Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning



Relevanta dokument
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Tekniska anvisningar Energi

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Telefon:

Telefon:

Beräknad och verklig energianvändning

Energieffektivisering Energideklarationer

Att ställa energikrav och följa upp

Energianalys/energideklaration per byggnad

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

indata och resultat

Administrativa uppgifter

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Energikrav för lokalbyggnader

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285.

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11.

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Projekteringsanvisningar

Riktlinje Mediamätning

Ansökan om utvecklingsprojekt inom Lågan Energieffektiv idrottshall genom dygnslagring av spillvärme

Beskrivning avseende Mediamätning

Brf Utsikten i Rydebäck

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Energirapport med smarta tips

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Energikrav för lokalbyggnader

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning

Energirapport med smarta tips

Energirapport med smarta tips

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Norby 99:6. Byggnadens adress. Datum Energiexpert. Nya Valsätravägen 22A

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning under 3 år. IG Passivhus Sverige

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

RAPPORT ENERGIDEKLARATION. Datum: Varpargatan 2C, Brämhult. Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration småhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Lindsta 1:21. Lindsta Sjötorp 37

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

Energirapport med smarta tips

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner

Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Skärsta 1:83.

Projekteringsanvisning Byggnadssimulering FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 7 24 APRIL SIDOR

Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fjällbo 1:77. Fjällbo Selknä 133

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning UPPSALA NÅNTUNA 37:70. Byggnadens adress Nåntuna Backe 18.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Valsätra 11:6.

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Skyttstennäs 1:25.

Effektbehov - värme. Klimatdata dimensionerande. Byggnadskonstruktion. Klimatskal Area U-värde Temp. diff. PT. Köldbryggor Längd L Y L*Y.

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Energioptimering av kommersiell byggnad

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning Uppsala Lena-Årby 9:5. Byggnadens adress Neptunusvägen 12.

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde

Resultat från energiberäkning

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Handledning till Mätföreskrifter

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

Transkript:

1(5) Energi Version 1 Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning ALLMÄNNA ANVISNINGAR - Myndighetskrav ska alltid uppfyllas. - Minimikrav enl. BBR skall minst uppfyllas. Vid motstridiga krav gäller det hårdare kravet * Eventuella avsteg ska kontinuerligt godkännas av byggprojektledaren. Pos Inarbetat Ej aktuellt Avsteg EN1 EN1.1 EN1.2 EN1.3 EN1.4 EN1.5 EN1.6 EN1.7 Generella förutsättningar Energi ska användas effektivt för ett fastighetsbestånd med liten negativ miljöpåverkan. GFABs har som mål att minska sin energianvändning med 20 % till 2020 vilket följer internationella, nationella och kommungemensamma mål för samma period. Vid nybyggnation skall projekteringen och genomförandet av projektet miljöklassas enligt Miljöbyggnad, nivå Silver. I ombyggnadsprojekt avgörs från fall till fall huruvida Miljöbyggnad skall användas Byggnader ska utformas så att energianvändningen blir låg. Beakta särskilt klimatskal, U-värden och köldbryggor samt värmeåtervinning. Byggnadens utformning bör vara effektiv, med liten omslutande area relativt golvarean. Vid ombyggnation ska de delar som berörs av ändringen energieffektiviseras. Fokus bör ligga på klimatskal samt värme- kyla- och ventilationssystem. Undermätare av energiförbrukning Undermätare av energi ska installeras i samtliga nybyggnader samt ombyggnader då de tekniska systemen byts ut så att byggnadens specifika energianvändning kan mätas. GFAB:s krav på nyproduktionerad byggnad är max energiförbrukning köpt energi på halva BBR kravet. Vid ombyggnad gäller BBR kravet. De fasta förutsättningarna som gäller vid energiberäkningarna för GFAB:s fastigheter är följande: - 22 graders inomhustemperatur (silver enligt miljöbyggnad kräver 22 grader för att kundnöjdheten skall uppnås enligt PPD simulering) - Solinstrålning ska vara 110 kwh/m 2 år, räknat på fönsterarean, användas. - Klimatdata ska vara från Gävle eller norrut. - Köldbryggor ska vara med i beräkningen. - Värmetillskottet från människor och maskiner ska hämtas från en framtagen rapport från ÅF som heter Gavlefastigheters Fasta förutsättningar, energiberäkningar dat 2013-01-11. EN2 EN2.1 EN2.2 EN2.3 Energi Vid nyproduktion skall byggnadens energibehov vara max 50 % av gällande energikrav enligt BBR. Vid större ombyggnationer skall en energieffektivisering om 25 %, enligt kraven för certifiering enligt Green Building, uppnås. Energikraven skall verifieras genom en energiberäkning vid projekteringen. Indata enligt GFABs Fasta förutsättningar, energiberäkningar se bilaga 1. Beräknad energianvändning skall redovisas så att man tydligt kan utläsa:

2(5) EN2.4 EN2.5 EN2.6 EN2.7 Energianvändning fördelat på: o Värme/Kyla till rumsapparater o Värme/Kyla till ventilation o Varmvatten och VVC o Fastighetsel. Beräkningsmarginal Klimatdata Rumstemperaturer Atemp U-värden och areor, U-medel skall anges. Köldbryggor Infiltration Vädringspåslag Rörförluster Verkningsgrad i ev. kylmaskiner och värmeproduktionscentraler Ventilation: Flöden, Drifttider, SFP samt Temperaturverkningsgrad Interna värmelaster i kwh/år, personvärme och apparater Programvara och version för simulering För uppvärmning skall i första hand fjärrvärme användas. Behovet av komfortkyla skall minimeras. Åtgärder för att minska kylbehovet, tillexempel solavskärmning skall väljas i första hand. Elvärme skall undvikas i största möjliga mån. Vid val mellan olika lösningar bör LCC-analys utföras för bästa ekonomi på lång sikt. Indata som kalkylperiod, energipris och räntor bestäms i samråd med beställaren. EN3 EN3.1 EN3.2 Klimatkrav Som lägstanivå gäller dimensionerande temperaturer enligt Projekteringsanvisning värme-sanitet. Eventuellt kan andra inomhustemperaturer krävas för att nå Miljöbyggnad nivå silver. För att undvika höga innetemperaturer sommartid bör solavskärmning som t.ex. markiser, fast yrre solavskärmning eller persienner användas för fönster i syd, öst och väst. EN4 EN4.1 EN4.2 EN4.3 EN4.4 EN4.5 Belysning Belysningen ska planeras med energieffektiva lösningar. Effektiva armaturer och ljuskällor med högsta ljusutbyte och lång livslängd ska väljas. Belysningen skall styras på ett funktionellt och energieffektivt sätt. Lämplig styrning undersöks, t.ex. möjlighet att använda dagsljusstyrning. Där så är lämpligt används överordnad närvarodetektering. Ytterbelysningen manövreras automatiskt med ljusreläer och tidfunktioner. Finns överordnat styrsystem ansluts ytterbelysningen till det. För verksamheter med normalt belysningsbehov bör installerad belysningseffekt i genomsnitt inte vara högre än 10 W/m2 i primära utrymmen och 6 W/m2 i sekundära Entreprenadupphandling 2015\Projekteringskrav Energi o VS\ BN Projekteringskrav Energi.docx

3(5) EN5 EN5.1 EN5.2 EN5.3 utrymmen. Med sekundära utrymmen avses korridorer, trapphus och dylikt. Värdena är exklusive arbetsplatsbelysning som exempelvis bordsbelysning. Ventilation Som lägstanivå gäller tekniska krav enligt GFABs Projekteringsanvisning Luft Där skall ventilation utföras med värmeåtervinning. Värmeväxlare skall väljas med så hög temperaturverkningsgrad som möjligt om inte verksamheten begränsar vilken typ som är lämplig t.ex. pga. överföring av föroreningar. Rum med stor variation på belastningen ska ha möjlighet till VAV. EN6 EN6.1 EN6.2 EN6.3 EN6.4 Mätning Energimätning skall genomföras så att det är möjligt att följa byggnadens energianvändning fördelat på fastighetsenergi och verksamhetsenergi. Mätare skall finnas så att följande poster kan utläsas separat, där de förekommer: Värme/kyla till rumsapparater. Värme/kyla till ventilation Energi för tappvarmvatten samt VVC Kallvattenförbrukning Fastighetsel (definition enligt BBR och SVEBY) Verksamhetsel Interna produktonskällor (t.ex. solceller, värmpumpar) mäts så att produktion och prestanda kan följas Energikrävande installationer som ej är kopplade till en specifik byggnad, t.ex. omfattande utomhusbelysning på fritidsanläggningar. Mätare bör presentera använd energi/mängd samt momentana värden. Mätare bör kommunicera med fastighetens överordnade system, där sådant finns, för insamling av värden. Mätvärdena bör loggas per dygn(sparas i 2 månader) och månad(sparas i 2år) för uppföljning av energianvändningen och enklare felsökning då något värde avviker från förväntat. Temperaturer på frånluft, uteluft, avluft och tilluft samt efter värmeväxlaren skall kunna mätas för kontroll av värmeväxlarens temperaturverkningsgrad. EN7 EN7.1 EN7.2 EN7.3 Besiktning Till slutbesiktning skall mätprotokoll med installerade mätare finnas, innehållande mätarnas beteckning och placering, betjäningsområde samt vilken enhet som mäts. Där överordnat styr- och övervakningssystem finns skall mätsignalen som registreras i systemet kalibreras mot verklig förbrukning. Prestanda på teknisk utrustning som ventilationsaggregatens RFP samt temperaturverkningsgrad skall verifieras. Entreprenadupphandling 2015\Projekteringskrav Energi o VS\ BN Projekteringskrav Energi.docx

4(5) BILAGA 1. Fasta förutsättningar, energiberäkningar 1 Bakgrund Detta är ett förslag på schablonvärden för internlaster, att använda vid energiberäkningar, för att beräkningarna i olika projekt skall bli rimliga och jämförbara med varandra. Finns projekterade värden för personantal, belysning etc. framtagna för projektet skall dessa användas istället för schablonvärdena nedan! 2 Standardindata 2.1 Interna värmelaster För bostäder och kontor gäller SVEBYs standarder för indata. ( http://www.sveby.org/) Brukarindata bostäder Brukarindata kontor Med sporthallar avses anläggningar för t.ex. bollspel och gymnastik, inte ishallar eller badhus. Post Skolor 1 Förskolor Sporthallar Verksamhetstid h/vecka 50 60 100 Innetemperatur Min 21 21 - Personer 2 Antal/m 2 0,04 0,07 0,04 3 W/person 70 50 108 W/m 2 3 4 4 Verksamhetsel totalt kwh/m 2, år 24 26 40 Varav tillgodogjord 70 % 70 % 70 % värme då värmebehov finns Belysning Vistelserum (W/m 2 ) 10 10 10 Serviceutrymmen 5 5 4 (W/m 2 ) Reduceringsfaktor vid 0,6 0,6 0,6 belysningsstyrning (närvaro/dagsljus) Utrustning W/m 2 2 Tabell 1. Värmetillskott från människor och utrustning 1 1 2.2 Fastighetsenergi Till fastighetsenergi räknas den energi som, vid normalt brukande, behöver levereras till byggnaden under ett år för: Uppvärmning 1 Exklusive storkök. 2 Totalt antal i hela byggnaden skall ej överstiga 70 % av projekterat dimensionerande personantal i byggnaden. 3 Stora personer avger mer värme än små. Entreprenadupphandling 2015\Projekteringskrav Energi o VS\ BN Projekteringskrav Energi.docx

5(5) Komfortkyla Tappvarmvatten Energi relaterad till byggnadens behov, t.ex. Fläktar, pumpar, motorer mm. Följande poster tillhör också fastighetsenergi och skall räknas med i byggnadens specifika energianvändning i de fall de förekommer: Golvvärme i våtrum. Handdukstork avsedd för uppvärmning (i stället för radiator). Elvärme som kallrasskydd. Utebelysning för gemensam entré samt utrymme under gemensamt skärmtak mm. Belysning i gemensamma utrymmen som trapphus, fläktrum och undercentraler. El till hiss, inklusive belysning. Elvärme i hängrännor, stuprör etc. avsedd att förhindra isbildning. 2.2.1 Tappvarmvatten Posten varmvatten är ofta en post med relativt stor betydelse för den totala beräknade specifika energianvändningen och kan variera mycket från fall till fall. Följande värden för varmvatten är ett förslag på rimliga nivåer. Post Skolor Förskolor Sporthallar Varmvatten 4 Varmvattenanvändning (kwh/m 2, år) 10 13 2 (25) VVC förlust (kwh/m 2,år) 4 4 3 Tabell 2. Schablonvärden för varmvattenanvändning. För idrottshallar kan man anta att den större delen av varmvattenanvändningen avser de idrottsutövandes hygien baserat på den fysiska ansträngningen vilket räknas som verksamhetsenergi och inte ingår i byggnadens specifika energianvändning. Samtidigt förekommer varmvattenbehov för administrativ personal, städning etc., här satt till 2 kwh/m 2,år. Tolkningen enligt Boverket är att denna senare varmvattenandel ingår i byggnadens specifika energianvändning. 3 Referenser SVEBY, www.sveby.org Brukarindata kontor version 1,0 2012-10-10 Brukarindata bostäder version 1.0 201-10-10 Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se STIL2 Energianvändning i Idrottsanläggningar STIL2 Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor LCC-belysning ver. 2012-10-08 Sveriges centrum för nollenergihus, www.nollhus.se Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus, Lokaler Jan 2012 4 Enligt SVEBY, verklig användning kan skilja sig mycket beroende på brukarvanor. Entreprenadupphandling 2015\Projekteringskrav Energi o VS\ BN Projekteringskrav Energi.docx