Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 PM 6 Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdals reningsverk Stockholm 2016-12-29
17 november 2016 PROMEMORIA 6 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd 3 M 3980-15 Kostnader för uppgradering av Bromma och Henriksdals reningsverk Bakgrund Mot bakgrund av den stora befolkningsökningen i Stockholmsregionen och nytt miljötillstånd för avloppsreningsverken i Stockholm fick Stockholm Vatten av sin styrelse i uppdrag mars 2013 att genomföra en utredning för avloppsreningen i Stockholm. Utredningen skulle ligga som grund för ett inriktningsbeslut om val av väg för den framtida avloppsreningen i Stockholm i ett långsiktigt perspektiv. Fyra olika alternativ togs fram och jämfördes. Fokus låg på den tekniska genomförbarheten, recipientpåverkan och ekonomi för de olika alternativen. De fyra alternativen var 1. Brommaverket finns kvar och byggs ut för skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen 2. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till en ny plats där ett nytt verk byggs 3. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket som byggs ut för denna belastning 4. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet leds till Henriksdalsverket som byggs ut för denna belastning Förutsättningarna för jämförelsen såsom belastning och reningskrav hölls lika för alternativen. För den ekonomiska analysen togs kostnader upp som skiljde mellan alternativen. Kostnader som påverkade alternativen lika eller i begränsad omfattning togs inte med. Kostnader såsom renovering och uppgradering av befintliga anläggningar, uppgradering av kraftförsörjning, uppgradering av arbetsmiljö, säkerhet, driftsäkerhet mm
2(12) togs inte med i analysen. Andra delar som kostnader för minskade bräddningar och förberedelse för kommande utbyggnader ingick inte heller i den ekonomiska analysen. I den ekonomiska jämförelsen utföll alternativ 1 med utbyggnad av Bromma och Henriksdal med den lägsta investeringskostnaden. Alternativ 4, nedlagt Brommaverk och utbyggt Henriksdal, hade ca 2,4 miljarder högre investeringskostnad. Med en finansiering från staden på ca 2 miljarder kronor som ersättning för det markoområde som skulle möjliggöras för nybyggnad av bostäder skulle effekten på taxan bli lika. Eftersom ett utbyggt Henriksdal ger miljöfördelar som minskade bräddningar till Mälaren och utökad kapacitet för avloppsledningsnätet samt ger bra förutsättningar för framtida utbyggnader för skärpta krav och ökad belastning valdes detta alternativ av styrelsen, september 2013, som inriktning för fortsatt arbete. De två övriga alternativen, nytt verk respektive överledning till Himmerfjärdsverket, föll bort på grund av höga investeringskostnader samt svårigheter med avtal med andra kommuner som ej gick att överblicka. Februari 2014 fattade styrelsen beslut om att genomföra projektet med en budget på 5,9 miljarder kronor. Ökningen från inriktningsbeslutets 5,4 miljarder kronor orsakades främst av projektering- och beställarkostnader. Det beslutade projektet går under benämningen SFA-projektet, Stockholms framtida avloppsrening. Under projektering av om- och utbyggnad av Henriksdal samt den nya anläggningsdelen i Sickla har omfattningen och därmed kostnad och tidpunkt för drifttagande av projektet förändrats. Orsak till förändringarna och kostnadsökningarna är bland annat En ökad komplexitet vid ombyggnad av befintliga anläggningar Ökad komplexitet i nya anläggningsdelar som förtjockning av slam och Bromma pumpstation Förändrade krav på kraftförsörjning och reservkraft Förbättrad arbetsmiljö Förbättrat brandskydd Förbättrad driftsäkerhet Dessutom kommer ett stort antal reinvesteringsarbeten av befintlig anläggning genomföras av projektet. Projekt som annars skulle utföras i separata projekt och finansieras av Stockholm Vattens ordinarie investeringsverksamhet. Förutom en ökning av omfattningen har berg- och byggkostnaderna ökat kraftigt jämfört med utredningen 2013. Denna kostnadsökning beror både på ökade volymer och högre á- priser. Sammantaget har detta medfört att kostnaden för SFA-projektet ökat till 8,1 miljarder kronor. För att säkerställa att jämförelsen mellan alternativen ej förändrats sedan inriktningsbeslutet har en ny jämförelse genomförts med samma kravnivå och kostnadsläge
3(12) som nu gäller för SFA. Det vill säga två tekniskt och miljömässigt likvärdiga alternativ jämförs. Figur 1 visar hur investeringskostnaderna har beräknats för alternativ 1 så att de blir likställda med nuläget för SFA-projektet. Vid inriktningsbeslutet så avleddes ett delområde från Huddinge och ett område i Stockholm från Liljeholmen till Skärholmen benämnt Eolshäll till Syvab i alternativen 1,2 och 3. För alternativ 4 avleds området Eolshäll till Henriksdal. I den uppdaterade kalkylen för alternativ 1 ingår området Eolshäll i belastningen på Henriksdal. Figur 1: Flöde uppdatering av investeringskostnader Ny jämförelse mellan alternativen Val av tekniska lösningar SFA-projektet(sökt alternativ) I SFA-projektet är förutsättningen att den biologiska reningen sker genom MBR-teknik. Det innebär att slutseparationen av det renade avloppsvattnet sker i en membrananläggning. Tekniken möjliggör att Henriksdal kan klara den framtida belastningen från ca 1,6 miljoner personer. Den innebär också att det vatten som kommer ut från anläggningen kommer att vara fritt från partiklar och att bästa möjliga förutsättningar skapas för en långtgående rening av organiskt material, kväve och fosfor.
4(12) Vidare skapas förutsättningar för att i en framtid kunna komplettera anläggningen för reduktion av läkemedelsrester. Den valda lösningen ger också förutsättningar för ett utnyttjande av befintlig filteranläggning för rening av det avloppsvatten som passerar förbi den biologiska reningen vid mycket höga flöden. För det slam som produceras har anläggningen i Henriksdal utformats för att skapa goda förutsättningar för utvinning av metangas genom långtgående förtjockning av slammet och därmed tillräckligt lång uppehållstid i befintliga rötkammare. Utbyggnad av både Bromma och Henriksdal Henriksdal I den tidigare utredningen med utbyggnad av både Bromma och Henriksdal så hade i Henriksdal förutsatts att den biologiska reningen skulle kunna förstärkas genom att applicera en tämligen oprövad teknik (s k avgasning). Användande av denna teknik bedöms av Stockholm Vatten vara ett för stort tekniskt risktagande. Rening av avloppsvatten vid höga flöden genom befintliga filter skulle ej heller kunna tillgodoses. Vid den värdering som görs i detta skede har mot ovanstående bakgrund förutsatts att den teknik som används i SFA-projektet (MBR) även används i detta alternativ med de fördelar det ger med avseende på rening och framtida kompletteringar. I den ursprungliga utredningen som låg till grund för inriktningsbeslutet var förutsättningen i detta alternativ att avloppsvattnet från Eolshäll även fortsättningsvis överfördes till Himmerfjärdsverket. Vid de utredningar som gjorts om bräddningar och anslutningar till den planerade tunneln mellan Bromma och Henriksdal i SFA-projektet har det blivit uppenbart att bräddningar av orenat avloppsvatten till Mälaren kan elimineras genom att ansluta dem till tunneln mellan Eolshäll och Henriksdal. Det har mot den bakgrunden ansetts motiverat att även vid en utbyggnad av både Bromma och Henriksdal bygga en tunnel från Eolshäll till Henriksdal för att eliminera bräddningar och därmed också ansluta avloppsvattnet från ca 100 000 personer till Henriksdal. Den totala belastningen blir därmed lika i SFA och vid en utbyggnad av både Bromma och Henriksdal. Om denna tunnel inte byggs kommer omfattande åtgärder att krävas för att åtgärda samma bräddningar(se PM 2 Kostnader Bräddhantering). Bromma För Bromma reningsverk har i utredningen inför inriktningsbeslutet förutsatts att den biologiska reningen byggs ut med samma teknik som finns idag, dvs en konventionell aktiv slam process. För att göra en jämförande värdering med SFA-projektet har i denna utredning förutsatts att Bromma byggs ut med samma teknik som i SFA-projektet, dvs MBR. Därvid uppnås samma fördelar som i Henriksdal med avseende på såväl reningsnivå som möjlighet till rening i befintliga filter vid höga flöden. För Bromma har även förutsatts att anläggningen renoveras och uppgraderas så att den får samma standard som den planerade för Henriksdal i SFA-projektet.
5(12) Investerings kostnader Utökad omfattning av SFA projektet Sedan genomförandebeslutet fattades har projektets omfattning ökat. En del av förändringarna är resultatet av en djupare analys av reningsverket och ledningsnätet, bland annat med hänsyn till framtida klimatpåverkan och belastningar. Detta har medfört att tunneln, pumpstationen och Sicklaanläggningen har dimensionerats upp för att hantera ett högre flöde. Tunneln är förberedd för ett flöde om 18 m 3 /s år 2120 jämfört med planerat 10,5 m 3 /s 2040 och Bromma pumpstation, som lyfter vattnet från tunneln till anläggningen i Sickla, har nu dimensionerats för ett flöde om 9 m 3 /s, vilket är en ökning med 50%. Detta får också till följd att Sicklaanläggningen har anpassats för att hydrauliskt klara 16,5 m 3 /s, vilket är en ökning med 50%. Under projektets gång har det konstaterats att den befintliga elanläggningen måste uppgraderas parallellt med att reningsverket byggs ut. Det utbyggda reningsverket behöver även ventilationsluft från en ny tunnel mot Lugnets trafikplats. För att kunna tillgodose förutsättningarna för slambehandlingen måste det förtjockade slammet förvärmas för att kunna pumpas till rötkammare. Genomförandet innebär också att åtgärder måste göras för att i framtiden kunna införa slamhygienisering. Dessa åtgärder är svåra att göra i efterhand och måste utföras i samband med projektet. Detta innebär ombyggnationer under befintliga slamtankar samt värmeförsörjning via värmepump. Komplexiteten i ett optimerat genomförande har även föranlett tillkommande transporttunnlar mellan befintlig och ny anläggning. Analys av byggbarheten av anläggningen har även föranlett förändringar i utförandet avseende nya påslag, schakt och spont ner till Bromma pumpstation. Ombyggnationen av Henriksdalsanläggningen har även den utökat i omfattning på grund av komplexiteten i att bygga om en anläggning som är i drift. En viktig del i detta är införandet av arbetstunnlar för bygget av membrananläggningen och den nya nivån med tekniktunnlar. Arbetstunnlarna innebär en utökning av omfattningen men samtidigt en optimering av genomförandet, med minimal störning på drift och underhåll samt områden utanför arbetsområdet. Genom att spränga nya tunnlar under befintlig anläggning har rivningsmassor och byggmaterial enklare kunnat transporteras in och ut ur anläggningen, utanför driftområdet. Den nya nivån ovan befintlig anläggning, kallad tekniktunnlarna, anläggs som en del i arbetet med att byta ut befintligt elsystem och säkra upp framtida kraftmatning. Befintligt elsystem är i stort behov av uppgradering. Det saknas i dag reservdelar till utrustningen och systemet är sårbart. Att bygga om och uppgradera befintligt elsystem under drift, inom befintliga elrum och tillgängliga utrymmen i berganläggningen, har bedömts som mycket kostsamt och komplicerat. Samtidigt identifierades behovet att för anläggningen uppgradera kraftmatningen från 11 kv till 36 kv. För Sicklaanläggningen krävs avsevärt fler arbetstimmar än tidigare bedömningar för att åstadkomma avsett resultat. Ytterligare bergtunnlar behövs för att säkra produktionstakt och säkerhet i utrymning.
6(12) För tunneln har utredningar visat att marken på flera delsträckor är känslig för sättningar vilket kommer att kräva ökade tätningsåtgärder men framför allt tid för att säkerställa att tunneln är tillräckligt tät före driftsättning. I Henriksdal tar utrustningen mer plats än vad som ursprungligen var antaget och det är även relativt komplicerade arbeten för att skapa ytterligare plats i berget. I Henriksdal krävs också större förberedelser för att klara genomförandet i den befintliga anläggningen samtidigt som reningsprocessen pågår. För att klara nuvarande utsläppsvillkor för Henriksdal under ombyggnadstiden så måste byggnation ske i flera steg. Sammantaget innebär den utökade omfattningen och den ökade komplexiteten att SFAprojektet tar ett helhetsgrepp på reningsverket för att säkra driften av anläggningen under projektets genomförande. Genom att samordna det reinvesteringsbehov som finns i reningsverket i dag med SFA-projektets kan nödvändiga investeringar optimeras i tid och omfattning. I tabell 1 visas investeringskostnaderna för SFA projektet 2016 och vid inriktningsbeslutet. Tabell 1: Investeringskostnader för SFA-projektet 2016 och vid inriktningsbeslutet 2013 Inriktningsbeslut Oktober 2016 Sickla 1020 2101 Henriksdal 2453 3160 Tunnel 1445 1417 Bromma 233 30 SVABs projektledning/projektreserv 0 1422 Totalt 5151 8130 Ökade kostnader för utbyggnad av både Bromma och Henriksdal För Bromma har en kostnadsvärdering gjorts med utgångspunkt från bl a följande åtgärder: - Uppgradering av Järva pumpstation - Ny intagsdel med nya galler och sandfång samt ny anläggning för slamavvattning och slamutlastning. Allt placerat i nytt bergutrymme - Renovering av befintliga försedimenteringsbassänger - Renovering av befintlig anläggning för biologisk rening - Utbyggnad med MBR/alternativt konventionell aktiv slam - Renovering och uppgradering av slambehandling - Installation av värmepump och möjlig drift med termofil rötning (55 grader) och förberedelse för hygienisering - Anläggning för luktreduktion - Renovering och uppgradering av el- och automationsanläggning
7(12) Kostnader har bedömts genom att utnyttja tidigare utredningar samt genom att utnyttja de enhetskostnader som framtagits i SFA-projektet för flera av de åtgärder som är likvärdiga med de som behöver genomföras i Bromma. En risk som ej värderats är de svårigheter som gäller för byggande i berg i Bromma med närhet till bebyggelse och känsliga markförhållanden. I tabell 3 visas investeringskostnaderna för Bromma reningsverk vid inriktningsbeslutet och för en uppdaterad kalkyl 2016. Tabell 2: Investeringskostnader för Bromma reningsverk vid inriktningsbeslutet och för en uppdaterad kalkyl 2016. Inriktningsbeslut Oktober 2016 Järva pumpstation Förbehandling 0 151 48 150 Bräddning 0 10 Biologisk rening 715 746 Slamhantering 149 166 Kraft/automation 0 158 SVABs projektledning/projektreserv 310 Totalt 1015 1588 För Henriksdal har en kostnadsvärdering gjorts med utgångspunkt från de åtgärder som planerats i SFA-projektet, men med en reduktion av insatser i relation till den lägre belastningen i detta alternativ. Åtgärderna i Henriksdals reningsverk (består av anläggningsdelarna i Sickla respektive Henriksdal) omfattar bl a; - Ny tunnel från Eolshäll till Sickla pumpstation - Ny pumpstation i Sickla - Ny förbehandling och försedimentering i Sickla samt renovering av befintliga anläggningsdelar i Sickla - Om- och nybyggnad av förbehandling i Henriksdal - Viss ombyggnad av befintliga försedimenteringsbassänger - MBR-anläggning med pumpstation, finsilar, ombyggd biologisk rening, installation av membran i ombyggda befintliga eftersedimenteringsbassänger mm - Renovering av den biologiska reningen - Nya anläggningsdelar för slamförtjockning och slamavvattning - Ombyggnad av rötkammare och slamlager - Anläggning för luktreduktion
8(12) - Renovering och uppgradering av el- och automationsanläggning I tabell 3 visas investeringskostnaderna för Henriksdal vid inriktningsbeslutet och för en uppdaterad kalkyl 2016. Tabell 3: Investeringskostnader för Henriksdal vid inriktningsbeslutet och för en uppdaterad kalkyl 2016. Inriktningsbeslut Oktober 2016 Tunnel 0 756 Syvab* 342 Sickla 250 1400 Biologisk rening 1275 1718 Slamhantering 98 346 SVABs projektledning/projektreserv 1040 Totalt 1965 5260 *Vid inriktningsbeslutet avleddes avloppsvattnet från upptagningsområdet för det nedlagda reningsverket Eolshäll till Himmerfjärdsverket, Syvab. Kostnaden för investering på Syvab för denna anslutning beräknades till 342 mkr. I nuläget leds detta avloppsvatten till Henriksdal och ingår i totala kostnaden. Sammanställning av investeringskostnader I tabell 4 redovisas investeringskostnaden för SFA-projektet och utbyggnad av både Henriksdal och Bromm Tabell 4: Sammanställning investeringskostnader för SFA-projektet 2016 samt för en utbyggnad av både Bromma och Henriksdal. Anläggning SFA-projektet, Bromma/Henriksdal projektet likvärdigt SFA-projektet, Henriksdal 5261 3464 Bromma 30 1278 Tunnel 1417 756 SVABs projektledning/projektreserv 1422 1350 Totalt 8130 6848
9(12) 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 Inriktningsbeslut Bromma + Henriksdal SFA Nuläge Bromma + Henriksdal SFA Projektreserv, SV projektledn. Syvab Bromma Tunnel 3000 Henriksdal 2000 1000 0 Figur 2: Investeringskostnaden vid inriktningsbeslutet och nuläget för SFA-projektet och för Bromma och Henriksdal Skillnaden mellan alternativen var drygt 2 miljarder kr vid inriktningsbeslutet. Skillnaden mellan alternativen är i nuläget 1,3 miljarder kr. Skillnaden mellan alternativen är mindre nu än vid tidpunkten för inriktningsbeslutet. Drift- och reinvesteringskostnad En värdering av driftkostnaden har gjorts för de två alternativen. Driftkostnaden beräknas bli ca 10 /år högre i Bromma/Henriksdal - projektet vid en utbyggnad likvärdig SFAprojektet. Även reinvesteringskostnaden bedöms bli högre för två verk än för ett med en framtida årlig reinvestering på ca 150 miljoner och en kostnad för projektering och projektledning på 10 % blir det en merkostnad på ca 15 miljoner per år. Ekonomisk värdering Som framgår av tabellen så blir kostnadsskillnaden mellan de två likvärdiga alternativen ca 1300. Skulle en utbyggnad göras enligt de ursprungliga planerna för Bromma/Henriksdal projektet så blir skillnaden ca 2100.
10(12) Slutsatsen av detta är att de ekonomiska motiv som låg till grund för inriktningsbeslutet har stärkts när jämförelsen grundas på likvärdig standard och på ett bättre faktaunderlag. Miljömässig värdering Under byggnadsskedet För Bromma/Henriksdal projektet kommer utbyggnaden att ske vid två anläggningar. Vid Henriksdal kommer i stort sett samma olägenheter att uppstå som i SFA-projektet. Vid Bromma kommer anläggningsdelar att placeras i nya bergutrymmen. Markförhållandena kring Bromma reningsverks anläggningsdelar Åkeshov och Nockeby är mycket ogynnsamma för vibrationer och påverkan på grundvattennivån. Med erfarenhet från utbyggnaden av Nockeby 1992-1994 bedöms risken vara stor att sprängningar kommer att ge upphov till vibrationer som kan ge skador på byggnader i närområdet. Närheten till lerområden och pågående sättningar innebär en stor risk för merkostnader när det gäller krav på täthet för bergutrymmen. Detta är en av anledningarna til att Stockholm Vatten anser att utbyggnad av Bromma sett över ett längre tidsperspektiv är tveksam. Byggnadstiden vid Bromma kommer att vara ca 5 år med tillhörande olägenheter på grund av transporter mm. Totalt kommer ca 160 000 m3 berg att behöva fraktas bort. Figur 3: Markförhållanden kring Bromma reningsverks anläggningsdelar
11(12) För SFA-projektet så kommer omfattande sprängningsarbete att ske vid Sickla. Detta har noggrant beskrivits och värderats i miljöprövningen så att olägenheter så långt möjligt kan undvikas under nattetid. Byggandet av tunneln från Bromma till Henriksdal kommer att påverka den lokala omgivningen under den tid som sprängningar sker i närområdet. Totalt så kommer ca 240 000 m3 berg att tas ut i tunneln Bromma -Smedslätten. Under driftskedet SFA-projektet innebär att de olägenheter som idag finns vid Åkeshovsdelen av Bromma reningsverk helt försvinner. Skulle Bromma behållas så kan stor del av olägenheterna bemästras men transporter av slam, rens och kemikalier kommer alltid att vara en störning. Det går ej heller helt att komma ifrån risken för dålig lukt. Vid Henriksdal kommer omfattande investeringar göras i båda alternativen för att eliminera störningar. Slamutlastningen flyttas in i bergrum i Henriksdal, vilket innebär att hela den hanteringen upphör vid Sickla. Vidare kommer luft med dålig lukt att renas och därmed minskar risken för lukt i närområdet. Totala antalet transporter kommer att öka vid Henriksdal i båda alternativen, men blir naturligtvis något mindre omfattande i Bromma/Henriksdal alternativet. Anläggningen anpassas för att transporter inte ska störa boende i närområdet. Utsläpp av avloppsvatten SFA-projektet har den stora fördelen att allt avloppsvatten kommer att slutrenas i en membrananläggning. Därmed säkerställs låga utsläppsnivåer av organiskt material, kväve och fosfor. Tunnelns magasinerande förmåga ger en möjlighet till jämnare drift för allt avloppsvatten. Stockholm Vatten bedömer också att uppgraderad biogas i framtiden i huvudsak kommer att användas i kollektivtrafiken. Stockholm Vatten har nyligen investerat i en ny anläggning med kapacitet att uppgradera all rötgas som produceras från stockholmarnas avloppsvatten och externt organiskt material, det finns en direkt gasledning till SL:s bussar. Detta ger sammantaget en rationell gasproduktion. Processen i SFA-projektet medför en bättre rening vid höga flöden och den skapar också bättre förutsättningar för en utbyggnad för rening av läkemedelsrester. I Bromma/Henriksdal projektet (vid utbyggnad med MBR) kommer en del av avloppsvattnet att renas i en konventionell aktiv slam process. Detta är en mer störningskänslig process. Under normala betingelser kommer dock de utsläppsnivåer som krävs att kunna upprätthållas. Goda förutsättningar finns för utbyggnad med läkemedelsrening, men med större investeringar än i SFA-projektet. Gasuppgraderingsanläggningen vid Bromma ger restriktioner när det gäller säkerhetsavstånd och kräver drift- och reinvesteringskostnader.
Slutsatser Den förnyade utredningen visar att kostnadsskillnaden mellan de två alternativen är mindre än den som var underlag för inriktningsbeslutet. Detta innebär att det idag finns ännu starkare ekonomiska motiv för valet av det beslutade alternativet. Det har ej heller framkommit några nya omständigheter vad avser miljö eller risker som föranleder någon omvärdering. 12(12)