Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av 8 vattendragslokaler

Transkript

1 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016 En undersökning av 8 vattendragslokaler

2 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016 Rapportdatum: Version: 1.0 Projektnummer: 3089 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Bilder: Göta älvs vattenvårdsförbund Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org nr Iréne Sundberg Omslagsbilden föreställerden näringskrävande kiselalgen Navicula lanceolata Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges

3 Sammanfattning I Göta älvs avrinningsområde undersöktes år 2016 kiselalger på åtta lokaler. Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. IPS-indexet visade klass 2, god status på två lokaler S15 Mellbyån och MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken. Den sistnämnda hamnade dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Måttlig status konstaterades i SL1 Slumpån, G1 Grönån, L9 Lärjeån, Lerån, Mörlandaån och MP10 Mölndalsån. Slumpån låg nära gränsen mot god status, men eftersom andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var förhöjd, styrker det klassningen måttlig status. Grönån och Mörlandaån låg nära respektive relativt nära gränsen mot klass 4 otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Alla lokalerna bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) förhållanden. Missbildningar på kiselalgsskalen kan indikera en möjlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. De flesta lokalerna hade en andel som var mindre än 1 %, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Andelen missbildningar var tydligt förhöjd (2,4-2,8 %) i Lerån, MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken och MP10 Mölndalsån, vilket kan tyda på en måttlig påverkan.

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Metodik... 6 Provtagning... 6 Analys... 6 Utvärdering...8 IPS och statusklassning...8 ACID och surhetsklassning... 9 Missbildade kiselalgsskal Arter och diversitet Resultat och diskussion IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Jämförelser med tidigare undersökningar Missbildade kiselalgsskal Arter och diversitet Referenser Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Bilaga 2. Artlistor Bilaga 4. Missbildade kiselalgsskal Bilaga 4. Lokalbeskrivningar...38

5 Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund att utföra kiselalgsanalyser på åtta vattendragslokaler år Undersökningen är ett led recipientkontrollen för Göta älvs avrinningsområde. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet samt vara underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). G1 Grönån, S15 Mellbyån och MP10 Mölndalsån i Göta älvs avrinningsområde

6 Metodik Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001 certifierat av SP (certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO (certifieringsnummer 4609 M). Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes på åtta lokaler (Tabell 1, Figur 2) under augusti och september 2016 av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 4. Observera att vissa lokalers koordinater inte är riktigt samma som anges i kontrollprogrammet. Analys Framställning av kiselalgspreparat gjordes av Ylva Meissner och kiselalgsanalys i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. På alla lokaler beräknades även andelen missbildade skal. Vidare gjordes en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades finns i Bilaga 3. Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Figur 1. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker. 6

7 SL1 Slumpån Mörlandaån S15 Mellbyån G1 Grönån L9 Lärjeån Lerån MP10 Mölndalsån MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken Figur 2. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Göta älvs avrinningsområde 2016 (utdrag från Lantmäteriets Sverigekarta). Vattennivån var låg i augusti 2016 då prover togs i t.ex. L9 Lärjeån och Lerån. 7

8 Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Göta älvs avrinningsområde Koordinater Nr Vattendrag Lokal Kommun Datum (rt90 2,5 gon v) Substrat x y Göta älv SL1 Slumpån Åsbräcka Lilla Edet växt G1 Grönån Bruket Ale växt L9 Säveån S15 Lärjeån Mellbyån bro G:a väg 45 (Lärjeholm) inlopp Anten (Gräfsnäs) Göteborg sten Alingsås växt Lerån utlopp Säveån Lerum sten Mörlandaån utlopp Mellbyån Alingsås sten Mölndalsån MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken Åby Mölndal sten MP10 Mölndalsån Nya Ullevi Göteborg sten Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt programvaran Omnidia 5.3 ( och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag eller i en sjö. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). IPS-indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. 8

9 Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDIversionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrar-na hamnar i en annan statusklass. År 2015 genomfördes en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter av SLU, Jarlman Konsult AB och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. De flesta ändringarna rör stödparametern TDI-indexet och omräkningar av äldre data har utförts. ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph under 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3. ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5]+ [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 9

10 Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter (dvs. de som i huvudsak förekommer vid respektive enbart vid ph > 7), eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Tabell 3. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kap , sid 66.) Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,3 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deformerade) kiselalgsskal på alla lokaler, enligt Havs- och Vattenmyndigheten Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna undersökning finns i Bilaga 3. En missbildningsfrekvens över 1 % indikerar en möjlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande förorening. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och påverkansgrad finns i Tabell 4. Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas in i två olika typer (Figur 3) och i två deformationsgrader enligt Tabell 5 Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Erfarenheter från tidigare undersökningar (t.ex. Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. En preliminär metod för missbildningar på kiselalgsskal som miljögiftsindikator finns i den senaste undersökningstypen (Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys, Havs- och Vattenmyndigheten 2016). 10

11 Tabell 4. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (Havs- och Vattenmyndigheten 2016) och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke). Preliminär klassning av missbildningsfrekvens Preliminär påverkansgrad <1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1-2 % låg svag 2-4 % måttlig måttlig 4-8 % hög stark > 8 % mycket hög mycket stark Tabell 5. Indelning av olika missbildningstyper samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Missbildningskategorier onormal form - svag missbildning onormal form stark missbildning Onormal form: asymmetri böjning inbuktning utbuktning övriga avvikelser i form onormalt mönster svag missbildning onormalt mönster stark missbildning Onormalt mönster: avvikande striering avvikande raf övriga avvikelser i mönster Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; diversitet < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. Figur 3. Exempel på de två missbildningskategorierna onormalt mönster (avvikande striering t.v.) och onormal form (asymmetri mitten). Längst till höger ett skal med normal form och normalt mönster av Eolimna minima. 11

12 Resultat och diskussion Under provtagningsperioden var vattennivån låg i augusti, men högre i september. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i Tabell 6, Figur 4 och Figur 5. I kapitlet finns även resultaten av missbildningsanalyserna och i Bilaga 3 finns en tabell över de missbildningar som noterades i undersökningen I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig. För tidigare år har indexvärden räknats om eftersom vissa arters indexvärden har ändrats. Omräkningen har endast inneburit ingen eller en liten skillnad för de flesta index, utom TDI (mängden näringskrävande arter) som i de flesta fall höjts. Artlistor med beräknade index för 2016 finns i Bilaga 2. IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande former) beaktas vid klassningen, framför allt om IPSvärdet ligger nära en klassgräns. I S15 Mellbyån och MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken visade IPSindexet klass 2, god status (Tabell 6). Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken hamnade dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Indexvärdet är emellertid osäkert på grund av ensidig dominans av ett artkomplex (Bilaga 1). Lokalen kan ha varit utsatt för någon form av störning och ännu inte återhämtat sig, eftersom lokalen dominerades av en primärkolonisatör. Övriga lokaler hade IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status (Tabell 6). SL1 Slumpån låg nära gränsen mot god status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var förhöjd, vilket stärker klassningen måttlig status. Sämst resultat visade G1 Grönån och Mörlandaån som låg nära respektive relativt nära gränsen mot klass 4 otillfredsställande status (Figur 4). Båda hade en stor andel föroreningstoleranta arter (%PT; Tabell 6). 12

13 Antal räknade arter Divers-itet IPS-klass TDI-klass %PT % PT-klass Klass Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Tabell 6. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Göta älvs avrinningsområde Nr Vattendrag/lokal Göta älv IPS (1-20) TDI (0-100) Status SL1 Slumpån 73 4,99 14,1 3 59, ,1 3 3 Måttlig G1 Grönån 73 5,09 11,3 3 70, ,9 4 3 Måttlig L9 Lärjeån 67 4,86 13,1 3 76, ,4 4 3 Måttlig Säveån S15 Mellbyån 38 3,34 16,0 2 53, , God Lerån 64 4,55 12,4 3 75, ,6 4 3 Måttlig Mörlandaån 73 4,89 11,4 3 79, ,5 4 3 Måttlig Mölndalsån MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken 16 0,84 14,8 2 74, , God MP10 Mölndalsån 21 2,53 12,8 3 79, , Måttlig IPS (1-20) 20 Hög 15 God Måttlig 10 Otillfreds. 5 Dålig Figur 4. kiselalgsindexet IPS och statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Göta älvs avrinningsområde Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde (Otillfreds. = Otillfredsställande). 13

14 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Alla lokaler i Göta älvs avrinningsområde 2016 klassades antingen som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Figur 5), dvs. inga surhetsproblem föreligger. SL1 Slumpån och Lerån hamnade nära gränsen mot måttligt sura förhållanden beroende på att de hade relativt stor andel av det surhetståliga släktet Eunotia. Förekommande arter kan dock även kan förekomma i mer eller mindre näringsrika vatten. ACID 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Alkaliskt Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Figur 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Göta älvs avrinningsområde

15 Jämförelser med tidigare undersökningar Samtliga lokaler undersöktes även 2014 i regi Göta älvas vattenvårdsförbund (Sundberg 2014). Lärjeån och Mellbyån har undersökts tidigare i regi av Länsstyrelsen i Västra Götaland (Sundberg & Jarlman 2009 och Sundberg & Meissner 2011 och 2013). Även Slumpån har undersökts tidigare, men flyttats ett par gånger på grund av motorvägsbygge. Ursprungslokalen ligger cirka 2 km nedströms (Sundberg & Meissner 2011 och 2012) och kan anses var relativt jämförbar med 2014 och De flesta punkterna uppvisade samma eller ett liknande resultat som tidigare undersökningar vad gäller både näringsämnen/organisk förorening och surhet (Bilaga 1). S15 Mellbyån visade ett bättre resultat 2016 än 2010, 2012 och 2014 (Bilaga 1). Artsammansättningen var annorlunda mot tidigare med färre näringskrävande och föroreningstoleranta arter. Framtida undersökningar får utvisa om förbättringen är bestående eller om kiselalgssamhället påverkats av någon annan faktor än vattenkvaliten. Även i MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken verkar en förbättring ha skett sedan 2014, men här indikerar kiselalgssamhället någon form av störning, eftersom det dominerades av artgruppen Achnanthidium minutissimum. Den är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura, men anses också vara s.k. primärkolonisatör och kan gynnas efter en störning (t.ex. stora vattenfluktuationer) eftersom de snabbt kan nykolonisera rena substrat i vattnet. Det är troligt att resultatet blir missvisande eftersom indexen blir osäkra om de görs på ett fåtal arter. Lerån hamnade både 2014 och 2016 i måttlig status, men IPS-indexet har försämrats från att ligga nära gränsen mot god status 2014 till att befinna sig väl inom gränsen för klass Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var betydligt större 2016 än 2014 (Bilaga 1). Vattennivån var mycket lägre 2016 än 2014 och det är möjligt att det bidragit till en koncentrationseffekt av näringsämnen och organiska föroreningar. Missbildade kiselalgsskal Analys av missbildningar på kiselalgsskalen utfördes på samtliga lokaler (Tabell 7, Bilaga 3). Andelen missbildade kiselalgsskal var 0 % eller mindre än 1 % på de flesta punkter, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Mellan 2,4-2,8 % missbildningar noterades i Lerån, MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken och MP10 Mölndalsån (Tabell 7), vilket kan tyda på en måttlig påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Även 2014 konstaterdes missbildningar på dessa lokaler, då med en svag påverkansgrad i Lerån och Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken, men stark i MP10 Mölndalsån. I Mörlandaån var missbildningsfrekvensen svagt förhöjd 2014, men 2016 noterades ett obetydligt antal (Tabell 7). 15

16 Tabell 7. Andelen missbildningar på kiselalgsskal samt preliminär påverkansgrad på de undersökta lokalerna i Göta älvs avrinningsområde 2016 samt resultat från tidigare undersökningar. Nr. Vatten, lokal SL1 Slumpån 0,2 0,1 0,2 0,5 ingen eller obetydlig G1 Grönån 0,5 0,0 ingen eller obetydlig L9 Lärjeån 0,3 0,4 0,2 0,7 ingen eller obetydlig S15 Mellbyån 0,6 0,3 0,2 0,7 ingen eller obetydlig MP8 Lerån 1,9 2,4 måttlig Mörlandaån 1,4 0,2 ingen eller obetydlig Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken Missbildningsfrekvens (%) & preliminär påverkansgrad ,4 2,7 måttlig MP10 Mölndalsån 5,0 2,8 måttlig Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15/(< 1,5) kan det bero på någon form av störning. De flesta lokalerna hade högt antal räknade arter (> 60) och hög diversitet (> 4,5). Bara MP8 Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken hade lågt antal räknade arter och en mycket låg diversitet, (Tabell 6). På lokalen dominerade (89 %) artkomplexet Achnanthidium minutissimum group III (breda former) som är allmänt förekommande i näringsrika vatten. Denna artgrupp är en så kalladprimärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den massutvecklas efter en störning i ett vattendrag, t.ex. om det skett stora variationer i vattenflödet, som medfört uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. I MP10 Mölndalsån var både artantal och diversitet relativt låg. Dominerande arter var Nupela neglecta (Figur 6) och Achnanthidium minutissimum group III (breda former). Nupela neglecta är en art som inte brukar vara vanlig i ett kiselalgssamhälle. Den har troligen varit förbisedd och felidentifierad och har därför inte fått några ekologiska indikatorvärden, men enligt Medins erfarenhet förekommer den i näringsrika miljöer. Figur 6. Nupela neglecta (t.h.) är en relativt okänd art som var vanlig i Lerån i Göta älvs avrinningsområde

17 Samtliga lokaler i undersökning var mer eller mindre näringsrika, varför arter som trivs i näringsfattiga vatten var fåtaliga. Typiska för näringsrika vatten och som förekom på flera av lokalerna undersökningen är Achnanthidium minutissimum group III (breda former, ), Amphora pediculus, Cocconeis placentula, Gomphonema angustatum, Melosira varians (Figur 7), Navicula cryptocephala, Navicula germainii, Navicula lanceolata (framsidans foto), Reimeria sinuata (Figur 7) och Rhoicosphenia abbreviata (Figur 7). Figur 7. De näringskrävande arterna Melosira varians, Rhoicosphenia abbreviata och Reimeria sinuata. Till näringståliga arter som dessutom är indikatorer på förekomst av lättnedbrytbart organiska förorening hör Eolimna minima (Figur 3), Fistulifera saprophila (Figur 8), Gomphonema parvulum, Mayamaea atomus var. permitis (Figur 8), Navicula gregaria (Figur 8), Nitzschia clausii, Nitzschia pusilla och Nitzschia supralitorea. Dessa arter förekom i betydande antal på lokalerna med de lägsta IPS-indexen i undersökningen. Figur 8. Kiselalgerna Fistulifera saprophila, Mayamaea atomus var. permitis och Mayamaea atomus var. permitis och Navicula gregaria är bra indikatorer på förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening. 17

18 Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée- Corse: 218 p. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Eriksson, M. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. ( lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-ochforeskrifter-for-vattenforvaltning.html) Havs- och vattenmyndigheten Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, ( lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/undersokningstyper-formiljoovervakning.html) Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kahlert, M. & Andrén, C Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet.) Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32:

19 Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-ochforeskrifter-for-vattenforvaltning.html) SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalger i Västra Götalands län En under-sökning av 25 vattendragslokaler Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalger i Västra Götalands län En under-sökning av 22 vattendragslokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalger i Västra Götalands län En under-sökning av 21 vattendragslokaler Medins Biologi AB.van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Sundberg, I Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av åtta lokaler. Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indi-cator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

20 Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 20

21 SL1. Slumpån, Åsbräcka Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 15 m Kommun: Lilla Edet Medeldjup provyta: 0,7 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagn.: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: stilla Prov taget från: växt Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 0 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 15,3 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: saknas Provplats: m nedströms gulvitt hus och där vidgningen av vattendraget börjar Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 14,1 (klass 3) MÅTTLIG STATUS nära god status Antal räknade taxa: 73 TDI: 59,3 (klass 2-3) Diversitet: 4,99 % PT: 14,1 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,5 ACID: 5,98 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,72 (klass 3) Kommentar årets undersökning I Slumpån vid Åsbräcka hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger nära gränsen mot klass, 2 god status, men andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var något förhöjd, vilket styrker klassningen måttlig status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 3 59, ,6 3 Måttlig status ca 2 km nedströms ,2 3 64, ,4 4 Måttlig status ca 2 km nedströms Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande ,1 3 71, ,1 3 Måttlig status nära god status ,1 3 59, ,1 3 Måttlig status nära god status Tvåårsmedelvärden 14/16 14,1 3 65, ,6 3 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) År Andel missbildningar (%) ,64 Måttligt surt , ,05 Nära neutralt ,1 ca 2 km nedströms ca 2 km nedströms ,43 Nära neutralt ,98 Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 14/16 6,70 Nära neutralt , ,5 Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Slumpån undersöktes 2010 och 2011 i regi av Länsstyrelsen i Västra Götaland. På grund av nya motorvägen går det dock inte längre att nå den ursprungliga punkten vid Ballsered. Från och med 2014 tas prover istället vid Åsbräcka. Ursprungspunkten ligger ca 2 kilometer nedströms och undersöktes 2010 och Indexen har räknats om för dessa år och innebar en höjning av TDI (mängden näringskrävande arter). IPS-indexet har motsvarat måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) har varit förhöjd alla år. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden 2010, men indexvärdet låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (medel-ph 6,5-7,3). Cirka hälften av kiselalgssamhället bestod av alkalifila och alkalibionta arter (de som i huvudsak förekommer vid högre ph än 7), men indexet drogs ner pga. relativt stor förekomst av det surhetståliga släktet Eunotia (ca 14 %). De flesta arter som noterades finns dock inte bara i näringsfattiga och sura vatten, utan kan även förekomma i mer eller mindre näringsrika miljöer. ACID visade nära neutrala förhållanden 2011, 2014 och Andelen deformerade kiselalgsskal har varit mindre än 1 % hela tiden (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

22 G1. Grönån, Bruket Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 10 m Kommun: Ale Medeldjup provyta: 1 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagn.: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: stilla Prov taget från: växt Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 0 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 16,9 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: saknas Provplats: m uppströms den andra bron V om RV 45. Södra sidan. Resultat index och klassning Antal räknade skal: 418 IPS: 11,3 (klass 3) Antal räknade taxa: 73 TDI: 70,2 (klass 2-3) Diversitet: 5,09 % PT: 34,9 (klass 4) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,0 ACID: 7,03 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,58 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS nära otillfredsställande status Grönån hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexet ligger nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor. Bland förekommande arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening var Eolimna minima, Mayamaea atomus var. permitis, Nitzschia clausii och Nitzschia pusilla vanligast. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 4 72, ,5 5 Otillfredsställande status nära måttlig status ,3 3 70, ,9 4 Måttlig status nära otillfredsställande status Tvåårsmedelvärden 14/16 11,1 3 71, ,2 4 Måttlig status mycket nära otillfredsställande År ACID Statusklassning (surhet) År Andel missbildningar (%) ,65 Nära neutralt , ,03 Nära neutralt ,0 Tvåårsmedelvärden 14/16 6,84 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2014 och indexen har räknats om. Omräkningen innebar en höjning av TDI-indexet (mängden näringskrävande arter). IPS-indexet visade otillfredsställande status 2014, men måttlig status Indexvärdet låg dock nära gränsen mellan dessa klasser båda åren. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var större 2014 än 2016 och bedöms som mycket stor. Tvåårsmedelvärdet ligger i måttlig, men mycket nära gränsen mot otillfredsställande och lokalen befinner sig alltså i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden både 2014 och Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % båda åren, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

23 L9. Lärjeån, Lärjeholm (bro G:a väg 45) Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 5 m Kommun: Göteborg Medeldjup provyta: 0,25 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 3 (stora) Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 16,8 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: meter uppströms stenbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 410 IPS: 13,1 (klass 3) Antal räknade taxa: 67 TDI: 76,7 (klass 2-3) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,86 % PT: 32,4 (klass 4) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,7 ACID: 6,21 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,67 (klass 3) Kommentar årets undersökning Lärjeån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Både mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var stor, vilket styrker det klassningen måttlig status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass 12/14/16 13,4 3 77, ,1 4 6,92 Måttlig status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexen har för tidigare år räknats om, eftersom vissa arters indexvärden ändrats. Omräkningen innebar inga större förändringar för denna lokal. Lokalen undersöktes även 2008, 2010, 2012 (i regi av Länsstyrelsen i Västra Götaland) och 2014 (i regi av Göta älvs vvf) och har hela tiden visat samma resultat, dvs. måttlig status. Artsammansättningen har också varit liknande alla år med en dominans av näringskrävande kiselalger samt en stor eller mycket stor andel föroreningstoleranta arter (%PT). Andelen föroreningstoleranta kiselalger var störst 2010 och det var Navicula gregaria samt släktet Nitzschia som dominerade i samhället då. Surhetsindexet ACID har varierat mellan nära neutrala (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) och alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) förhållanden. Treårsmedelvärdet (12/14/16) ligger i nära neutralt. Andelen deformerade skal beräknades även 2010, 2012 och 2014, men var liksom 2016 mindre än 1 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

24 S15. Mellbyån, inlopp Anten (Gräfsnäs) Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 10 m Kommun: Alingsås Medeldjup provyta: >1 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: hög Provtagn.: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: växt Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 0 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 18,1 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: saknas Provplats: cirka 5 meter uppströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 16,0 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 38 TDI: 53,7 (klass 2-3) Diversitet: 3,34 % PT: 4,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,7 ACID: 6,91 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,81 (klass 2) Kommentar årets undersökning I Mellbyån vid Gräfsnäs hamnade IPS-indexet i klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades av den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) följt av den måttligt näringskrävande Fragilaria mesolepta. Andelen föroreningstoleranta arter var svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 3 64, ,4 3 Måttlig status nära god status ,3 3 71, ,6 1-2 Måttlig status nära god status ,4 3 68, ,5 3 Måttlig status mycket nära god status ,0 2 53, ,7 1-2 God status Treårsmedelvärden 12/14/16 14,9 2 64, ,9 1-2 God status År ACID Statusklassning (surhet) År Andel missbildningar (%) ,06 Nära neutralt , ,51 Alkaliskt , ,77 Alkaliskt , ,91 Nära neutralt ,7 Treårsmedelvärde 12/14/16 7,40 Nära neutralt mycket nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexen har räknats om för tidigare år och innebar en höjning av TDI (mängden näringskrävande arter). Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 (i regi av Länsstyrelsen i Västra Götaland) samt 2014 (i regi av Göta älvs vvf) och visade då klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg dock nära eller mycket nära gränsen mot god status alla tre åren. Andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var större 2010 och 2014, men artsammansättningen var i övrigt liknande de tre första åren. Mängden näringskrävande arter var lägre Treårsmedelvärdet (2012/14/16) hamnar tack vare det bättre resultatet 2016 i god status, men det ligger relativt nära gränsen mot måttlig status. ACID-indexet har visat antingen nära neutrala eller alkaliska förhållanden. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutralt, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3, men det ligger mycket nära gränsen mot alkaliskt (årsmedelvärde för ph över 7,3). Alla år har det observerats mindre än 1 % missbildade kiselalgsskal. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

25 Lerån, utlopp Säveån Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 3 m Kommun: Lerum Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 17,5 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: cirka 25 meter uppströms vägtrumma (mellan de två "åkrökarna"), cirka 40 meter uppströms inflödet i Säveån Resultat index och klassning Antal räknade skal: 414 IPS: 12,4 (klass 3) Antal räknade taxa: 64 TDI: 75,2 (klass 2-3) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,55 % PT: 31,6 (klass 4) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 2,4 ACID: 5,97 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,63 (klass 3) Kommentar årets undersökning I Lerån motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande (TDI), liksom andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var stor, vilket styrker klassnigen måttlig status. Kiselalgssamhället dominerades av Gomphonema parvulum, som indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk fölrorening, följt av de näringskrävande Achnanthidium minutissimum group III (breda former) och Amphora pediculus (s. lat.). Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7, Andelen deformerade kiselalgsskal var 2,4 %, vilket bör tyda på en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 3 76, ,2 1-2 Måttlig status nära god status ,4 3 75, ,6 4 Måttlig status Tvåårsmedelvärden 14/16 13,4 3 76, ,9 3 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) År Andel missbildningar (%) ,48 Nära neutralt , ,97 Nära neutralt ,4 Tvåårsmedelvärden 14/16 6,73 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2014 och indexen har räknats om beroende på att en del arters indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar en höjning av TDI (mängden näringskrävande arter). Lerån visade måttlig status även 2014, men IPS-indexet var högre (nära god status) och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) betydligt mindre än Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden båda åren. 1,9 % missbildade skal observerades 2014, vilket kan tyda på att det finns en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Andelen var något större 2016 (2,4 %) och bör tyda på en måttlig påverkan. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

26 Mörlandaån, utlopp Mellbyån Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 2 m Kommun: Alingsås Medeldjup provyta: 0,5 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagn.: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 6 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 14,3 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: saknas Provplats: cirka 10 meter uppströms vägtrumma Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 11,4 (klass 3) Antal räknade taxa: 73 TDI: 79,9 (klass 2-3) Diversitet: 4,89 % PT: 34,5 (klass 4) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 0,2 ACID: 8,86 ALKALISKT EK (IPS): 0,58 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS I Mörlandaån motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status och andelen arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT) var stor. Exempel på föroreningstoleranta arter är Navicula gregaria, Fistulifera saprophila, Mayamaea atomus var. permitis och Eolimna minima. Antalet räknade arer var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Mindre än 1 % missbildade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 11, ,3 79, ,7 34,5 4 4 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 14/16 11,7 3 79, ,6 4 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) År Andel missbildningar (%) ,22 Alkaliskt , ,86 Alkaliskt ,2 Tvåårsmedelvärden 14/16 9,04 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2014 och indexen har räknats om beroende på att en del indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar att TDI (mängden näringskrävande arter) höjdes. Mörlandaån har visat måttlig status båda åren, men kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i den sämre klassen otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta kisellager (%PT) var stor både 2014 och Surhetsindexet ACID hamnade i alkaliska förhållanden båda åren. Andelen missbildade kiselalgsskal var större 2014 (1,4 %), vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

27 MP8. Sammanflöde Balltorp/Kålleredsbäcken, Åby Koordinater: / (RT90_25gonV) Län: 14 Västra Götaland Vattendragsbredd: 4 m Kommun: Mölndal Medeldjup provyta: 0,3 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagn.: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Vattenhastighet: stilla Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 3 (stora) Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN Vattentemperatur: 16,5 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: <5 % Provplats: cirka 30 m nedströms vägbron, ca 10 m nedströms rör som går över bäcken Resultat index och klassning Antal räknade skal: 406 IPS: 14,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 16 TDI: 74,2 (klass 2-3) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS nära måttlig status Diversitet: 0,84 % PT: 1,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): 2,7 ACID: 8,93 ALKALISKT EK (IPS): 0,76 (klass 2) Kommentar årets undersökning IPS-indexet motsvarande klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Diversiteten var mycket låg, vilket indikera en störning i kiselalgssamhället. Den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) dominerade helt (89 %). Den är en primärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den massutvecklas efter perioder med stora variationer i vattenflödet, bl.a. nedströms dammanläggningar, som medfört uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7, ,7 % missbildade skal observerades, vilket kan tyda på en måttlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 3 79, ,0 4 Måttlig status mycket nära otillfredsst. status ,8 2 74, ,0 1-2 God status nära måttlig status Tvåårsmedelvärden 14/16 13,0 3 76, ,5 3 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) År Andel missbildningar (%) ,29 Nära neutralt , ,93 Alkaliskt ,7 Tvåårsmedelvärden 14/16 8,11 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2014 och indexen har räknats om eftersom vissa arters värden har ändrats. Omräkningen innebar en höjning av TDI-indexet (mängden näringskrävande arter). År 2014 hamnade lokalen i klass 3, måttlig status (nära otillfredsställande status). Kiselalgssamhället var mer varierat än 2016 och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var betydligt större. Den ensidiga dominansen av en artgrupp 2016 indikerar en störning och indexvärdena blir därför osäkra, eftersom bedömningen görs på ett fåtal arter. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2014, men alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) Andelen missbildningar var svagt förhöjd 2014, vilket kan tyda på att det finns en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Andelen var större 2016 och bör tyda på en måttlig påverkan. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)