Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013

Transkript

1 Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013 En undersökning av 27 lokaler Iréne Sundberg Amelie Jarlman Ylva Meissner Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2588 Länsstyrelsen Kronoberg Version Datum Titel Kiselalger i vattendrag i Kronobergs län En undersökning av 27 lokaler Filsökväg Q:\Projekt\2013\Länsstyrelsen Kronoberg Kiselalger kronoberg 2013 (2588)\Rapport 2013\Rapport 2013.doc Författare Kvalitetsgranskning Iréne Sundberg Amelie Jarlman Ylva Meissner Amelie Jarlman Framsidefoto: Kiselalgen Eunotia tetraodon förekom på några lokaler i Kronobergs län 2013,.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat och diskussion IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Missbildade kiselalgsskal Arter och diversitet Referenser Bilaga 1. Resultatsidor Bilaga 2. Artlistor Bilaga 3. Missbildade kiselalgsskal Bilaga 5. Tabeller... 65

4 Sammanfattning I Kronobergs län undersöktes år 2013 kiselalger på 27 vattendragslokaler. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. Alla lokaler utom två bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Flera av dessa klassades dock som sura eller mycket sura Bäck från Furen hamnade relativt nära gränsen mot god status Helge å ((mellan Virestadssjöarna) och Bäck från Kölnen hamnade i klass 2, god status. Mängden näringskrävande former (TDI) var något förhöjd på båda lokalerna, vilket överensstämmer med klassningen god status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än Lillån (Älghult) och 3-86 Tvärån bedömdes ha alkaliska förhållanden (årsmedelvärdet för ph över 7,3). Tvärån låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. I Lillån (Älghult) kan en ensidig artdominans i kiselalgssamhället ha gjort att ACID-indexet blivit för högt. Sju lokaler hade ACID-index som visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3), nämligen 4-88 Ljungabäcken, Lagan, 5-88 Helge å (mellan Virestadssjöarna), Kvarnbäcken, Prästebodaån, Hjortsbergaån och 1-86 Horgeån. ACID-värdet låg dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden i 1-86 Horgeån. Åtta lokaler Bäck från Furen, Bäck från Lillesjön, 8-86 Yttre kanalen (Bramstorp), 7-86 Yttre kanalen (Målen), Stångsmålaån, Bäck från Kölnen, Skaddeån och 6-88 Lillån (Väraberga) hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. De två förstnämnda låg nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan de två sistnämnda låg nära gränsen mot sura förhållanden Lekarydsån, Helge å, Bäck från Stora Hensjön, Lillån (Hallaryd), 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden, 2-86 Bäck från Vasen och Bäck vid Garanshultasjön bedömdes ha sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6.. De fyra förstnämnda låg mer eller mindre nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. I Ålabäcken, Bäck till Sandsjön och Badebodaån motsvarade indexvärdet mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger under 5,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 4,8. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden. 4

5 1. Inledning har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg att undersöka kiselalger på 27 vattendragslokaler år Undersökningen är en del av den regionala miljöövervakningen och syftar till att övervaka miljötillståndet i länets vattendrag samt utgöra underlagsmaterial för statusbedömning av vattenförekomster enligt vattendirektivet. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och "Biologisk mångfald". Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning. Detta gör att de är mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen. Figur 1. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker,. 5

6 2. Metodik 2.1 Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes på 27 lokaler (Figur 4) mellan den 16 och 27 augusti 2013 av Länsstyrelsen i Kronoberg. Lägesangivelser för provtagningsplatserna finns i Tabell 1. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 2). Stenar insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. 2.2 Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Iréne Sundberg, Amelie Jarlman och Ylva Meissner,, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. På samtliga lokaler beräknades även andelen missbildade skal, se kap Figur 2. Vid provtagning av kiselalger borstas påväxtmaterialet från ovansidan av stenar ner i ett uppsamlingskärl med en ren tandborste, varefter stenen sköljs av med åvatten,. 6

7 Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Kronobergs län Koordinater angivna enligt SWEREF99 TM. Nr Vattendrag Lokalnamn Datum Koordinater N E 1-86 Horgeån Horgemo Bäck från Vasen Åsen Tvärån Hjärtanäs Ljungabäcken Helge å mellan Virestadssjöarna Lillån Väraberga Yttre kanalen (Djurleån) Målen Yttre kanalen (Djurleån) Bramstorp Bäck mellan Femlingen-Övden Bohult Bäck vid Garanshultasjön Prästebodaån Lillsjön Helge å Bäck från Furen Kvarnbäcken Långhult Bäck från Kölnen Stångsmålaån nedströms sågen Badebodaån Lagan Kånna Lillån Älghult Lillån Hallaryd Bäck till Sandsjön Källebäcken Bäck från Stora Hensjön Tattamåla Lekarydsån Aneboda Skaddeån Ålabäcken Ryssby Bäck från Lillesjön Helgasjön-Lillsjön Hjortsbergaån Hjortsberga Figur 3. Foto från lokal Skaddeån. Vattennivå var låg på alla lokaler i Kronobergs län Foto: Länsstyrelsen. 7

8 Figur 4. Översiktskarta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Kronobergs län Figur Badebodaån var en av tre lokaler som hamnade i mycket sura förhållanden i Kronobergs län Foto: Länsstyrelsen. 8

9 2.3 Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 ( Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 9

10 ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (inkl. ADM1 och ADMI3) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, Kap , sid 66, varför både alkaliskt och nära neutralt visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd. En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, till exempel om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter, Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 10

11 Missbildade kiselalger I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade kiselalgsskal på alla lokaler. Alla deformerade skal noterades samtidigt som de minst 400 skalen räknades. Det gjordes även en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades finns i Bilaga 3. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Sverige för att testa om missbildningar på kiselalger kan fungera som en miljögiftsindikator (Kahlert 2012), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersökts. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (Tabell 4). Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. I detta fall delades missbildningarna in i olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 4. Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Tabell 4. Preliminär indelning av kiselalgers påverkansgrad (missbildningsfrekvens) och deformationsgrad samt indelning i olika missbildningstyper enligt. Preliminär påverkansgrad Typ av deformering <1 % ingen eller obetydlig Onormal form 1-5 % svag-tydlig 5-10 % tydlig-stark >10 % stark-mycket stark Deformeringsgrad svag tydlig Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjning, övrigt Onormalt mönster Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt 11

12 3. Resultat och diskussion Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. Tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 4. I Bilaga 1 presenteras resultaten för varje lokal för sig. Artlistor med beräknade index finns i Bilaga 2. I Bilaga 3 finns en tabell över de missbildningar som noterades i undersökningen. Under provtagningsperioden var vattennivån låg på alla lokaler IPS och statusklassning För alla lokaler, utom två, visade IPS-indexet klass 1, hög status (Tabell 5). Flera av vattendragen bedömdes dock vara sura eller mycket sura (se kap nedan). Lägst indexvärde i klassen hade Bäck från Furen, som låg relativt nära gränsen mot god status. Ingen av lokalerna hade dock anmärkningsvärda mängder av varken näringskrävande (TDI) eller föroreningstoleranta (%PT) arter. På några lokaler, särskilt om de ligger nära nedströms sjöar, kan dock mängden näringskrävande kiselalger (TDI) vara något underskattad. Detta beror på att det förekom s.k. centriska kiselalger, vilka primärt anses vara planktiska. De har sitt ursprung i sjöar och räknas inte med i TDI-indexet. Flera arter av dessa kiselalger (se exempel i Figur 6) föredrar emellertid mer eller mindre näringsrikt vatten. Inget kiselalgssamhälle i denna undersökning hade dock mer än drygt 20 % av dessa alger och förekomsten påverkar därför inte bedömningen av lokalerna. Två lokaler 5-88 Helge å och Bäck från Kölnen hamnade i klass 2, god status (Tabell 5). Mängden näringskrävande former (TDI) var något förhöjd på båda lokalerna vilket styrker klassningen god status. Figur 6. De centriska kiselalgerna Aulacoseira ambigua, Aulacoseira subarctica och Discostella stelligera är primärt planktiska arter och föredrar mer eller mindre näringsrika vatten. De var vanligast i Bäck från Furen och Stångsmålaån,. 12

13 Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Tabell 5. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kronobergs län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Vattendrag/sjö Lokalnamn Klass Status Badebodaån ,78 20,0 1 0,4 1 0, Hög Lillån Älghult 13 0,46 20,0 1 24,2 1 0, Hög 1-86 Horgeån Horgemo 38 2,93 19,9 1 16,4 1 0, Hög Bäck från Stora Hensjön Tattamåla 25 3,16 19,8 1 19,9 1 0, Hög Bäck till Sandsjön Källebäcken 50 3,87 19,7 1 1,9 1 0, Hög Ålabäcken Ryssby 37 3,48 19,6 1 1,6 1 1, Hög Bäck från Lillesjön (Helgasjön-Lillsjön) 47 3,40 19,5 1 12,3 1 0, Hög Skaddeån ,09 19,4 1 8,8 1 0, Hög 4-88 Ljungabäcken ,09 19,4 1 24,7 1 1, Hög 8-86 Yttre kanalen (Djurleån) Bramstorp 38 3,83 19,3 1 16,0 1 1, Hög Kvarnbäcken Långhult 54 3,18 19,3 1 20,5 1 0, Hög Prästebodaån Lillsjön 37 2,73 19,3 1 21,0 1 0, Hög 3-86 Tvärån Hjärtanäs 28 1,93 19,2 1 25,7 1 1, Hög Helge å ,14 19,2 1 13,8 1 0, Hög Bäck vid Garanshultasjön ,67 19,1 1 6,9 1 0, Hög Lillån Hallaryd 58 4,94 19,1 1 13,6 1 0, Hög 2-86 Bäck från Vasen Åsen 57 4,73 19,1 1 7,2 1 0, Hög 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden Bohult 43 3,71 19,0 1 7,4 1 0, Hög Lekarydsån Aneboda 44 4,39 19,0 1 13,0 1 0, Hög 6-88 Lillån Väraberga 45 4,20 18,8 1 14,3 1 0, Hög Stångsmålaån, nedströms sågen 68 5,21 18,7 1 15,8 1 0, Hög 7-86 Yttre kanalen (Djurleån) Målen 50 4,39 18,4 1 13,6 1 2, Hög Hjortsbergaån Hjortsberga 49 4,20 18,3 1 28,1 1 0, Hög Lagan Kånna 54 3,86 18,3 1 26,1 1 1, Hög Bäck från Furen ,20 17,9 1 23,2 1 0, Hög 5-88 Helge å, mellan Virestadssjöarna 41 3,75 16,9 2 53, , God Bäck från Kölnen ,12 16,8 2 45, , God ACID och surhetsklassning Två av vattendragen i denna undersökning, nämligen Lillån (Älghult) och 3-86 Tvärån, hade värden på surhetsindexet ACID som motsvarar alkaliska förhållanden, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Tvärån låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. I Lillån (Älghult) dominerade artkomplexet Achnanthidium minutissimum helt i kiselalgssamhället (95 %). Eftersom denna artgrupp är en primärkolonisatör kan den vara överrepresenterad om lokalen har utsatts för stora skiftningar i vattenståndet (t.ex. nedströms dammanläggningar), vilket kan medföra uttorkning av eller mekanisk påverkan på substraten (se även kap ). Mängden Achnanthidium minutissimum ingår direkt i indexberäkningen och detta kan därför innebära att ACIDindexet blir för högt. 13

14 Nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3, konstaterades på sju lokaler (Tabell 6). Dessa är: 4-88 Ljungabäcken, Lagan, 5-88 Helge å (mellan Virestadssjöarna), Kvarnbäcken, Prästebodaån, Hjortsbergaån och 1-86 Horgeån. I den sistnämnda låg ACID-indexet nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Åtta lokaler Bäck från Furen, Bäck från Lillesjön, 8-86 Yttre kanalen (Bramstorp), 7-86 Yttre kanalen (Målen), Stångsmålaån, Bäck från Kölnen, Skaddeån och 6-88 Lillån (Väraberga) hade måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Av dessa låg ACID-indexet nära gränsen mot nära neutrala förhållanden i Bäck från Furen och Bäck från Lillesjön, medan Skaddeån och 6-88 Lillån (Väraberga), istället låg nära gränsen mot sura förhållanden Lekarydsån, Helge å, Bäck från Stora Hensjön, Lillån (Hallaryd), 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden, 2-86 Bäck från Vasen och Bäck vid Garanshultasjön hamnade i sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. De fyra förstnämnda låg mer eller mindre nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Tre lokaler i undersökningen, nämligen Ålabäcken, Bäck till Sandsjön och Badebodaån hade låga ACID-värden som visar mycket sura förhållanden och motsvarar ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8 (Tabell 6) Ålabäcken och Bäck till Sandsjön låg visserligen relativt nära gränsen mot sura förhållanden, men båda lokalerna hade en mycket stor andel av det surhetstoleranta släktet Eunotia (Figur 7), vilket styrker klassningen mycket surt Badebodaån, som hade lägst ACID-index hade också störst andel av släktet Eunotia (Figur 7), nämligen 96 %. Figur 7. Släktet Eunotia är surhetsindikerande och arterna E. incisa och E. rhomboidea var vanligast i Badebodaån och Bäck till Sandsjön medan E. bilunaris var vanligast i Ålabäcken i Kronbergs län E. formica var vanligast i Lekarydsån,. 14

15 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Tabell 6. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kronobergs län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Vattendrag Lokalnamn ACID ph-regim Lillån Älghult 94,8 1, ,40 1 Alkaliskt 3-86 Tvärån Hjärtanäs 70,8 1, ,62 1 Alkaliskt 4-88 Ljungabäcken - 51,4 5, ,70 2 Nära neutralt Lagan Kånna 40,5 7, ,49 2 Nära neutralt 5-88 Helge å, mellan Virestadssjöarna 1,5 1, ,34 2 Nära neutralt Kvarnbäcken Långhult 55,3 16, ,06 2 Nära neutralt Prästebodaån Lillsjön 54,8 17, ,05 2 Nära neutralt Hjortsbergaån Hjortsberga 27,9 10, ,03 2 Nära neutralt 1-86 Horgeån Horgemo 52,7 12, ,89 2 Nära neutralt Bäck från Furen - 24,2 16, ,63 3 Måttligt surt Bäck från Lillesjön (Helgasjön-Lillsjön) 23,9 6, ,62 3 Måttligt surt 8-86 Yttre kanalen (Djurleån) Bramstorp 28,1 28, ,18 3 Måttligt surt 7-86 Yttre kanalen (Djurleån) Målen 14,2 29, ,95 3 Måttligt surt Stångsmålaån, nedströms sågen 10,0 27, ,74 3 Måttligt surt Bäck från Kölnen - 0,0 10, ,61 3 Måttligt surt Skaddeån - 17,0 42, ,30 3 Måttligt surt 6-88 Lillån Väraberga 4,4 26, ,27 3 Måttligt surt Lekarydsån Aneboda 7,3 40, ,15 4 Surt Helge å - 4,0 31, ,12 4 Surt Bäck från Stora Hensjön Tattamåla 2,0 31, ,09 4 Surt Lillån Hallaryd 2,4 20, ,01 4 Surt 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden Bohult 8,4 49, ,78 4 Surt 2-86 Bäck från Vasen Åsen 4,0 40, ,52 4 Surt Bäck vid Garanshultasjön - 2,4 46, ,23 4 Surt Ålabäcken Ryssby 1,2 76, ,00 5 Mycket surt Bäck till Sandsjön Källebäcken 0,0 80, ,95 5 Mycket surt Badebodaån - 0,7 96, ,39 5 Mycket surt Missbildade kiselalgsskal Analys av deformationer på kiselalger utfördes på samtliga lokaler i Kronobergs län 2013 (Bilaga 3). Andelen missbildade kiselalgsskal var 0 % eller mindre än 1 % på de flesta lokaler, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I 4-88 Ljungabäcken, 9-88 Bäck mellan Femlingen- Övden, 7-86 Yttre kanalen, Helge å och Lekarydsån påträffades en något förhöjd andel deformationer (2,1; 1,5; 1,2, 1,0 respektive 1,0 %). Detta kan tyda på en svag påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material. De flesta missbildningar var svaga och alla hade den vanligaste missbildningstypen onormal form, som innefattar asymmetri, böjning och in/utbuktningar (Figur 8, Bilaga 3). 15

16 Figur 8. Exempel på deformerade kiselalgsskal från 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden i Kronobergs län Till vänster missbildade skal med svag onormal form av Psammothidium abundans och Eunotia implicata. Till höger visas normala skal av respektive art, Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Ett högt antal räknade arter (> 60) och en hög diversitet (> 4,5) noterades i Stångsmålaån. Även 2-86 Bäck från Vasen och Lilån (Hallaryd) hade hög diversitet (Tabell 5) Lillån (Älghult) hade ett mycket lågt antal räknade arter (13 st.) och mycket låg diversitet (0,46), vilket berodde på att artgruppen Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade helt (95 %) i kiselalgssamhället. Achnanthidium minutissimum är ofta vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten, förutom i sura miljöer. Om den däremot är överrepresenterad på en lokal kan det bero på någon form av störning. Artgruppen är en primärkolonisatör, dvs. kan snabbt kolonisera nya substrat och uppträda i stora mängder, t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten). Om det föreligger misstanke om att det varit mycket högt flöde eller mycket lågt vattenstånd, med risk för torrläggning, nära inpå provtagningen kan det vara lämpligt att upprepa kiselalgsundersökningen under mer normala betingelser för att verifiera resultaten. Det är viktigt att de stenar eller växter, som provtagningsmaterialet insamlas från, har varit täckta av vatten under minst fyra veckor före provtagningen (Naturvårdsverket 2009, SIS 2003). Även i 3-86 Tvärån dominerade 16

17 Achnanthidium minutissimum, vilket orsakade en låg diversiteten (1,93), men dominansen var inte lika stor (70 %) som i Lillån (Älghult). Ingen lokal i undersökningen var riktigt näringsrik varför näringskrävande arter endast påträffades i enstaka exemplar. Exempel på arter som trivs i näringsfattiga vatten och som förekom på flera lokaler i undersökningen är t.ex. Brachysira brebissonii (Figur 9), Brachysira neoexilis (Figur 9), Encyonema neogracile, släktet Eunotia (Figur 7), Frustulia crassinervia, Frustulia erifuga (Figur 9), Gomphonema exilissimum, Gomphonema varioreduncum, Microcostatus maceria, Pinnularia subcapitata var. subcapitata, Psammothidium abundans och Tabellaria flocculosa. Flera av dessa är också mer eller mindre surhetståliga och särskilt Brachysira, Eunotia och Frustulia kan vara vanliga i sura vatten. Figur 9. Brachysira brebissonii, Brachysira neoexilis och Frustulia erifuga är exempel på surhetstoleranta kiselalger som förekom på flera lokaler i Kronobergs län 2013,. 17

18 4. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Eriksson, M. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Lange-Bertalot & Moser Brachysira. Monographie der Gattungen. Bibliotheca Diatomologica 29. J. Cramer, Stuttgart. 212 pp. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. 18

19 SIS Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

20 Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt SWEREF99 TM. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Havs- och vattenmyndigheten 2013: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Havs- och vattenmyndigheten 2013: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 20

21 1-86. Horgeån, Horgemo Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: E.W Vattenfärg: klart Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 10,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 412 IPS: 19,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 38 TDI: 16,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,93 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 5,89 (klass 2) NÄRA NEUTRALT nära måttlligt surt Kommentar Horgeån vid Horgemo hade ett mycket högt IPS-index som motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade kiselalgssamhället. Denna artgrupp är ofta mycket vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Brachysira brebissonii och släktet Eunotia, vilka är surhetstoleranta, utgjorde tillsammans drygt 25 % av kiselalgssamhället. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Bäck från Vasen, Åsen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: E.W Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 7,2 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 425 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 57 TDI: 7,2 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,73 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 3,52 (klass 4) SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet i Bäck från Vasen motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit under 5,6. Surhetstoleranta arter inom släktena Eunotia och Pinnularia dominerade kiselalgssamhället. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

22 3-86. Tvärån, Hjärtanäs Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Alvesta Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: E.W/K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 12,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 10 m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 411 IPS: 19,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 28 TDI: 25,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 1,93 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 7,62 (klass 1) ALKALISKT nära nära neutralt Kommentar IPS-indexet i Tvärån vid Hjärtanäs motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som ofta är mycket vanligt i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är högre än 7,3. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Ljungabäcken Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Ljungby Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 8,2 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 51 TDI: 24,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,09 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 6,70 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Ljungabäcken hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) utgjorde ungefär hälften av kiselalgssamhället. Det är ofta mycket vanligt i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var 2,1 %, vilket bör tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

23 5-88. Helge å, mellan Virestadssjöarna Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Älmhult Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: K-J Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 13,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 5 m uppströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 410 IPS: 16,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 41 TDI: 53,6 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 3,75 % PT: 2,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,86 (klass 2) ACID: 6,34 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Helge å mellan Virestadssjöarna hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. Olika arter inom släktet Staurosira, Stauroforma exiguiformis och Psammothidium abundans dominerade i kiselalgssamhället. De förekommer framför allt i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Lillån, Väraberga Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Markaryd Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: K-J Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 10,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 25 m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 411 IPS: 18,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 45 TDI: 14,3 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,20 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,96 (klass 1) ACID: 4,27 (klass 3) MÅTTLIGT SURT nära surt Kommentar Lillån vid Väraberga hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Få näringskrävande kiselalger noterades och inga föroreningstoleranta former (%PT). De vanligaste arterna var Eunotia implicata och Brachysira neoexilis, som båda är surhetståliga. Surhetindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

24 7-86. Yttre kanalen (Djurleån), Målen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Växjö Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: E.W Vattenfärg: klart Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 10,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 18,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 50 TDI: 13,6 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,39 % PT: 2,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass 1) ACID: 4,95 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Yttre kanalen (Djurleån) vid Målen hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Vissa näringskrävande kiselalger förekom, men bara i små mängder. De vanligast förekommande arterna var Achnanthidium minutissimum (group II), Eunotia implicata och Karayevia oblongella, vilka alla finns i mer eller mindre näringsfattiga vatten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Andelen deformerade kiselalgsskal var 1,2 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Yttre kanalen (Djurleån), Bramstorp Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Växjö Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: E.W Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 9,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 456 IPS: 19,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 38 TDI: 16,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,83 % PT: 1,3 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 5,18 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS-indexet i Yttre kanalen (Djurleån) vid Bramstorp motsvarade klass 1, hög status. Endast enstaka mer eller mindre näringskrävande kiselalger noterades och andelen föroreningstoleranta former var liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Det surhetstoleranta släktet Eunotia utgjorde knappt 30 % av kiselalgssamhället. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.). 24

25 9-88. Bäck mellan Femlingen - Övden, Bohult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: E.W Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 12,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 405 IPS: 19,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 7,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,71 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 3,78 (klass 4) SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar I Bäcken mellan Femlingen och Övden motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Hälften av kiselalgssamhället utgjordes av släktet Eunotia, som framför allt finns i mer eller mindre sura vatten. Andelen deformerade kiselalgsskal var 1,5 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Bäck vid Garanshultasjön Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Älmhult Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: K-J Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 11,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: precis uppströms vägbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 419 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 52 TDI: 6,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,67 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 3,23 (klass 4) SURT Kommentar, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS-indexet i Bäck vid Garanshultasjön tillhörde klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 46 % av kiselalgssamhället. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.). 25

26 Prästebodaån, Lillsjön Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Markaryd Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: K-J Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 11,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 10 m nedströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 436 IPS: 19,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 37 TDI: 21,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,73 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 6,05 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS-indexet i Prästebodaån motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Helge å Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Älmhult Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 16,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 20 m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 400 IPS: 19,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 45 TDI: 13,8 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,14 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 4,12 (klass 4) SURT nära måttlligt surt Kommentar Helge å hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT var 0 %. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Andelen deformerade kiselalgsskal var 1 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

27 Bäck från Furen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Alvesta Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 9,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 30 m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 433 IPS: 17,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 49 TDI: 23,2 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,20 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,91 (klass 1) ACID: 5,63 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet i Bäck från Furen motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var inte förhöjd, men är förmodligen något underskattad eftersom drygt 20 % av kiselalgssamhället utgjordes av s.k. centriska arter. Flera arter inom dessa släkten föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten, men de räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var dock mycket liten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Kvarnbäcken, Långhult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Ljungby Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: klart Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 9,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: intill fiskodling Resultat index och klassning Antal räknade skal: 421 IPS: 19,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 54 TDI: 20,5 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,18 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 6,06 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Kvarnbäcken hade IPS-index som motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande kiselalger (TDI) förekom, men i liten mängd och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade kiselalgssamhället. Denna artgrupp är ofta mycket vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5). Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

28 Bäck från Kölnen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Ljungby Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: K-J Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 9,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 20 m nedströms vägbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 412 IPS: 16,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 53 TDI: 45,6 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 3,12 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,86 (klass 2) ACID: 4,61 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Bäck från Kölnen hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. Staurosira venter dominerade i kiselalgssamhället. Den förekommer framför allt i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Stångsmålaån, nedströms sågen Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: E.W Vattenfärg: klart Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 11,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 431 IPS: 18,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 68 TDI: 15,8 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 5,21 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,96 (klass 1) ACID: 4,74 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet i Stångsmålaån motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger var liten och andelen föroreningstoleranta former var mycket liten. Det förekom en del centriska kiselalger (drygt 20 %) som räknas som planktiska, men kan vara vanliga även i rinnande vatten nedströms sjöar. Vissa av dessa är mer eller mindre näringskrävande, vilket gör att TDI-indexet kan vara något underskattat. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten, Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Det surhetstoleranta släktet Eunotia utgjorde ca 28 % av kiselalgssamhället. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

29 Badebodaån Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Uppvidinge Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: K-J Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 8,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: intill grusväg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 436 IPS: 20,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 22 TDI: 0,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,78 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,02 (klass 1) ACID: 1,39 (klass 5) MYCKET SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar I Badebodaån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Varken några näringskrävande eller föroreningstoleranta arter noterades. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph som är lägre än 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 96 % av kiselalgssamhället. Antalet räknade arter var relativt lågt, vilket inte är ovanligt i mycket sura vatten. Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Lagan, Kånna Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Ljungby Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 14,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: under bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 442 IPS: 18,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 54 TDI: 26,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,86 % PT: 1,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass 1) ACID: 6,49 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS-indexet i Lagan motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

30 Lillån, Älghult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Uppvidinge Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 10,3 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 m uppströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 20,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 13 TDI: 24,2 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 0,46 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,02 (klass 1) ACID: 8,40 (klass 1) ALKALISKT Kommentar Lillån vid Älghult hade ett mycket högt IPS-index som motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Antal räknade arter och diversiteten var båda mycket låga pga. att Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade helt (95 %) i kiselalgssamhället. Denna artgrupp är ofta mycket vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten, men total dominans kan vara ett tecken på en störning. Eftersom denna artgrupp är en primärkolonisatör kan den vara överrepresenterad om lokalen har utsatts för stora skiftningar i vattenståndet (t.ex. nedströms dammanläggningar), vilket kan medföra uttorkning av eller mekanisk påverkan på substraten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är högre än 7,3. Eftersom mängden Achnanthidium minutissimum ingår direkt i indexberäkningen och eftersom dominansen var så stor, kan detta innebära att ACID-indexet blir för högt för denna lokal. Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Lillån, Hallaryd Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Älmhult Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 11,3 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: vid infoskylt för Hallaryd Resultat index och klassning Antal räknade skal: 414 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 58 TDI: 13,6 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,94 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 4,01 (klass 4) SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet på lokalen i Helge å vid Hallaryd hamnade i klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Diversiteten var hög. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

31 Bäck till Sandsjön, Källebäcken Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: - Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: E.W Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 10 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 423 IPS: 19,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 50 TDI: 1,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,87 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 1,95 (klass 5) MYCKET SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Källebäcken hade ett mycket högt IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är lägre än 5,5 och/eller att ph-minimum är under 4,8. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Kiselalgssamhället utgjordes till 88 % av acidofila arter, dvs. mer eller mindre surhetskrävande former. De enskilt vanligaste arterna var de surhetsindikerande Eunotia rhomboidea och Eunotia incisa. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Bäck från Stora Hensjön, Tattamåla Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: E.W Vattenfärg: klart Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 10,3 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 408 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 25 TDI: 19,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,16 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 4,09 (klass 4) SURT nära måttlligt surt Kommentar IPS-indexet i Bäck från Stora Hensjön var mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit under 5,6. Indexvärdet ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

32 Lekarydsån, Aneboda Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Alvesta Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 9,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 5 m nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 19,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 44 TDI: 13,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,39 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 4,15 (klass 4) SURT mycket nära måttlligt surt Kommentar I Lekarydsån motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit under 5,6. Indexvärdet ligger emellertid mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Andelen deformerade kiselalgsskal var 1 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Skaddeån Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Alvesta Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 9,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 20 m nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 32 TDI: 8,8 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,09 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 4,30 (klass 3) MÅTTLIGT SURT nära surt Kommentar IPS-indexet på lokalen i Skaddeån hamnade i klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

33 Ålabäcken, Ryssby Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Ljungby Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 2,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: dike korsande grusväg mot Tesås Resultat index och klassning Antal räknade skal: 411 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 37 TDI: 1,6 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,48 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 2,00 (klass 5) MYCKET SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet i Ålabäcken var mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta %PT arter var mycket små. Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph är lägre än 5,5 och/eller att ph-minimum är under 4,8. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Mer än 75 % av kiselalgssamhället utgjordes av det surhetståliga släktet Eunotia. Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) Bäck från Lillesjön, Helgasjön-Lillsjön Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Växjö Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 7,3 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: intill väg Resultat index och klassning Antal räknade skal: 426 IPS: 19,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 47 TDI: 12,3 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,40 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 5,62 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet på lokalen i Bäck från Lillesjön hamnade i klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Kiselalgssamhället dominerades av Brachysira brebissonii, Achnanthidium minutissimum (group II) och Psammothidium abundans, som alla kan vara vanliga i näringsfattiga vatten. Brachysira brebissonii var den enskilt vanligaste arten och anses vara en god indikatorart för naturligt sura vatten (Lange-Bertalot & Moser 1994). Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

34 Hjortsbergaån, Hjortsberga Län: 7 Kronoberg Beskuggning: - Kommun: Alvesta Vattennivå: låg Koordinater: / (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: K-J Vattenfärg: färgat Organisation: Länssyrelsen Kronoberg Vattentemperatur: 7,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: Hjortsberga tätort Resultat index och klassning Antal räknade skal: 416 IPS: 18,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 49 TDI: 28,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,20 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass 1) ACID: 6,03 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet på lokalen i Hjortsbergaån vid Hjortsberga hamnade i klass 1, hög status. Vissa mer eller mindre näringskrävande arter förekom, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Andelen deformerade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)