ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit extra ledsen eller orolig för något, haft svårt för att sova eller tappat aptiten. Ibland kan saker kännas meningslösa och man tappar lusten för att göra sådant som man annars tycker om. Det kan vara helt normalt att känna så då och då. Och om det har hänt något jobbigt så är det inte konstigt att man reagerar på det. Ibland kan reaktionerna komma långt efteråt. Men om man mår dåligt under en längre period och det inte verkar gå över av sig själv så kan det hända att man har drabbats av något som kallas psykisk ohälsa. Det är inget farligt och det betyder inte att man är sjuk eller konstig. När det går ut över vardagen på något sätt kan man behöva hjälp av någon för att börja må bättre igen. Om man mår så dåligt att man har svårt att koncentrera sig i skolan eller om man drar sig undan från sin familj eller sina kompisar utan att de har gjort något dumt, så är det bra att be någon vuxen om hjälp. Det brukar kännas bra att få prata med någon som förstår och som kan hjälpa en att sätta ord på hur man känner. Ibland kan man behöva medicin eller så kan det hjälpa att gå i samtalsterapi hos en psykolog eller terapeut. Längre ner kan du läsa om vad terapi är och om vart man kan vända sig för att få hjälp. Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? Ibland går det inte att förstå varför man börjar må dåligt eftersom man tycker att man har allt som man behöver i livet. Men många barn och unga berättar för BRIS att de har börjat må dåligt efter svåra saker som har hänt i deras liv. Det kan ha varit stora eller små händelser. Ibland kan det ha hänt massor av saker på kort tid så att man inte har hunnit med att bearbeta det och man kanske inte har fått någon hjälp eller tröst. Då kan det bli ett kaos av tankar och känslor till slut. Man kan också börja må dåligt därför att man känner sig ensam, oälskad eller sviken. Ibland är det saker som känns svåra att berätta om. När man är med om jobbiga händelser så är det inte konstigt att man reagerar. Och om man får för lite hjälp kan man börja må riktigt dåligt till slut. Orsaker till psykisk ohälsa kan också vara medicinska och bero på vad som händer i kroppen. 1
Psykisk ohälsa kan vara många olika saker och här kommer några exempel på vad det kan vara. Deprimerad När man känner det som att livet är mörkt och tungt och om man har svårt att känna att saker och ting känns meningsfulla, så kan det bero på att man har blivit deprimerad. En depression kan göra att man känner sig trött och inte orkar eller har lust göra saker som man brukar göra. Det kan också bli så att man får svårt att sova eller att man vill sova extra mycket. Man kan tappa aptiten och tycker kanske inte att maten smakar gott. Det kan också hända att lätt blir irriterad eller att man ofta börjar gråta. När man är deprimerad kanske man tänker mycket på döden och ibland kan hela livet kännas meningslöst. Om man känner sig deprimerad kan man prova med att lyssna på musik, vara ute och röra på sig, skriva eller måla, försöka äta nyttig mat och träffa människor som man tycker om och som man får vara med utan att behöva låtsas att man mår bra. Ångest De flesta människor upplever ångest då och då. Ångest kommer ofta när man inte är beredd på det. Det är en obehaglig känsla som man upplever med hela kroppen. Ångest kan få hjärtat att slå snabbare, man kan börja svettas, bli illamående, skaka och det kan kännas som om bröstkorgen eller musklerna drar ihop sig. Det är också vanligt att man blir yr. Det kan kännas som att man får panik och de första gångerna kan vara skrämmande, det är lätt att tro att man är sjuk. Även om ångest är väldigt jobbigt, så är det inte alls farligt. Men för att vara säker på att det är något kroppsligt fel, kan det ändå vara klokt att gå till skolsköterskan eller en doktor om man får dessa symtom. Många saker kan utlösa ångest, till exempel att man kommer till ett ställe där man har upplevt något negativt eller möter någon som har gjort en illa. Ångest kan också dyka upp när man slappnar av, till exempel precis innan man ska somna på kvällen. En del människor upplever ångest när de ska till 2
doktorn eller tandläkaren. Egentligen handlar ångest om starka känslor som vill komma ut men som man håller tillbaka av olika skäl. Bakom ångest kan sorg, ilska, rädsla eller sexuella känslor gömma sig. Ångesten kan ibland minska om man får hjälp att tillåta de bakomliggande känslorna att komma fram. Det viktigaste att tänka på när man får ångest är att försöka andas lugnt och slappna av. Om man väntar ett tag brukar ångestanfallet ge med sig. Svårt att sova På kvällen när man har gått och lagt sig kan det komma oro och andra tankar och känslor som gör att det blir svårt att somna. Om man brukar drömma mardrömmar kanske det gör att man inte riktigt vågar somna. När man ligger vaken länge trots att man egentligen är trött så får man för lite sömn och då kan det bli svårt att vakna på morgonen och man kan vara extra trött dagen efter. För en del med sömnproblem är det lättare att sova på dagen när det är ljust. Men det är oftast bättre att inte sova på dagen även om man är trött. Risken är annars större att man inte sover tillräckligt nästa natt heller och att man börjar vända på dygnet. Skada sig själv Alla är vi olika och det kan finnas många orsaker till att man inte mår bra. Man kanske är nedstämd, deprimerad eller har det svårt på annat sätt. Ibland kanske man inte vet varför man känner ångest, stress, tomhet, förtvivlan, ilska eller oro och ibland vet man precis varför man mår dåligt. Det är ofta svårt att stanna kvar i plågsamma känslor och veta hur man ska hantera dem. Vi människor gör ibland allt för att inte behöva uppleva känslor som är jobbiga för oss. Att göra sig själv illa kan vara ett av många sätt att försöka hantera känslor som känns smärtsamma. Någon skrev till BRIS Jag skadar mig för det är enda sättet att få ut det jag känner. Flera beskriver det på liknande sätt. När man känner en väldigt stark känslomässig smärta på insidan kan det för en stund kännas som en lättnad att ha ont på utsidan istället. Det kan också vara ett sätt att visa andra att man mår dåligt och att man behöver hjälp. Sätten att skada sig på varierar och det kan handla om att skada sig utanpå kroppen eller använda droger, mediciner, mat, spel, internet eller sex för att göra sig själv illa. 3
Efter att ha skadat sig själv kommer ångesten ofta tillbaka och då kanske det känns ännu värre än innan. Risken finns att man skadar sig mer och mer för att bli lugn och det är svårt att av egen kraft sluta med det man gör mot sig. Självskadande kan göra att man mår sämre och sämre. Det kan också bli jobbigt att försöka dölja skador som man har orsakat sig själv om man inte vill att andra ska se dem. Så självskadande är inte en lösning som fungerar i längden. Man kan behöva hjälp med att hitta andra sätt att lugna sig själv när man känner ångest eller blir ledsen. Saker som man kan göra istället kan vara att ringa eller träffa någon som man tycker om, kontakta BRIS, gå ut och röra på sig, vara med djur, dansa till vild musik eller kanske se en film som man gillar. Ofta brukar det kännas bättre om man berättar för någon hur man mår. Att sätta ord på sina tankar och känslor och även vad som utlöst dem kan bidra till att det blir lättare att förstå sig själv. Om man kan hitta någon som kan lyssna på vad man har att säga, någon som känns så trygg att man vågar berätta precis hur man känner, så behöver man till slut inte skada sig längre. Man kan behöva hjälp att sätta ord på vad man tänker och känner och även om det är svårt, så är det ofta viktigt att få berätta hela sin historia. Problem med maten Problem med maten kan handla om att äta för lite eller att äta för mycket. När man är ung är man ofta känslig för vad andra tycker om en och det är lätt att påverkas av alla bilder som man ser av jättesnygga, smala, vältränade människor. För många, särskilt i tonåren är det svårt att känna att man är bra och fin precis som man är och man vill ändra på sin kropp. Om någon säger något om att man borde banta eller att man är för fet eller tjock, kanske man känner att man måste försöka gå ner i vikt. I början kan det kännas underbart när man förlorar kilo efter kilo genom att äta för lite men ganska snart passerar man en osynlig gräns när man inte upplever att det är man själv som bestämmer längre. Då har man fått en ätstörning som kallas anorexia. Man kan då ha tankar om att maten inte är bra för kroppen eller tycka att man är fet när man ser sig i spegeln trots att man är alldeles för smal, tankar som inte stämmer med verkligheten. Ett stort problem för den som har ätstörningar är att man ofta är både hungrig och trött. Det beror på att kroppen får för lite näring, något som också påverkar hjärnans förmåga att arbeta. För att dämpa sin hunger händer det att en del 4
hetsäter väldigt mycket mat på kort tid. Efter det brukar det komma ångest och för att bli av med maten i magen framkallas kräkningar. Detta kallas för bulimi. Många som har ätstörningar berättar att det kan kännas som att sitta inuti en bubbla där ingen riktigt når en. De kan också beskriva att de har två olika sidor i sig en sida som vill börja äta normalt igen och en sida som vill ha kvar ätstörningen. Och dessa båda sidor kämpar om vem som ska vinna. Det blir också jobbigt att hela tiden ljuga för andra om hur mycket man äter. Allvarliga och långvariga ätstörningar är skadliga för kroppen. Inre organ kan ta skada och både hjärnans och övriga kroppens utveckling kan påverkas. Därför är det viktigt att söka hjälp. Arg När man inte mår bra så kan det visa sig på olika sätt. För en del människor innebär det att man blir väldigt arg och har svårt för att kontrollera sin ilska. Att ofta få utbrott och hamna i bråk med andra eller förstöra saker upplevs ofta som jobbigt även av personen själv. Och om andra runt en reagerar och klagar på att man blir arg så mår man ännu sämre. Många ångrar sig efter ett utbrott och får skuldkänslor. Ett sätt att hantera ilska kan vara att hitta andra sätt att få utlopp för all den energi och kraft som finns i ilskan, till exempel genom att springa, träna styrketräning eller hålla på med någon annan sport. Sina känslor kan man inte ändra men man kan lära sig hantera dem. Man kan få hjälp med att lära sig att hantera de arga impulserna när de kommer, så att man vet hur man ska göra istället för att slåss, skrika eller bråka. Sådan hjälp finns till exempel på ungdomsmottagningen. Blyg Att vara väldigt blyg och tyst och inte våga ta plats kan vara jobbigt. Blyghet kan göra att man mår dåligt. Hur man än försöker ta kontakt med andra så låser det sig och känns som att det blir fel. Ibland väljer man då ensamheten för att det känns så jobbigt att hela tiden vara orolig för att man ska göra bort sig när man ska ta kontakt med andra. Många som är blyga känner sig 5
ensamma och vill gärna vara med andra, fast de känner sig tråkiga och ointressanta. I andras ögon är de oftast varken tråkiga eller ointressanta men för den som är väldigt blyg kan det kännas så ändå. På ungdomsmottagningen kan man få hjälp med att bygga upp sitt självförtroende. Ett annat sätt kan vara att gå i skapande dramatik, träna någon sport eller att utmana sig själv att våga lite mer för varje dag. Så här kan man få hjälp när man mår dåligt Ibland hjälper det mycket att bara få prata med någon klok och förstående människa om hur man känner sig. Alla barn och unga är välkomna att höra av sig till BRIS där det finns vuxna som kan lyssna och ibland komma med råd om hur man kan gå vidare för att få mer hjälp. Om man behöver mer hjälp finns det några olika ställen att vända sig till. Hos skolsköterskan, skolkuratorn eller skolpsykologen kan man få stöd och råd. Om det behövs så kan de hjälpa vidare till ännu mer hjälp. Man kan också höra av sig till sin vårdcentral eller till en ungdomsmottagning. På ungdomsmottagningen finns kurator eller psykolog som man kan få prata med och på vårdcentralen finns läkare som kan bedöma om man kanske behöver komma till BUP. BUP är en förkortning för Barn- och ungdomspsykiatrin och deras uppgift är att hjälpa de som mår allra sämst. De erbjuder behandling med samtalsterapi eller medicin. Ibland behövs det hjälp i familjen, det kan ju vara därför man inte mår bra. Då kan Socialtjänsten hjälpa till. Dit kan man höra av sig själv eller så kan någon på skolan eller BRIS hjälpa till med att ta kontakt. Samtalsterapi Många undrar hur det kan hjälpa att bara prata med någon. Det som händer när man går i samtalsterapi hos en psykolog eller psykoterapeut är att man får hjälp med att sortera bland alla sina tankar och känslor och hjälp med att förstå och tycka om sig själv. Oftast går man en gång i veckan och då pratar man i cirka 45 minuter. Man pratar både om det som känns jobbigt och det som känns bra. Terapeuten ställer frågor för att hjälpa till så att det går lättare att berätta. Det kan ibland ta tid innan man känner att man mår bättre men för många hjälper det när allt det som händer på insidan blir begripligt. Några beskriver terapi som en process eller som en resa man gör i sig själv. Till exempel kan samtalsterapi leda till att man inte behöver känna sig konstig eller knäpp för att man har reagerat på sådant som man har varit med om i livet. Det kan 6
också leda till att man kan sluta göra saker mot sig själv som inte är bra eller att man börjar göra sådant som man mår bra av. Det finns många olika slags terapimetoder. Den vanligaste kallas KBT (Kognitiv beteendeterapi). Det viktigaste är inte vilken slags terapi man går i utan att man får förtroende för sin psykolog eller terapeut och att den relationen känns trygg och bra. 7