Arbets- och miljömedicin Lund

AMM Rapport nr 15/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Utredning av PB i marken på Stanstorp 1:6, Staffanstorp, miljömedicinsk bedömning Kristoffer Mattisson Håkan Tinnerberg

BAKGRUND Håkan Tinnerberg på Arbets- och miljömedicin i Lund kontaktades via telefon av Lena Åkesson, Teamledare Miljö på Staffanstorps kommun den 15/4, med frågeställning om vi kunde genomföra en riskbedömning avseende förorenad mark på ett koloniträdgårdsområde (Stanstorp 1:6 i Staffanstorp). Den 18/4 fick vi via e-post den tekniska utredning som hade genomförts av SWEO på koloniområdet 1. Syftet med den tekniska utredningen var att undersöka möjligheten att nyttja fastigheten till koloniområde med hänsyn till odlingsbarhet. Sex jordprover analyserades och av dessa översteg ett av proverna Naturvårdsverkets riktvärde om känslig markanvändning för PB7 på 0,008 mg PB-7/kg jord 2. Det uppmätta värdet var 0,015 mg PB-7/kg jord. Staffanstorp kommun bad därför Arbets- och Miljömedicin i Lund att göra en bedömning av riskerna med att fortsätta att använda Stanstorp 1:6 som koloniområde. Normalnivåer av PB i förorenad jord Malmö kommun via SWEO genomförde 2002 en undersökning av förekomst av föroreningar i jord i Malmö kommun 3. 44 platser undersöktes och de valdes utspridda över hela staden och på platser som inte bedömdes vara direkt påverkade av punktkällor samt med ett minsta avstånd på 20 m till närmaste väg. För PB7 underskred 23 värden rapporteringsgränsen på 0.011 mg/kg jord och 90:e percentilen var 0.06 mg/kg jord. Hälsoeffekter av PB Polyklorerade bifenyler (PB:er) är kemikalier som är tillverkade av människan och som är mycket svårnedbrytbara. Det finns ett antal negativa hälsoeffekter som kan orsakas av för höga halter av PB t.ex. påverkan på hjärnan och nervsystemet som kan leda till beteendestörningar. Andra negativa hälsoeffekter som påvisats i olika studier av djur och människor är påverkan på immunförsvaret, fortplantningsförmågan och hormonsystemet 4. The International Agency for Research on ancer (IAR) har undersökt hur starkt cancerframkallande PB är och kommit fram till att det är cancerogent för djur och klassificerade det som troligen cancerogent för människor 5. Foster är en grupp som är extra känsliga för PB. I en studie från Taiwan visades att mödrar som utsatts för mycket höga halter av PB födde barn med lägre födelsevikt, långsammare tillväxt, långsammare psykomotorisk utveckling och lägre IQ 6. I en svensk studie visades att fler ostkustfiskare födde fler barn med låg födelsevikt i förhållande till västkustfiskare, vilket berodde på högre PB i fisk på ostkusten 7. Det finns studier gjorda på människor som visar att diabetespatienter har högre halter av PB och dioxiner i blodet, problemet med dessa studier 8 är att man mätt PB halten hos patienterna efter det att de insjuknat. 1 SWEO (2011), Stanstorp 1:6 Staffanstorp Teknisk utredning avseende odlingsbarhet och geotekniska förhållanden, Uppdragsnummer 2218197000 2 Naturvårdsverket (2011), http://www.naturvardsverket.se/sv/start/produkter-och-avfall/pb-i-byggnader-ochprodukter/till-dig-som-utovar-tillsyn-kopplat-till-pb/ 3 SWEO (2002), Undersökning av ytjord inom Malmö stad. Uppdragsnummer 1278006680 4 Livsmedelsverket (2011), http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-med-mat/kemiska-amnen/dioxiner-och-pb/ 5 IAR, Polychlorinated biphenyls. IAR Summaries and Evaluations, 1987: p. 1-8. 6 Guo, Y.L., et al., Yucheng: health effects of prenatal exposure to polychlorinated biphenyls and dibenzofurans. Int Arch Occup Environ Health, 2004. 77(3): p. 153-8. 7 Rylander, L., U. Stromberg, and L. Hagmar, Decreased birth weight among infants born to women with a high dietary intake of fish contaminated with persistent organochlorine compounds. Scand J Work Environ Health, 1995. 21(5): p. 368-75. 8 Livsmedelsverket (2007), Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel, Rapport 9-2007

Intag av PB och riktvärden PB är svårnedbrytbart, fettlösligt och ackumuleras i fettvävand hos djur och människor. Denna bioackumulering leder till att man generellt hittar högre nivåer av PB ju högre upp i näringskedjan man kommer. PB kan förekomma i 209 olika kongener (varianter). Ett antal av dessa kongener har liknande egenskaper som dioxiner, vilket inneburit att EU tagit fram ett mått på tolerabelt dagligt intag (TDI) för dioxiner och dioxinliknande PB:er 4. Eftersom vissa varianter av dioxiner och PB:er är mer giftiga än andra viktas de och räknas om till ett TEQ (gift ekvivalent) där dioxin har ekvivalent 1. Om man intar mindre mängd av en substans än vad TDI anger, anses man inte få negativa hälsoeffekter pga det intaget. TDI för dioxin och dioxinliknande PB:er är 2 pg (TEQ) PB/kg kroppsvikt/dag. De toxiska ekvivalenterna för de 12 PBer som räknas som dioxinlika varierar mellan 0,1 och 0.000 01 med en median på 0.000 1 3. Endast en av de sju kongenerna av PB-7 är dioxinlik, å andra sidan representerar PB-7 endast ca 20 % av den totala PB:n. Medianen för det genomsnittliga dagliga intaget av dioxiner och dioxinliknande PB:er för en normalblandad kost är i Sverige 1,1 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag 9. Detta intag skiljer sig mellan olika grupper. För barn i åldrarna 4, 8-9 och 11-12 är medianintaget 2,4; 1,9 respektive 1,3 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag 10. Denna skillnad tros främst bero på att barn har ett högre näringsintag i förhållande till sin vikt än vuxna. När man relaterar dessa intag i förhållande till riktvärdet på 2 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag är det viktigt att veta att detta riktvärde är framtaget med hänsyn till livstidsexponering. Högre exponering under kortare tider behöver därför inte vara skadliga. Det riktvärde som tagits fram av EU kan anses som strikt. Mätresultaten Provtagning av SWEO genomfördes i sex punkter för sammanlagt 220 parametrar, bland andra PB¹. Fem av dessa prover togs på 0-0,4 m och ett på 0-0,25 m under markytan. För samliga sex punkter mättes PB-7, vilket är en samling av sju olika PB:er som motsvarar ungefär 20 % av den totala PB:n i marken. Det svenska riktvärdet från Naturvårdsverket ligger på 0,008 mg PB-7/kg jord. Detta överskreds endast i en punkt där mängden PB-7 var 0,015 mg/kg jord. I övriga prover var halten av PB-7 kongenerna under detektionsgränserna för de enskilda kongenerna på 0.002 mg/kg jord respektive 0,005 mg/kg jord. Riktvärdet på 0,008 mg PB-7 är inte juridiskt bindande men högre nivåer kan innebära hälsorisker. Endast en (PB 118) av de sju kongenerna av PB-7 är dioxinlik och har en TEQ-faktor på 0,000 1. PB 118 som är dioxinlika av PB-7, var under detektionsgränsen på 0,002 mg/kg jord i det provet där PB kunde detekteras. Exponeringsbedömning Enligt Naturvårdsverket finns det sex huvudsakliga vägar till exponering som man ska ta hänsyn till vid modellering av exponering från förorenade områden. Dessa är intag av jord, hudkontakt, inandning av damm eller ångor, intag av dricksvatten och intag av växter 11. För PB är intaget som sker via konsumtion av livsmedel den huvudsakliga exponeringsvägen 4. I detta utlåtande har därför fokus lagts på att utreda riskerna med PB intag via grönsaker. Trots detta kan det vara viktigt att ha i åtanke att intag sker via flera vägar. På ett 9 Ankarberg E och Petersson Grawé K. (2005), Intagsberäkningar av dioxin (PDD/PDF), dioxinlika PBer och metylkvicksilver via livsmedel, SLV Rapport 25, Livsmedelsverket, Uppsala 2005. 10 oncha G, Petersson Grawé K, Aune M och Darnerud P O. 2006. Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning. Svensk intagsberäkning av dioxiner (PDD/PDF), dioxinlika PBer och metylkvicksilver för barn baserad på aktuella analysdata samt kostundersökningen 2003. Livsmedelsverket, Uppsala 2006. 11 Naturvårdsverket (2009), Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976

koloniområde kan t.ex. även intag via jord vara aktuellt och då främst för mindre barn, varför även detta har medtagits i beräkningarna för barn. PB-upptag via växter För att kunna bedöma exponeringen av PB från grönsaker på koloniområdet behövde mängden PB uppskattas eftersom mätningar av halten PB i grönsaker inte gjorts. Detta gjordes genom att beräkna en kvot mellan PB i marken och PB i grönsakerna: BF = plant soil BF = Biokoncentration d.v.s. mängden PB i plantan i förhållande till mängden PB i jorden. plant = Mängden PB i grönsaken (mg/kg) soil = Mängden PB i jorden (mg/kg) Eftersom mängden PB inte var uppmätt i grönsaker på koloniområdet bestämdes BF genom en litteraturstudie. Förmågan att ta upp PB varierar mellan olika grönsaker vilket innebär att denna kvot blir olika för olika grönsaker 6. Ett sätt att lösa detta är att göra en sammanvägning av alla grönsakers förmåga att ta upp PB och på så sätt få fram ett medelupptag i grönsakerna 8. I en studie används en genomsnittligt BF på 0,05-0,3 för grönsaker 12. I en annan studie beräknades en genomsnittligt BF på 0,42-0,53 för pumpa och squash, men för vissa delar av plantorna fanns förhållanden på upptill ett BF på 2 13. I en tredje studie beräknades BF kvoten till mellan 0,23-0,27, utifrån genomsnittlig PB i morötter och potatis och genomsnittlig PB i jorden 14. I denna studie fann man också att genom att skala morötterna och potatisen så försvann 52-100 % av föroreningen. Upptag av PB från växter till människa För att beräkna upptaget av PB från koloniområdet från grönsaker till människor användes formeln 8 : Qgrönsaki * grönsaki * f he mod lat * f biotil lg änglighet Exponering grönsa ker = W Exponering grönsa ker = exponeringen som man får av att äta hemodlade grönsaker (mg/kg kroppsvikt) Q grönsaki = konsumtion av grönsak i (kg torrsubstans(ts)/dag) = koncentration av föroreningen i grönsaken i (mg/kg(ts)) grönsaki 12 Orilinskii D., Priputina I., Popova A., Shalanda A., Tsongas T., Hinman G., Butcher W. (2001), Influence of environmental contamination with PBs on human health, Environmental Geochemistry and Health, Vol 23, pages 317-332 13 Whitefield Åslund M., Rutter A., Reimer K., Zeeb B. (2008), The effects of repeated planting, planting density, and specific transfer pathways on PB uptake by ucurbita pepo grown in field conditions, Science of the total environment, Vol 405, pages 14-25 14 Zohair A., Salim A., Soyibo A., Beck A. (2006), Residues of polycyclic aromatic hydrocarbons(pahs), polychlorinated biphenyls (PBs) and organochlorine pesticides in organically-farmed vegetables, hemosphere, Vol 63, Pages 541-553

f he mod lat = andel av grönsaken i som är odlad på den förorenade marken f lg = förmåga för kroppen att ta upp PB från växter biotil änglighet W= kroppsvikt (kg) Exponeringen av PB från koloniområdet skiljer sig beroende för vilken person som är exponerad (ålder, vikt, m.fl) och vilken/vilka grödor ifrån området som konsumeras. För att belysa detta beräknades fyra scenarier: Scenario 1 Vuxen Exponeringen av PB från grönsaker ifrån odlingsområdet beräknades för en vuxen person som antogs väga 70 kg. 30 % av personens totala intag av grönsaker antogs komma från koloniområdet baserat på en rapport från Naturvårdsverket 15. Enligt samma rapport så antogs det dagliga intaget av grönsaker för vuxna vara 0,29 kg. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ska man multiplicera med en faktor 0,16 för att få det i kg TS 13. En BF på 0,3 användes för att representera det genomsnittliga upptaget av grönsaker 9. Förmågan för kroppen att ta upp PB från växter sattes till 1 (all PB i växten tas upp av människokroppen) eftersom detta i stort sätt alltid används vid modelleringar av exponering av miljögifter, men också för att tillämpa försiktighetsprincipen. Detta resulterade i en exponering av 890 pg PB-7 per kg kroppsvikt per dag. För att sedan lättare kunna jämföra det med EUs gränsvärde multipliceras intaget med en faktor 5 för att få den totala mängden PB och sedan divideras med en faktor 10 000 för att räkna ut toxisk ekvivalent (TEQ). Jämförelsevärdet blir då 0,45 pg/kg kroppsvikt vilket i en direkt jämförelse med EU-gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PB:er motsvarar cirka 22 % av TDI. För uträkning av detta exempel se appendix. Scenario 2 Barn 4år Vikten för barnet sattes till 20 kg. Det dagliga intaget av grönsaker sattes till 0,15 kg, vilket är hälften av intaget för vuxna. Samma BF som i scenario 1 på 0,3 användes och även här antogs 30 % av det totala intaget grönsaker komma ifrån koloniområdet. Detta resulterade i en exponering av 1620 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Vid omräkning via TEQ motsvarade detta knappt 0,81 pg/kg kroppsvikt/dag vilket i jämförelse med EU gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PB:er motsvarar 40 % av TDI. Eftersom barn som vistas på koloniområdet i större grad än vuxna troligen får i sig PB genom att stoppa jord i munnen beräknades även exponering via jordintag genom munnen för barn. Barnen antogs få i sig cirka 150 mg jord/dag 12. Koncentrationen av PB i jorden var 0,015mg PB-7/kg jord. Jordens torrvikt antogs vara den samma som dess våtvikt och upptaget av PB från jorden till kroppen antogs vara 100 %. Detta gav en exponering på 150 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Eftersom barnen inte konstant vistas på koloniområdet antogs att de vistas 10 % av sin tid där, vilket troligtvis är en hög skattning. Detta gav en genomsnittlig exponering på 15 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Omräknat till TEQ motsvarade det 0,003 pg/kg kroppsvikt/dag och i jämförelse med TDI från EU knappt 0,3 %. Totalt påverkar alltså inte intaget av PB-7 via jord TDI nämnvärt i denna undersökning. Scenario 3 Vuxen endast squash och pumpa 15 Naturvårdsverket (1996), Development of generic guideline values, Report 4639

Eftersom t.ex. squash och pumpa tar upp mer PB från jorden än medelvärdet av grönsaker beräknades scenario 1 om med enda skillnaden att BF ändrades till 0,5 10. Detta resulterade i en exponering av 1490 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Omräknat till TEQ motsvarade det 0,75 pg/kg kroppsvikt/dag vilket i jämförelse med EU gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PB:er motsvarar 37 % av TDI. Scenario 4 Vuxen endast morötter och pumpa Morot och potatis tar upp mindre PB från jorden än medelvärdet av grönsaker och därför beräknades scenario 1 om med enda skillnaden att BF ändrades till 0,23 11. Detta resulterade i en exponering av 690 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Omräknat till TEQ motsvarade det 0,3 pg/kg kroppsvikt/dag i jämförelse med EU gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PB:er motsvarar detta 17 % av TDI. Diskussion Det svenska riktvärdet för PB-7 i jorden för känsliga områden på 0,008 mg/kg överskrids i en punkt (0,015mg/kg) på koloniområdet. Överskridande av detta riktvärde innebär inte att det behöver vara skadliga nivåer utan är istället ett riktvärde där man bör överväga åtgärder om det överskrids. För att lättare kunna göra en bedömning om nivåerna kan man jämföra med normalnivåer i Malmö där medianvärdet var 0.011 och 90:e percentilen var 0.06 mg/kg. Malmö är ju till viss del lite speciellt då det har varit tungt industrialiserat, men det ger ändå en fingervisning om att förekomst av PB i jord är ganska vanligt i dessa nivåerna. Vad vi vet finns inga liknande uppgifter för andra delar av Skåne. Vidare måste man också ta i beaktande för en riskbedömning att det bara är ett prov som har avvikande värden. Som regel när man gör riskbedömningar använder man medianexponeringen för ett område eller 90:e percentilen som ett värsta-fall -scenario. Det är endast en punkt och således en mycken liten del av området som är kontaminerad. I beräkningarna av exponering av PB från jorden har ett antal antaganden och förenklingar gjorts. Beräkningarna av PB-upptaget från jorden till grönsaker baseras på litteraturstudier, eftersom faktiska mätningar av PB i grönsakerna saknades. Det faktiska upptaget av PB från jorden kan variera mycket beroende på typ av jord, typ av växt, växtens fysiologi, m.m. Detta gör att det spelar stor roll vilka typer av grönsaker man äter för mängden exponering av PB. Andelen av hur stor del av grönsakerna som kommer ifrån koloniområdet är en annan faktor som är viktig. Genom att halvera andelen grönsaker som kommer ifrån området halveras exponeringen. Vidare, en stor del av den PB som tas upp av grönsakerna ackumuleras i skalet och genom att skala grönsakerna kan man därför antas utsättas för lägre nivåer än i beräkningarna om grönsakerna skalas. I Sverige finns inget riktvärde för hur mycket PB man kan få i sig utan negativa hälsoeffekter. EU har utfärdat ett riktvärde för dioxiner och dioxin liknande PB:er på 2 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag. I den tidigare genomförda tekniska utredningen har endast PB-7 i jorden mätts. Endast en av de sju kongenerna av PB-7 är dioxinlik, å andra sidan representerar PB-7 endast ca 20 % av den totala PB:n. Ej dioxinliknande PB:er tros ha liknande effekter på kroppen som dioxinliknande PB:er, men på grund av för lite forskning inom området har detta inte kunnat bevisas 3. På grund av detta så har den beräknade exponering av PB-7 omräknad till TEQ jämförts med EU:s riktvärde för dioxiner och PB

liknande dioxiner, för att få en indikation om hur hälsovådliga nivåerna av PB är på området. De beräknade nivåerna för de olika scenarierna ligger mellan 17-44 % av TDI av dioxiner och dioxinliknande PB:er. Detta innebär inte något överskridande av TDI, men värt att notera är att PB från fisk, kött och mejeriprodukter ofta står för den största delen exponeringen av PB. I dessa beräkningar redovisas endast exponering för de 30 % av det dagliga intaget av grönsaker. Nivåerna av PB i fisk från Östersjön är t.ex. höga. Detta gör att kostsammansättningen för enskilda individer har stor påverkan på om TDI för PB överskrids. Enligt Livsmedelsverket får vi i oss ungefär 50 % av PB:n via fisk 4. Normalintaget för dessa substanser ligger på ungefär 50% av TDI 6 och om man räknar på att denna källa är extra, närmar man sig TDI för barn och för vuxna i scenario 3. Men då TDI beräknas på livstidsexponering så bör man framförallt titta på scenarier för vuxna. För odling på punkten med höga halter bör man kanske inte välja att odla squash eller zucchini. Beräkningarna för de olika scenarierna visar att barn är den grupp som är mest utsatta. Det är också troligt att mindre barn får i sig PB direkt från jorden då de befinner sig på området, vilket ytterligare ökar deras utsatthet. I en studie på svenska barn och ungdomar visades att medianexponeringen för dioxiner och dioxinliknande PB:er för barn under tio år låg högre än EU:s riktvärde på 2 pg (TEQ) per kg kroppsvikt per dag 16. I scenariot för barn och intag av jord har vi räknat med en årlig vistelsetid på kolonin till 10 % vilket troligtvis är mycket. Det finns en del barn med så kallat pica-beteende vilket betyder att de kan äta väldigt mycket jord. Detta beteende är mycket ovanligt. Om ett barn med detta beteende skulle befinna sig på den enda punkt som är förorenad skulle det kunna ge en betydligt högre exponering än den beräknade, men det beräknade intaget via jord är väldigt lågt. Slutsats Sex jordprover har analyserats från området, utav dessa överstigs det svenska riktvärdet i en punkt. PB föroreningar i jorden kan variera kraftigt geografiskt och vi rekommenderar därför att man kompletterar mätningarna av PB till exempel genom att genomföra den utökade provtagning som SWEO rekommenderade 1. Den beräknade exponeringen överstiger inte det av EU rekommenderade TDI och således anses ingen akut fara föreligga för att odla på koloniområdet. Dock står grönsaker normalt för en mindre del av det totala PB upptaget och sammanvägt med andra källor för PB kan det vara så att TDI överskrids, speciellt för barn. Man bör också ha i åtanke att exponeringsberäkningarna i detta utlåtande är relativt grova. Innehavarna av kolonilotter bör informeras om PB-halterna och tillkännages information om hur exponeringen kan minimeras t.ex. genom att noggrant tvätta och skala grönsakerna, noggrann handhygien samt att se till att mindre barn inte får i sig jord från området. 16 Bergkvist, Öberg M., Appelgren M., Becker W., Aune M., Ankarberk E., Berglund M., Håkansson H. (2008), Exposure to dioxin-like pollutants via different food commodities in Swedish children and young adults, Food and hemical Toxicology, Vol 46, pages 3360-3367

Rapporten är en riskbedömning över ett förorenat markområde på ett koloniträdgårdsområde i Staffanstorp. Förhöjda halter av PB hade påvisats i en punkt och uppdraget var att göra en bedömning av riskerna med att fortsätta att använda området som koloniträdgårdsområde. Redan provtagaren hade rekommenderat att utöka provtagningarna i området, vilket vi stöder. Vi ansåg inte att det förelåg någon akut hälsorisk och att området kan fortsätta att användas som koloniområde, men att brukarna bör informeras om föroreningarna och även hur exponeringen kan minskas. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@med.lu.se Internet: www.ammlund.se