Källa:företag TIDNINGEN FÖR UPPGIFTSLÄMNANDE FÖRETAG n STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014

Källa:företag TIDNINGEN FÖR UPPGIFTSLÄMNANDE FÖRETAG n STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2014 31 procent av nystartade företag leds av kvinnor... Läs om företagare i statistiken! Vi vill givetvis förenkla för dig som uppgiftslämnare! Läs om det som är på gång och om framtidens datainsamling Din bit av Sverigepusslet! Du är viktig och vi hjälper dig gärna! Läs hur...

341 123 TRYCKSAK GD HAR ORDET Källa:Företag Källa:Företag är Statistiska central byråns tidning för uppgiftslämnande företag Ansvarig utgivare: Stefan Lundgren, SCB, 08-506 941 00 Redaktion: Vi strävar efter att erbjuda bra service Monica Holmberg, SCB, redaktör 019-17 61 67 Redaktionens adress: SCB, 701 89 Örebro 019-17 60 00 monica.holmberg@scb.se Layout: Ateljén, SCB Tryck: Elanders Sverige AB, december 2013 Källa:Företag trycks i en upplaga av 10 000 exemplar och distribueras till uppgiftslämnande företag. Foto omslag: Monica Holmberg ISSN 1654-6725 SCB scb@scb.se Box 24300 Besöksadress: Karlavägen 100 104 51 Stockholm 08-506 940 00 Besöksadress: Klostergatan 23 701 89 Örebro 019-17 60 00 SCB:s statistikservice information@scb.se 08-506 948 01 STATISTIK ÄR en fundamental del av det demokratiska samhällets infrastruktur. Kunskapen som den officiella statistiken ger om olika delar av samhällslivet, är ett verktyg för att tolka och förstå vad som sker i landet, och är en förutsättning för att kunna fatta välgrundade beslut såväl i politiken som i näringsliv och i förvaltning. Statistik av hög kvalitet förutsätter korrekt och fullständig information från våra uppgiftslämnare hos företag och organisationer. Det är därför viktigt för oss på SCB att ständigt arbeta med att underlätta för uppgiftslämnare och att i möjligaste mån minska uppgiftslämnarbördan. Vi strävar efter att erbjuda en bra service till uppgiftslämnarna, att vara tillgängliga och att se till att uppgifter kan lämnas på tekniskt lämpligaste sätt. SCB medverkar också på företagsmässor och liknande för att informera om vår verksamhet, inte minst om de skyldigheter som företag har att lämna uppgifter till oss och andra statistikansvariga myndigheter. SCB medverkar också aktivt i pågående utredningsarbeten som syftar till att underlätta företagens uppgiftslämnande till myndigheter, t.ex. att företag inte ska behöva lämna samma uppgift mer än en gång till myndigheter. SCB har en lång erfarenhet av att använda information i olika administrativa register för statistikändamål. Genom att använda registerinformation, behöver vi inte fråga företagen direkt. I detta nummer skriver Ulf Durnell om vårt utvecklingsarbete för att i ännu högre grad kunna ta tillvara och vi strävar efter att vara tillgängliga och att se till att uppgifter kan lämnas på tekniskt lämpligaste sätt, skriver Stefan Lundgren, generaldirektör vid SCB. på registerinformation, bl.a. för att kunna minska företagens uppgiftslämnarbörda. Till sist handlar allt detta uppgiftsinsamlande ändå om att framställa statistik som ger oss intressant information. Till exempel om nyföretagare, något som du kan läsa mer om i Fredrik Nilssons artikel i detta nummer. Stefan Lundgren Generaldirektör 2 Källa:FÖRETAG 2014

INNEHÅLL 4 Förstärkt samarbete mellan BAS och SCB 5 Framtidens datainsamling bygger på samverkan 6 Därför är just DITT företag utvalt 7 Återanvända administrativa data för att underlätta för dig som uppgiftslämnare 8 9 Din bit till Sverigepusslet läs en analytikers funderingar! 10 Hushållens konsumtion ny statistik med HUKO 11 Hur arbetar vi efter 65? 12 Nyheter om INTRASTAT 13 Information om ditt företag i Företagsregistret 14 SCB på Eget företag-mässan 15 Hur ser företagare ut i statistiken? 16 Kombinera ditt kundregister med SCB:s Marknadsprofiler Cecilia Hertzman, avdelningschef för Datainsamling från företag och organisationer vid SCB, cecilia.hertzman@scb.se Ett förenklat och minskat uppgiftslämnande för företag Vad är 1 km högre än Mount Everest? Jo, den pappershög som 14 myndigheter tillsammans skapar genom att samla in uppgifter på blanketter från företag. Mount Everest sträcker sig 8 848 meter över havsytan. Pappershögen blir 9 901,4 meter beräknat på antagandet att varje ärende är ett A4-papper som är 105 mikrometer tjockt. Det blir många papper! DE 14 MYNDIGHETER som kartlagt sina uppgiftskrav ingår under ledning av Bolagsverket i en grupp som har som utgångspunkt att en och samma uppgift bara ska behöva lämnas en gång och myndigheter ska i största möjliga mån försöka återanvända uppgifter från varandra. Tillsammans har vi drygt 1 100 uppgiftskrav, varav SCB står för 5 procent. Tittar man på volymen, så står Skatteverket för den största andelen, 75 procent och SCB för endast 1 procent. I internationella sammanhang framförs ofta ökad användning av administrativa data som redan samlats in av andra myndigheter, som en effektiv åtgärd för att minska belastningen på företagen. Inom statistikområdet används redan idag administrativa uppgifter från andra myndigheter i mycket stor utsträckning, både i företags- och individinriktad statistik. Många av dessa uppgifter kommer från Skatteverkets insamling från företag. Ibland märker du som företagare att vi använt administrativa data, eftersom vi förtryckt dem på blanketten och ber dig fylla i vad som saknas. Men oftast märker du det inte alls. Det är i de fall vi kan använda uppgifterna direkt i statistikinsamlingen utan att behöva be om ytterligare kompletteringar. Några uppgifter som används mer frekvent än andra och därmed också oftast samlas in är uppgifter om namn, adress och bransch på företaget. Kanske inte så svåra uppgifter att ange på diverse olika blanketter, men troligtvis inte desto mindre irriterande. Det finns därför en utredning som har föreslagit att SCB:s Företagsregister ska användas av alla myndigheter. Om förslaget går igenom återstår att se, men det är i alla fall ett litet steg på vägen mot ett förenklat och minskat uppgiftslämnande. Cecilia Hertzman Källa:FÖRETAG 2014 3

Förstärkt samarbete mellan BAS och SCB SCB är medlem i BAS-intressenternas Förening, som förvaltar och utvecklar BAS-kontoplanen och olika BAS-produkter. Vi försöker att så långt som möjligt anpassa frågorna till företagens redovisning. VI GÖR HÄNVISNINGAR och kopplar direkt till enskilda BAS-konton, där det är möjligt. Detta är ett led i utvecklingen i arbetet med att förenkla för företagen vid rapporteringen till SCB. BASkontoplanen är en styrka i svensk redovisning och bra att luta sig mot i statistikproduktionen! Under 2013 har BAS arbetat med att utveckla sin huvudprodukt Svensk Redovisning Bokföringsboken. Denna ges ut i ny upplaga 2014 och innehåller konteringsinstruktioner, men också olika fördjupningsavsnitt. Bokföringsboken planeras att finnas till försäljning senast i början av februari 2014. Vi har tagit tillfället i akt att sammanställa förslag på kommentarer i direkt anslutning till olika konton i Bokföringsboken. Förhoppningen är att texterna kommer att underlätta eventuell rapportering till SCB. Tanken är att det ska bli lättare att göra rätt från början! Samarbetet kring Bokföringsboken är ett av flera steg som har tagits i arbetet med samordning mellan BAS och SCB. Genom mer samordning får vi bättre kontroll på vilka undersökningar som lämpar sig för hänvisningar och kopplingar till BAS, men också vilka undersökningar som faktiskt gör helt andra skärningar. Det ger ett bra underlag för diskussion om definitioner med användare och beställare av statistiken. I vilka fall finns det fog för avvikelser mot BAS och i vilka fall kan vi anpassa oss? Läs mer om BAS på bas.se. Lisa Levinsson lisa.levinsson@scb.se GILLA OSS PÅ FACEBOOK facebook.com/ statisticssweden 4 Källa:FÖRETAG 2014

Framtidens datainsamling bygger på samverkan En uppgift, en gång, till ett ställe så kan man sammanfatta regeringens visioner när det gäller att förenkla företagens uppgiftslämnande. För att förverkliga denna vision kommer det att krävas mycket förbättringsarbete på de olika myndigheterna, ett förbättringsarbete som i många aspekter måste bygga på begreppet samverkan. SCB arbetar inom flera områden, främst med Bolagsverket och Skatteverket när det gäller just samverkan. Samverkan inom teknisk utveckling För att regeringens vision ska bli verklighet krävs samordnade tekniska lösningar som gör att företagen kan nå alla myndigheter på ett och samma ställe. Den pågående utredningen om Förenklat och minskat uppgiftslämnande lämnade ett antal förslag på området i november 2013. Delar av den nödvändiga infrastrukturen är också på gång genom t.ex. Mina meddelanden och Svensk e-legitimation, initiativ som SCB behöver intensifiera arbetet med att anpassa och ansluta sig till. Samverkan med programvaruleverantörer och andra Det pågående försöket med att låta företag fylla i delar av några blanketter till SCB, genom att importera bokföringsfiler i s.k. SIE-format har slagit väl ut. Men det finns mer att göra, denna typ av lösningar kommer att växa i omfattning de kommande åren. Och kanske kan det globalt välanvända dataformatet XBRL komma att få ett snart genomslag i datainsamlingen på statistikområdet. Samverkan med uppgiftslämnarna Oavsett vilka lösningar som myndigheterna tar fram, är den avgörande faktorn för deras framgång att de upplevs som effektiva och förenklande av uppgiftslämnarna själva, dvs. företagen. SCB och andra behöver bli bättre på att lyssna på hur företagen själva önskar att lämna uppgifter för att det ska upplevas som så enkelt som möjligt. Sammanfattningsvis går vi en spännande framtid till mötes, en framtid där många förändringar kommer att ske och där nyckelordet för framgång kommer att vara samverkan. Johan Erikson johan.erikson@scb.se Källa:FÖRETAG 2014 5

Därför är just DITT företag utvalt... Statistikens roll i samhället betraktas som så viktig att när man driver ett företag medföljer en lagstadgad skyldighet att besvara vissa undersökningar. Företagen i SCB:s undersökningar tas fram vid urvalsdragning från Företagsregistret. Detta sker maskinellt och företag väljs ut slumpmässigt utifrån de kriterier som ställs vid urvalsdragningen. Här ser du de vanligaste frågorna och också svaren från oss. Varför är mitt företag med i SCB:s Företagsregister? Riksdagen har beslutat att registret ska omfatta alla företag, myndigheter och arbetsställen i Sverige oavsett juridisk form, bransch och storlek. Företagsregistret är Ett företag kan delta i samma undersökning i några år för att man ska få en god jämförbarhet i statistiken. offentligt och används också därför som källa för t.ex. organisationer, myndigheter och kreditupplysningsföretag. smal bransch och storleksklass. I dessa branscher kan det vara så att alla företag i branschen behöver ingå i urvalet för att statistiken ska hålla den kvalitet som behövs. Vad kan jag göra som företagare om tiden inte räcker till? Är det en period som företaget har svårt att hinna med att besvara undersökningar kan du alltid be om anstånd. Är undersökningen svår att besvara så är ett tips att du kan höra av dig till numret som står i utskicket, de kan ofta ge bra hjälp med hur du enklast besvarar enkäten. Heidi Törmälä heidi.tormala@scb.se Varför är vi med i år igen? Ett företag kan delta i samma undersökning i några år för att man ska få en god jämförbarhet i statistiken. De allra största företagen undersöks mer eller mindre alltid, i alla undersökningar. Varför får mitt företag så många undersökningar från SCB? En vanlig anledning till att ett företag ingår i flera undersökningar är att det tillhör en GILLA OSS PÅ FACEBOOK facebook.com/ statisticssweden 6 Källa:FÖRETAG 2014

Återanvända administrativa data för att underlätta för dig som uppgiftslämnare Redan idag används en stor mängd av det som kallas för administrativa data i statistikproduktionen. Med administrativa data menar vi uppgifter som redan samlats in av någon annan, i många fall en annan myndighet. Bland våra största administrativa källor för företag finns uppgifter från Skatteverket och Tullen. SCB DRIVER ETT långsiktigt utvecklingsarbete för att vårt datalager och våra register ska struktureras och samordnas på ett bättre sätt det handlar om att få ordning och reda. Datalagren måste vara konsistenta, alltså fria från motsägelser och möjliga att återanvända. Detta är ett led i att minska uppgiftslämnarbördan, när vi kan använda mer administrativa data och återanvända redan insamlade uppgifter. Men vi får bara återanvända direktinsamlade uppgifter där vi redan vid insamlingen har klargjort att de kan användas vid olika tillfällen, för olika syften. Ett sätt att arbeta för minskad uppgiftslämnarbörda är att skapa systematik i att fånga andra tillgängliga samhällsdata för statistikändamål. I Finland, Danmark och Nederländerna finns lagstöd för detta. Samtidigt som vi blir mer beroende av registerdata, kan tillgången minska eftersom även andra myndigheter har krav på sig att minska uppgiftslämnarbördan. Det gäller nu att ta fram strategier för att förstärka samarbetet med andra myndigheter som samlar in administrativa data. Det kan handla om samordning av variabler och utveckling av gemensam dokumentation. Mer information om utvecklingsarbetet hittar du i SCB:s verksamhetsplan för 2013 på scb.se. Ulf Durnell ulf.durnell@scb.se KOMMUNERNA I RIKET MED STÖRST ANDEL NYINFLYTTADE 2012 1 Solna, 11,9% 2 Sundbyberg, 11,9% 3 Huddinge, 7,7% STOCKHOLM GILLA OSS PÅ FACEBOOK Källa: Befolkningsstatistik, SCB. facebook.com/ statisticssweden Källa:FÖRETAG 2014 7

EN ANALYTIKERS FUNDERINGAR Din bit till Sverigepusslet Ett klassiskt och mycket vackert citat lyder Människor är som pusselbitar, det finns alltid två som passar ihop. För att lägga det statistiska Sverigepusslet krävs det dock att betydligt fler bitar passar ihop. Med bra statistik från näringslivet faller många bitar på plats. När verksamheten rullar på för företagen, stannar statistikerna upp för ett ögonblick och samlar information om tiden som passerat, säger Martin Daniels, analytiker vid SCB. FÖR VARJE SVENSK företagare är det en självklarhet att följa viktiga nyckeltal i den egna verksamheten: Hur utvecklas vinstmarginalen? Är det läge att expandera? Finns det kostnadstjuvar? Att kunna planera och följa upp verksamheten är en nödvändighet för varje framgångsrik verksamhet. För både individer och företag kan den ekonomiska situationen sammanställas i en resultaträkning och i en balansräkning. Sammanställningen av dessa tillgångar och skulder respektive inkomster och utgifter är ett viktigt led i en effektiv ekonomisk utvärdering, och kan fungera som temperaturmätare för den enskildes ekonomiska tillstånd. För landet Sverige har SCB, som nationell statistikmyndighet regeringens uppdrag, att på motsvarande sätt göra statistik av nationella flöden och tillgodohavanden. I SCB:s sammanställningar blir enskilda företagsuppgifter branscher och sektorer. Enskilda personuppgifter blir åldersoch samhällsgrupper. Statistiken renderar statistiska mått som i slutändan mynnar ut i en samlad bild av det svenska samhället. Bakom siffrorna döljer sig ett intensivt arbete för att hantera den komplexitet av aktiviteter som strömmar mellan företag och förbi landsgränser. När verksamheten rullar på för företagen, stannar statistikerna upp för ett ögonblick och samlar information om tiden som passerat. Det ger statistiska ögonblicksbilder som möjliggör en framgångsrik uppföljning och utvärdering. Underlaget ger beslutsfattare nya idéer till att utveckla och förbättra det svenska samhället och invånarnas välstånd. En stor utmaning i SCB:s egen analysverksamhet, men också hos många användare, är att forma en konsistent bild av den statistik som publiceras. Allt som bör hänga ihop teoretisk förväntas också göra det i den färdiga statistiken. Det är tyvärr inte alltid så enkelt. Det finns naturligtvis logiska förklaringar till att differenser uppstår. Det blir exempelvis alldeles för dyrt att fråga alla, utan urval får re- Foto: Monica Holmberg 8 Källa:FÖRETAG 2014

EN ANALYTIKERS FUNDERINGAR presentera även dem som inte blir tillfrågade. Alla vi begär uppgifter ifrån, har inte alltid möjlighet att svara. Det leder till bortfall i undersökningar som gör skattningarna något osäkrare. Ibland blir det också missförstånd på vägen och felaktiga uppgifter registreras. Men allt som oftast ger statistiken en hög träffsäkerhet. Tyvärr kan många bäckar små av potentiella felkällor sammantaget ge en viss osäkerhet i det statistiska materialet. SCB följer hela tiden utvecklingen och tar den på största allvar. Underlaget ger beslutsfattare nya idéer till att utveckla och förbättra det svenska samhället och invånarnas välstånd. Med kritiska ögon på statistiska medelvärden Statistik är en källa till kunskap men redovisning av resultat kan också lätt bli snedvridna. Håll därför alltid två kritiska ögon på det du ser, och låt dig inte vilseledas av statistik som sammanställs som statistiska medelvärden. Medelvärde är kanske det vanligaste sättet att presentera statistik på. En het potatis i den ekonomiska debatten rör exempelvis risken för en boprisbubbla i Sverige. Där en bristning i priserna på bostäder skulle vara den potentiellt utlösande kraften som blottar en obalans i ekonomin med spridande förgreningar via en hög skuldsättning bland hushållen. Ett sådant riskscenario är naturligtvis kopplat till återbetalningsförmågan hos låntagarna, och andelen hushåll med en för svag balansräkning i förhållande till inkomsten. Mestadels redovisas denna statistiken som genomsnitt för riket. Men det finns statistik och studier som grupperar upp tillgångar och skulder utifrån en mer lämplig indelning för att urskilja storleken på innehav i tillgångar och skulder för olika hushåll. Exempelvis bor mer än vart fjärde hushåll i hyresrätt, och eftersom en del bostadsägare är skuldfria blir ett viktat genomsnitt av skulderna för de hushållen som faktiskt har bostadslån betydligt högre. Den färdiga statistiken som SCB levererar är publik och därmed fritt tillgänglig för alla att använda utifrån egna syften och frågeställningar. SCB jobbar hela tiden på att utveckla och förbättra verksamheten. Tillvägagångssättet känns nog igen av företagare runt om i landet som lever i en värld av konkurrens, där hemligheten i affärerna är att veta något som ingen annan vet. Så är det också att lägga pussel på en minst sagt hög nivå. Martin Daniels Analytiker för Nationalräkenskaperna vid SCB martin.daniels@scb.se Exempelvis bor mer än vart fjärde hushåll i hyresrätt, och eftersom en del bostadsägare är skuldfria blir ett viktat genomsnitt av skulderna för de hushållen som faktiskt har bostadslån betydligt högre. Källa:FÖRETAG 2014 9

Den ekonomiska utvecklingen blir allt viktigare och kräver snabba svar Hushållens konsumtion ny statistik med HUKO Det är viktigt att få snabb information om den ekonomiska utvecklingen. Ekonomer och politiker gör sina bedömningar och tar beslut från olika typer av ekonomisk statistik och de behöver en snabb överblick. Foto: Monica Holmberg VARJE MÅNAD presenterar numera SCB hushållens konsumtion genom det som kallas HUKO, en samlad information över konsumtionen av varor och tjänster i Sverige som tas fram med hjälp av underlag från omsättningsstatistik och andra källor vid SCB. Det innefattar största delen av den totala hushållskonsumtionen dock ännu utan utlandsposterna, dvs. det vi gör av med på våra utlandsvistelser och det våra tillresta gäster spenderar i vårt land. Vad täcker då HUKO? HUKO täcker alltså inte hela hushållens konsumtion, men dock de stora delarna, cirka 92 procent vid en jämförelse mot nationalräkenskaperna. Det saknas utgifter för vård och omsorg, finansiella tjänster, försäkringstjänster, narkotika och utbildningstjänster. Därför ett nytt mätinstrument Man kan då ställa sig frågan varför detta nya mätinstrument tillkom eftersom vi redan har BNP och undersökningen Hushållens utgifter. Det är efter önskemål från användare av ekonomisk statistik, bland annat för bättre prognoser av BNP och hushållskonsumtionen. Tidigare har användare fått vänta tills nationalräkenskaperna, NR har publicerat uppgifter om det senaste kvartalet, för en samlad bild av hushållens konsumtion. Nationalräkenskaperna publiceras 60 dagar efter kvartalets slut och det har därför funnits en efterfrågan på en månadsindikator. Tidigare månadsstatistik täcker endast vissa delar av konsumtionen; detaljhandelsindex, restaurangindex och nyregistrerade fordon. HUKO tas fram med hjälp av underlag från omsättningsstatistiken för tjänstesektorn, konsumentprisindex, energistatistik, färdigställda lägenheter och småhus, sortimentsundersökningen av detaljhandeln och företagens ekonomi. Statistiken ska ses som experimentell och är under uppbyggnad. Hushållskonsumtionen står för cirka 47 procent av BNP, vilket gör HUKO till en mycket värdefull konjunkturindikator. Detta visade sig vid SCB:s första publicering. I framtiden hoppas vi ha möjlighet att utveckla indikatorn för större del av hushållskonsumtionen. Det som påverkar HUKO i störst utsträckning är utgifter för bostad, elektricitet, gas och uppvärmning som står för 27 procent av hushållens konsumtionsutgifter. Dagligvaruhandeln inklusive detaljhandel med brett sortiment, står för 20 procent och transporter och handel med och service av motorfordon står för 15 procent. Daniel Lennartsson daniel.lennartsson@scb.se 10 Källa:FÖRETAG 2014

Hur arbetar vi efter 65? Det är vanligare att förvärvsarbetande äldre är egenföretagare än förvärvsarbetande yngre. De äldre företagarna jobbar framför allt inom yrken som är knutna till jord och skogsbruksarbete. AV ALLA FÖRVÄRVSARBETANDE i åldersgruppen 65 74 år sysselsatte sig 44 procent i eget företag under 2011. Efter 68 års ålder blir det vanligare att vara egenföretagare än anställd. Av dem som fortfarande arbetar är andelen egenföretagare störst vid 74 års ålder, hela 92 procent. Vanligare att vara egenföretagare utanför storstäderna I tio av Sveriges 21 län är det vanligare att vara egenföretagare än anställd efter 65 års ålder. Dessa län finns framförallt i norra, sydöstra och sydvästra Sverige. I storstadslänen gäller det omvända, där är det vanligare att vara anställd. I Gotlands och Jämtlands län är andelen egenföretagare mellan 65 74 år högst, och lägst i Stockholms län. Det finns också regionala skillnader när det gäller könsfördelningen för denna åldersgrupp fler män än kvinnor är egna företagare i samtliga län, med högst andel i Jämtland. Gotlands och Jämtlands län har högst andel egenföretagande kvinnor över 65 år. Jord- och skogsbruk, respektive journalist och författare Andelen egenföretagare är högre i exempelvis Norrland än i storstadslänen, och det avspeglar sig i yrkena. Jord och skogsbruksyrke är vanligast i samtliga län, förutom Stockholms län. Där arbetar de flesta som journalist, författare, skogsbrukare eller frisör. Skogsbrukare tillhör de fem vanligaste yrkena för äldre egenföretagare i samtliga län. Med 43 procent kvinnor och 57 procent män är skogsbrukare det enda jämställda yrket, sett till de fem vanligaste för företagare över 65 år. Övriga yrken är inte lika jämställda. Odlare av jordbruksväxter samt frukt- och bärodlare är ett mansdominerat yrke och frisörer och hudterapeuter är kvinnodominerat. Det sistnämnda är också det vanligaste yrket för egenföretagande kvinnor som är yngre än 65 år. Motsvarande för män är byggnadsträarbetare och inredningssnickare. Olika yrken för anställda och egenföretagare För de anställda männen i åldern 65 74 år är vanligaste yrken lastbils- och långtradarförare, läkare, buss- och spårvagnsförare. För egenföretagare i samma ålder är det däremot vanligare att sysselsätta sig inom skogsbruk, växtodling och djuruppfödning, och det gäller för båda könen. Yrkena bokförings- och redovisningsassistent, samt övrig kontorspersonal är vanliga yrken för både egenföretagande och anställda kvinnor i denna åldersgrupp. FAKTA Artikeln bygger på Yrkesregistret med yrkesstatistik år 2011. Läs om statistiken på scb.se Vedrana Milosevic vedrana.milosevic@scb.se Foto: Monica Holmberg Källa:FÖRETAG 2014 11

Nyheter om INTRASTAT Sedan 1999 har SCB:s uppgiftslämnare till Intrastat-undersökningen kunnat använda programvaran IDEP/CN8. Vi uppgraderar nu systemet till webblösningen IDEP.WEB. Vad innebär det då för dig? SOM UPPGIFTSLÄMNARE innebär förändringen att ni slipper installera och göra årliga uppdateringar av programvaran direkt i era datorer. I stället för att vara låst till en specifik dator för rapportering, räcker det med internetuppkoppling och en webbläsare tanken är att det ska bli enklare och smidigare. I och med införandet av IDEP.WEB använder vi inte längre pappersblanketter. Precis som tidigare kan de fakturerade beloppen anges i utländsk valuta som automatiskt räknas om till svenska kronor SEK. Likaså finns möjlighet att importera filer från affärssystem, vilket spar tid. Ett importformat skapas första gången, därefter behöver man bara göra ett rapporthuvud och filen importeras. Intrastat helpdesk hjälper gärna till att skapa dessa importformat. Det finns också möjlighet att skapa modeller för att underlätta uppgiftslämnandet. Med hjälp av synonymer söker man enkelt varukoder (KN). Om en varukod har fått ett nytt nummer ersätts den automatiskt med rätt kod. En lista med ersättningskoder visas för de varukoder som delats upp på flera nummer. Det är smidigt att skifta mellan svenska och engelska. Inte bara Sverige övergår till IDEP.WEB. Tidigare har både Danmark och Luxemburg uppgraderat till webblösningen. För att anpassa oss till övriga Europa ändras sista svarsdatum för insamlingen. Det innebär att ni får cirka en till två dagar mindre på er att svara. Inlämningsdatum för 2014 finns redan på scb.se/intrastat. Där hittar ni även information om vilka programvaror som är godkända för intrastatrapportering, samt information om hur programvaruleverantörer går tillväga för att certifiera sina programvaror. Marie George marie.george@scb.se Mångfald i styrelsen bra för kvinnliga vd:ar En kvinnlig vd löper större risk att lämna ett företag när styrelsen mest består av män eller av personer i samma ålder. En mångfald i styrelsen är således bra om man vill minska risken att en vd avgår som en följd av sociala processer. I senaste numret av Fokus på näringsliv och arbetsmarknad undersöks orsakerna till manliga respektive kvinnliga vd:ars avgångar, samt i vilken grad företagets resultat och bolagsstyrelsens sammansättning, exempelvis ålder och kön kan påverka detta. Analysen visar att i homogena styrelser ökar sannolikheten för att en kvinnlig vd avgår. Bland manliga vd:ar finns inte detta mönster. Publikationen innehåller ytterligare två artiklar: Att mäta internationalisering inom input-output - Några resultat för svenskt näringsliv och Direktinvesteringar - Studie av in- och utgående direktinvesteringar för Sverige, gentemot USA, Nederländerna och Storbritannien. Läs rapporten i pdf-format på scb.se. 12 Källa:FÖRETAG 2014

Informationen om ditt företag i Företagsregistret SCB:s Företagsregister innehåller information om Sveriges dryga en miljon företag. Registret uppdateras kontinuerligt. Vår verksamhet kan delas upp i tre huvudgrenar hitta kunder, vårda register och svara på era frågor. EN FÖRETAGARE SKA registrera sitt företag hos Bolagsverket och Skatteverket. Gäller det en enskild näringsidkare utan firma, räcker en anmälan till Skatteverket. Då använder du blanketten Skatte- och avgiftsanmälan eller onlinetjänsten Verksamt.se. Företagsregistreringen om fattar bland annat namn, uppskattat antal anställda, kontaktuppgifter och beskrivningar av företagets verksamhet. Vissa uppgifter lämnas till Bolagsverket och Skatteverket, och skickas senare till SCB i enlighet med förordning (1984:692) om det allmänna företagsregistret. Syftet är att SCB:s företagsregister ska vara en samlad källa för företagsinformation som uppdateras löpande och kan spridas i samhället. Spridningen i samhället sker främst genom försäljning direkt till slutkund eller till återförsäljare som sprider uppgifterna vidare, t.ex. via internetbaserade tjänster. TIPS! När du byter adress i ditt företag anmäl direkt till Skatteverket på blankett SKV 4639, då uppdateras SCB och alla SCB:s kunder automatiskt. Informationen i företagsregistret används också för statistikframställning. Det är från företagsregistret alla företagsbaserade undersökningar drar sina urval. Alla kontaktuppgifter som e-post, telefon och adresser kommer från företagsregistret. När statistiken redovisas efter näringsgren och region, används också information från företagsregistret. SNI-koden beskriver din verksamhet och är viktig Det är mycket viktigt att SNIkoden för företaget är rätt, dvs. bäst beskriver verksamheten i företaget. Koden används för nästan all ekonomisk statistik. Själva kodens utseende och innehåll baseras på en standard som är gemensam för EU. Näringsgrensin delad företagsbaserad statistik är därför jämförbar mellan länder. Den fysiska adressen är också viktig för statistiken Besöks- eller belägenhetsadress är också viktig information och av stor vikt för en mängd statistik som SCB publicerar. Det är adressen till den fysiska lokalitet där arbetet bedrivs. Utan denna information går det inte att visa FAKTA Att samutnyttja registeruppgifter minskar företagens uppgiftslämnarbörda. Att löpande hålla ett företagsregister uppdaterat kräver mycket resurser och därför är det samhällsekonomiskt motiverat att fokusera på ett register med företagsuppgifter. Förordningen om det allmänna företagsregistret säger bl.a. att Skatteverket ska lämna vissa företagsuppgifter till SCB. geografiskt var, produktionen eller tjänsten utförs, exempelvis i vilken kommun. Christian Ekström christian.ekstroem@scb.se Källa:FÖRETAG 2014 13

SCB på Eget företag-mässan I början av oktober deltog SCB på Eget företag-mässan för första gången. Syftet var att sprida kunskap om SCB och också att upplysa nya företagare om uppgiftsskyldighet. Vår förhoppning är att det ska bli lika naturligt att svara på SCB:s undersökningar som att lämna momsuppgifter till Skatteverket. MÅNGA BESÖKTE SCB:s monter. Det totala besöksantalet under mässdagarna uppgick till 8 835 personer, 52 procent kvinnor och 48 procent män. Drygt en fjärdedel av mässbesökarna vill starta företag inom sex månader. En tiondel vill starta eget, men vet inte när. För oss är det extra viktigt att få förklara varför vi skickar ut enkäter och varför det är så viktigt att alla svarar. Även om man är ett litet och nystartat företag har svaren stor bety- delse. I många fall handlar det om att man ingår i ett urval och får därmed representera fler företag än sig själv. Genom att arbeta med urvalsundersökningar försöker vi minimera antalet undersökningar som ett företag behöver delta i. SCB fick även chans att visa hur du som företagare kan dra nytta av statistiken. Våra databaser finns fritt tillgängliga på scb.se under rubriken Statistikdatabasen. Vi genomförde även ett seminarium om företag och företagande i statistiken. Denna information får du också på nästa sida! Vi hoppas att vårt deltagande har gett de som träffade oss en positiv syn på SCB och vår samhällsnyttiga statistik det är mycket värdefullt för oss. Några kommentarer från mässan: Vill folk inte svara? Det är ju samhällsnyttigt! Ung företagare Det var bra info! Det visste jag inte! om uppgiftslämnarplikt, Företagsdatabasen, SNI och branschinformation. Det här är den roligaste montern på hela mässan annan utställare på mässan Vad bra att NI är här! besökare som funderade på att starta eget och sökte branschstatistik Bild: NyföretagarCentrum Heidi Törmälä heidi.tormala@scb.se TIPS! Du hittar information om kontakter med SCB när du startar företag i foldern Funderar du på att starta eget och lite kort om Företagsregistret och SNI-koder på scb.se under Företagsundersökningar och Aktuellt. 14 Källa:FÖRETAG 2014

Hur ser företagare ut i statistiken? Det pratas ofta om att det är de nystartade företagen tillsammans med de små- och medelstora företagen (0 249 anställda) som är viktiga för tillväxten och sysselsättningen. Det behövs därför information för att bättre förstå förutsättningarna för att starta och driva företag och kunna hjälpa fler att våga ta steget. SCB GENOMFÖR på uppdrag av Tillväxtanalys undersökningen Nystartade företag och av Tillväxtverket undersökningen Företagens villkor och verklighet. Företagens villkor och verklighet är unik i sitt slag och försöker ge svar på hur de små och medelstora företagen i Sverige upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt, internationalisering, förenkling och hållbarhet. I båda undersökningarna finns även frågor om företagaren, vem man är och hur man upplever sin situation. Några resultat från de båda undersökningarna Företagsledarna i nystartade företag är yngre än i de små- och medelstora. Så många som 36 procent av alla nystartade företag har en företagsledarer som är född 1974, eller senare. Motsvarande siffra från undersökningen om de små- och medelstora företagen är 11 procent. 60 procent av de nystartade företagen leds av män, 31 procent av kvinnor, och 9 procent har en ledning med både män och kvinnor. Det kan jämföras med 77 procent för manlig ledning i undersökningen kring de små- och medelstora företagen. Kvinnlig ledning är alltså vanligare bland nystartade företag än i gruppen små- och medelstora företag. Utbildningsnivån bland de nystartade företagen är generellt högre än bland gruppen små- och medelstora företag. Mer än vartannat företag leds av en företagare med eftergymnasial utbildning. Denna siffra kan jämföras med 37 procent för de små- och medelstora företagen. 20 procent av företagarna i de nystartade företagen har utländsk härkomst 1 medan motsvarande siffra är 13 procent för företagarna i gruppen små- och medelstora företag. Det startas flest nya företag i branschen Handel och service med motorfordon. Nästan en tredjedel av alla nystartade företag startas i Stockholms län. 38 procent av företagarna har en tidigare erfarenhet från samma bransch. 43 procent av de nystartade företagen anger att de inte har någon annan sysselsättning vid sidan av sitt nystartade företag, medan 35 procent har en anställning vid sidan om 12 procent leder även ett annat företag. De vanligast motiven för att starta företag är två: Att få arbeta självständigt och Att få förverkliga mina idéer, tillsammans uppgår dessa argument till 64 procent. Fredrik Nilsson fredrik.nilsson@scb.se 1 Utländsk härkomst följer definitionen av utländsk härkomst enligt MIS 2004:2, vilket innebär att antingen företagaren själv är utrikesfödd eller att dennes båda föräldrar är utrikesfödda. Bild: NyföretagarCentrum Källa:FÖRETAG 2014 15

B Avsändare: Statistiska centralbyrån 701 89 Örebro Kombinera ditt kundregister med SCB:s Marknadsprofiler få en fylligare beskrivning av din marknad! n n n Vilka postnummerområden har många högutbildade? Vilken tätort har flest barnfamiljer? Var i landet finns många familjer med hög köpkraft? Med hjälp av SCB:s Marknadsprofiler kan du få svar på dessa frågor! Vi kombinerar statistik från många olika register med alla typer av geografiska indelningar, t.ex. postnummerområden, rutor eller tätorter. Du kan kombinera statistik från SCB:s Marknadsprofiler med digitala områdesgränser och bakgrundskartor i ett geografiskt informationssystem (GIS). Med Data på karta kan du på ett enkelt sätt avgränsa ett område i kartan och få en färdig statistikrapport med tabeller och diagram. Vi kan också ta fram statistik baserad på kundinformation från ditt kundregister som ger en fylligare beskrivning av din befintliga marknad och kan även räkna fram marknadspotentialer, t.ex. på postnummernivå. Du är välkommen att kontakta Magnus Nyström via e-post: magnus.nystrom@scb.se 16 Källa:FÖRETAG 2014