2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför ger vi dig här ett förslag på hur du kan arbeta utifrån samma stoff men som är presenterat på två språkliga nivåer. Arbetsområde: Vad är en nyhet? Utgångspunkt: Samhälle i dag 7 s. 36 38 samt Samhälle i dag 7 Fokus s. 30 31. Tidsmässigt tänker vi oss att planeringen omfattar fem sex klocktimmar. Del 1: Aktivera förkunskaper 1 Innan lektionsstart: Placera eleverna i par/grupper där den språkliga nivån skiljer sig åt. Skriva, läsa och diskutera Enskilt: Eleverna kortskriver 2 kring frågan "Vad är en nyhet?" Par: Eleverna läser upp för varandra vad de skrivit. Alla: Samla ihop några reflektioner i helklass. 3 Koppla text till bild Alla: Bildgoogla ordet "nyhet" eller "nyhetsbilder" Par: Vad visar bilderna? Hur passar bilderna ihop med deras kortskrivningar? 1 Läs mer om att aktivera förkunskaper i t ex "Språkutvecklande SO- undervisning strategier och metoder för högstadiet" s. 21, Maria Bjerregaard och Björn Kindenberg, Natur & Kultur (2015). 2 Bjerregaard & Kindenberg, s. 130. 3 Skriv upp ämnesspecifika ord på tavlan eller liknande och förklara dem. NoK Manusmall version 3
2017-05-29 12:12 Sida 2 (av 5) Del 2: Arbeta med med lärobokstexterna 4 Slå upp s. 30 respektive 36 i Samhälle i dag 7 Fokus och Samhälle i dag 7. Diskussion Par: Låt eleverna diskutera kring varför de ska läsa texten? Vad tror de att de kommer att lära sig? Alla: Följ upp några svar i helklass. Ställ frågor till texten Enskilt: Eleverna ska läsa texten och formulera minst en fråga till den i samband med läsningen. Ge exempel på vilka typer av frågor eleverna kan ställa: Vad betyder ord X? Varför måste en nyhet beröra många? Frågorna följer du upp under lektionen. Ord och begrepp Alla: Följ upp elevernas frågor till texten. Ta upp och förklara ord och begrepp. Spara dem i t ex en samhällsvetenskaplig ordlista. Uppföljning och avslutning Par: Eleverna diskuterar: Vad är en nyhet? Vad är inte en nyhet? Vilka likheter och skillnader finns, enligt läroboken, mellan morgon- och kvällspress? 5 Finns det fler likheter och skillnader som läroboken inte tar upp? Alla: Följ upp elevernas svar så att alla får samma förståelse och kunskaper. Del 3: Tillämpning av kunskaper I det här steget låter du eleverna undersöka om lärobokstexten överensstämmer med en dagsaktuell nyhet. 4 Bjerregaard & Kindenberg, s. 91 92. 5 Ett tips är att låta eleverna använda ett så kallat venndiagram för att synliggöra likheter och skillnader (se t ex Bjerregaard & Kindenberg, s. 104).
2017-05-29 12:12 Sida 3 (av 5) Modellering 6 Innan eleverna sätter igång med uppgiften är det viktigt att du har modellerat uppgiften genom att: välja en artikel, läsa den högt för klassen och besvara de fyra första frågorna som eleverna själva ska besvara. Koppling läromedel dagsaktuell nyhet Par: Låt eleverna välja en nyhet från någon tidning. Här är det viktigt att det blir spridning på val av tidningar, från morgonpress till kvällspress, från norr till söder. 7 Låt dem därefter besvara följande frågor: Vilken tidning kommer artikeln från? Vad är artikelns rubrik? Vem har skrivit artikeln? Innehåller artikeln de riktlinjer som tas upp i Samhälle i dag 7 och Samhälle i dag 7 Fokus? Be eleverna citera eller referera till konkreta avsnitt från artikeln för att belägga sina slutsatser. Vilka konsekvenser kan uppstå om nyheter uppfyller/inte uppfyller de riktlinjer som läroboken tar upp? Låt gärna eleverna resonera på både individ- och samhällsnivå. Avslutning Låt eleverna presentera sina resultat. Det kan ske antingen i tvärgrupper, eller i grupper om fyra. Del 4: Fördjupning källkritisk granskning Aktivera förförståelse Enskilt: Eleverna kortskriver 8 kring frågan "Vad betyder källkritik?". Par: Eleverna diskuterar med varandra vad de skrivit. Alla: Samla ihop några reflektioner i helklass. 9 6 Se exempelvis https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api- v2/document/name/p03wcplar063603. 7 Använd till exempel DN, SvD, 8 sidor, GP, Sydsvenskan, Västerbottenskuriren och Norrländska Socialdemokraten. 8 Bjerregaard och Kindenberg, s. 130. 9 Skriv upp ämnesspecifika ord på tavlan eller liknande och förklara dem.
2017-05-29 12:12 Sida 4 (av 5) Fördjupad diskussion Par: Diskutera syftet med källkritik genom att exempelvis använda en så kallad samarbetstankekarta. 10 Modellering Se ovan. Artikelgranskning Par: Låt eleverna arbeta vidare med den tidigare undersökta artikeln, se del 3 ovan, och be dem besvara följande frågor: Vad är artikelns syfte? (Ex: informera, övertyga/påverka, underhålla) Vilka källor refererar artikeln till? (Ex: experter, andra nyhetsbyråer, andra texter) Vilken information tas inte upp i artikeln? Hur påverkar det källans trovärdighet? Vilka multimodala 11 uttryck finns i artikeln? Passar de ihop med innehållet? Be eleverna motivera sina svar. Hur är artikeln skriven? Används värdeladdade ord eller är texten skriven med ett neutralt språk? Hur påverkar språket artikelns trovärdighet? Avslutning Avsluta uppgiften med att låta eleverna presentera sina resultat. Det kan ske antingen i tvärgrupper, eller i grupper om fyra. Knyt ihop säcken exit ticket När det är dags att avrunda det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med vad som är en nyhet, kan du knyta ihop säcken med en så kallade "exit ticket" 12. Använd exempelvis följande frågor: Vad har jag lärt mig under 10 Bjerregaard & Kindenberg, s. 79 11 För mer om multimodalitet, se t ex https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen- omraden/spraklig- kompetens/undervisning/multimodal- teori- starker- elevers- meningsskapande- 1.229246 12 Se exempelvis: http://pedagog.stockholm.se/verktyg- for- formativ- bedomning/exit- tickets/
2017-05-29 12:12 Sida 5 (av 5) dessa lektioner? Vad tycker jag var oklart? Vad skulle jag vilja lära mig mer om? Del 5: Läroplanskoppling och bedömning I planeringen av arbetsområdet "Vad är en nyhet?" har vi utgått från läroplanens avsnitt om information och kommunikation och mediernas olika funktioner och roller i samhället. 13 Efter avslutat moment ska eleverna kunna reflektera över hur individer och samhällen formas och samverkar, samt kunna söka information om samhället från medier och värdera dess relevans och trovärdighet. Eleverna kan bedömas utifrån från följande delar av kunskapskraven: Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband inom och mellan olika mediala strukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt. Eleven kan föra enkla/relativt väl utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt och för enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 13 https://www.skolverket.se/laroplaner- amnen- och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskap