2009:79 Burlövs gamla prästgård Antikvarisk kontroll, 2009 Anna Rabow
Rapport 2009:79 Burlövs gamla prästgård - utvändig renovering Antikvarisk kontroll, 2009 Burlövs socken, 1204 Burlövs kommun Skåne län Anna Rabow
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.se 2009 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:79 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Anna Rabow Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Burlövs prästgård Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder 7 Putsade fasader 7 Snickerier 11 Övriga arbeten 14 Avvikelser från arbetshandlingar 15 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 15 Iakttagelser under restaureringen 15 Bilaga - planritning 16
ligger i Burlövs kyrkby utanför Burlöv och motorvägen. Burlövs kommun är markerad på Skånekartan.
Burlövs gamla prästgård, sett från söder med den gamla hästkastanjen som utgjort gårdens vårdträd. Januari 2009. Sammanfattning av utförda åtgärder Utvändig lagning av puts på framförallt de västra och östra gavlarna samt målning av snickerier. Ett nytt fönster i det östra gavelröstet och en ny dörr har satts upp. Administrativa uppgifter Objekt Burlövs prästgård, Burlöv 1:3 Socken och kommun Burlöv Arbetshandlingar 2008-11-29, Ansökningshandlingar, Bara Härads hembygdsförening, Einar Malmström Länsstyrelsens beslut 2009-04-03, dnr 432-55419-08 och 2009-04-06, dnr 434-65984-08 Regionmuseets dnr L12.20-24-09, 1204 Beställare Bara härads hembygdsförening Byggledare och entreprenör Olle Zahn, Snickarolle Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Anna Rabow Byggnadstid 2009-04-29 till 2009-06-25 Bidrag från länsstyrelsen 171 000 kr samt för antikvarisk kontroll Slutbesiktning 2009-06-25 5
Den östra gaveln som den såg ut före renoveringen i januari 2009, jämför med bilden på sidan 14. Byggnadshistorik med relevans för ärendet Burlövs gamla prästgård uppfördes i korsvirke 1773-74 av kyrkoherden Anders Kjellman. Den 45 meter långa längan rymde hela 17 rum varav salen hade en bred förstuga på franskt vis. Anläggningen speglade församlingens rikedom och var nog ännu mer imponerande medan ekonomilängorna ännu fanns. De låg söder om boningshuset men revs 1905 då jordbruket på prästgården upphörde. Gården har tillhört Bara härads hembygdsförbund sedan 1928. Under en tid hystes boningsdelen ut till inneboende och det var troligtvis under den här perioden som den östra delen av längan gjordes om till kök och fick en egen ingång. Prästgårdens fasader är stänkputsade och slevdragna med släta fönsteromfattningar. Den västra delen där vagnsporten och drängkamrarna ligger har synligt korsvirke med fack av tegel. Gråstenssockeln är putsad och taket är täckt med vass. Samtliga fönster, dörrar, portar och gavelpaneler är avfärgade i rött. De flesta fönster, dörrar samt dess gång- och hörnjärn är äldre. Enligt arkivuppgifter är den nuvarande dörren på den östra gaveln från 1979 och ersatte då en dörr som tillkom i början av 1920-talet. Den senare var tvådelad och hade snedställd panel. Karmen med kraftiga gångjärn, fodret och överljus med fin profilering är troligtvis från 1920-talet. 6
Längst upp t.v. ses den östra gavels stora bomskada som förvärrades under våren då regnvatten kunde ta sig in i muren. T.h. väggen sedan den grundats med stänkputs och nedan t.v. efter att den putsats färdigt före avfärgning. Nedan t.h. ses en del av den norra fasaden, vid spiskammarens fönster, vars färg flagnat. Fasaden är omputsad sedan tidigare och den hade en väldigt sandig yta vilket troligtvis gjort att färgen inte fäst så bra. Partiet fick ny avfärgning med kalkmjölk. Byggnaden har varit byggnadsminne sedan 1964 och fungerar idag som museum. Under mitten av 1990- och 1980-talen utgick bidrag för renovering av fasaderna och omläggning av taket. Den västra korsvirkesgaveln ska ha putsats så sent som omkring 1990. Utförda åtgärder Putsade fasader På den östra gaveln fanns två stora bomskador där putsen fallit bort från partiet mellan dörren och fönstret samt nedanför fönstret. Hela den norra ytan från dörren och ovanför denna bort till muren, som ansluter i byggnadens nordöstra hörn, var i så dåligt skick att den knackades ner helt. Hela den här delen av väggen bestod av murat tegel. En stumskarv fanns till höger om fönstret med gult tegel kring fönstret. Den här delen låg ett par centimeter framför den högra delen som bestod av rött tegel och lerbruk. I mitten, till höger om dörren fanns en mittstolpe vars nedre del var rötskadad. Väggen har förmodligen murats om i samband med att fönstret sattes in. Skarven vid fönstret jämnades ut något vid putsningen av fasaden och det var inte något som syntes före renoveringen heller. 7
Den östra gavelns fönster, med tegelskarven och den blottlagda muren samt muren efter att den putsats färdigt med slät omfattning. En liten del av den gamla högra omfattningen sparades. Efter nerknackning och rengöring putsades fasaden om likt den södra delen som bevarats och så som det såg ut före renoveringen, det vill säga med en ganska slät kalkputs som följde väggens ojämnheter. Till putsningen användes våtsläckt kalkbruk från Hassle Bösarp med en ganska fin ballast. Putsen slogs på för hand, först en stänkgrundning och därefter i ytterligare två lager. Ytan slevdrogs för att få fram en jämn yta och synlig ballast. Kring fönstret och dörren brädrevs en ca 10 cm bred omfattning likt det tidigare utförandet. En liten del av den släta putsen bevarades. Den västra gaveln som så sent som 1990 ska ha putsats om, har till skillnad från resten av byggnaden, synligt korsvirke. Tegelfacken var putsade med en tunn puts som till stor del bestod av ett hårt cementblandat bruk. Äldre kalkbruk fanns kvar till viss del med många lager kalkfärg. Hela timran, utom inskriptionen på löshulten i de två norra väggarummen, var avfärgad med vit kalkfärg som resten av fasaden. En del av timran var sedan tidigare bytt, som stolpen ovanför inskriptionen. Stolparna har markeringar med romerska siffror. I den norra halvan finns också en igensättning av en dörr, där sitter löshulten ovanför dörrhålet. Det kan ha varit en öppning in till den västra ekonomilängan som den här längan ursprungligen var sammanbyggd med men som numera är riven. Vid nedtagningen av putsen kunde man se att facken var murade med både lertegel, obränt tegel och lerbruk. Den gamla dörröppningen var igenmurad med bränt tegel. I många av facken låg teglet någon centimeter utanför timran och teglet var ganska ojämnt murat. 8
Den västra gaveln före (t.v) och efter (t.h.) renoveringen. Den nya putsen har lagts på tjockare för att skydda lerteglet och timran har avfärgats likt förut. Många av facken hade synliga putsbortfall och ytterligare fack hade bomskador. I princip all puts togs ner, dels på grund av att den utgjordes av en hård puts som på sikt kan skada lerteglet och dels för teglet ofta låg utanför timran vilket gjorde att det inte fanns så mycket utrymme för ytterligare putslager. Den befintliga putsen var alldeles för tunn för att utgöra ett ordentligt skydd för lerteglet. En stor del av fasaden fuktig var vid nedtagningen. Putsen, såväl de senare cementlagningarna som kalkputsen som satt väldigt löst, togs sålunda ner för hand, utan fasaden tog skada. Även kalkfärgen på timran som flagade ordentligt togs ner. Ny kalkputs lades på för hand i tre lager med grundning och utstockning. Det sista lagret slevdrogs för att få fram ballasten och på så sätt fick man fram skevheterna i muren. Förut var väggen brädriven med en tunn och hård puts vilket gjorde att den var mer i liv med timran. Då den nya putsen är tjockare har man också fått göra större avjämningar för att regnvattnet ska kunna rinna av fasaden. Både gavlarna avfärgades med kalkmjölk i sju strykningar. På de andra fasaderna gjordes inte så omfattande lagningar och eventuella bomskador och smärre sprickor åtgärdades inte. På den norra fasaden var det tre fack i den norra delen som putsades, dels det stora facket kring det västra fönstret, det vill säga hönshusets fönster och de två små facken intill, till vänster om snedsträvan. Ytterligare ett litet parti nedanför brygghusets fönster, det fjärde fönstret från norr räknat, putsades. På den här delen av fasaden har den nedre delen putsats om i senare tid med en grövre spitputs. Den omgivande fasadens grova spritputs har efterliknats med kalkbruk. 9
Den västra delen av den södra fasaden kring porten till den gamla arrendatorsdrängkammaren efter att all lös puts knackats ner (t.v) och efter att ny puts lagts på (t.h.). För att kalkputsen en gång i tiden skulle få bättre fäste spikades små trästickor fast på timran och dessa trästickor har vid senare fasadlagningar ersatts med hönsnät. Några stickor fanns kvar till vänster om fönstret och spåren efter de som fallit bort syntes tydligt på hela den blottlagda timran. På den södra fasaden närmast den västra gaveln hade putsen lossnat på flera ställen kring arrendatorsdrängkammarens dörr och två fönster. Fasaden var putsad med äldre spritputs av kalkbruk med många lager av kalkfärg. En stor del av den underliggande ytan bestod av korsvirke som puts normalt inte fäster så bra på. En stor del av putsen närmast dörren och det stående fönstret satt därför löst och fick tas ner. Timran var sedan tidigare täckt med små smala trästickor som spikats fast. En del av dem satt kvar efter putsnedtagningen. På hela den blottlagda timran kunde man dock se mörka avteckningar efter trästickorna, spikhål och rostiga spikar. Vid senare lagningar har stickorna ersatts med hönsnät. Vid den här renoveringen användes nytt galvat kycklingnät (som har mindre maskor än hönsnät) över hela ytan som putsades. Samma kalkbruk som vid lagningarna av de andra fasaderna användes och påfördes även likt de andra. Här var fasaden spritputsad varför även den här ytan blev spritputsad. Partiet kring det stående fönstret fick en slät omfattning. Då dess undersida inte var slätputsad tidigare blev den inte det nu heller. Kalkavfärgningen utfördes likt övriga fasader. På samtliga sidor utom den östra gaveln finns en gråstenssockel som är delvis putsad, tunt slammad eller täckt av tjocka lager kalkfärg. Den är avfärgad i ljusgrått och var, inte minst efter vitkalkningen av fasaden, i behov av ommålning. Den kalkades därför två gånger med kalkmjölk som pigmenterades med kimrök. 10
Det östra gavelröstets nya fönster (t.v.) tillverkades efter hur det gamla sett ut. En skyddsplåt sattes på ovansidan av fönstret medan de två små fönstren fick nya vattbrädor. På norrsidan gjordes en provstrykning på ett av fönstren (t.h.) med den nya linoljefärgen järnmönja. Den högra sidan har skrapats från löst sittande färg. Snickerier Det östra gavelröstets stora fönster var i så dåligt skick att det vid renoveringen var nertaget sedan en tid tillbaka. Öppningen skyddades med ett plastskydd. Ett nytt fönster tillverkades efter de rester som sparats, fotografier som hembygdsföreningen tagit och efter hur de andra fönstren såg ut. Fönstrets gång- och hörnjärn hade sparats men kunde inte återanvändas. Nya beslag valdes med utgångspunkt i de gamla och de som sitter på nedre botten. De nya beslagen är typiska för tiden 1850-1890 med nitade platta gångjärn med rundade avslut och stapel samt hörnjärn i samma modell. Övriga fönster med beslag har liknande beslag. De nya beslagen spikades med kullrigt huvud, på de gamla är spikarna förmodligen smidda. Fönstret kittades med linoljekitt och avfärgades med linoljefärg likt de andra fönstren, se nedan. Över fönstret var det tänkt att det skulle sitta en vattbräda med fasade hörn likt de andra fönstren men då ett tunt bleck av galvad plåt var lättare att sätta in utan att förstöra den sköra gavelpanelen valde man detta alternativ. Blecket fästes ovanför karmen så att det gick in under brädorna. Ett nytt fönsterbleck av galvad plåt med nätta proportioner spikades i karmbottenstycket. På sidorna av fönstret spikades två smala lister som går i linje med lockpanelen Blecken avfärgades likt fönstret och listerna likt panelen. 11
Den östra gavelns dörr. Till vänster den gamla, notera stolpens dåliga förankring, och till höger den nya dörren. Gångjärnen återanvändes och sattes på utsidan av dörren. Panelen på gaveln var inte i så dåligt skick som förväntat. Den var sedan tidigare skarvad på en del ställen, framförallt mellan mittfönstret och det lilla fönstret i norr. Dimensionerna är varierande på underbrädor och locklister och de senare är ganska breda. Några få brädor och locklister byttes eller skarvades mot nya i fur som spikades med galvad spik. Det var framförallt vattbrädan som var i dåligt skick. Den var skarvad men byttes i sin helhet mot ny i fur med fasade ändar. Någon tass under vattbrädan var i dåligt skick varför en ny sådan gjordes utifrån hur de befintliga såg ut. Även två vattbrädor med fasade kanter sattes upp ovanför de två små fönstren. Panelen avfärgades inte i oljefärg enligt arbetshandlingarna utan i röd slamfärg då den var målad med det sedan tidigare. Den ljusa Falu rödfärg valdes då den låg närmst i kulör med den befintliga. Den befintliga dörren från 1970-talet på den östra gaveln var i så dåligt skick att den fick ersättas. Dörren var inte helt i liv med karmen och överljuset vilket bidragit till att den blivit rötskadad. Karmen, fodret, de fyra kraftiga smidda gångjärnen och det öppningsbara överljuset var troligtvis från 1920-talet. Den gamla dörren hade pärlspontspanel med gångjärnen dolda under panelen. Den nya dörren som tillverkades av Stora Köpinge snickeri gjordes likt den gamla, fast med spontad kraftig panel i fur som fogades samman med snedsträva på baksidan och utan foder. Det enda som återanvändes var två av gångjärnen och dessa sattes utanpå dörren med kraftiga kullriga bultar. Dörren fick nytt trycke och lås. 12
Den nya dörren efter att den målats med den röda linoljefärgen järnmönja och behandlats med linolja på insidan. Överljuset var ursprungligen tänkt att sitta på dörren men monterades i kramen likt det gamla utseendet. Överljuset utfördes med fyra spröjsade rutor och nya platta hörnjärn med rundade avslut, även det likt det gamla fönstret. Järnen behandlades med mönja före målning. Hela dörren målades utvändigt som fönstren med röd linoljefärg. Den invändiga sidan av dörren och karmen och listerna lämnades omålade och behandlades endast med linolja. Tröskeln som utfördes i ek målades inte heller. Vid nedtagningen av putsen upptäcktes att stolpen i fasadens mitt var upprutten nertill och saknade någon som helst förankring med grunden. Skadan var gammal då stolpen någon gång lagats med kalk. Den del av gaveln som blottlades från puts saknade i övrigt såväl syll som stolpar. Väggen kan ha byggts om med tegel i ett senare skede. Till höger om fönstret fanns en tydlig stumskarv som visar på att paritet runt fönstret i varje fall blivit ommurat. Stolpen förankrades med marken genom att den bultades fast med en tryckimpregnerad stolpe. Hålrummet under den gamla stolpen fylldes igen likt förut med kalkbruk. Samtliga fönster och de flesta av dörrarna var i behov av målning varför de avfärgades i rött likt det tidigare utförandet. Fönstren torrskrapades från löst sittande färg så att äldre färglager bevarades, spröjsarna kompletterades med linoljekitt varefter ett fönster provströks med Allbäcks röda linoljefärg järnmönja, NSCkod 5040-Y80R, och en annan snarlik röd kulör. Den första kulören järnmönja valdes då den var något varmare än den befintliga och låg närmre ett äldre färglager. Inga andra färgspår än rött kunde ses på några ställen. Färgen torrskrapades 13
Den östra gaveln efter att den målats på både panel och fasad. Fasaden ströks med kalkmjölk sju gånger. inte ner till trärent och dokumentationsytor gjordes bara på några få ställen. Därefter avfärgades alla fönster, foder och några av dörrarna. Två av dörrarna och den stora porten kommer att målas med samma färg av hembygdsföreningens medlemmar. Överljuset över den södra dubbeldörren till förstugan lagades med kitt det i det inre hörnet av den vänstra bågen. Dess dörr fick också en ny tröskel i ek som lämnades obehandlad enligt det äldre utförandet. Övriga arbeten För att leda bort vattnet från källaren där det ofta varit fuktigt och den östra gaveln gjordes en dränering längs den östra gaveln, ner genom grindöppningen i muren vid byggnadens sydöstra hörn och vidare ner mot trädgården där marken sluttar neråt. En ca 30 cm djup och lika bred utgrävning gjordes, microduk och natursten i lades botten och ovanpå det lades ett plaströr varefter resten fylldes med makadam och grus som omgivande mark. Den lilla rabatten som funnits framför den östra gaveln togs bort. 14
Avvikelser från arbetshandlingar - Panelen avfärgades inte i oljefärg då den var avfärgad med slamfärg. - Källaren åtgärdades inte då det fattades medel till detta projekt som beräknas bli ganska omfattande. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Arbetena är utförda med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde och på de flesta punkter har man försökt att efterlikna det befintliga äldre utseendet. Vad gäller fönstret i gaveln hade det kanske kunnat bli lagat men någon besiktning kunde inte utföras då det inte sparats i sin helhet. Dörren blev mer gedigen än den förra och dess utseende stämmer både med den äldsta dörren och dess föregångare. Putsningsarbetena har utförts med stor noggrannhet vad beträffar material och utseende gentemot den omgivande putsen. Iakttagelser under restaureringen Taket är i ganska dåligt skick på framförallt den norra sidan. Där är raften synlig på framförallt den östra delen av taket. Resten av taket är till stor del täckt av mossa vilket troligtvis skyddar taket. Lund 2009-12-04 Anna Rabow 15
Bilaga - planritning 16 En äldre planritning över Burlövs gamla prästgård. Rumsindelningen stämmer men vissa rum har gjorts om, längst i öster är det till exempel numera kök. Den östra dörren till den lilla förstugan har under 2009 års renovering bytts. Skala ca 1:162.
Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 3. Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 5. Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 6. Gravarna i Askgården i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 2002 7. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 2009 8. Ruveröds kvarn rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 9. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 2008 10. Hovdala slott huvudbyggnaden dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD, Kristina Nilén, 2007 11. Hovdala slott hus D invändig restaurering av Noras fåfänga, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén, 2007-2008 12. Krageholms mölla i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 13. Skånbergs mölla renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 14. Kvihusa 1:2 åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 15. Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2008 16. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 2008 17. Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson 2007-2008 18. Lövestads kyrka, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson 2008 19. Öja kyrka, utvändig renovering, Öja sn, AK, Petter Jansson 2008 20. Östra Vemmenhögs kyrka, renoveringav tak, Östra Vemmenhögs sn, AK, Petter Jansson 2008 21. Näs kyrka, fasader och tak, Trollenäs sn, AK, Petter Jansson 2008 22. Att flytta en gravsten Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka, Lunds sn, AK, Petter Jansson 2008-2009 23. Cement, järn och berg, Södra Mellby sn, FU/SÖ, Bertil Helgesson 2008 24. Tobaksprojektet 2008, projektrapport, Jimmy Juhlin Alftberg med bidrag av Åsa Jakobsson, 2009 25. Frillestads kyrka utvändig renovering, Frillestads sn, AK, Heikki Ranta 2008 26. Norra Rörums kyrka nyläggning av spåntak, Norra Rörums sn, AK, Heikki Ranta 2008 27. Schaktning vid Bosjökloster kyrka, Bosjö sn, FU, Jan Kockum 2009 28. Glimmebodagården omläggning av två takstin, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2008 29. Glimmebodagården restaurering av fönster och dörrar, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2008 30. Loshults kyrkas orgelfasad, Loshults sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 31. Fjärrvärme i Åhus, Åhus sn, FU, Jan Kockum och Catherine Svensson, 2001-2002 32. Yxor och brunnar i Härlöv, Kristianstad, SU, Tony Björk & Helene Wilhelmson, 2008 33. Harlösa kyrka, Relikskrin? & byggnadslämningar, schaktningsövervakning, 2006, Harlösa sn, Johan Dahlén 34. Skepparslövs kyrka absidarbeten,skepparslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 35. Övraby mölla - utbyte av vingar, Övraby socken, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 36. Everöds kyrka - konservering av predikstol, Everöd sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 37. Övedskloster - landskapsparken. Kulturhistorisk utredning i samband med våtmarksprojekt 2009, Öveds sn, Kristina Nilén, 2009 38. Heliga Trefaldighetskyrkan konserveringsarbeten, Kristianstads sn, AK, Lotta Eriksson 2008-2009. 39. Förhistoria och historia i Gualöv - Gualöv 61:113, Gualöv sn, FU, Jan Kockum, 2009 40. Kv. Jörgen Kristoffersen 6, Kristianstad, värdebeskrivning 2009, DK, Emelie Petersson, 2009 41. Gamlegård Dagstorp 5:2 renovering av stallängans södra vägg, Dagstorps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 42. Sporrakulla Gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 43. Öllsjö 7:1, Skepparslövs sn, FU, Anders Edring, 2009 44. Skromberga en kulturmiljö att använda, Ekeby sn, AF, Helene Stalin Åkesson, 2008-2009 45. Bastion Schleswig, Kristianstad sn, FU, Johan Dahlén, 2009 46. Norra Åsum kyrka utvändig renovering, Norra Åsum sn, AK, Lotta Eriksson, 2008-2009 47. Arkeologi vid Gula Villan i Borgeby, Borgeby sn, FU & SU, Catherine Svensson, 2006-2008 48. Tomelilla byagård tak och gavelspets, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 49. S:t Petri kyrka i Klippan koppartaken, Klippans kommun, AF, Heikki Ranta, 2009 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
18 50. Krubbemölla reparation av vattenränna, Vitaby sn, AK, Emelie Petersson, 2009 51. Bondrumsgården 2009 tak och fasadarbeten, Fågeltofta sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 52. Krageholms mölla omfogning av sockeln, Sövestad sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 53. En medeltida källare i Färlöv, Färlöv sn, FU, Jan Kockum, 2009 54. Vattenmöllan omläggning av tak och arbete med stensockel, Brunnby sn, AK, Helen Carlsson och Helene Stalin Åkesson, 2009 55. En brunn vid Kärnan i Helsingborg, Helsingborg, FU, Jan Kockum, 2009 56. Flatmarksgravar och boplatslämningar i Härlöv, FU, Helén Lilja, 2009 57. Vitemöllas hamn, Vitaby sn, PJ, Anna Rabow och Helene Stalin Åkesson, 2009 58. De stora gårdarna på Västervång under vendel- och vikingatid, Trelleborg, SU, Tony Björk, Karl-Magnus Lenntorp & Peter Skoglund, 2008-2009 59. Norra Roten 1, Landskrona, sektionsdokumentation, Johan Dahlén, 2009 60. Strönhults by - landskap och bebyggelse, Örkeneds sn, DK, Nils-Otto Nilsson & Cissela Olsson, 2009 61. Björnekulla kyrka utvändig renovering, Björnekulla sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 62. Flyinge kungsgård vårdprogram 2009, Södra Sandby sn, Lotta Eriksson, Emelie Petersson och Anna Rabow, 2009 63. Karl XI stenar åtgärdsförslag för parkanläggningen, Östra Sallerups sn, DK, Lotta Eriksson, 2009 64. Källs Nöbbelövs kyrka, Källs Nöbbelövs sn, AM, Helen Carlsson, 2009 65. Vä 1:4, Vä sn, AU, Anders Edring, 2009 66. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Helen Carlsson, 2009 67. Lackalänga kyrka utvändig renovering, Lackalänga sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 68. Stora Hammars nya kyrka utvändig renovering, Stora Hammars sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 69. Everöds kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor och ny högtalaranläggning. Everöds sn, AK, Helen Carlsson, 2009 70. Lyngsjö kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor. Lyngsjö sn, AK, Helen Carlsson, 2009. 71. Tullesbo slott park och trädgård, Öveds sn, KA, Kristina Nilén & Emelie Petersson, 2009 72. Aosehus tredje året. Arkeologisk forsningsundersökning av ärkebiskopsborgen. Åhus sn. Helén Lilja 2009 73. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Helen Carlsson, 2009 74. Yngsjö 229:1 & 229:4, Åhus sn, FU, Anders Edring, 2009. 75. Bälinge mölla utvändiga åtgärder. Oderljunga sn, AK, Helen Carlsson, 2009 76. Universitetsplatsen, Lundagård, Lund, KA, Kristina Nilén, 2009 77. Bilfirma N. H. Nilsson internationellt automobilpalats på Österlen, Hammenhögs sn, BMU, Helene Stalin Åkesson, 2009 78. Ballingstorpsgården & Per-Ols gård utvändiga arbeten, Kviinge sn, AK, Emelie Petersson, 2009 79. Burlövs gamla prästgård, Burlövs sn, AK, Anna Rabow, 2009