Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Transkript

1 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen i Kalmar Version Datum Titel Kiselalger i vattendrag i Kalmar län 2010 (en undersökning av sex lokaler) Författare Kvalitetsgranskning Iréne Sundberg Amelie Jarlman Framsidefoto: Kiselalgen Ctenophora pulchella,.

3 Sammanfattning Kiselalger analyserades på sex vattendragslokaler i Kalmar län år Undersökningen är ett led i länets arbete med karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och bevarande av biologisk mångfald. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Tre av de undersökta vattendragslokalerna, nämligen D001 Döderhultsbäcken, FÖ01 Surrebäcken och SNO2 Ryssbyån, tillhörde klass 1, hög status vad gäller näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. De två sistnämnda hade emellertid IPSindex som ligger nära gränsen mot god status. Döderhultsbäcken, som låg i klassens nedre halva, hade en något förhöjd andel av föroreningstoleranta kiselalger (%PT). Detta betyder att alla tre kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. B3 Torsåsån hamnade i klass 2, god status, men låg nära gränsen mot hög status. Ett svagt förhöjt värde på %PT (andelen föroreningstoleranta arter) styrker dock klassningen. I klass 3, måttlig status, hamnade STR01 Strömmen och L005 Loftaån. Bedömningarna styrks av förhöjda andelar näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. I undersökningen i Kalmar län hamnade alla lokalerna i alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet Jämförelse med tidigare undersökning Referenser Bilaga 1. Resultatsidor Bilaga 2. Lokalbeskrivningar Bilaga 3. Artlistor Bilaga 4. Tabeller Bilaga 5. Referenslista över bestämningslitteratur

5 1. Inledning har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar att undersöka kiselalger på sex vattendragslokaler år Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersökningsoch åtgärdsprogram. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Biologisk mångfald. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen i påväxtsamhället och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder såsom USA, Australien, Japan och Brasilien. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Lokal D001 i Döderhultsbäcken är ett exempel på en lokal där man måste ta prov från växter i vattnet. Man måste vara noga med att klippa av delar som befinner sig under vattnet och inte på ytan, annars riskerar man att få med arter som trivs i luft/vattenzonen, vilket kan påverka indexen. 5

6 2. Metodik 2.1 Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes i september 2010 av Kristina Samuelsson från länsstyrelsen i Kalmar, enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Provtagningslokaler och provtagningsdatum framgår av Tabell 1 och fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 2. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Proven fixeras med etanol. 2.2 Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg,, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. I Bilaga 5 finns en förteckning över den bestämningslitteratur som använts. Tabell 1. Provtagna lokaler i Kalmar län Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vattendrag Lokal Datum Kommun Koordinater Substrat x y L005 Loftaån Loftaåns utlopp vid Ottinge Västervik växt D001 Döderhultsbäcken uppstr. deponi Fredriksberg Oskarshamn växt SN02 Ryssbyån nedströms Rockneby ARV Kalmar sten STR01 Strömmen Nedra Bägby Borgholm sten FÖ01 Surrebäcken Sörstävlö Kalmar växt B3 Torsåsån nedströms Söderåkra Torsås sten 6

7 2.3 Utvärdering Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt 7

8 nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007): ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 I årets rapport har färgmarkeringarna för surhetsklasserna anpassats till Naturvårdsverket 2007 (Handbok 2007:4, Kap , sid 66), varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet kan i undantagsfall en expertbedömning tillämpas, t.ex. i kalkrika miljöer, eftersom indexet huvudsakligen är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 8

9 3. Resultat Under provtagningsperioden var vattenståndet medelhögt på samtliga lokaler. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 4. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig. Artlistor och index för varje lokal i Bilaga IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (andelen näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Tre av vattendragslokalerna bedömdes ha hög status, nämligen D001 Döderhultsbäcken, FÖ01 Surrebäcken och SN02 Ryssbyån (Tabell 4). Surrebäcken och Ryssbyån hade dock IPS-index som låg nära gränsen mot god status. Döderhultsbäcken som låg i klassens nedre halva hade en något förhöjd andel av föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Detta betyder att alla tre kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. B3 Torsåsån fick bedömningen god status (Tabell 4). IPS-indexet låg nära gränsen mot hög status, men svagt förhöjda värden på TDI (andel näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) styrker klassningen. I klass 3, måttlig status, hamnade STR01 Strömmen och L005 Loftaån (Tabell 4). IPSindexet i Strömmen låg relativt nära gränsen mot god status, men kiselalgssamhället dominerades helt av näringståliga organismer (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor vilket styrker klassningen. Loftaån hade det lägsta IPS-indexet i undersökningen och hamnade i nedre delen av klassintervallet. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor, vilket överensstämmer med klassningen. 9

10 Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kalmar län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Vattendrag Datum Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass D001 Döderhultsbäcken ,97 18,3 1 29,1 1 7, Hög FÖ01 Surrebäcken ,89 17,7 1 20,1 1 4, Hög SN02 Ryssbyån ,96 17,7 1 3,0 1 0, Hög Status B3 Torsåsån ,45 17,2 2 27,3 1 7, God STR01 Strömmen ,60 14,1 3 86, ,1 3 3 Måttlig L005 Loftaån ,22 11,7 3 66, ,8 4 3 Måttlig 3.2 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Samtliga lokaler i undersökningen klassades år 2010 som antingen alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 5). Resultaten visar att ingen surhetspåverkan föreligger. För L005 Loftaån låg ACID-indexet mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden och för B3 Torsåsån mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (ph-medel 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kalmar län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Lokal Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim STR01 Strömmen ,8 0, ,39 1 Alkaliskt L005 Loftaån ,6 1, ,52 1 Alkaliskt FÖ01 Surrebäcken ,0 6, ,83 2 Nära neutralt D001 Döderhultsbäcken ,9 12, ,43 2 Nära neutralt SN02 Ryssbyån ,7 1, ,18 2 Nära neutralt B3 Torsåsån ,5 13, ,81 2 Nära neutralt 10

11 3.3 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ett relativt högt antal räknade arter och diversitet noterades i B3 Torsåsån. SN02 Ryssbyån hade låg diversitet och ett förhållandevis lågt antal räknade arter (Tabell 4). Förklaringen till detta är att kiselalgssamhället dominerades helt av arten Karayevia oblongella (Figur 1). Arten trivs framförallt i oligotrofa, circumneutrala vatten, men förekommer även under mesotrofa förhållanden och massutveckling i sura vatten har också observerats. Artens nisch är inte helt klarlagd, inte heller varför den frodas framför andra arter i vissa miljöer. Ett förhöjt antal missbildade kiselalgsskal observerades i provet från SN02 Ryssbyån (ca 3,4 %) och i viss mån i B3 Torsåsån (ca 1,2 %). Enligt erfarenheter från andra undersökningar kan detta tyda på någon annan typ av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande. Även trängsel kan emellertid ge upphov till att kiselalger får avvikande form. Eftersom det var massförekomst av arten Karayevia oblongella (88,5 %) i Ryssbyån, och det bara var på den arten som deformationer observerades (Figur 1), skulle platsbrist kunna vara en möjlig orsak där. I B3 Torsåsån var det främst artkomplexet Achnanthidium minutissimum som hade enstaka deformerade skal. När missbildningsfrekvensen är så låg som ca 1 % behöver det dock inte tyda på någon störning. Figur 1. På lokal B3 Torsåsån förekom några kiselalgsskal av arten Karayevia oblongella med avvikande form. Bilden till vänster visar det rafbärande (raf=mittkanal) och det raflösa skalet av en normal cell. Bilderna till höger visar deformerade skaldelar, Exempel på arter som föredrar näringsfattiga vatten och som förekom i undersökningen är: Brachysira neoexilis (Figur 2), Gomphonema cf. exilissimum och Psammothidium abundans (Figur 2). Karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag är släktet Eunotia. Den vanligaste arten i denna undersökning var dock Eunotia minor, som även trivs i något mer näringsrika miljöer. 11

12 Figur 2. Kiselalgerna Psammothidium abundans (till vänster) och Brachysira neoexilis (till höger) trivs i näringsfattiga vatten och förekom på några lokaler i Kalmar län 2010,. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag och som förekom i betydande antal på någon eller några lokaler i undersökningen, är Achnanthidium minutissimum (group III), Amphora pediculus, artkomplexet Cocconeis placentula, Ctenophora pulchella (se framsida), Gomphonema parvulum var. parvulum, Navicula germainii, Navicula reichardtiana och Rhoicosphenia abbreviata. Till föroreningstoleranta arter, som indikerar lättnedbrytbart organiskt material, hör Eolimna minima, Fistulifera saprophila, och Mayamaea atomus var. permitis (Figur 3). Dessa påträffades bara i STR01 Strömmen och L005 Loftaån, som hade de lägsta IPSvärdena i undersökningen. Figur 3. Från vänster till höger de näringskrävande och föroreningståliga arterna Eolimna minima, Fistulifera saprophila, och Mayamaea atomus var. permitis,. 12

13 3.4 Jämförelse med tidigare undersökning Samtliga lokaler i Kalmar län 2010 undersöktes även år 2009 (Tabell 6). Resultaten var desamma i D001 Döderhultsbäcken, SN02 Ryssbyån och FÖ01 Surrebäcken som visade hög status både 2009 och Liksom 2010 befann sig dessa tre lokaler i den nedre delen av klassintervallet år 2009 och kan därför sägas ligga i gränsskiktet mellan hög och god status. B3 Torsåsån hamnade i god status och STR01 Strömmen i måttlig status båda åren. Stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) stöder bedömningarna. I L005 Loftaån verkar en försämring ha skett sedan 2009 då lokalen bedömdes ha god status. År 2010 var IPS-indexet betydligt lägre och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger betydligt större, vilket gav bedömningen måttlig status. Surhetsindexet ACID visade samma bedömning (antingen alkaliskt eller nära neutralt) båda åren för samtliga lokaler utom L005 Loftaån. Indexvärdet låg dock 2010 nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, vilket 2009 års resultat visade. Tabell 6. Kiselalgsindexen IPS och ACID samt statusklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) för 2009 och 2010 i Kalmar län. I tabellen redovisas också stödparametrarna TDI och %PT samt de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Vattendrag År IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Klass Status ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim L005 Loftaån 09 16,6 35,6 10,8 2 God 6,8 4, ,61 2 Nära neutralt L005 Loftaån 10 11,7 66,6 35,8 3 Måttlig 14,6 1, ,52 1 Alkaliskt D001 Döderhultsb ,0 24,6 10,6 1 Hög 37,6 14, ,10 2 Nära neutralt D001 Döderhultsb ,3 29,1 7,5 1 Hög 48,9 12, ,43 2 Nära neutralt SN02 Ryssbyån 09 17,9 8,9 1,2 1 Hög 22,2 5, ,71 2 Nära neutralt SN02 Ryssbyån 10 17,7 3,0 0,2 1 Hög 0,7 1, ,18 2 Nära neutralt STR01 Strömmen 09 13,8 77,6 15,5 3 Måttlig 28,0 0, ,43 1 Alkaliskt STR01 Strömmen 10 14,1 86,4 12,1 3 Måttlig 5,8 0, ,39 1 Alkaliskt FÖ01 Surrebäcken 09 17,6 8,8 1,0 1 Hög 9,6 7, ,21 2 Nära neutralt FÖ01 Surrebäcken 10 17,7 20,1 4,1 1 Hög 45,0 6, ,83 2 Nära neutralt B3 Torsåsån 09 17,1 31,4 10,2 2 God 20,6 9, ,18 2 Nära neutralt B3 Torsåsån 10 17,2 27,3 7,6 2 God 23,5 13, ,81 2 Nära neutralt 13

14 4. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( /) Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Sundberg, I Kiselalgsundersökning i Kalmars län van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

15 Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 15

16 L005. Loftaån, Loftaåns utlopp vid Ottinge Län: 8 Kalmar Beskuggning: saknas Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 13,2 C Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - Provplats: m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 419 IPS: 11,7 (klass 3) Antal räknade taxa: 49 TDI: 66,6 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,22 % PT: 35,8 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,60 (klass 3) ACID: 7,52 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Loftaån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i nedre delen av klassintervallet och bedömningen stöds också av ett förhöjt värde på TDI (andelen näringskrävande arter) och ett högt värde på %PT (andelen föroreningstoleranta arter). Arterna Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis, som indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiska material, utgjorde tillsammans ca 12 % av samhället. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Värdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (medel-ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 11, ,6 66, ,8 35,8 3 4 God status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 09/10 14,1 3 51, ,3 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,61 7, Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 09/10 7,06 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 då IPS-indexet var högre och kiselalgssamhället dominerades av arten Achnanthes linearioides (ca 53 %). Näringståliga (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger påträffades även då, men var färre än Tvåårsmedelvärdet hamnar i måttlig status, men nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden år 2009 och i alkaliska förhållanden (men mycket nära gränsen mot nära neutralt) Tvåårsmedelvärdet indikerar nära neutrala förhållanden., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

17 D001. Döderhultsbäcken, uppströms deponi Fredriksberg Län: 8 Kalmar Beskuggning: saknas Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: stilla Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 13,4 C Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - Provplats: 10 m upströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 413 IPS: 18,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 29 TDI: 29,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,97 % PT: 7,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass 1) ACID: 6,43 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Döderhultsbäcken, uppströms deponi, motsvarade klass 1, hög status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var något förhöjd. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 18, ,6 29, ,6 7, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/10 18,1 1 26,9 1 9,1 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,10 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 09/10 6,26 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och uppvisade då ett liknade resultat. Andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var något förhöjd båda åren, vilket visar att lokalen närmar sig god status. Tvåårsmedelvärdet motsvarar hög status, men ligger i klassen nedre (dvs. sämre) halva. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden både 2009 och 2010., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

18 SN02. Ryssbyån, nedströms Rockneby ARV Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 12,3 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 Provplats: längs kanten uppströms båtbryggan Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 416 IPS: 17,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 21 TDI: 3,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 0,96 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 6,18 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Ryssbyån motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet låg nära gränsen mot god status, men bedömningen hög status styrks av att andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former var mycket små. Kiselalgsamhället dominerades helt av arten Karayevia oblongella, vilket medförde ett förhållandevis lågt antal räknade arter samt en låg diversitet. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg i nedre delen av klassintervallet. Ett mindre antal (ca 3,4 %) missbildade skal av Karayevia oblongella observerades i provet. De flesta med en liten deformationsgrad. Erfarenheter från andra undersökningar har visat att missbildade skal kan tyda på påverkan av t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande. Även trängsel kan ge upphov till skador på kiselalgers form, vilket skulle kunna vara en tänkbar orsak i detta fall, eftersom den aktuella arten dominerade helt i kiselalgsamhället. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 17, ,9 3, ,2 0, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/10 17,8 1 6,0 1 0,7 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,71 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 09/10 6,44 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och uppvisade då liknande resultat både vad gäller statusklassning och surhet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

19 STR01. Strömmen, Nedra Bägby Län: 8 Kalmar Beskuggning: >50 % Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: stilla Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 10,5 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 Provplats: 10 m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 413 IPS: 14,1 (klass 3) Antal räknade taxa: 35 TDI: 86,4 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,60 % PT: 12,1 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass 3) ACID: 8,39 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Lokalen i Strömmen vid Nedra Bägby hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Värdet ligger relativt nära gränsen mot god status, men lokalen dominerades av näringskrävande arter (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var förhöjd, vilket styrker klassningen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 14, ,6 86, ,5 12,1 3 3 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 09/10 14,0 3 82, ,8 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,43 8, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 09/10 8,41 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och artsammansättningen var likartad med en dominans av näringståliga arter och en förhöjd andel av föroreningstoleranta former (%PT). Bedömningen måttlig status var densamma. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

20 FÖ01. Surrebäcken, Sörstävlö Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Datum: Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 12,6 C Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - Provplats: 2 m nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 413 IPS: 17,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 24 TDI: 20,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,89 % PT: 4,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 6,83 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Surrebäcken motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet låg nära gränsen mot god status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var dock små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 17, ,8 20, ,0 4, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 09/10 17,7 1 14,4 1 2,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,21 6, Tvåårsmedelvärden 09/10 6,52 2 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och uppvisade då en liknade artsammansättning och fick samma bedömning som år 2010, dvs. hög status och befann sig mycket nära gränsen mot god status. Lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

21 B3. Torsåsån, nedströms Söderåkra Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Koordinater: / Vattennivå: medel Datum: Vattenhastighet: - Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Kristina Samuelsson Organisation: Kalmar Lst Analysmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 13,1 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 6 Provplats: nedströms markering för elfiske Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 17,2 (klass 2) Antal räknade taxa: 57 TDI: 27,3 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 4,45 % PT: 7,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,88 (klass 2) ACID: 5,81 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT Torsåsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Värdet låg nära gränsen mot hög status, men eftersom andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd styrker det klassningen. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet låg mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (ph-medel 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Enstaka (ca 1,2 %) missbildade kiselalgsskal påträffades i provet. Erfarenheter från andra undersökningar har visat att missbildade skal kan tyda på påverkan av t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande, men när man endast noterar enstaka skal behöver det dock inte tyda på någon störning. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 17, ,4 27, ,2 7, God status God status Tvåårsmedelvärden 09/10 17,2 2 29,4 1 8,9 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,18 5, Tvåårsmedelvärden 09/10 5,99 2 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2009 och uppvisade då samma resultat som 2010, dvs. god status, men relativt nära gränsen mot hög status. Artsammansättningen var likartad båda åren. Följaktligen visar tvåårsmedelvärdet också god status, men ligger nära gränsen mot hög status. Den svagt förhöjda andelen av föroreningstoleranta (%PT) kiselalger visar dock att klassningen bör stämma. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden både 2009 och 2010., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

22 Bilaga 2. Lokalbeskrivningar 22

23 L005. Loftaån, Loftaåns utlopp vid Ottinge Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Kustområde 70/71 Län: 8 Kalmar Top. Karta: 7G SO Kommun: Västervik Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 1,1 m Vattentemperatur: 13,2 C Lokalens maxdjup: 1,3 m Märkning av lokal: m nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: 5-50% Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vassliknande - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Prov togs på långskottsväxter vid kanten. Ingen bra påväxtlokal 23

24 D001. Döderhultsbäcken, uppströms deponi Fredriksberg Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Kustområde 73/74 Län: 8 Kalmar Top. Karta: 5G NO Kommun: Oskarshamn Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 13,4 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: > 50% Grov detritus: 5-50% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: buskar Sälg - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk - B: - saknas C: - - Övrigt Växtprov tagna från mitten av fåran. 10 m upströms bro 24

25 SN02. Ryssbyån, nedströms Rockneby ARV Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 76 Snärjebäcken Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4G NO Kommun: Kalmar Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0.4 m Vattentemperatur: 12,3 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: längs kanten uppströms båtbryggan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: >50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd Al Björk Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Ingen bra påväxtlokal. Djupt vatten och nästa stillastående. Mycket skugga och få stenar. 25

26 STR01. Strömmen, Nedra Bägby Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 119 (Öland) Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4H NV Kommun: Borgholm Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3,3 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 10,5 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 10 m nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd Björk Al, vide Dominerande 3: buskar - - Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt - 26

27 FÖ01. Surrebäcken, Sörstävlö Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Kustområde 76/77 Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4G NO Kommun: Kalmar Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: >1 m Vattentemperatur: 12,6 C Lokalens maxdjup: >1 m Märkning av lokal: 2 m nedströms bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass Vass - Dominerande 2: träd Ek - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Provtagning svår, insmaling från kanten av Potamogeton. 27

28 B3. Torsåsån, nedströms Söderåkra Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 79 Bruatorpsån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4G SV Kommun: Torsås Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Kristina Samuelsson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Kalmar Lst Syfte: regional miljöövervakning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: - Lokalens bredd: 6 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,15 m m Vattentemperatur: 13,1 C Lokalens maxdjup: 0,25 m m Märkning av lokal: nedströms markering för elfiske Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: > 50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Lönn Ask Dominerande 2: annan vegetation Björnbärsris - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort (enstaka hus) måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - 28

29 Bilaga 3. Artlistor Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 29

30 L005. Loftaån, Loftaåns utlopp vid Ottinge Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,2 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Adlafia suchlandtii (Hustedt) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ADLS 5, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,5 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,7 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,7 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,1 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,7 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,5 Gomphonema parvulum Kützing var. parvulum GPAR 2, ,3 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 5, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,3 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,5 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,5 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,7 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Puncticulata radiosa (Lemmermann) Håkansson PRAD 4, ,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,5 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,5 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,7 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère var. acus (Kützing) Lange-Bertalot UUAC 4, ,2 SUMMA (antal skal): 419 SUMMA (antal taxa): 49 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 49 TDI (0-100): 66,6 ADMI (%): 14,6 Acidofil ( ): 24 Alkalibiont ( ): 5 Diversitet: 4,22 % PT: 35,8 EUNO (%): 1,7 Circumneutral ( ): 508 Odefinierad ( ): 62 IPS (1-20): 11,7 ACID: 7,52 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 401 Deformerade skal (%): 0,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 30