförallt vegetation men också sediment (t.h.), vilket ger en negativ påverkan på referenslokalen. Provtagning och analys Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson, som är ansvarig för övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet vid Länsstyrelsen Skåne, tillsammans med Lars Risinger den 11 september Kartor med provtagningspunkternas läge finns i figur 1 och i bilaga. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 1946 (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Prov togs från stenar eller växter och fixerades med etanol. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd. Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). 10

11 IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt programvaran Omnidia 5. ( IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961) AjSjVj/ AjVj, där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att vi i Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). Tabell 1. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19, Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 11

12 År 2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts i samarbete med Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data utförts. Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 1 (Naturvårdsverket 2007). ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt ACID = [log((admi/euno)+0,00)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,00)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Klassningen har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, kapitel 4.2.2, sidan 66.) Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Motsvarar phminimum Alkaliskt 7,5 7, Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7, Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 12

13 En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deformerade) kiselalgsskal. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Tabell. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke) samt preliminär påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke). Andel Preliminär missbildningsfrekvens: Preliminär påverkansgrad: < 1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig påverkan 1-2 % låg svag påverkan 2-4 % måttlig måttlig påverkan 4-8 % hög stark påverkan > 8 % mycket hög mycket stark påverkan Ett utvecklingsarbete pågår för att testa om missbildningar på kiselalger kan fungera som en miljögiftsindikator i Sverige (Kahlert 2012), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersöks. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och påverkansgrad finns i tabell. Skalen kan ha olika typer och grader av missbildningar (tabell 4). Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna. 1

14 Tabell 4. Indelning av olika missbildningskategorier samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke). Missbildningskategorier: onormal form svag missbildning onormal form stark missbildning Onormal form: asymmetri böjning inbuktning utbuktning övriga avvikelser i form onormalt mönster svag missbildning onormalt mönster stark missbildning Onormalt mönster: avvikande striering avvikande raf övriga avvikelser i mönster Artantal och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. 14

15 Resultat och diskussion Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT samt andelen missbildade skal finns i tabell 5. Beräknade värden för surhetsindexet ACID finns i tabell 6. Artlistor finns i bilaga 1 och resultaten för varje lokal för sig redovisas i bilaga 2. I bilaga 4 finns en tabell med noterade missbildade kiselalgsskal. IPS och statusklassning Statusklassningen av lokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Lokalen i Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) hade 2015 ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status (tabell 5). Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot klass, måttlig status. Både Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) och Fyleån nedströms åtgärd (Si9M) hamnade i klass, måttlig status, men nedströmslokalen hade ett något högre (bättre) IPSvärde, som ligger mycket nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var något förhöjd på lokalerna och mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, framför allt i Fyleån nedströms åtgärd. Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) bedömdes tillhöra klass, måttlig status. IPS-indexet låg visserligen i klass 2, god status, men mycket nära gränsen mot klass, och eftersom andelen näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor och mängden föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, gjordes en expertbedömning till måttlig status. Lokalen i Trydeån (Si94M) har tidigare undersökts 2012 och visade även då god status (tabell 5), men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot måttlig status. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) hade 201 måttlig status, men 2014 god status (relativt nära måttlig status) hade IPS-indexet sjunkit något och hamnade åter i måttlig status. Fyleån nedströms åtgärd (Si9M) har undersökts sedan 2012, då lokalen bedömdes ha god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot måttlig status motsvarade IPS-indexet måttlig status, men indexvärdet var något högre 2015 än de båda föregående åren och låg mycket nära gränsen mot god status. Det lägsta IPS-värdet och den största andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades 201, direkt efter grävningarna i ån. I Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) klassades statusen som god 2012, men indexvärdet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Båda lokalerna i Klingavälsån bedömdes 2015 tillhöra klass, måttlig status (tabell 5). 201 och 2015 var IPS-indexet högre (dvs. bättre) i Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M) än i Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M). År 2014 hade däremot nedströmslokalen ett IPS-index i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet för måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger 15

16 (%PT) var stor. Detta bör bero på att mängden organiskt material i vattendraget ökade i samband med grävningarna för återmeandring av åfåran under hösten Det förhållandesvis låga IPS-värdet i Klingavälsån uppströms åtgärd 201 kan bero på att ån påverkades av avloppsvatten efter det att avloppsreningsverket i Blentarp tillfälligt bräddat under ett dygn maj 201. Utsläppsbäcken mynnar i Klingavälsån ca 1,5 km uppströms den övre kiselalgslokalen, som därmed bör ha påverkats mest av organisk förorening från avloppsvattnet. Tabell 5. Antal räknade arter, diversitet, kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), samt andelen deformerade kiselalgsskal i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån Antal räknade arter Diversitet Nr Lokal År Si94M Trydeån, uppströms Fyleån ,28 15,0 2 8, ,6 2 God 2,1 Si94M Trydeån, uppströms Fyleån ,09 14,8 2 90, 4-5 6, God 1,6 IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass STATUS Deformerade skal (%) Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,61 14,2 64,9 2-16,2 Måttlig 1,5 Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,52 14,9 2 64, 2-9, God 0,5 Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,18 1,7 7,0 2-11,5 Måttlig 0,7 Si9M Fyleån, nedströms åtgärd ,66 14,7 2 81, ,0 2 God 0,9 Si9M Fyleån, nedströms åtgärd ,28 12,8 77,2 2-17,1 Måttlig 1,0 Si9M Fyleån, nedströms åtgärd ,5 1,9 7,5 2-8,6 1-2 Måttlig 0,9 Si9M Fyleån, nedströms åtgärd ,4 14,4 82, ,6 Måttlig 0,5 Si95M Fyleån, nedströms Trydeån ,24 15,1 2 88, , God 1,5 Si95M Fyleån, nedströms Trydeån ,55 14,5 2 87, ,1 * Måttlig* 0,5 Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd ,1 12,4 68,1 2-18,7 Måttlig 2,4 Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd ,89 1, 62,9 2-11,1 Måttlig 0,5 Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd ,08 1,4 82, , 1-2 Måttlig 1,1 Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,40 14,4 65,1 2-14,5 Måttlig 1, Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,15 11,8 72,1 2-7,8 4 Måttlig 1,4 Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,77 14,0 81, ,9 Måttlig 0,7 *expertbedömning 16

17 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden i Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) 2015, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7, (tabell 5). En del representanter för släktet Eunotia, som huvudsakligen finns i näringsfattiga och sura miljöer, påträffades. Eunotia bilunaris och Eunotia minor (4 % av kiselalgssamhället) är emellertid arter som även kan förekomma i mer eller mindre näringsrika miljöer. I Fyleån nedströms åtgärd(si9m) motsvarade indexvärdet alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,. Även i Trydeån uppströms Tabell 6. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet. ADMI (%) EUNO (%) Nr Lokal År ACID Surhetsklass Si94M Trydeån, uppströms Fyleån ,5 0, ,97 1 Alkaliskt Si94M Trydeån, uppströms Fyleån , 0, ,26 1 Alkaliskt acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,9 2, ,48 2 Nära neutralt Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,5 7, ,48 2 Nära neutralt Si96M Fyleån, uppströms åtgärd ,9 4, ,5 2 Nära neutralt Si9M Fyleån, nedströms åtgärd ,7 0, ,4 1 Alkaliskt Si9M Fyleån, nedströms åtgärd ,6 0, ,25 1 Alkaliskt Si9M Fyleån, nedströms åtgärd ,1 0, ,08 1 Alkaliskt Si9M Fyleån, nedströms åtgärd ,4 0, ,01 1 Alkaliskt Si95M Fyleån, nedströms Trydeån ,7 0, ,06 1 Alkaliskt Si95M Fyleån, nedströms Trydeån ,4 0, ,91 1 Alkaliskt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 201,6 0, ,56 1 Alkaliskt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd ,9 0, ,21 2 Nära neutralt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd ,1 0, ,0 2 Nära neutralt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 201 7,1 0, ,84 1 Alkaliskt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,9 0, ,9 1 Alkaliskt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd ,1 0, ,0 2 Nära neutralt 17

18 sammanflödet med Fyleån (Si94M) och i Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) noterades alkaliska förhållanden. Övriga år som prov tagits under perioden (tabell 6) var surhetsklassningarna desamma som 2015 i Trydeån/Fyleån, dvs. nära neutrala förhållanden uppströms åtgärd respektive alkaliska förhållanden på de tre andra lokalerna. I Klingavälsån hamnade både uppströmslokalen (Si97M) och nedströmslokalen (Si98M) i nära neutrala förhållanden år 2015 (tabell 6). Indexvärdet på nedströmslokalen låg dock nära gränsen mot alkaliska förhållanden. 201 hade båda lokalerna i Klingavälsån ACID-index som motsvarar alkaliska förhållanden, medan uppströmslokalen 2014 visade nära neutrala förhållanden (dock relativt nära alkaliskt) och nedströmslokalen alkaliska förhållanden. Treårsmedelvärdena hamnar i nära neutralt uppströms åtgärd (Si97M), men i alkaliskt nedströms åtgärd (Si98M). Missbildade kiselalgsskal Andelen missbildade kiselalgsskal (tabell 5, bilaga 4) var 2015 mindre än 1 % på alla tre lokalerna i Fyleån samt i Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M). Detta tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) och i Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M) påträffades 1,6 respektive 1,1 % deformerade skal, vilket kan innebära en svag påverkan. Exempel på missbildade skal visas i figur 6. Inte heller vid tidigare undersökningar har några anmärkningsvärda andelar missbildade kiselalgsskal noterats (tabell 5, bilaga 2). Arter och diversitet Ett relativt högt till högt antal arter räknades på samtliga lokaler (7-72 st.) och diversiteten var relativt hög eller hög. Näringskrävande kiselalger dominerade på alla lokalerna, framför allt Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus (figur 6), Cocconeis placentula-komplexet (figur 6), Fragilaria capucina var. vaucheriae, Navicula gregaria, Navicula reichardtiana, Navicula tripunctata, Nitzschia paleacea, Planothidium frequentissimum (figur 7), Planothidium lanceolatum (figur 7) och Staurosira pinnata-gruppen (figur 7). Vissa av dessa arter är även mer eller mindre föroreningstoleranta. Kiselalgssläktet Eunotia förknippas vanligen med näringsfattiga, sura miljöer. Vissa arter, t.ex. Eunotia minor, finns emellertid även i mer näringsrika miljöer. I denna undersökning utgjorde arten knappt 4 % av samhället i Fyleån uppströms åtgärd (SI96M). För övrigt noterades i stort sett inga arter som är typiska för näringsfattiga miljöer. 18

19 Figur 6. Överst ses den näringskrävande arten Amphora pediculus; t.v. ett normalt skal och t.h. ett svagt asymmetriskt skal från Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M). Underst visas två missbildade skal av Cocconeis placentula-komplexet från Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M); t.v. en svag inbuktning och t.h. felaktigt mönster på skalet (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). Figur 7. Från vänster: Planothidium frequentissimum och Planothidium lanceolatum, Staurosira pinnata samt Navicula oppugnata och Navicula moskalii. Samtliga arter är näringskrävande (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB). 19

20 Allmän kommentar 201 och 2014 var IPS-indexet något högre, dvs. bättre, uppströms åtgärden i Fyleån än nedströms var förhållandena istället något bättre nedströms än uppströms åtgärden. I Klingavälsån genomfördes grävningarna för återmeandring först under På nedströmslokalen var IPS-indexet detta år lägre (sämre) än 201, medan kiselalgsresultaten 2015 visade ungefär samma förhållanden som 201. De svaga tendenser till förbättringar av förhållandena nedströms åtgärderna som kan ses i både Fyleån och Klingavälsån 2015, gör att det vore intressant att följa utvecklingen i kiselalgssamhällena i dessa vattendrag även framöver. Tack Vi vill tacka två praktikanter på Länsstyrelsen Skåne, som hjälpte oss med monitoringen av kiselalger inom UC4LIFE-projektet Lars Risinger hjälpte till med provtagningarna av kiselalger och Amanda Nordin hjälpte till med inmatning av fältprotokollen i excel. 20

21 REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 17(): Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Eriksson, M. & Jarlman, A. (2014). Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2014:41. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 62, 1-5. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Jarlman, A. & Eriksson, M. (2014). Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 201. Delrapport: UC4LIFE _ E2. Monitoring och regional miljöövervakning kiselalger 201. Rapport 2014:25, Länsstyrelsen Skåne. Jarlman, A. & Eriksson, M. (2014). Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE _ E2. Monitoring och regional miljöövervakning kiselalger Rapport 2014:9, Länsstyrelsen Skåne. Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 2: Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 21

22 ( Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version :1, ( SIS (2014a). Svensk Standard, SS-EN 1946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS (2014b). Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: Kartor i rapporten och bilaga : Länsstyrelsen Skåne Lantmäteriet Geodatasamverkan GSD Fastighetskartan raster 22

23 BILAGA 1 ARTLISTOR Förklaringar: Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-, där betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM finns i näringsrika vatten

24 Si94M. TRYDEÅN, uppströms sammanflödet med Fyleån Lokalkoordinater: / (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF, ,2 Achnanthidium biasolettianum (Grunow) Lange-Bertalot ADBI 5, ,7 Achnanthidium lauenburgianum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADLB 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM 4, , 6 Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,9 1 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,4 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,1 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE, ,2 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4,0 1 0,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,5 Fragilaria capitellata (Grunow) J.B. Petersen FCPL 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA, ,6 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema tergestinum Fricke GTER 4, ,4 Halamphora normanii (Rabenhorst) Levkov HNOR 4,2 1 0,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 Navicula antonioides Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NXAN 4, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE, ,0 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN, ,4 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH, ,9 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,8 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, , Nitzschia fonticola Grunow NFON, ,5 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 1 0,2 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC,0 5 1,1 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,9 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,9 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 8 Index och hjälpparametrar: Antal taxa: 8 TDI (0-100): 90, ADMI (%): 18, Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 7 Diversitet:,09 % PT: 6,6 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 224 Odefinierad ( ): 5 IPS (1-20): 14,8 ACID: 8,26 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 765 Deformerade (%): 1,6 Medelbredd ADMI (µm):,0

25 Si96M. FYLEÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE Lokalkoordinater: /42641 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM 4, ,9 1 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, ,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,8 Cocconeis pseudothumensis Reichardt COPS 4, ,5 Cyclotella distinguenda var. distinguenda Hustedt CDTG 4, ,9 Diploneis sp. DIPS 4, ,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,4 Encyonopsis microcephala (Grunow) Krammer ENCM 4, ,8 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,8 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA, ,5 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,9 Gomphonema sp. GOMS, , Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,8 Hippodonta costulata (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCOS 4, ,8 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,2 Mayamaea fossalis (Krasske) Lange-Bertalot MAFO, ,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,5 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,9 Navicula cari Ehrenberg NCAR 4, ,2 Navicula cincta (Ehrenberg) Ralfs NCIN, ,1 Navicula cryptocephala Kützing NCRY, ,6 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE, ,4 Navicula integra (W. Smith) Ralfs NITG,0 0,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,5 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN, ,2 Navicula oppugnata Hustedt NOPU 4, ,6 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula seminulum Grunow NSEM 1, ,4 Navicula slesvicensis Grunow NSLE, ,1 Navicula tenelloides Hustedt NTEN, ,1 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,2 Navicula veneta Kützing NVEN 1, ,5 Navicula sp. NASP, ,8 Neidium binodeforme Krammer NBNF 4, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,5 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 4 0,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD, ,0 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,8 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2,0 2 0,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,9 Pinnularia brebissonii (Kützing) Rabenhorst var. acuta Cleve-Euler PBBA, ,5 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5, ,5 Pinnularia sp. PINS 4, ,1 Placoneis anglica (Ralfs) E.J.Cox PAGC, ,5 Placoneis paraelginensis Lange-Bertalot PPAE 4, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,6 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,5 2 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4,8 2 0,7 Stauroneis leguminopsis Lange-Bertalot & Krammer SLGP,8 2 0,7 Stauroneis separanda Lange-Bertalot & Werum STSE 4, ,2 Stauroneis smithii Grunow SSMI 4, ,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,1 Stauroneis sp. STAU 0, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,6 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,8 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN, ,2 SUMMA (antal skal): 444 SUMMA (antal taxa): 72 Index och hjälpparametrar: Antal taxa: 72 TDI (0-100): 7,0 ADMI (%): 7,9 Acidofil ( ): 47 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 5,18 % PT: 11,5 EUNO (%): 4, Circumneutral ( ): 216 Odefinierad ( ): 92 IPS (1-20): 1,7 ACID: 6,5 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 644 Deformerade (%): 0,7 Medelbredd ADMI (µm):,02

26 Si9M. FYLEÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE Lokalkoordinater: / (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF, ,7 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium lauenburgianum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADLB 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM 4, ,4 2 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,2 Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA, ,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,6 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 1 0,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA, ,7 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 1 0,7 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,5 Gyrosigma sciotoense (Sullivant) Cleve GSCI 4, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Hippodonta olofjarlmannii Van de Vijver & Jarlman HOLO 4, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,2 Navicula catalanogermanica Lange-Bertalot & Hofmann NCAT 4, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE, ,8 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN, ,5 Navicula longicephala Hustedt NLGC 4, ,5 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH, ,5 Navicula tenelloides Hustedt NTEN, ,5 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,9 Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2, ,5 Navicula trophicatrix Lange-Bertalot NTCX, ,5 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,2 Navicula viridula (Kützing) Ehrenberg NVIR, ,2 Navicula sp. NASP, ,2 Nitzschia acula Hantzsch NACU 4, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,9 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 2 0,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD, ,5 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC,0 5 1,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Planothidium dubium (Grunow) Round & Bukhtiyarova PTDU 4, ,7 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR, ,4 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4,0 1 0,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,9 SUMMA (antal skal): 41 2 SUMMA (antal taxa): 49 Index och hjälpparametrar: Antal taxa: 49 TDI (0-100): 82,6 ADMI (%): 10,4 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 10 Diversitet:,4 % PT: 12,6 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 177 Odefinierad ( ): 7 IPS (1-20): 14,4 ACID: 8,01 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 806 Deformerade (%): 0,5 Medelbredd ADMI (µm): 2,95

27 Si95M. FYLEÅN, nedströms sammanflödet med Trydeån Lokalkoordinater: / (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF, ,2 Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM 4, ,4 1 Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA, ,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,8 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,5 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,5 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,7 Diatoma vulgaris Bory DVUL 4, ,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,5 Fragilaria capitellata (Grunow) J.B. Petersen FCPL 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA, ,2 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,5 Gyrosigma sciotoense (Sullivant) Cleve GSCI 4, ,9 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Hippodonta costulata (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCOS 4, ,5 Hippodonta olofjarlmannii Van de Vijver & Jarlman HOLO 4, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE, ,7 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN, ,7 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,8 Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2, ,5 Navicula sp. NASP, ,4 Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2, ,2 Nitzschia capitellata Hustedt NCPL 1, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD, ,5 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC,0 9 2,1 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Planothidium dubium (Grunow) Round & Bukhtiyarova PTDU 4, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR, ,6 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, ,5 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,4 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV, ,2 Staurosira leptostauron Ehrenberg SSLE 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,1 1 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU, ,5 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 44 Index och hjälpparametrar: Antal taxa: 44 TDI (0-100): 87,5 ADMI (%): 8,4 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 7 Diversitet:,55 % PT: 1,1 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 128 Odefinierad ( ): 21 IPS (1-20): 14,5 ACID: 7,91 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 844 Deformerade (%): 0,5 Medelbredd ADMI (µm):,0

28 Si97M. KLINGAVÄLSÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE Lokalkoordinater: /4144 (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF, ,2 Achnanthes minuscula Hustedt AMIS 4, ,5 Achnanthidium lauenburgianum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADLB 4, ,7 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM 4, ,1 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,4 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,2 Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,2 Cocconeis neothumensis Krammer CNTH, ,4 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,5 5 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB, ,4 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,6 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA, ,9 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4, ,5 Geissleria cummerowi (Kalbe) Lange-Bertalot GCUW 4, ,9 Geissleria decussis (Ostrup) Lange-Bertalot & Metzeltin GDEC 4, ,9 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,7 Gomphonema sp. GOMS, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Karayevia bottnica (Cleve) Lange-Bertalot KBOT, ,2 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,1 Navicula capitatoradiata Germain NCPR, ,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY,5 2 0,7 Navicula gregaria Donkin NGRE, ,9 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN, ,2 Navicula moskalii Witkowski & Lange-Bertalot NMOK, ,1 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH, ,8 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,2 Nitzschia acicularis (Kützing) W.M. Smith NACI 2, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 4 0,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD, ,5 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,4 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2,0 1 0,2 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC,0 1 0,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 0,7 Nitzschia sp. NZSS 1, ,9 Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR, ,2 Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4, ,2 Planothidium joursacense (Héribaud) Lange-Bertalot PJOU, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 Planothidium minutissimum (Krasske) Lange-Bertalot PLMN 0, ,5 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,2 Simonsenia delognei Lange-Bertalot SIDE, ,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV, ,7 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,8 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,1 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Stephanodiscus hantzschii Grunow SHAN 1, ,7 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV, ,9 Stephanodiscus sp. STSP, ,2 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 60 Index och hjälpparametrar: Antal taxa: 60 TDI (0-100): 82,2 ADMI (%): 1,1 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 79 Diversitet: 4,08 % PT: 6, EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 52 Odefinierad ( ): 48 IPS (1-20): 1,4 ACID: 7,0 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 821 Deformerade (%): 1,1 Medelbredd ADMI (µm):,00

29 Si98M. KLINGAVÄLSÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE Lokalkoordinater: / (SWEREF99 TM) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Antal skal cf. frekvens (%) def. skal Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM 4, ,1 Adlafia bryophila (Petersen) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ABRY 4, ,9 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4, ,1 Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,7 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,1 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,0 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA, ,5 2 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 0,7 Geissleria cummerowi (Kalbe) Lange-Bertalot GCUW 4, ,5 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,1 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Karayevia kolbei (Hustedt) Bukhtiyarova KAKO 0, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,7 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,5 Navicula capitatoradiata Germain NCPR, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY, ,2 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE, ,0 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH, ,9 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,1 Navicula veneta Kützing NVEN 1, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON, ,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 1 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD, ,5 1 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, , Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Placoneis clementis (Grunow) Cox PCLT 4, ,5 Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR, ,7 Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4, ,1 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Planothidium minutissimum (Krasske) Lange-Bertalot PLMN 0, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV, ,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,5 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,9 Stephanodiscus hantzschii Grunow SHAN 1, ,2 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV, ,7 SUMMA (antal skal): 49 SUMMA (antal taxa): 48 Index och hjälpparametrar: Antal taxa: 48 TDI (0-100): 81,8 ADMI (%): 2,1 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 14 Diversitet:,77 % PT: 1,9 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 146 Odefinierad ( ): 21 IPS (1-20): 14,0 ACID: 7,0 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 820 Deformerade (%): 0,7 Medelbredd ADMI (µm):,06

30 0

31 BILAGA 2 KORT RAPPORT FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL Förklaringar: Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum, lokalkoordinater samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 1

32 Si94M. TRYDEÅN, uppströms sammanflödet med Fyleån Län: 12 Skåne Beskuggning: 5-50 % Kommun: Ystad Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Grumlighet: klart Provtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 14,0 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: norra sidan, vid gammal trädstam Resultat index och klassning Antal räknade skal: 442 IPS: 14,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 8 TDI: 90, (klass 4-5) Diversitet:,09 % PT: 6,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 8,26 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS ALKALISKT I Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån motsvarade IPS-indexet klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass, måttlig status. Eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor kan lokalen anses ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. De näringskrävande arterna Amphora pediculus, Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Cocconeis placentula-gruppen och Navicula tripunctata var vanligast förekommande. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph är över 7,. nära måttlig status Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,6 %, vilket tyder på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 2 8, ,6 God status relativt nära måttlig status ,8 2 90, 4-5 6,6 1-2 God status nära måttlig status Tvåårsmedelvärden 12/15 14,9 2 87, ,6 1-2 God status relativt nära måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,97 8, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 12/15 8,12 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån undersöktes även 2012 och tillståndet var då detsamma som 2015, dvs. god status, med ett indexvärde i närheten av gränsen mot måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har vid båda tillfällena varit mycket stor, vilket gör att lokalen kan anses ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Samma kiselalgsarter dominerade samhället 2012 och Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden båda åren. Andelen missbildade kiselalgsskal var 2,1 % 2012 (svag-måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande), medan den var något lägre 2015 (svag påverkan).

33 Si96M. FYLEÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Sjöbo Vattennivå: medel Koordinater: /42641 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Grumlighet: klart Provtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: svagt färgat Organisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 12,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - Provplats: nedströms Eriksdalsvägen, där åkern slutar och skogen tar vid Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 444 IPS: 1,7 (klass ) Antal räknade taxa: 72 TDI: 7,0 (klass 2 - ) Diversitet: 5,18 % PT: 11,5 (klass ) EK (IPS): 0,70 (klass ) ACID: 6,5 (klass 2) MÅTTLIG STATUS Statusklassning (surhet) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Fyleån nedströms Eriksdalsvägen motsvarade klass, måttlig status. Både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något förhöjda. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten, och näringskrävande arter såsom artkomplexen Cocconeis plancentula, Staurosira pinnata och Achnanthidium minutissimum group III (breda former) samt Planothidium lanceolatum var vanligt förekommande. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,). Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,7 %, vilket innebär ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År 201 IPS 14,2 Klass TDI 64,9 Klass ,9 2 64, ,7 7,0 67,4 Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Måttlig status nära god status %PT 16,2 Klass 2-9, ,5 Måttlig status 2-12,4 Måttlig status God status relativt nära måttlig status Treårsmedelvärden , År ACID Klass 201 7,48 2 Nära neutralt ,48 2 Nära neutralt ,5 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde ,8 2 Nära neutralt mycket nära god status Statusklassning (surhet) mycket nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts År 201 visade IPS-indexet klass, måttlig status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 2, god status. 201 hamnade lokalen i god status, men 2015 åter i måttlig status. Treårsmedelvärdet visar måttlig status, men värdet ligger mycket nära god status. Det verkar alltså som att lokalen befinner sig i gränslandet mellan dessa två klasser. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden alla tre åren. Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,5 % år 201, vilket bör tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande och 2015 var andelen mindre än 1 % (0,5 resp. 0,7 %).

34 Si9M. FYLEÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE Län: 12 Skåne Beskuggning: >50 % Kommun: Ystad Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt/strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Grumlighet: klart Provtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: svagt färgat Organisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 1,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 Provplats: strax uppströms sammanflödet med Trydeån Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 41 IPS: 14,4 (klass ) Antal räknade taxa: 49 TDI: 82,6 (klass 4-5) Diversitet:,4 % PT: 12,6 (klass ) EK (IPS): 0,7 (klass ) ACID: 8,01 (klass 1) MÅTTLIG STATUS mycket nära god status Statusklassning (surhet) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Fyleån strax uppströms sammanflödet med Trydeån hade 2015 ett IPS-index som motsvarar klass, måttlig status. Indexvärdet ligger mycket nära klass 2, god status, men eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, bör måttlig status vara den korrekta klassningen. Artkomplexet Staurosira pinnata utgjorde 48 % av kiselalgssamhället. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,. Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,5 %, vilket motsvarar ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) God status nära måttlig status År 2012 IPS 14,7 Klass 2 TDI 81, Klass 4-5 %PT 10, ,8 77,2 2-17,1 Måttlig status ,9 7,5 2-8,6 1-2 Måttlig status ,4 82, ,6 Måttlig status 77,8 2-12,8 Måttlig status mycket nära god status Treårsmedelvärden ,7 År ACID Klass ,4 1 Alkaliskt 201 8,25 1 Alkaliskt ,08 1 Alkaliskt ,01 1 Alkaliskt Treårsmedelvärde ,12 1 Alkaliskt Statusklassning (surhet) Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts År 2012 motsvarade IPS-indexet klass 2, god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass, måttlig status. Därefter har indexet visat måttlig status, vilket också treårsmedelvärdet gör. Klassningen stärks av att mängden näringskrävande kiselalger (TDI) hela tiden varit stor och att treårsmedelvärdet för andelen föroreningstoleranta former (%PT) är relativt högt. Surhetsindexet ACID visade alla fyra åren alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,). Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,9 % 2012, 1,0 % 201, 0,9 % 2014 samt 0,5 % 2015, dvs. ungefär densamma.

35 Si95M. FYLEÅN, nedströms sammanflödet med Trydeån Län: 12 Skåne Beskuggning: >50 % Kommun: Ystad Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Grumlighet: klart Provtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: svagt färgat Organisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 14,0 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: vid brant på västra sidan Resultat index och klassning Antal räknade skal: 429 IPS: 14,5 (klass 2) Antal räknade taxa: 44 TDI: 87,5 (klass 4-5) Diversitet:,55 % PT: 1,1 (klass ) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,74 (klass ) ACID: 7,91 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) (GOD STATUS) ALKALISKT MÅTTLIG STATUS I Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån visade visserligen IPS-indexet klass 2, god status, men det låg mycket nära gränsen mot klass, måttlig status. Eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, gjordes en expertbedömning att lokalen ska tillhöra måttlig status. De näringskrävande artkomplexen Staurosira pinnata, Amphora pediculus och Achnanthidium minutissimum group III (breda former) var vanligast förekommande. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph är över 7,. Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,5 %, vilket tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 2 88, , 1-2 God status ,5 2 87, ,1 (God status) Måttlig status Tvåårsmedelvärden 12/15 14,8 2 88, ,2 1-2 God status nära måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,06 7, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 12/15 7,99 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån undersöktes även IPS-indexet motsvarade då klass 2, god status, men det låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor. År 2015 var IPS-indexet något lägre, mängden näringskrävande arter (TDI) mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, vilket föranledde en expertbedömning till måttlig status. Tvåårsmedelvärdet visar god status, men IPS-värdet ligger nära måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden båda åren. Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,5 % år 2012 (svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande), men endast 0,5 % år 2015 (ingen/obetydlig påverkan).

36 Si97M. KLINGAVÄLSÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Sjöbo Vattennivå: medel Koordinater: /4144 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 21,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: nedströms Ilstorpsvägen, mitt i meanderbågen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 442 IPS: 1,4 (klass ) Antal räknade taxa: 60 TDI: 82,2 (klass 4-5) Diversitet: 4,08 % PT: 6, (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,68 (klass ) ACID: 7,0 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS NÄRA NEUTRALT Klingavälsån nedströms Ilstorpsvägen hade ett IPS-index som motsvarar klass, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var svagt förhöjd. Den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula utgjorde 40 % av samhället. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,1 %, vilket kan innebära en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 1, 1,4 68,1 62,9 82, ,7 11,1 6, 1-2 Måttlig status Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden ,0 71,1 2-12,0 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 201 7,56 1 Alkaliskt mycket nära nära neutralt ,21 2 Nära neutralt relativt nära alkaliskt ,0 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde ,27 2 Nära neutralt relativt nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen hamnade alla tre åren i klass, måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var relativt stor , medan mängden näringskrävande former (TDI) var stor Surhetsindexet motsvarade alkaliska förhållanden 201, men nära neutrala förhållanden Treårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden, men det ligger relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Andelen missbildade skal var 2,4 % år 201 (måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande), 0,5 % 2014 (ingen/obetydlig påverkan) samt 1,1 % 2015 (svag påverkan).

37 Si98M. KLINGAVÄLSÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Sjöbo Vattennivå: medel Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 1946 Grumlighet: klart Provtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 15,0 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: uppströms järnvägsbro, där öppen mark övergår i trädridå Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 49 IPS: 14,0 (klass ) Antal räknade taxa: 48 TDI: 81,8 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS relativt nära god status Diversitet:,77 % PT: 1,9 (klass ) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass ) ACID: 7,0 (klass 2) NÄRA NEUTRALT nära alkaliskt Kommentar årets undersökning Klingavälsån uppströms järnvägsbro hade ett IPS-värde som motsvarar klass, måttlig status, men indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) relativt stor, vilket stärker klassningen måttlig status. Den vanligast förekommande arten (6 %) var Cocconeis placentula-komplexet, som är näringskrävande. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,. Indexvärdet ligger dock nära alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,). Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,7 %, vilket tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 65,1 2-14,5 Måttlig status mycket nära god status ,8 14,0 72,1 81, ,8 1,9 4 Måttlig status Måttlig status relativt nära god status Treårsmedelvärden ,4 7,0 2-22,0 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,84 7,9 7, Alkaliskt Alkaliskt Nära neutralt nära alkaliskt Treårsmedelvärde ,69 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen hamnade i klass, måttlig status, men indexvärdet var betydligt lägre (sämre) och andelen föroreningstoleranta arter större 2014 än övriga år. Detta kan sammanhänga med att grävningsarbetena för återmeandring pågick uppströms lokalen Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden , men nära neutrala förhållanden Treårsmedelvärdet hamnar i alkaliska förhållanden. Andelen missbildade skal var i stort sett densamma (1, resp. 1,4 %), men något lägre 2015 (0,7 %).

38 8

39 BILAGA KARTA FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL Si94M Trydeån reg möv/rdv2015, uppströms sammanflödet med Fyleån Nybroån (089) substrat: sten Si95M Fyleån reg möv/rdv2015, nedströms sammanflödet med Trydeån Nybroån (089) substrat: sten Si96M Fyleån reg möv/uc4life 2015, uppströms åtgärd UC4Life Nybroån (089) substrat: växt Si9M Fyleån reg möv/uc4life 2015, nedströms åtgärd UC4Life Nybroån (089) substrat: sten Si97M Klingavälsån reg möv/uc4life,substrat: växt uppströms åtgärd UC4Life Kävlingeån (092) Si98M Klingavälsån reg möv/uc4life,substrat: växt nedströms åtgärd UC4Life Kävlingeån (092) 9