Stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontoret www.stadsutveckling.goteborg.se/arkitekturprogram

30 teser om hur vi bygger Göteborg

Förord Göteborg står inför en väldig omvandling. Staden växer och utvecklas i snabbare takt än på mycket länge. Byggnader, kvarter och hela stadsdelar skapas. Hål i stadsväven repareras, avskilda stadsdelar knyts samman och stadens silhuett förändras. Teserna är ett samtalsmaterial i den omvandlingen, och vill lyfta viktiga frågor i stadsbyggandet, frågor som rör alla göteborgare. Hur ser den goda staden ut? Vad ska prioriteras? Vilken stad vill vi lämna över till våra barn? Och hur kan arkitektur skapa långsiktigt hållbara värden, med god funktion tillsammans med skönhet och kreativitet? Stadsbyggande handlar om livet i staden, det byggdas form, stadsrummens och stadens samband och funktion, och upplevelsen av dem. Bilen och infrastrukturen har länge fått dominera i Göteborg, men nu är det mänskliga perspektivet i fokus. Utifrån den mänskliga skalan kan en annan stad växa fram, med mer närhet, sammanhang och möten. Det framtida Göteborg behöver hämta kraft både ur historien, det byggda som omger oss, och ur ett pågående samtal med göteborgarna. Att skapa en stad som tillgodoser sinnliga behov likaväl som praktiska, är en komplex uppgift. Göteborgs vision är att vara en hållbar stad öppen för världen. Att arkitekturen och stadsbyggandet har en stor roll att spela i den visionen är tydligt, men hur ska vi samtidigt förverkliga en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet? Teserna är framtagna av stadsbyggnadskontoret, och är tänkta att diskuteras och vara ett arbetsmaterial för det kommande arkitekturprogrammet. Teserna riktar sig till göteborgarna, de som bor i staden, planerar och bygger den, och alla andra som rör sig i staden. Ett öppet samtal om vad vi bygger är viktigt för att stadsbyggandet ska vila på en så bred bas som möjligt. Arkitekturprogrammet ska behandlas för beslut i byggnadsnämnden, och bli styrande för utvecklingen av Göteborg. Samtalen kring teserna kan på så vis påverka stadens byggda form. Vilka teser är det viktigt att gå vidare med, och vilka perspektiv saknas? Hur kan arkitektur skapa viktiga värden för göteborgarna, så att det är här vi vill bo och verka? Hur kan vi bygga Göteborg till en stad i världsklass? Vad tycker du? Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör och Björn Siesjö, stadsarkitekt.

Teserna i sin helhet finns samlade sist i broschyren.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

30 TESER FÖR GÖTEBORGS ARKITEKTUR 1. Använd vår unika plats i världen. Våra enastående naturvärden och vårt rika historiska arv är en bra grund att bygga på. Använd Göteborgs naturliga och kulturella förutsättningar, brytningen mellan stad och natur. Utveckla rummen vid åar, älvar och hav. Vi har möjligheter som inte finns någon annanstans. Om vi använder dem rätt så bygger vi världens bästa stad. 2. Bygg för människan. Skapa en stad i ögonhöjd för alla göteborgare. Skapa en stad som fokuserar på fotgängarens upplevelse av byggnader och stadsrum, en varierad stad att promenera i, en stad som bjuder på upplevelser, öppningar och överraskningar. Se hur människor lever och rör sig på platserna idag, och hur dessa rörelser och rum kan stärkas. 3. Bygg en jämlik och rättvis stad. Vårt sätt att organisera staden kan minska skillnader i livsvillkor och ge fler göteborgare tillgång till en bra livsmiljö. Många människor, aktivitet och rörelse skapar en tryggare stad, med fler ögon på gatan. Förtätning på strategiska punkter gör stor skillnad, till exempel tillskott av bostäder och verksamheter intill hållplatslägen och stråk. Jämlikhet är grunden för social hållbarhet. 4. Bygg för den sinnliga upplevelsen. Skapa staden vi längtar till. I staden behövs det sinnliga lika väl som det funktionella, eftersom vi orienterar oss också efter det. Stämningsinnehåll, upplevelser och känslovärden påverkar människans liv i staden i lika stor grad som ren funktionalitet. Göteborgs attraktion, hur vi trivs i och betraktar staden, är viktig för framtiden. 5. Förenkla inte. Låt begreppet hållbarhet vara komplext. Stadens fysiska form påverkar hur vi lever i våra städer, vilka val vi kan och vill göra, och de ekologiska, sociala och ekonomiska förutsättningarna i framtiden. Den ekologiska hållbarheten är grunden, men också den sociala och ekonomiska hållbarheten är avgörande för Göteborgs framtid. Låt stadsbyggandet vara en komplex uppgift där hållbarhetsbegreppen prövas och omprövas, och sätts ständigt i relation till stadens växande.

6. Gör historien synlig, och bygg nytt med identitet. När man kan se och uppleva historiska byggnader och strukturer i staden, går det att följa stadens utveckling och identitet. Se byggnadsvården som en självklar del av en byggnads, och en stads, livscykler. Det nya bör tillfogas med ett medvetet förhållningssätt till historien, som goda grannar till det gamla. Staden förändras ständigt, och vår tids tillskott är snart historia. 7. Förtäta Göteborg. Uppnå en täthet som Vasastaden, på minst 15 000 personer per kvadratkilometer i fler områden, då får vi stadsliv. 8. Lägg till det som saknas, komplettera och blanda. Skapa variation och funktionsblandning med olika skalor, uttryck och detaljeringar, som samspelar med det redan byggda. Ofta kan en liten och måttlig variation i höjd vara nog för att skapa liv i till exempel ett kvarter. Lägg till olika typer och storlekar av bostäder, handel, service och arbetsplatser, och skapa fler attraktiva platser för företagsetableringar. Bygg en stad där människor blandas, en stad som lever under stora delar av dygnet, och används av olika anledningar. 9. Skapa en tät stadsväv med starka stråk. En finmaskighet i gatunätet behövs i den täta staden, för att ge möjlighet till olika vägval. Skapa stråk med utbud, upplevelserika och sammanhängande, där man vill gå till fots från stadsdel till stadsdel, och enkelt finner den närmaste vägen. Skapa en tydlighet mellan rörelserum och vistelserum och förstärk existerande stråk med ny bebyggelse. Bygg vidare på stadsmönstren och skapa en sammanhängande stad som kompletterar den gamla stadens landskap och bebyggelse. 10. En tät stad måste vara en grön stad, bygg ut det gröna nätet över staden. När staden växer och förtätas blir behovet av parker, grönytor och vistelseytor större, liksom behovet av grönska i gaturummen. Det behövs allt från fler stadsparker med plats för evenemang till mindre fickparker nära bostaden, och gröna stråk däremellan. Skapa ett sammanhängande system av användbara gröna stråk och platser, både för människor och för djur. Det gröna bidrar också till ekosystemtjänsterna, och renar till exempel luft och vatten, vilket är nödvändigt i en stad.

11. Spar på utrymmet, bygg en klimatsmart stad. Bygg gemensamma rum med hög kvalitet som används för många olika saker över dygnet. Den glesa och separerade staden slösar med yta, och ökar avståndet mellan göteborgarna. I en nära stad med korta avstånd och samutnyttjade system är det enklare att göra klimatsmarta val. 12. Bygg stad av förstäderna. Stadsliv kan skapas också i områden som inte upplevs centrala idag, men som i stadens expansion kan bli det i framtiden. Innerstaden, mellanstaden och förstäderna har olika förutsättningar och lösningar för förtätning. Med arkitektoniskt välformade tillägg kan olika platser, kvarter och hela stadsdelar lyftas och få mer stadskvaliteter. 13. Bygg bra landmärken, som utvecklar Göteborg. De nya byggnadsverk som utmärker sig i höjd, storlek eller på annat sätt, ska utformas med extra omsorg. Gör arkitekttävlingar och noggranna formgivningsprocesser för stadens identitetsskapande byggnader och konstruktioner. Göteborgs identitet skapas till stor del av våra landmärken. 14. Skapa levande bottenvåningar med många entréer. Skapa liv med öppna och aktiva bottenvåningar mot stadens platser och stråk. Arbeta med detaljer i den nära skalan. Möjliggör för bostäder och olika verksamheter i bottenvåningarna, från caféer och restauranger till vårdcentraler, föreningslokaler, förskolor, kontor, service och butiker. Skapa många och tydliga entréer. Max 20 meter mellan entréer skapar variation i form och innehåll för tillgänglighet och orienterbarhet, öppenhet och rörelse. 15. Bygg staden i landskapet, och låt höjdkurvorna råda. Se landskapets variation som medskapande till det byggdas mönster. Placera byggnaderna utan kraftiga utfyllnader eller sprängningar. Göteborgs dramatiska landskap ger staden en tydlig karaktär, och den ska utvecklas när det byggs nytt. 16. Bygg på barnens villkor. Planera för barnens lek och vardag, både i offentliga parker, på gårdar och vid lekplatser. Skapa en blandstad med lugnare partier, som blir attraktiv också för barnfamiljer.

17. Skapa hela byggnader, med kvalitet, gestalt och personlighet. Skapa arkitektoniskt hela byggnadsgestalter med en god komposition och sammanfogning, och hög detaljeringsgrad, så att byggnaden och stadsrummet framträder som sammanhållet och beständigt. Bygg hus som tar mark i botten med tyngd, och möter himlen med taklandskap som bidrar till stadens horisont. Se byggnaden ur minst fyra perspektiv: ögonhöjd, gatubild, kropp och avslutning, och utforma de olika delarna med omsorg. 18. Ställ ned höghusen i staden, inte på en parkering. Bygg de riktigt höga husen så att de bidrar i en kvartersstruktur med funktionsblandning, finmaskighet, olika skalor och variation. Höga hus ska med fördel byggas i grupper, som markörer som stärker de stora stads- och landskapsmönstren, och fungerar som landmärken i knutpunkter och entrépunkter. Utforma särskilt husets möte med marknivån, så att skalan anpassas efter människan. 19. Använd de gamla husen. Bevara även enklare byggnader där så är möjligt, för att kunna erbjuda billiga lokaler för företagande och kultur. Pröva platsens kvaliteter, och bevara det som går. Dagens uppfattning om vad som är värdefullt är ofta inte morgondagens. 20. Bebygg asfaltöknarna och mellanrummen. Bygg där marken redan är bearbetad, och spara orörd natur och parker där det är möjligt. Bebygg hårdgjord mark, såsom gamla industrier eller överdimensionerade trafikområden. 21. Använd gedigna och uttrycksfulla material. Material med hantverksmässig bearbetning och skiftningar i yta ger materialitet och närvaro. Se särskilt till hur olika material åldras, och vad som blir vackrare över tid och ger patina. Bygg också med textur och skuggor. Byggnaden får en starkare rumslighet med ett medvetet skuggspel och materialval.

22. Skapa inbjudande och tillgängliga platser för göteborgarna. Gatorna, stråken och platserna är våra gemensamma rum där viktiga delar av samspelet mellan människor sker. De offentliga rummen binder samman staden och bygger samhället. Det behövs många urbana, stadsmässiga, rum och mötesplatser med sol, vindskydd och rygg. Stadsrummen ska vara välkomnande, varierade, trygga och fungera i olika väder och för olika aktiviteter. 23. Möblera för fotgängaren. Bygg de gemensamma rummen så att människan känner sig välkommen, med bra gångvägar, trottoarer, övergångställen och belysning. Utforma vackra och mångfunktionella möbler för våra gemensamma stadsrum, bänkar som består över tid, väderskydd och sittskulpturer. 24. Ha med konsten från början. Låt konsten och kreativiteten vara en viktig del av det offentliga rummet. Konsten skapar identitet och värde, och ger perspektiv. Om konstnärer kan vara med tidigt så kan de bidra bättre till helheten. 25. Bygg en begriplig stad. Skapa och förstärk siktlinjer, tydliga fonder och riktmärken. Skapa en stad där fotgängaren enkelt kan finna sin väg, där gatorna har logiska samband och där landmärken bidrar till orienteringen i staden. 26. Skapa en mänsklig trafik i staden. Skapa en fungerande och attraktiv trafikmiljö för så många människor som möjligt, ofta med låg hastighet, anpassad för fotgängare och cyklister i den lokala miljön. Bygg ett sammanhängande gatunät, med få återvändsgator, väl sammanlänkat med kollektivtrafiken. Arbeta för en flerkärning stadsstruktur, där olika noder kan avlösa varandra. Sätt tillgänglighet och närhet framför hastighet. Skapa möjligheter att pendla in till centrum genom pendelparkeringar och bra kollektivtrafik till och mellan ytterområden.

27. Bygg boulevarder av motorlederna. Motorlederna tar stor plats i staden, och ofta ryms både nya kvarter och boulevarder på deras yta. Med boulevard avses en bredare stadsgata kantad av bebyggelse, för olika trafikslag och med inslag av grönska. Bilen kommer att behövas i framtidens stad, men ska inte tillåtas att dominera stadsrummet. Med boulevarder kan vi bygga mer stad och krympa avstånden mellan människor och målpunkter. 28. Klimatsäkra den nya staden. Vi får mer och häftigare regn, och högre vattennivåer i älven. Använd topografin, älven, havet och naturen för att ta hand om regnvattnet. Skapa robusta miljöer och byggnader som använder vattnet som en tillgång. 29. Använd stadens markägande rätt. Marken är Göteborgs största tillgång för att skapa den goda staden, och vår gemensamma resurs för framtida generationer. Låt markanvändningen vara en integrerad del av planeringen, och ett verktyg i hela planeringsprocessen. Skapa strategiska värden för framtiden. 30. Gör stadsbyggnadsprocessen tydlig. Diskutera hur bra arkitektur och stad skapas, och gör stadsbyggnadsprocessen begriplig för göteborgaren. Att starta och upprätthålla samtal och dialog är viktigt. Lyssna på varandra. En livlig debatt med många röster skapar en bättre stad.

Kontakt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret E-post: sbk@sbk.goteborg.se Björn Siesjö bjorn.siesjo@sbk.goteborg.se Henrik Markhede henrik.markhede@sbk.goteborg.se Telefon 031-365 00 00 (kontaktcenter) www.stadsutveckling.goteborg.se/arkitekturprogram 170120-007-300 Illustration: Naima Callenberg Tryck:Lenanders Grafsiak AB Mars 2017 Göteborgs Stad Intraservice www.goteborg.se