Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 Rapport April 2001: Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2011

2

3 April 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2011

4 Omslag: Den näringskrävande kiselalgen Navicula lanceolata. Foto: Medins Biologi AB Utgivningsår: 2013 ISBN: Denna rapport finns endast som pdf

5 Förord Kiselager är en artrik och betydelsefull organismgrupp i nästan alla typer av vatten. I stora delar av Europa finns en lång tradition av att använda sammansättningen av kiselalger på stenar och växter som en indikator över miljöförhållandena i vattendrag. Det är framförallt miljötillståndet med avseende på näringsämnen och surhet som beskrivs men resultaten kan även ge indikationer på annan påverkan som till exempel metaller och organiska miljögifter. På uppdrag av Norra Östersjöns vattendistrikt undersökte Medins Biologi AB år 2011 kiselalger från 58 vattendragslokaler i distriktet, det vill säga i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. I denna rapport redovisas resultaten för de 20 lokaler som provtogs i Stockholms län. Undersökningen har finansierats av Länsstyrelsen i Stockholms län med statliga medel för miljöövervakning. Iréne Sundberg och Ylva Meissner på Medins Biologi AB har utfört analys och sammanställt rapporten. Joakim Pansar vid Länsstyrelsen i Stockholms län har utfört provtagningsarbetet. Cathy Hill, chef för enheten för miljöanalys 5

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Metoder... 9 Provtagning... 9 Analys... 9 Utvärdering Resultat och diskussion IPS och statusklassning Jämförelser med tidigare undersökningar ACID och surhetsklassning Jämförelser med tidigare undersökningar Missbildade kiselalgsskal Arter och diversitet Referenser Bilaga 1. Resultatsidor Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Missbildade kiselalgsskal Bilaga 4. Lokalbeskrivningar Bilaga 5. Tabeller

7 Sammanfattning I Norra Östersjöns vattendistrikt undersöktes år 2011 kiselalger på 58 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Stockholm (20 st.), Uppsala (9 st.), Södermanland (13 st.) och Västmanland (16 st.). I denna rapport redovisas resultaten från Stockholms län. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. I Stockholms län uppnådde bara en lokal, AB17 Åkersströmmen-Holmbroån, klass 1 eller hög status. Lokalen hade dock låg diversitet på grund av ensidig dominans av artgruppen Achnanthidium minutissimum. Åtta lokaler i länet bedömdes tillhöra klass 2, god status. Av de som befann sig i klassens nedre, d.v.s. sämre, del kan framför allt lokalerna AB20 Ullnaån, AB10 Märstaån och AB12 Norrtäljeån-Vretaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Hälften av lokalerna i Stockholms län (10 stycken) fick bedömningen klass 3, måttlig status. AB3 Bällstaån (Solvalla) befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Noterbart är att AB4 Bällstaån (Bergslagsvägen) har en mycket stor andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT), vilket gör att även den, trots ett högre IPS-index, kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. En lokal, Oxundaån-Edsån, hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Samtliga lokaler i Stockholms län (20 st.) bedömdes ha alkaliska (årsmedelvärdet för ph över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). 7

8 Inledning Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Norra Östersjöns vattendistrikt att undersöka kiselalger på 58 vattendragslokaler år 2011, varav 20 i Stockholms län. Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Biologisk mångfald. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen i påväxtsamhället och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder såsom USA, Australien, Japan och Brasilien. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). AB12 Norrtäljeån-Vretaån vid Vreta i Stockholms län 2011, foto Joakim Pansar, länsstyrelsen i Stockholms län. 8

9 Metoder Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes på 20 lokaler i Stockholms län (Tabell 1 och Figur 2) mellan 15 augusti och 1 september 2011 av Medins Biologi och länsstyrelsen i Stockholm. Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 4. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Stenar insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar kan prov tas från vattenväxter (Figur 1). Proven fixeras med etanol. Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg och Ylva Meissner, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Figur 1. Om inte sten finns kan kiselalgsprov tas från växter i vattnet. Man måste dock vara noga med att klippa av delar som befinner sig under vattnet och inte på ytan, annars riskerar man att få med arter som trivs i luft/vattenzonen, vilket kan påverka indexen. Foto från Oxundaån-Edsån av Joakim Pansar, länsstyrelsen i Stockholms län. 9

10 Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Stockholms län Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vattendrags- Lokalnamn ID-nummer Datum Kommun Koordinater namn (EU_CD) x y AB1 Åvaån Fiskfällan SE Tyresö AB2 Tyresån Tyresö SE Tyresö AB3 Bällstaån Travbron SE Stockholm AB4 Bällstaån Bergslagsvägen SE Stockholm AB5 Oxundaån-Edsån Ladbrovägen SE Upplands-Väsby AB6 Oxundaån-Hagbyån Fornboda SE Upplands-Väsby AB7 Oxundaån-Hargsån Hargsbro SE Sigtuna AB8 Oxundaån Rosendal SE Upplands- Väsby/Sigtuna AB9 Märstaån Steninge SE Sigtuna AB10 Märstaån Broby SE Sigtuna AB11 Vidboån Krogsta SE Sigtuna AB12 Norrtäljeån-Vretaån Vreta SE Norrtälje AB13 Penningbyån Penningby SE Norrtälje AB14 Penningbyån Uppstr. Länna Kyrksjö, V Ledinge SE Norrtälje AB15 Bergshamraån Bergshamra SE Norrtälje AB16 Åkersströmmen-Lillån Ekskogen SE Vallentuna AB17 Åkersströmmen-Holmbroån Skarpsundby SE Vallentuna AB18 Åkersströmmen-Hackstabäcken Vadatorp SE Vallentuna AB19 Åkersström-Husaån Sundby SE Vallentuna AB20 Ullnaån Nybygget SE Österåker

11 Figur 2. Karta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Stockholms län

12 Utvärdering IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 12

13 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007): ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, Kap , sid 66, varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgsamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter, eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 13

14 Missbildade kiselalger I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade kiselalgsskal. På ett urval lokaler (från respektive länsstyrelse) gjordes en utökad analys som innebär att om missbildningsfrekvensen var mer än 1 % efter att de första 400 skalen räknats, fortsatte räkningen upp till minst 1000 skal. Dessutom gjordes en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. För vissa av dessa lokaler gjordes även en missbildningsanalys retrospektivt för tidigare år. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades finns i Bilaga 3. På övriga lokaler beräknades bara frekvensen på de första 400 skalen (Bilaga 1). Missbildningar på kiselalger kan ha många olika orsaker och enligt erfarenheter från andra undersökningar kan de t.ex. vara en indikation på förekomst av någon annan typ av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, som t.ex. metaller, bekämpningsmedel eller liknande. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, varför en preliminär indelning än så länge används (Tabell 4). Vi anser att mindre än 1 % missbildningar motsvarar ingen eller obetydlig påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. En missbildningsfrekvens på 1-5 % kan tyda på en svag/tydlig påverkan, medan en andel mellan 5-10 % bör visa en tydlig/stark påverkan. Om missbildningsfrekvensen uppgår till över 10 % anser vi att påverkansgraden bör vara stark till mycket stark. Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. För vissa lokaler i denna undersökning delades missbildningarna in i olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 4. Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Tabell 4. Preliminär indelning av kiselalgers missbildningsfrekvens och deformationsgrad samt indelning i olika missbildningstyper enligt Medins Biologi AB. Preliminär påverkansgrad Missbildningstyper <1 % ingen eller obetydlig Huvudgrupp Undergrupp 1-5 % svag-tydlig Onormal form asymmetri 5-10 % tydlig-stark inbuktning >10 % stark-mycket stark utbuktning böjd övrigt Deformationsgrad Mönster avvikande striering svag avvikande raf tydlig övrigt 14

15 Resultat och diskussion Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 5. I Bilaga 1 finns årets resultat. Artlistor finns i Bilaga 2 samt resultat av missbildningsanalys i Bilaga 3. Fullständiga lokalbeskrivningar finns i Bilaga 4. Under provtagningsperioden var vattennivån låg på de allra flesta lokaler. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig och här finns också jämförelser med tidigare resultat. Artlista och index för varje lokal finns i Bilaga 2. Observera att IPS-indexen för åren 2007 och 2008 har räknats om eftersom vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen har för dessa lokaler inneburit ingen eller endast en liten skillnad och inga statusklasser har ändrats (Bilaga 1). IPS och statusklassning En lokal i Stockholms län fick bedömningen hög status, nämligen Åkersströmmen- Holmbroån. IPS-indexet var högt och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små (Tabell 5). Diversiteten var dock låg, eftersom artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade helt (88 %) i kiselalgssamhället. Ensidig dominans av denna art kan vara tecken på en störning, på grund av låg eller hög vattenföring, och kan i vissa fall ge missvisande resultat. Enligt länsstyrelsen i Stockholm (Pansar muntligen) kan det inte uteslutas att lokalen är utsatt för kraftig hydromorfologisk påverkan. Åtta lokaler fick bedömningen god status, nämligen Penningbyån (Penningby), Bergshamraån, Tyresån, Oxundaån-Hargsån, Vidboån, Norrtäljeån-Vretaån, Märstaån (Broby) och Ullnaån (Tabell 5). De tre sistnämnda hade dock IPS-index som hamnade mycket nära gränsen mot klass 3 och kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Oxundaån-Hargsån och Vidboån, befann sig nära gränsen mot måttlig status, men andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var inte anmärkningsvärda, vilket stärker klassningen god status. Noterbart är att Tyresån hade mycket stor andel näringskrävande arter. De flesta lokalerna i Stockholms län (10 stycken) fick bedömningen måttlig status, nämligen Åvaån, Åkersström-Husaån, Oxundaån-Hagbyån, Penningbyån (V Ledinge), Åkersströmmen-Lillån, Märstaån (Steninge), Oxundaån, Åkersströmmen- Hackstabäcken, Bällstaån (Bergslagsvägen) och Bällstaån (travbron). Åvaån och Åkersström-Husaån låg nära gränsen mot god status, men Åvaån hade stor andel föroreningstoleranta (%PT) kiselalger och Åkersström-Husaån hade stor andel näringskrävande arter (TDI), vilket överensstämmer med klassningen. Anmärkningsvärt är att båda lokalerna i Bällstaån hade mycket stor andel av både näringståliga (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter. Båda, men framförallt Bällstaån (Ankarstocksvägen), 15

16 som hade ett IPS-index nära gränsen mot klass 4, ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status (Tabell 5). En lokal, Oxundaån-Edsån, hamnade i otillfredsställande status (Tabell 5). IPSindexet låg nära gränsen mot måttlig status, men bedömningen styrks av att andelen föroreningstoleranta (%PT) var mycket stor. Arterna Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis (Figur 3), som är bra indikatorer på förekomst av lättnedbrytbart organiska material, utgjorde tillsammans ca 17 % av samhället. Tabell 5. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Stockholms län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. Antal räknade arter Nr Vattendragsnamn Datum Klass Status AB17 Åkersströmmen-Holmbroån ,03 19,2 1 27,1 1 2, Hög Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass AB13 Penningbyån, Penningby ,59 16,0 2 58, , God AB15 Bergshamraån ,27 15,9 2 45, , God AB2 Tyresån ,89 15,4 2 85, , God AB7 Oxundaån-Hargsån ,06 14,8 2 48, , God AB11 Vidboån ,26 14,8 2 45, , God AB12 Norrtäljeån-Vretaån ,52 14,6 2 56, , God AB10 Märstaån, Broby ,35 14,6 2 89, , God AB20 Ullnaån ,26 14,5 2 56, , God AB1 Åvaån ,09 14,3 3 62, ,6 4 3 Måttlig AB19 Åkersström-Husaån ,25 14,2 3 71, , Måttlig AB6 Oxundaån-Hagbyån ,30 14,1 3 52, , Måttlig AB14 Penningbyån, V Ledinge ,64 14,0 3 71, ,4 3 3 Måttlig AB16 Åkersströmmen-Lillån ,92 13,8 3 77, ,9 4 3 Måttlig AB9 Märstaån, Steninge ,03 13,6 3 54, ,3 3 3 Måttlig AB8 Oxundaån ,23 13,2 3 72, ,8 4 3 Måttlig AB18 Åkersströmmen-Hackstabäcken ,49 12,5 3 80, ,4 4 3 Måttlig AB4 Bällstaån, Bergslagsvägen ,60 12,1 3 86, ,3 5 3 Måttlig AB3 Bällstaån, travbron ,48 11,4 3 93, ,0 5 3 Måttlig AB5 Oxundaån-Edsån ,01 10,8 4 72, ,1 5 4 Otillfred. Figur 3. Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis är mycket små arter, men också mycket viktiga att kunna se eftersom de indikerar förekomst av lättnedbrytbara organiska föroreningar, Medins Biologi AB. 16

17 Jämförelser med tidigare undersökningar 14 av lokalerna i Stockholms län, har undersökts tidigare (Bilaga 1; Sundberg & Jarlman 2007, 2009, 2010 och Sundberg & Meissner 2011). Åkersströmmen-Holmbroån visade hög status både 2008 och Kiselalgssamhället dominerade dock helt av artkomplexet Achnanthidium minutissimum. Tidigare erfarenheter har visat att total dominans kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t.ex. orsakad av lågt eller högt vattenstånd som kan medföra uttorkning eller omlagring av substraten. I denna lokal är det känt att det sker stora skiftningar i vattenföring med trolig renspolning som följd. Eftersom det i övrigt förekom mest mer eller mindre näringskrävande arter, så det är möjligt att resultatet blir missvisande på grund av ensidig dominans av en art. Tyresån, Oxundaån-Hargsån, Vidboån, Norrtäljeån-Vretaån och Penningbyån (Penningby) fick bedömningen god status alla åren (2007 och/eller 2008 samt 2011). För Tyresån verkar dock tillståndet ha försämrats de senaste två åren. IPS-indexet år 2010 låg mycket nära gränsen mot måttlig status och andelen föroreningståliga arter (%PT) var svagt förhöjd var IPS-indexet något högre, men andelen näringskrävande arter (TDI) var stor. Framtida undersökningar får visa om lokalen är på väg att försämras. Även Norrtäljeån-Vretaån ligger i riskzonen för att hamna i klass 3 eftersom IPSindexet båda åren låg mycket nära gränsen mot måttlig status. Åvaån och Åkersströmmen-Hackstabäcken hamnade båda åren (2009/2008 och 2011) i måttlig status. I Bergshamraån har bedömningen ändrats från hög status 2007 till god status IPSindexet låg dock i den nedre delen av klassintervallet I Oxundaån-Hagbyån, Märstaån (Steninge), Åkersströmmen-Lillån och Åkersström- Husaån har bedömningen ändrats från god status det första året (2007eller 2008) till måttlig status följande år (2008 och/eller 2011). För de tre första lokalerna låg dock IPSindexet nära eller mycket nära gränsen mot måttlig status och två/tre-årsmedelvärdet av IPS-indexet visade måttlig status, vilket indikerar att den klassningen stämmer. För Åkersström-Husaån hamnar tvåårsmedelvärdet i god status, men det ligger nära gränsen mot måttlig status. Bällstaån (travbron) visade dålig status 2008, men lokalen låg då lite längre nedströms än 2011 då bedömningen blev måttlig status (relativt nära otillfredsställande status). Det är möjligt att skillnaderna kan bero på något lokalt utsläpp mellan punkterna. ACID och surhetsklassning Alla vattendragen i denna undersökning hade värden på surhetsindexet ACID som motsvarar alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3, eller nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 6). Jämförelser med tidigare undersökningar På några av lokalerna som undersökts tidigare varierar bedömningen mellan alkaliska och nära neutrala förhållanden. Inga anmärkningsvärda förändringar har dock skett. 17

18 Tabell 6. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Stockholms län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Vattendrags-namn Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim AB5 Oxundaån-Edsån ,7 0, ,38 1 Alkaliskt AB13 Penningbyån, Penningby ,5 0, ,33 1 Alkaliskt AB17 Åkersströmmen-Holmbroån ,2 0, ,25 1 Alkaliskt AB9 Märstaån, Steninge ,2 0, ,97 1 Alkaliskt AB14 Penningbyån, V Ledinge ,4 0, ,84 1 Alkaliskt AB2 Tyresån ,2 0, ,77 1 Alkaliskt AB12 Norrtäljeån-Vretaån ,7 0, ,69 1 Alkaliskt AB8 Oxundaån ,4 0, ,56 1 Alkaliskt AB7 Oxundaån-Hargsån ,3 1, ,36 1 Alkaliskt AB18 Åkersströmmen-Hackstabäcken ,3 0, ,15 1 Alkaliskt AB4 Bällstaån, Bergslagsvägen ,7 0, ,03 1 Alkaliskt AB6 Oxundaån-Hagbyån ,3 0, ,91 1 Alkaliskt AB20 Ullnaån ,5 0, ,88 1 Alkaliskt AB15 Bergshamraån ,0 1, ,65 1 Alkaliskt AB16 Åkersströmmen-Lillån ,0 0, ,63 1 Alkaliskt AB3 Bällstaån, travbron ,0 0, ,59 1 Alkaliskt AB10 Märstaån, Broby ,0 0, ,46 2 Nära neutralt AB11 Vidboån ,1 2, ,30 2 Nära neutralt AB19 Åkersström-Husaån ,0 2, ,22 2 Nära neutralt AB1 Åvaån ,0 1, ,28 2 Nära neutralt Missbildade kiselalgsskal Analys av missbildningar på kiselalger utfördes på samtliga lokaler (Bilaga 3). Andelen missbildade kiselalgsskal var mycket liten (mindre än 1 %) på samtliga lokaler utom i Oxundaån-Hargsån. Mindre än 1 % missbildningar motsvarar ingen eller obetydlig påverkan och för dessa lokaler finns alltså inga belägg för påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Oxundaån-Hargsån påträffades 3 % missbildade skal, vilket kan tyda på en svag till tydlig påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. Det var uteslutande artkomplexet Achnanthidium minutissimum som uppvisade missbildningar. De flesta var svaga, men även vissa tydliga noterades. Alla hade de vanligaste missbildningstyperna, som är asymmetri (ofta ojämnt avsmalnande eller insnörda ändar) eller in/utbuktningar (Bilaga 3, Figur 4). I Tyresån, Bällstaån (travbron) och Märstaån (Steninge) gjordes även en retrospektiv analys av tidigare år, men ingen förhöjd andel kunde konstateras (Bilaga 3). 18

19 Figur 4. Exempel på missbildade skal av artgruppen Achnanthidium minutissimum från Oxundaån-Hargsån T.v. två missbildade skal med tydlig inbuktning. Längst t.h. ett normalt skal, Medins Biologi AB. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. Antalet räknade arter var högt (> 60) i Penningbyån (V Ledinge) och Bergshamraån (Tabell 5). Penningbyån hade också en hög diversitet (> 4,5). Åkersströmmen-Holmbroån och Oxundaån-Hargsån hade låg diversitet (< 2,0), eftersom artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade helt i kiselalgssamhället (> 85 %). Denna art är en primärkolonisatör och kan uppträda i stora mängder t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten). Achnanthidium minutissimum har på dessa lokaler dominerat vid alla undersökningstillfällen (Bilaga 1). Enligt länsstyrelsen i Stockholm (Pansar muntl.) kan det inte uteslutas att dessa lokaler är utsatta för kraftig hydromorfologisk påverkan. Ensidig dominans kan ge missvisande resultat och om det är möjligt kan man försöka flytta lokalerna, till ställen som inte är lika utsatta för denna påverkan, för att få en bättre bild av vattenkvaliten. Inga utpräglat näringsfattiga vattendrag var med i undersökningen. Kiselalgsarter som är vanliga i näringsfattiga vatten fanns därför oftast bara i låga antal. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag, och som förekom på många lokaler, ibland i stort antal, är t.ex. Amphora pediculus, artkomplexet Cocconeis placentula, Navicula lanceolata (omslag), Navicula tripunctata och Planothidium frequentissimum. Till näringståliga arter som även indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiska material hör Eolimna minima (Figur 4), Fistulifera saprophila (Figur 3), Mayamaea atomus var. permit, Figur 4). Figur 5. Arterna Eolimna minima, Navicula seminulum och Nitzschia paleacea indikerar förekomst av lättnedbrytbara organiska föroreningar, Medins Biologi AB. 19

20 Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag /) Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS Svensk Standard, SS-EN Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality - Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalger i Stockholms län En undersökning av kiselalger i vattendrag på 31 lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. Sundberg, I. & Meissner, Y Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1):

21 Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

22 Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 22

23 AB1. Åvaån, Fiskfällan SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: >50 % Kommun: Tyresö Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 18 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 meter nedströms fiskfälla (fr.o.m. spånt) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 14,3 (klass 3) Antal räknade taxa: 49 TDI: 62,2 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,09 % PT: 28,6 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,73 (klass 3) ACID: 6,28 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT Lokalen i Åvaån hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexvärdet låg nära gränsen mot god status, men eftersom kiselalgssamhället dominerades av den näringskrävande och föroreningståliga arten Eolimna minima bör klassningen stämma. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet låg i den nedre delen av klassnintervallet. 0,5 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 14, ,9 62, ,4 28,6 4 4 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 09/11 13,4 3 60, ,0 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,45 6, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 09/11 6,36 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Bedömningen måttlig status och nära neutrala förhållanden var densamma båda åren. IPS-indexet var högre år 2011 och låg nära gränsen mot god status. Den näst vanligaste arten Achnanthidium subatomoides, som är mer eller mindre näringsfattig, bidrog till ett högre indexvärde. Annars var artsammansättningen likartad med 2009 och eftersom den föroreningstoleranta arten Eolimna minima dominerade även år 2011, bör klassningen stämma. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

24 AB2. Tyresån, Tyresö SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Tyresö Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 20 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedströms träbron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 437 IPS: 15,4 (klass 2) Antal räknade taxa: 29 TDI: 85,3 (klass 4-5) GOD STATUS Diversitet: 2,89 % PT: 3,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,78 (klass 2) ACID: 8,77 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Tyresån motsvarade klass 2, god status. Indxvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet och andelen näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var dock liten. Den näringskrävande arten Amphora pediculus utgjorde 50 % av kiselalgssamhället. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Endast två deformerade skal (0,5 %) påträffades i provet, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 14,5 15, ,8 65,1 85, ,5 7,5 3, God status God status God status Treårsmedelvärden ,6 2 65, ,2 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,20 7,04 8, Alkaliskt Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde ,00 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2007 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Ändringen innebar för denna lokal endast en liten minskning från 17,1 till 16,9. År 2010 låg IPS-indexet mycket nära gränsen mot måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var svagt förhöjd. År 2011 var IPS-indexet något högre, men andelen näringskrävande arter (TDI) var mycket stor. Artsammansättningen är liknande alla tre åren, men frekvensen av olika arter skiljer sig. Treårsmedelvärdet hamnar i god status, men med tanke på 2010 och 2011 års resultat kan lokalen sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Surhetsindexet ACID hamnade visserligen i nära neutrala förhållanden år 2010, men värdet ligger i övre delen av klassintervallet och treårsmedelvärdet visar alkaliska förhållanden, liksom 2010 och En retrospektiv analys av missbildningar gjordes på provet från 2007, som visade 1 % deformerade skal efter 1000 räknade skal, vilket är en obetydlig missbildningsfrekvens. År 2010 observerades relativt många (5,7 %), vilket innebär en måttligt hög missbildningsfrekvens och bör tyda på någon annan föroreningsbelastning. År 2011 noterades endast 0,5 % deformerade skal. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

25 AB3. Bällstaån, Ankarstocksvägen (Solvalla) SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Stockholm Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 17 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedströms travbron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 11,4 (klass 3) Antal räknade taxa: 38 TDI: 93,4 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,48 % PT: 40,0 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,58 (klass 3) ACID: 7,59 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Bällstaån (Ankarstocksvägen vid Solvalla) motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot otillfredsställande status. Näringskrävande arter (TDI) dominerad helt i kiselalgssamhället och andelen föroreningstoleranta former (%PT) är stor. Detta visar att lokalen ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Arten Eolimna minima, som indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiska material, utgjorde ca 30 % av samhället. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. 0,5 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 11, ,2 93, ,0 40,0 5 5 Dålig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,05 7, Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008, men låg då en liten bit längre nedströms än 2011 och resultaten är därför inte helt jämförbara, varför inga tvåårsmedelvärden beräknats. IPS-indexet visade dålig status år Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var anmärkningsvärt hög, vilket stärker klassningen. IPS-index var högre och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var lägre år 2011 och lokalen hamnade lågt i klass 3 dvs. i måttlig status, men relativt nära gränsen mot otillfredsställande status. Artsammansättningen skiljer sig mellan åren. År 2008 dominerade framförallt Gomphonema parvulum var. parvulum och andra föroreningståliga arter ur släktet Nitzschia. År 2011 dominerade den föroreningstoleranta Eolimna minima följt av Platessa conspicua, som är näringskrävande men inte speciellt föroreningstålig. Mayamaea atomus var. permitis, som indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiska material, förekom relativt rikligt 2008, men sparsamt Det är möjligt att skillnaderna kan bero på något lokalt utsläpp mellan punkterna. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden år 2008 och i alkaliska förhållanden En retrospektiv analys av missbildningar gjordes på provet från 2008, men inga deformerade kiselalger noterades. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

26 AB4. Bällstaån, Bergslagsvägen SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: saknas Kommun: Stockholm Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 16,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedströms kulvert Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS: 12,1 (klass 3) Antal räknade taxa: 32 TDI: 86,9 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,60 % PT: 64,3 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,62 (klass 3) ACID: 8,03 (klass 1) ALKALISKT Kommentar I Bällstaån (Bergslagsvägen) motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger dominerade helt i samhället. Exempel på sådana arter är Navicula gregaria och Eolimna minima. Eftersom mängden föroreningstoleranta former var mycket stor kan lokalen sägas ligga iriskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. 0,9 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 AB5. Oxundaån-Edsån, Ladbrovägen SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: <5 % Kommun: Upplands-Väsby Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 17 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms gångbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 10,8 (klass 4) Antal räknade taxa: 39 TDI: 72,3 (klass 2-3) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS Diversitet: 4,01 % PT: 48,1 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,55 (klass 4) ACID: 9,38 (klass 1) ALKALISKT Kommentar Oxundaån-Edsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfredsställande status. Indexet låg nära gränsen mot måttlig status, men klassningen styrks att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor. Arterna Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis, som är bra indikatorer på förekomst av lättnedbrytbart organiska material, utgjorde tillsammans ca 17 % av samhället. Surhetsindexet ACID var högt och visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

27 AB6. Oxundaån-Hagbyån, Fornboda SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: >50 % Kommun: Upplands-Väsby Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 19 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms träbron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 431 IPS: 14,1 (klass 3) Antal räknade taxa: 49 TDI: 52,3 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,30 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass 3) ACID: 7,91 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT I Oxundaån-Hagbyån vid Fornboda motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot god status. Andelen näringskrävande arter (TDI) var inte anmärkningsvärt stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Lokalen ligger i gränslandet mellan god och måttlig status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 14, ,0 52, ,3 0, God status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/11 14,4 3 48, ,0 1-2 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,20 7, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/11 8,05 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2008 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Ändringen innebar dock endast en obetydlig minskning från 14,8 till 14,7. IPS-indexet visade god status år 2008, men indexvärdet låg i den nedre delen av klassintervallet. Liksom 2011 var inte stödparametern TDI (andelen näringskrävande kiselalger) speciellt stor och %PT (andelen föroreningstoleranta former) liten, vilket stämmer med klassningen. Tvåårsmedelvärdet hamnar i gränslandet mellan måttlig och god status. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 AB7. Oxundaån-Hargsån, Hargsbro SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Sigtuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 17,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedströms vägbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 14,8 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 22 TDI: 48,1 (klass 2-3) Diversitet: 1,06 % PT: 3,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 8,36 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Lokalen vid Hargsbro i Oxundaån-Hargsån hade ett IPS-index i klass 2, god status. IPS-indexet låg nära gränsen mot måttlig status, men andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var anmärkningsvärda. Diversiteten var dock låg och antalet räknade arter var relativt låg beroende på stor dominans (87 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group III). Denna art är en primärkolonisatör och kan uppträda i stora mängder t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten), vilket kan medföra att resultatet blir missvisande. Det är känt att Hargsån har stora skiftningar i vattenföring (muntl. Pansar, länsstyrelsen i Stockholm), vilket i så fall skulle vara en möjlig förklaring här. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är över 7,3. 3 % deformerade kiselalgsskal observerades, vilket är klassad som en låg missbildningsfrekvens, men kan tyda på påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. De flesta skal hade dock en svag deformationsgrad. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 15, ,9 47, ,9 0, ,8 48, ,1 1-2 Treårsmedelvärden ,3 2 46, ,5 1-2 God status God status God status God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,43 8,64 8, Nära neutralt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde ,14 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Index för 2007 och 2008 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Detta innebar dock ingen ändring av IPS-indexet för denna lokal. Lokalen visade samma resultat, dvs. god status, alla år. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group III) dominerade dock stort i kiselalgssamhället även 2007 och 2008, vilket kan ses som ett tecken på att förhållanden inte är stabila i ån och ger en viss osäkerhet i indexvärdena. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) år 2007, men indexvärdet låg nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Både år 2008 och 2011 hamnade i alkaliska förhållanden. Medins Biologi AB, f Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

29 AB8. Oxundaån, Rosendal SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: <5 % Kommun: Upplands-Väsby/Sigtuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 19 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppstr bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 414 IPS: 13,2 (klass 3) Antal räknade taxa: 45 TDI: 72,3 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,23 % PT: 20,8 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,67 (klass 3) ACID: 8,56 (klass 1) ALKALISKT Kommentar I Oxundaån motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Näringskrävande arter (TDI) dominerade i kiselalgssamhället och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var förhöjd, vilket styrker klassningen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

30 AB9. Märstaån, Steninge SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: saknas Kommun: Sigtuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 19 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppstr bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 13,6 (klass 3) Antal räknade taxa: 36 TDI: 54,2 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,03 % PT: 16,3 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,69 (klass 3) ACID: 8,97 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT I Märstaån (Steninge) motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Andelen näringskrävande arter (TDI) var inte anmärkningsvärt stor, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något förhöjd och stöder klassningen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. 0,7 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 14,0 13, ,7 56,2 54, ,7 13,3 16, God status Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden ,1 3 54, ,8 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,72 8,83 8, Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde ,84 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2007 och 2008 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Ändringen innebar dock ingen förändring för 2008 och endast en liten minskning för 2007 (14,8 till 14,7). IPS-indexet hamnade i klass 2, god status år 2007, men indexvärdet låg nära gränsen mot måttlig status. År 2008 låg IPS-indexet i klass 3, måttlig status, men i den övre delen av klassintervallet. År 2011 var IPS-indexet lägre och hamnade väl inom gränsen för måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) har ökat varje år sedan 2007, vilket tyder på en försämring. Surhetsindexet ACID har visat alkaliska förhållanden alla år. En retrospektiv analys av missbildningar gjordes på provet från 2007 och Endast ett deformerat skal (0,25 %) observerades 2007 och inga missbildningar noterades 2008, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

31 AB10. Märstaån, Broby SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: >50 % Kommun: Sigtuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 16,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: m nedströms mätstation Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 438 IPS: 14,6 (klass 2) mycket nära GOD STATUS Antal räknade taxa: 36 TDI: 89,4 (klass 4-5) måttlig status Diversitet: 3,35 % PT: 4,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,74 (klass 2) ACID: 7,46 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar IPS-indexet i Märstaån vid Broby visade klass 2, god status, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot måttlig status. Eftersom andelen näringskrävande arter (TDI) var mycket stor kan lokalen sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var dock liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

32 AB11. Vidboån, Krogsta SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: <5 % Kommun: Sigtuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 14,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten/växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms traktorbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 14,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 29 TDI: 45,6 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 2,26 % PT: 2,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 7,30 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Vidboån visade klass 2, god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot måttlig status. Det näringskrävande artkomplexet Cocconeis placentula dominerade i samhället. Några brackvattensarter noterades i provet, vilket vanligtvis brukar tyda på inflöde av havsvatten, men brackvattensarter kan även förekomma i sötvatten som har hög ledningsförmåga av någon annan anledning. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 14, ,6 45, ,2 2, God status God status Tvåårsmedelvärden 07/11 15,2 2 39,6 1 7,2 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,90 7, Alkaliskt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 07/11 8,10 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2007 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Ändringen innebar en liten minskning från 15,9 till 15,5. År 2007 var IPS-indexet högre, men andelen föroreningstoleranta former var förhöjd. I kiselalgssamhället dominerade artkomplexet Achnanthidium minutissimum istället för Cocconeis placentula som Inga av de brackvattensarter som noterades år 2011 räknades i provet från Surhetsindexet ACID hamnade i alkaliska förhållanden 2007 och i nära neutrala (dock relativt nära alkaliskt) Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

33 AB12. Norrtäljeån-Vretaån, Vreta SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Norrtälje Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten/växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedströms stenbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 14,6 (klass 2) Mycket nära GOD STATUS Antal räknade taxa: 56 TDI: 56,2 (klass 2-3) måttlig status Diversitet: 3,52 % PT: 8,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,74 (klass 2) ACID: 8,69 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT IPS-indexet i Vretaån motsvarade klass 2, god status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot måttlig status. Näringståliga arter dominerade kiselalgssamhället och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något förhöjd, vilket visar att lokalen ligger i riskzonen för att hamna i klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 14, ,7 56, ,4 8, God status God status Tvåårsmedelvärden 07/11 14,6 2 64, ,5 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,29 8, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 07/11 8,99 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2007 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Ändringen innebar en liten minskning från 14,9 till 14,6, vilket betyder att lokalen hamnar mycket nära gränsen mot måttlig status liksom Surhetsindexet ACID hamnade i alkaliska förhållanden båda åren. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

34 AB13. Penningbyån, Penningby SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Norrtälje Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 18 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms träbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 16,0 (klass 2) Antal räknade taxa: 51 TDI: 58,0 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 3,59 % PT: 8,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,81 (klass 2) ACID: 9,33 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT IPS-indexet i Penningbyån vid Penningby motsvarade klass 2, god status. Vissa näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalgsarter påträffades, vilket visas av något förhöjda värden på TDI (andel näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter), vilket styrker klassningen. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3 0,5 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 16, ,8 58, ,7 8, God status God status Tvåårsmedelvärden 08/11 16,6 2 52, ,4 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,30 9, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/11 8,81 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2008 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Ändringen innebar dock bara en obetydlig minskning från 17,4 till 17,3. IPS-indexet var högre och låg nära gränsen mot hög status 2008 samtidigt som andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former var lägre. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden båda åren. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

35 AB14. Penningbyån, Uppströms Länna Kyrksjö, V Ledinge SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: <5 % Kommun: Norrtälje Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 16 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten/växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedstr kulvert Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 421 IPS: 14,0 (klass 3) Antal räknade taxa: 66 TDI: 71,1 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,64 % PT: 11,4 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,71 (klass 3) ACID: 8,84 (klass 1) ALKALISKT Kommentar Penningbyån vid V Ledinge hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet låg i den övre delen av klassintervallet, men bedömningen stöds av förhöjda värden på TDI (andelen näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3 Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

36 AB15. Bergshamraån, Bergshamra SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Norrtälje Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 17 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: nedströms sammanflödet av två fåror/kvill Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 15,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 64 TDI: 45,2 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 4,27 % PT: 9,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,81 (klass 2) ACID: 7,65 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Bergshamraån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något förhöjd. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Värdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Endast ett missbildat skal (0,2 %) noterades, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 15, ,9 45, ,3 9, Hög status God status Tvåårsmedelvärden 07/11 17,0 2 38,1 1 6,4 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,65 7, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 07/11 7,65 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Omräkning av 2007 års index för denna lokal innebar ingen förändring. IPS-indexet visade hög status år 2007, men värdet låg i den nedre delen av klassintervallet hamnade indexvärdet väl inom gränsen för god status och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var båda något förhöjda vilket stämmer med klassningen. Båda åren var artkomplexet Achnanthidium minutissimum vanligast i kiselalgssamhället, men år 2011 var dominansen inte lika stor som Bedömningen av surhet var densamma båda åren, dvs. alkaliska förhållanden, men relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

37 AB16. Åkersströmmen-Lillån, Ekskogen SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Vallentuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedstr järnvägsbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 431 IPS: 13,8 (klass 3) Antal räknade taxa: 48 TDI: 77,1 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,92 % PT: 20,9 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,70 (klass 3) ACID: 7,63 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT I Lillån vid Ekskogen motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet, men eftersom näringskrävande arter (TDI) dominerade och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var förhöjd styrker detta klassningen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Värdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 13,6 13, ,4 59,1 77, ,5 11,2 20, God status Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden ,0 3 64, ,9 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,15 6,90 7, Alkaliskt Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde ,56 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2007 och 2008 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Värdet minskade något för 2007 (14,9 till 14,5), men endast marginellt för 2008 (13,7 till 13,6). IPS-indexet visade god status 2007, men indexvärdet låg precis på gränsen till måttlig status som både 2008 och 2011 visade. Både andelen näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) har ökat på lokalen. Bedömningen av surhet har varierat mellan alkaliska och nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

38 AB17. Åkersströmmen-Holmbroån, Skarpsundby SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: saknas Kommun: Vallentuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedstr vägbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 431 IPS: 19,2 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 27 TDI: 27,1 (klass 1) Diversitet: 1,03 % PT: 2,3 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 9,25 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Holmbroån motsvarade klass 1, hög status. Diversiteten var dock låg, eftersom artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade helt i kiselalgssamhället (88 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t.ex. orsakad av lågt eller högt vattenstånd. Holmbroån är en rätad jordbrukså med kända stora skiftningar i vattenföring (muntl. Pansar, länsstyrelsen i Stockholm), vilket förmodligen orsakat omlagring av substraten och bortspolning av kiselalger som följd. Detta gynnar Achnanthidium minutissimum, som är en primär kolonisatör. I övrigt förekom mest mer eller mindre näringskrävande arter, så det är troligt att resultatet blir missvisande på grund av ensidig dominans av en art. Surhetsindexet ACID var högt och visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. 0,9 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 19, ,6 27, ,9 2, Hög status Hög status Tvåårsmedelvärden 08/11 19,0 1 26,9 1 1,6 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,50 9, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/11 8,88 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 och visade samma resultat, dvs. hög status och alkaliska förhållanden. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade stort i samhället även då, vilket kan ses som ett tecken på att förhållanden inte är stabila i ån och ger osäkerhet i indexvärdena. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

39 AB18. Åkersströmmen-Hackstabäcken, Vadatorp SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Vallentuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 13,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: m nedstr vägbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 12,5 (klass 3) Antal räknade taxa: 54 TDI: 80,9 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,49 % PT: 32,4 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,64 (klass 3) ACID: 8,15 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT I Hackstabäcken motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var stora, vilket styrker klassningen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. 0,2 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 12, ,7 80, ,8 32,4 5 4 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/11 12,3 3 82, ,1 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,75 8, Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/11 7,95 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexetför 2008 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar dock endast en liten minskning, från 12,3 till 12,1. Lokalen visade samma resultat, dvs. måttlig status och alkaliska förhållanden, båda åren. IPS-indexet var dock något lägre och andelen av föroreningstoleranta (%PT) former var större år 2008, vilket visade att lokalen närmade sig klass 4, otillfredsställande status. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

40 AB19. Åkersström-Husaån, Sundby SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: <5 % Kommun: Vallentuna Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: färgat Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 17 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m nedströms vägbro, östra stranden Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 14,2 (klass 3) Antal räknade taxa: 51 TDI: 71,7 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,25 % PT: 6,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,73 (klass 3) ACID: 7,22 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT I Husaån hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 2, god status. Andelen näringskrävande former (TDI) var dock stor. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 14, ,8 71, ,2 6, God status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/11 14,7 2 60, ,8 3 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,93 7, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 08/11 7,08 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet för 2008 har räknats om pga. att vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar en minskning från 15,6 till 15,1. IPS-indexet visade god status 2008, men värdet låg i den nedre delen av klassintervallet. År 2011 hamnade indexvärdet i måttlig status, men nära gränsen mot god. Andelen föroreningstoleranta (%PT) former var förhöjd 2008 och andelen näringskrävande arter (TDI) var stor Artsammansättning var likande båda åren. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden både 2008 och Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

41 AB20. Ullnaån, Nybygget SE Län: 1 Stockholm Beskuggning: 5-50 % Kommun: Österåker Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Joakim Pansar Vattenfärg: klart Organisation: Lst Stockholm Vattentemperatur: 18,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 3-13 m nedstr järnvägskulvert Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 416 IPS: 14,5 (klass 2) mycket nära GOD STATUS Antal räknade taxa: 48 TDI: 56,9 (klass 2-3) måttlig status Diversitet: 3,26 % PT: 2,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,74 (klass 2) ACID: 7,88 (klass 1) ALKALISKT Kommentar IPS-indexet i Ullnaån hamnade i klass 2, god status, men indexvärdet ligger precis på gränsen till klass 3, måttlig status. Näringskrävande arter (TDI) dominerar, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Värdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)