Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014
Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time enough for love, Edward Lorenz, 1982) 2
Globala klimatindikatorer 3
2013 Varmt så in i Norden Avvikelse i medelyttemperaturen för 2013 jämfört med perioden 1981-2010. 4
Den globala uppvärmningen fortsätter Temperaturavvikels jämfört med 1951-1980 2013 var det 4:e varmaste året (tillsammans med 2003) sedan 1880! Källa: http://www.ncdc.noaa.gov/sotc/service/global/global-land-ocean-mntp-anom/201301-201312.png 5
Havsnivåhöjning Havet värms upp och expanderar Glaciärer & landisar smälter IPCC AR5 WG 2 2013-2014 6
Vad säger IPCC-rapporterna? Upp värmning en av klimatsy stemet är otvetydig o ch många av d e o bserverad e föränd ring arn a sed an 1950-talet har in te förekommit un der d e senast e tiotals till tusentals åren. 7
IPCC har levererat sina tre huvudrapporter 8
Vad beror klimatförändringen på? 9
Vad är växthuseffekten? -15 C Källa: Naturvårdsverket +15 C 10
Människans påverkan 11
Svenska utsläpp av växthusgaser i Sverige... 78,4% 12
78,4% 13
Koncentrationen av koldioxid (CO2) i atmosfären. August 2014: 397.01 ppm Juni 2013: Första gången över 400 ppm 14
Klimathistoria 400 ppm Skillnad dagens klimat/istid 8ºC, ännu mindre global sett. Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden 15
Klimathistoria 400 400 ppm: högsta halt av koldioxid på 400 000 år Vissa forskare: 4 miljoner år 16
..och vad står det egentligen i WGI? 17
Hur fungerar klimatmodellerna? 18
Klimatsystemets komponenter och några nyckelprocesser Strålning moln Molnprocesser och konvektion Turbulens Sjöar Landytan och marken Havsis Vatten omblandning 19
Global klimatmodell 200 km -- 100 km Regional Modell ca 10 km Lokal skala 2-5 km punkt data 20
Nya scenarier: RCP (Representative Concentration Pathways) Används för IPCCs femte kunskapssyntes (AR5, 2013/2014) RCP 8.5, RCP 6.0, RCP 4.5, och RCP 2.6 motsvarande den nivån i form av strålningsdrivning uttryckt i W/m2 år 2100 (motsvarande CO2-ekvivalent: 1370, 850, 650 och 490 ppmv) Strålningsdrivning (1) Klimat- (2a) projektioner Utsläpps- & socioekonomiska scenarier (2b) Effekter, anpassning & sårbarhet (3) 21
Sveriges klimat - nu och i framtiden. Temperatur Nederbörd Vind 22
Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 23 Karta hämtad ur SNA Klimat, sjöar och vattendrag Karta från webbatlasen på www.sna.se
Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad på 37 stationer spridda över landet samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990. Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden. Källa: SMHI 24
2 5 Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. Källa: SMHI
2 6 Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. Källa: SMHI
Årsmedelnederbörd (mm) i Sverige Källa: SMHI Årsmedelnederbörd för Sverige för 87 stationer från år 1860. Den svarta kurvan visar ungefär ett tio-årigt löpande medelvärde. En viss ökning kan skönjas. 27
Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. Källa: SMHI 28
Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. Källa: SMHI 29
Stormar det mer nu? 1931 1943 1954 1967 1969 1981 1995 1999 2005 2007 0.5 1 3 6 9 12 15 22 M m3 Rapporterade stormskador i skog under 1900-talet. (Nilsson et al., 2004, For. Ecol. Manag. 199, 165-173. Schlyter et al., 2006, Clim. Res. 31, 75-84) 30
Geostrofisk vind 31
Vind och stormar i Sverige Det är osäkert hur vindklimatet ändras. Det är osäkert om framtidens stormar blir värre. Men skadorna ökar. Gudrun den 8 januari 2005 32
Sammanfattning Klimatförändring i Sverige Varmare, mest på vintern men även på sommaren. Mer nederbörd, störst ökning på vintern. Risken för skyfall ökar men även för sommartorka. Ingen tydlig förändring av vind och stormar. 33
Vad kan vi göra åt klimatförändringen? Minska den mänskliga påverkan på klimatet. Anpassa oss till det nya klimatet. 34
Risker och sårbarhet nationellt i Sverige Avloppsrening av d d y Sk rier t s u in d o Ras Infrastruktur red k s ch Översvämning 35
Skydd mot översvämning genom anpassning av byggd miljö Foto: Kristianstads kommun Invallning Barriärer i Rotterdam, Nederländerna Flexibilitet 36 Eldslund, Strängnäs kommun
Både nya möjligheter och hot Stillahavsostron. Foto: Ivar Gram Möjlighet att odla nya arter Risk för ökad ohälsa pga värmeböljor och mer/nya sjukdomar Nya invasiva arter, på ont och gott? Nya skadeinsekter och snabbare reproduktion hos redan befintliga Två skördar per år gar n i n sätt ar t u r fö e r amp t t v ä s l B ge ö m för 37 Foto: Göran Liljeberg
Det är viktigt att förstå helheten, och att både motverka och anpassa till klimatförändringar! Tack! erik.engstrom@smhi.se 38 Foto: Erik Engström
EFFEKTER Risk som utgångspunkt och beslutsstöd SOCIOECONOMISKA KLIMAT Sårbarhet PROCESSER Naturlig Socioeconomiska variabilitet utvecklingsvägar Faror RISK Aktiviteter för anpassning och utsläppsbegr. Antropogen Klimatförändring Styrning Exponering UTSLÄPP och förändrad markanvändning 39
Ramverk till angreppssätt 40
Vi formar vår framtid 41
Solaktivitetens inverkan 10 000 100 år sedan: Solaktiviteten och temperaturen minskade. Källa: World Data Center A for Solar-Terrestial Physics, Boulder. 42
Havsisutbredningen i Arktis Källa: http://nsidc.org/ arcticseaicenews/ 43
Havsisutbredningen i Arktis Källa: http://nsidc.org/arcticseaicenews/ 44
Havsisutbredningen i Arktis Källa: http://nsidc.org/arcticseaicenews/ 45
Havsisutbredningen i Arktis Källa: http://nsidc.org/ arcticseaicenews/ 46
Vad händer när solen lyser på jorden? Utgående långvågig strålning Solstrålar Dag Inkommande kortvågig strålning Natt Källa: http://maps.grida.no/go/graphic/radiation, tack till K.E. Trenberth, NCAR och Riccardo Pravettoni, UNEP/GRID-Arendal. 47
Förväntad global temperatur- och nederbördsökning IPCC AR5 WG 2 2013-2014 48
Havsnivåhöjning IPCC AR5 WG 2 2013-2014 49
Havsnivåhöjning Havsnivån kommer fortsätta att stiga efter 2100! 50
Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889 (1774-1889 utfördes mätningarna vid Slussen). 51
Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889 (1774-1889 utfördes mätningarna vid Slussen). 52
Landhöjning i Sverige! Källa: Lantmäteriet 53
Havsvattenståndets förändring i centimeter för 14 mätstationer sedan 1886. Diagrammet är korrigerat för landhöjningen. Källa: SMHI 54
Havsnivåhöjning IPCC AR5 WG 2 2013-2014 55
..och vad står det egentligen i WGI? Förändring av global medeltemperatur Te Årsmedel mp er a t ur av v ike l se ( C ) frå n 10-årsmedel 19 6 119 9 0) (IPCC 2013, Fig. SPM.1a) 56
..och vad står det egentligen i WGI? 57
Hönan och ägget Äggproduktion för 100 år sedan + matrester + vatten 58
http://www.dyraremat.nu/fordjupning/dyrare-agg-till-pask-tack 59
Effektivisera Vad kan du göra för att minska din klimatpåverkan!?! Ekologiskt Lokalt 60