Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2016 Pelare 3

Information om PayEx Holding AB Konsoliderad situation Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2016 Pelare 3 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Verksamhet och organisation... 2 2.1 Organisation... 3 2.2 Ledningens deklaration... 4 2.3 Företagsstyrning... 4 3 PayEx riskhantering... 5 4 Kapitalbas och kapitalbehov... 7 4.1 Kapitalbas... 7 4.2 Kapitalkrav (Pelare 1)... 7 4.3 Kapitalbehov (Pelare 2)... 7 4.4 Nyckeltal... 8 5 Bedömning och kapitalbehov... 9 5.1 Kreditrisk... 9 5.2 Marknadsrisk... 10 5.3 Operativ risk... 11 5.4 Finansieringsrisk... 12 5.5 Pensionsrisk... 14 5.6 Strategisk risk... 14 6 Ersättningar till anställda... 14 6.1 Allmänt om ersättning inom PayEx... 15 6.2 Ersättningspolicyn... 16 6.3 Ersättningar 2016... 16 6.4 Beslutsprocess för ersättningar... 17 6.5 Ersättningsutfall 2016... 17 6.6 Uppskjuten rörlig ersättning 2016... 18 7 Bilagor... 18

1 Inledning I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12 1 ), Finansinspektionens föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2010:7 2 ), Europaparlamentets och rådets förordning nr 575/2013 (CRR) samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 offentliggör PayEx Holding AB årlig information om kapitaltäckning och likviditetsrisker samt övrig information i enlighet med ovanstående reglering. Informationen avser den konsoliderade situationen i PayEx per den 31 december 2016 om inte annat särskilt anges. Pelare 3 reglerar offentliggörandet av information. På PayEx hemsida (www.payex.se) publiceras månatligen, kvartalsvis och årligen information om likviditet, kapitaltäckning och riskhantering. I årsredovisningen återfinns ytterligare information om kapitaltäckning och riskhantering. 2 Verksamhet och organisation Nedan illustreras PayEx-koncernens legala struktur. PayEx Sverige AB, organisationsnummer 556735-5671 är ett auktoriserat kreditmarknadsbolag och ett helägt dotterbolag till PayEx Holding AB (organisationsnummer 556714-2798). PayEx Credit AB övertog PayEx Sverige AB via fusion genom absorption 2016-11- 21. I samband med fusionen byttes firma till PayEx Sverige AB. Fusionen gjordes som stöd för koncernens ambition att öka det finansiella tjänsteutbudet inom hela PayEx. Genom fusionen definieras koncernen som en konsoliderad situation. Nedan illustreras vilka bolag som ingår i den konsoliderade situationen ( PayEx ). 1 Med ändringsförfattning FFFS 2015:3. 2 Med ändringsförfattning FFFS 2014:21. 2 (30)

Samtliga bolag i koncernen är fullständigt konsoliderade. Samtliga finansiella tjänster inom PayEx-koncernen levereras gränsöverskridande från PayEx Sverige AB. I Norge, Danmark och Finland genom tillstånd för gränsöverskridande verksamhet. PayEx erbjuder företagsmarknaden faktura- och reskontratjänster, inkassotjänster, betalningstjänster, säljstödjande finansiella tjänster via förvärv av fordringar och kontokrediter (delbetalning) samt rörelsefinansiering via förvärv av fordringar och fakturabelåning. Därutöver erbjuder PayEx privatmarknaden inlåning (PayEx Spara), utlåning (PayEx Låna) och mobila betaltjänster (PayEx Konto). Huvuddelen av verksamheten i PayEx-koncernen bedrivs i det svenska tillståndspliktiga bolaget PayEx Sverige AB. 2.1 Organisation Nedan illustreras PayEx organisation: 3 (30)

*) Internrevision; funktion för oberoende granskning; avser 2016 det tillståndspliktiga bolaget PayEx Sverige AB. Organisationen är utformad för att verksamheten ska kunna utvecklas, styras och kontrolleras på ett effektivt sätt och samtidigt ha en god riskberedskap. PayEx hade 484 anställda per 2016-12-31. 2.2 Ledningens deklaration Kreditgivning är en viktig del av PayEx verksamhet och kreditrisken utgör en av de större riskerna för PayEx. Utöver kreditrisk så är PayEx exponerat för operativa-, marknads-, finansierings-, pensions- och strategiska risker. PayEx strävar efter att ha en god riskspridning och en låg kreditriskprofil i verksamheten. Verksamheten arbetar i enlighet med styrande dokument för riskhantering för att upprätthålla en god riskkultur i det löpande arbetet. PayEx mål rörande kapitalstrukturen är att säkerställa förmågan för verksamhetens fortlöpande så att PayEx kan generera avkastning för aktieägaren samt att hålla kostnaderna för kapitalet på en rimlig nivå. PayEx har en upprättat en affärsplan som ledningen har fastställt. Affärsplanen ska säkerställa att verksamheten utvecklas i enlighet med PayEx vision och mål. Styrelse och ledning i PayEx bedömer att arrangemanget för riskhantering är tillfredsställande samt att det riskhanteringssystem som finns är ändamålsenligt i förhållande till PayEx riskprofil och strategi. 2.3 Företagsstyrning PayEx Holding AB äger bolagen i PayEx-koncernen och styr de underliggande bolagen via bolagsstämman, som är de enskilda bolagens högsta beslutande organ. Ägarens styrning sker genom styrelse och VD i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen samt antagna styrande dokument. Årsstämman i PayEx utser styrelse och revisorer samt beslutar om arvoden. Årsstämman fastställer också resultat- och balansräkning samt tar ställning till frågan om styrelseledamöternas och VDs ansvarsfrihet. PayEx ser god bolagsstyrning, riskhantering samt intern styrning och kontroll som viktiga och centrala delar för att upprätthålla en sund och effektiv verksamhetsutövning. Bolagsstyrningen reglerar förhållandet mellan aktieägare, styrelse, VD, medarbetare och olika intressenter. 4 (30)

Det övergripande ansvaret för styrelsen i PayEx är att förvalta koncernens angelägenheter. Styrelsen är ytterst ansvarig för PayEx organisation och förvaltning. PayEx styrmodell syftar till att skapa en tydlighet och effektivitet i dess strävan att nå uppsatta mål. Styrelsen bestod 2016-12-31 av fyra ledamöter, varav tre ordinarie och en suppleant. De ordinarie ledamöterna har bred erfarenhet av bank- och finansieringsverksamhet. Namn Ålder Uppdrag Främsta kunskaps- och expertisområden Max Hansson 72 Styrelseordförande Bolagsstyrning, strategi och affärsmannaskap. Lars Stenberg 72 Styrelseledamot Affärsjuridik, särskilt bolags- och avtalsrätt samt redovisning. Raymond Klavestad 54 Styrelseledamot Management, affärsmannaskap och styrningsstruktur. Antal styrelseuppdrag utanför PayEx-koncernen Josefin Ahlström 46 Suppleant 1 Styrelsens arbete följer den arbetsordning som årligen fastställs på det konstituerande styrelsemötet. Styrelsen har antagit skriftlig instruktion för VD:s roll och arbete i bolaget. VD ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget i enlighet med instruktion från styrelsen. VD rapporterar löpande till styrelsen. PayEx styrelse har fastställt en ersättningspolicy, som anger principerna i ersättningssystemet. Ersättningarna i PayEx revideras årligen genom medarbetarnas lönesamtal. PayEx funktion för internrevision har som uppgift att granska huruvida PayEx ersättningar överensstämmer med ersättningspolicyn. PayEx har även en process för lämplighetsprövning för styrelseledamöter samt ledande befattningar inom koncernen. 3 PayEx riskhantering PayEx styrelse har det yttersta ansvaret för PayEx riskhantering och fastställer styrande dokument som reglerar PayEx riskhantering och risktagande. Det är även styrelsen som fastställer PayEx risktolerans och limiter. Den verkställande direktören skall löpande säkerställa att verksamheten bedrivs inom de ramar och inom den risktolerans som styrelsen har fastställt. PayEx har processer för att kartlägga sina risker, bedöma sin riskhantering och sitt kapitalbehov i relation till detta. Därmed skapas förutsättningar för att säkerställa nuvarande och kommande kapitalbehov. För PayEx vidkommande bidrar riskhanteringsprocessen till att stärka koncernens motståndskraft mot finansiella förluster. PayEx har styrande dokument och rutinbeskrivningar för arbete med de identifierade riskerna. PayEx riskhantering bygger på tre försvarslinjer samt processen för riskarbetet. 1 8 1 5 (30)

Den första försvarslinjen utgörs av linjeorganisationen. Riskhanteringen är en del av den interna kontrollen. Ansvaret för genomförandet av riskhanteringsåtgärderna ligger därför i linjeorganisationen i respektive bolag. Respektive chef i linjeorganisationen ansvarar för att bygga upp kompetens och processer för riskhantering och intern kontroll. Cheferna ansvarar även för att identifiera, analysera och besluta om hur riskerna ska hanteras i sina enheter. Den andra försvarslinjen begär in för riskbedömningen relevant information från den första försvarslinjen. Den andra försvarslinjen utgörs av riskkontroll och compliance. Dessa oberoende kontrollfunktioner ansvarar för att utveckla, upprätthålla och övervaka PayEx övergripande principer och ramverk för riskhantering och regelefterlevnad. Riskkontrollen ansvarar även för att mäta och analysera riskerna samt övervaka hur riskhanteringen verkställs i linjeorganisationen (första försvarslinjen). Compliance ansvarar för stödja verksamheten i att säkerställa regelefterlevnad genom att bistå verksamheten i etablering, upprätthållande samt tillämpning av interna regelverk. Compliance ansvarar även för att identifiera, hantera och rapportera risker avseende regelefterlevnad. Andra försvarslinjen skall granska den första försvarslinjens arbete. Riskkontroll och Compliance rapporterar till styrelse samt till VD. Funktionerna har ett koncernövergripande ansvar. PayEx Sverige AB har en funktion för internrevision, som utgör den tredje försvarslinjen och ansvarar för att säkerställa att den interna kontrollen och riskhanteringen är korrekt skött. Internrevisionen granskar både den första- och andra försvarslinjens arbete och strävar efter att förbättra verksamheten genom utvärdering, styrning och internkontroll. Internrevisionen utses av styrelsen och rapporterar till styrelsen. Styrelsen i PayEx Sverige har beslutat att tillsätta ett Risk- och Complianceutskott som ska verka enligt sin arbetsordning. Utskottets arbete omfattar verksamheten i PayEx Sverige AB. Därutöver ansvarar utskottet för den gränsöverskridande verksamhet (cross-border) som bolaget bedriver i PayEx Norge AS, PayEx Suomi Oy 6 (30)

samt PayEx Danmark A/S. Utskottets arbete omfattar därutöver Risk och Compliancefrågor för den konsoliderande situationen. 4 Kapitalbas och kapitalbehov 4.1 Kapitalbas Det är styrelsen som ansvarar för PayEx övergripande planering av kapitalstrukturen. Kapitalbasen ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilka omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker, dels även beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten, i enlighet med PayEx interna kapital- och likviditetsutvärdering. Kapitalkravet för kreditrisk räknas fram med schablonmetoden för kreditrisk. Bolagets marknadsrisker är relaterade till ränte- och valutarisk. Kapitalkravet för operativa risker beräknas enligt basmetoden, som motsvarar 15 % av de genomsnittliga rörelseintäkterna för de tre senaste räkenskapsåren. PayEx gör även avsättningar för buffertkrav (kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk kapitalbuffert). Vid beräkning, och bedömning, av stressade scenarios är PayEx bedömning att det inte finns något behov av att avsätta ytterligare medel i form av kapitalplaneringsbuffert. Se ytterligare information i punkt 4.4 Nyckeltal samt Bilaga 2 Uppgifter kring kärnprimärkapital för PayEx. 4.2 Kapitalkrav (Pelare 1) Den första pelaren rör minimikraven på kapital. Beräkningarna är utförda i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar. Kapitalkrav beräknas på kreditrisk, marknadsrisk samt operativ risk. Tkr 2016 2015 Primärt kapital 303 873 - Kapitalbas netto 303 873 - Summa kapitalkrav kreditrisk schablonmetoden 48 388 - Kapitalkrav för operativa risker 87 131 - Kapitalkrav för valutakursrisk och råvarurisk 4 220 - Summa kapitalkrav 139 739 - Inga jämförelsetal finns för 2015 då den konsoliderade situationen uppstod i samband med fusionen 2016-11-21. 4.3 Kapitalbehov (Pelare 2) Utöver minimikravet på kapital i Pelare 1 ska PayEx göra bedömningar av sina risker och det totala kapitalbehovet. I den interna kapital- och likviditetsutvärderingen (IKLU) bedöms eventuellt behov av kapitalavsättning utöver kraven i Pelare 1. Analysen av kapitalbehovet görs med kvalitativa metoder och granskas löpande av PayEx funktion för riskkontroll. Bedömningen är att en avsättning om 24 952 tkr ska avsättas för tillkommande kapitalbehov för pelare 2-risker. 7 (30)

4.4 Nyckeltal Kapitalbas Kärnprimärkapital Aktiekapital 50 000 Andra reserver och balanserat resultat 262 294 Verifierat resultat av revisor 62 422 Eget kapitalandel av obeskattade reserver - Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 374 716 Avgår immateriella tillgångar 70 843 Kärnprimärkapital efter lagstiftningsjusteringar 303 873 Primärkapitaltillskott - Primärkapital efter lagstiftningsjusteringar 303 873 Supplementärkapital - Kapitalbas (primärkapital + supplementärkapital) 303 873 Kapitalrelation och buffertkrav Totalt riskvägt exponeringsbelopp 1 746 736 Kapitalrelationer och kapitaltäckningsmått Kärnprimärkapitalrelation 17,4% Primärkapitalrelation 17,4% Totalkapitalrelation 17,4% Kapitaltäckningskvot 1,30 Buffertkrav Varav kapitalkonserveringsbuffert om 2,5% av totalt riskvägt exponeringsbelopp 43 668 Varav kontracyklisk kapitalbuffert om 1,5% av totalt riskvägt exponeringsbelopp 26 201 Se även Bilaga 3 Geografisk fördelning av den kontracykliska kapitalbufferten samt Bilaga 4 Belopp institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert. PayEx skall hålla en låg riskprofil ur ett kapitalperspektiv. En kapitalbuffert som skyddar mot oförutsedda förluster finns. Regelbundet beräknas prognoser avseende det totala kapitalkravet, vilket ligger till grund för planeringen av PayEx kapitalsituation. Den långsiktiga riskprofilen ska hanteras så att effekten av ett extremt negativt men möjligt scenario, fastställd i PayEx interna kapital- och likviditetsutvärdering, inte försämrar kapitaltäckningskvoten till att understiga den av styrelsen fastställda lägsta nivån. Skulle utfallet i kapitalutvärderingsprocessen visa sig understiga kvoten ska åtgärder vidtas för att minska PayEx risktagande. PayEx kapitalsituation ska säkerställas genom att metodiskt och kontinuerligt analysera och bedöma kapitalbehovet. I den första försvarslinjen beräknar och analyserar ekonomifunktionen PayEx kapitalbehov och kapitaltäckning. 8 (30)

Bolaget uppfyller det lagstadgade kravet på kapitaltäckning (kapitaltäckningskvoten 1,0). PayEx bedömer att kapitalsituationen och kapitalet är tillräcklig för att ligga till grund för nuvarande och framtida verksamhet. 5 Bedömning och kapitalbehov I PayEx riskhanteringsprocess identifieras risker och kartläggs var i verksamheten de kan uppstå. Tillförlitliga metoder för riskanalyser används vilka efter bedömning rapporteras till styrelsen för beslut varefter riskbehandling sker. Uppföljning och utvärdering av riskhanteringsprocessen sker kontinuerligt. PayEx riskaptit och toleransnivå ska årligen fastställas av styrelsen. Riskaptiten ska uttrycka en nivå och inriktning på PayEx risker som kan accepteras för att uppnå de strategiska målen. 5.1 Kreditrisk I den konsoliderade situationen tillhandahålls tjänster rörande kreditgivning av PayEx Sverige AB. Kreditrisk definieras som risken för att PayEx inte erhåller betalning enligt överenskommelser och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att fullgöra sina åtaganden. Styrelsen har det övergripande ansvaret för PayEx kreditriskexponering. Styrelsen har fastställt kreditstrategi samt en kreditpolicy. Kreditgruppen ( KG ) rapporterar regelbundet till styrelsen och verkställande direktören via kreditchefen. Kreditgivning är en viktig del av PayEx verksamhet och därmed utgör kreditrisken en av de större riskerna för koncernen. Kreditgivningen präglas av uppställda mål med avseende på kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för kreditgivningen är låntagarnas återbetalningsförmåga. Risken vid fallissemang värderas tillsammans med kreditens säkerheter. Samtidigt med detta bedöms kreditens samlade lönsamhet. Krediter i form av lån lämnas i huvudsak mot pant i fakturafordringar, kontraktsfordringar eller andra jämförbara betalningsflöden. PayEx förvärvar även fordringar, företrädesvis mot privatpersoner. Fordringarna kan exempelvis vara fakturafordringar eller kontokrediter och är i det perspektivet att jämställa med in blanco lån. PayEx strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i kreditportföljen tillåts endast krediter inom vissa beloppsmässiga ramar i enlighet med den av styrelsen fastställda kreditstrategin och kreditpolicyn eller av kreditgruppen fastställda ramar. Kreditportföljen granskas löpande i syfte att pröva nedskrivningsbehov. Kreditchefen ansvarar för att löpande följa upp kreditriskerna. Övergripande policyregelverk med fastställda nyckeltal följs löpande upp för att monitorera exponeringarna och riskspridningen i kreditportföljerna /exponeringsklasserna. Kreditrisk begränsas av kreditlimiter vilka alltid åsätts engagemang för att begränsa maximal exponering. Löpande monitoreras företagsexponeringar via extern 9 (30)

kreditbevakning och interna EWS system för att tidigt och snabbt identifiera avvikelser och vidta åtgärder. Fakturabelåning, factoringexponeringar, begränsas med villkor i belåningsgrad, gäldenärs- och faktura limiter för att anpassa och ge acceptabel spridning i den underliggande säkerheten. Konsumenter åsätts maximal limit utifrån betalförmåga och förväntade kreditrisk, samt modeller för att hantera och mäta bedrägeririsker. Beslutsmodeller anpassade efter tjänst används för att optimera kreditrisken i relation till lönsamhet inom ramverk. PayEx använder i begränsad utsträckning kreditförsäkringar som kreditriskreducerande åtgärder för exponeringar utanför hemmamarknaden. Tkr 2016 2015 Kreditrisk enligt schablonmetoden Institutsexponeringar 6 759 - Företagsexponeringar - - Hushållsexponeringar 14 865 - Oreglerade poster 3 642 - Övriga poster 23 121 - Summa kapitalkrav för kreditrisker 48 388 - Utlåning till kreditinstitut består huvudsakligen av banktillgodohavanden hos etablerade banker och kreditinstitut, där värdet på en placering inte får överstiga 100 % av kapitalbasen. Kreditinstitutens status följs upp löpande av PayEx Treasurer. Se ytterligare information i; Bilaga 5 - Total exponering fördelat på olika exponeringsklasser Bilaga 6 Exponering fördelad på geografiska områden Bilaga 7 Exponeringarnas spridning per motpartsslag Bilaga 8 Förändringar i de specifika och allmänna kreditriskjusteringarna för osäkra fordringar under perioden Bilaga 9 Återstående löptid, fördelade på exponeringsklass 5.2 Marknadsrisk Marknadsrisker innebär risker för att ett verkligt värde eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. PayEx bedömer två typer av marknadsrisker; valuta- och ränterisk. 5.2.1 Valutarisk Valutarisk definieras som risken att fluktuationer på valutamarknaden påverkar PayEx resultat- och balansräkning negativt. Valutarisk uppkommer i huvudsak vid förvärv av kundfordringar i annan valuta än SEK och vid fakturabelåning i annan valuta än SEK. Målet är att så långt som möjligt ha motsvarande valutor på in- och utlåningssidan, för att minimera den totala valutaexponeringen. PayEx Treasurer övervakar regelbundet exponeringen i olika valutor och gör kontinuerligt en bedömning av 10 (30)

konsekvenserna av negativ valutakursförändring samt exponeringens betydelse för kassaflödespåverkan. Valutarisken mäts månadsvis av PayEx ekonomifunktion. Resultatet rapporteras vidare till Risk Manager. Ytterst beslutar PayEx styrelse om limiter samt metoder för att mäta och hantera valutarisken. Givet balansräkningen per den sista december 2016 uppgick valutarisken till 4 220 tkr. Värdet för valutarisk följs regelbundet upp av PayEx funktion för riskkontroll. Tkr NOK DKK Övriga valutor Tillgångar Summa Utlåning till kreditinstitut 24 367 2 388 18 820 45 574 Utlåning till allmänheten 20 209 15 993 3 36 206 Övriga tillgångar 69 294 10 198 19 063 98 555 Summa tillgångar 113 871 28 579 37 885 180 335 Inlåning från allmänheten 2 759 11 2 770 Övriga skulder inkl. eget kapital 83 176 23 183 18 452 124 812 Summa skulder 85 935 23 195 18 452 127 582 Effekt (f skatt) av 8% ökning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta 2 235 431 1 555 4 220 5.2.2 Ränterisk Ränterisken definieras som aktuell och framtida risk för förluster till följd av ogynnsamma förändringar av marknadsräntor. Det övergripande syftet är att hålla ränterisken på en så låg nivå som möjligt i förhållande till verksamhetens art och omfattning. PayEx utlåningsverksamhet sker med korta löptider i t ex fakturabelåningstjänster medan delbetalningsprodukter samt kontokrediter kan ha löptider upp till 2 år. Inlåningsportföljen består för närvarande av bland annat en ettårig- respektive tvåårig produkt där den utestående snittlöptiden, till följd av förfall av de räntetunga långfristiga produkterna minskat avsevärt under 2016. Räntorna ska vara kopplade till samma räntebas, vilket begränsar ränterisken i verksamheten. PayEx beräknar för närvarande ränterisken genom att månadsvis stresstesta hur räntenettot påverkas av ränteförändringar på 200 punkter. Under 2017 avser PayEx justera beräkningsmetoden i enlighet med hur Finansinspektionens avser att mäta ränterisken. Denna nivå beräknas regelbundet av PayEx ekonomifunktion, som rapporterar till Risk Manager. Givet balansräkningen per sista december 2016 är ränterisken 3 852 tkr. 5.3 Operativ risk Operativ risk definieras som risken för förlust till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Målsättningen för hantering av operativa risker är god intern styrning, kontroll och kvalitetssäkring. 11 (30)

För beräkning av operativ risk tillämpas basmetoden (15% av de senaste tre årens genomsnittliga rörelseintäkter justerat för utdelningar från koncernföretag). Bedömningen görs regelbundet och de största områdena är IT-risk, verksamhets- och processrisk, personalrisk, ryktesrisk och extern risk. Risk Manager bedömer de operativa riskerna och lämnar rekommendationer till styrelsen. Som hjälp i bedömningen används limiter och riskindikatorer. 5.4 Finansieringsrisk 5.4.1 Likviditetsrisk Likviditetsrisken definieras som risken att PayEx inte ska kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Målet är att PayEx endast skall exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Tillgången till finansiering är avgörande för att på ett fullgott sätt kunna hantera likviditetsrisken. PayEx har en stabil finansieringskälla i och med inlåningsprodukten PayEx Spara. Hushållskunder som placerar sitt sparkapital hos en aktör som PayEx är inte lättrörliga så länge räntesatsen är konkurrenskraftig och ryktesrisken låg. Därför är risken för en s k bank run låg. I övrigt ser PayEx de medel, som genereras ur den operativa verksamheten samt och är placerade på konton hos andra kreditinstitut av hög klass, som en likviditetsbuffert utöver den buffert som regelverket föreskriver. Utöver dessa medel finns även två kreditlinor i bank med ett totalt utnyttjandebelopp på 121,2 MSEK som per 161231 inte utnyttjades. För att öka kapitalet på kort sikt kan inlåningsräntorna höjas, varvid mer medel inkommer på sparkontona i PayEx Spara. För kortsiktiga behov av mer kapital används istället kreditlinorna i bank. För att mera långsiktigt öka kapitalet kan ett eget företagsobligationsprogram användas. För att sjösätta detta krävs 3-4 månaders framförhållning. PayEx har analyserat möjligheterna, såväl programmets volym, räntesättning och rating och funnit att det är en möjlighet som står till buds. Likviditetsbehovet styrs av den utlåning som affärsverksamheten kräver. Riskaptiten styr i sin tur nivån av överskottslikviditet. Likviditetssituationen prognostiseras kontinuerligt genom att beräkna det förväntade framtida kassaflödet. Kassaflödesberäkning sker veckovis och visar dagligt nettokassaflöde upp till 30 dagar. Likviditetsbehovet beräknas genom framtagandet av en likviditetsprognos som tar hänsyn till samtlig prognostiserad nettoutlåning under en rullande 12-månaders period. PayEx har tagit höjd för hur lågt överlikviditeten i inlåningsmedlen får sjunka innan beslut måste fattas om åtgärder för att öka inlåningen. Styrelsen har fastställt en nivå för vilket förväntat/prognostiserat utflöde vid var tid skall täckas av den beräknade överlikviditeten i inlåningen. Vid överdrag av minimigränsen skall styrelsen informeras och åtgärder vidtas i syfte att öka inlåningen. PayEx har upprättat en beredskapsplan för att hantera störningar som påverkar likviditeten. Beredskapsplanen föreskriver de åtgärder som behöver vidtas vid ett 12 (30)

stressat eller akut scenario som till exempel upprättande av kontaktvägar, inrättande av beslutsforum samt systematiserad och ordnad avyttring av tillgångar. PayEx Treasurer ansvarar för åtgärderna för att hantera likviditetsriskerna. PayEx likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Likviditetsexponering kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning 2016. Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser Nominella kassaflöden - kontraaktuellt återstående löptid 2016-12-31 På anfordra n <3 mån >3 mån < 1år > 1 år < 5 år >5 år Utan löptid Summa nom kassa-flöden Redovis at värde Varav förvänta d tidpunkt för återvinning > 12 mån 28 020 - - - - - 28 020 28 020 - Utlåning till kreditinstitut 275 721 - - - - - 275 721 275 721 - Utlåning till allmänheten - 103 094 44 327 20 935 - - 184 406 168 355 20 935 Övriga tillgångar 3 770 - - - - 236 875 240 645 240 645 - Andra immateriella anläggningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - - - - - 70 843 70 843 70 843-50 930 - - - - - 50 930 50 930 - Summa tillgångar 358 440 103 094 44 327 20 935-307 718 850 564 834 513 20 935 Skulder Inlåning från allmänheten 103119 12 49 922 16 677 - - 169 729 169 729 16 677 Övriga skulder - 246 227 - - - - 246 227 246 227 - Upplupna kostnader och - 43 841 - - - - 43 841 43 841 - förutbetalda intäkter Summa skulder 103 119 290 080 49 922 16 677 - - 459 797 459 797 16 677 Obeskattade reserver - - - - - - - - - Beviljade limiter 666 915 - - - - - 666 915 - - Total skillnad -411 594-186 986-5 594 4 258-307 718-276 148 374 716 4 258 5.4.2 Likviditetsreserv För att hantera ett stressat scenario har PayEx en likviditetsreserv som delas upp i två kategorier Likviditetsbufferten och den Övriga Likviditetsreserven. Likviditetsbufferten, enligt krav från Finansinspektionen, ska på sikt uppgå till LCR 1,0. Detta mått beräknas som summan av Likviditetsbufferten dividerad med Nettokassaflödet över en 30-dagars period i ett stressat läge. Denna ekvation skall vid var tid uppfylla det regulatoriska kravet. Per 2016-12-31 uppgick LCR-kvoten till 1,56 att jämföra med Finansinspektionens krav om lägst 0,7. Likviditetsbufferten ska placeras i värdepapper, pantsättningsbara i Riksbanken, t ex värdepapper från svenska Staten, svenska Kommuner och Landsting. Denna typ av 13 (30)

exponering har 100 % i riskvikt. Det går även att placera i andra penningmarknadsinstrument med lägre riskvikt. Styrelsen har beslutat om en miniminivå, som ska garantera en god marginal till den reglementsenliga nivån för att slippa delregleringar av depålagda värdepapper. Härutöver betraktar PayEx sina övriga likvida reserver, kategorin Övrig Likviditetsreserv, som en ytterligare likviditetsförstärkande reserv. Dit hör utlåning till finansiella institut, kreditlinor hos dessa samt eventuell placering i värdepapper utöver det som krävs för likviditetsbufferten. Likviditetsreserven per den sista december 2016 uppgick till 28 MSEK. 5.5 Pensionsrisk PayEx Sverige AB har fram till den genomförda fusionen enbart haft avgiftsbestämda pensionsplaner, vilket innebär att det bolagets förpliktelse var begränsad till det belopp bolaget bidrog med genom avgifter. Dåvarande PayEx Sverige AB har haft en så kallad PRI-lösning. PayEx avser att använda PRI-lösningen även framåt. 5.6 Strategisk risk Den strategiska risken är risken för att en skada uppkommer om PayEx väljer fel strategi i sin strävan efter vinstgivande affärsverksamhet. Fel vald strategi märks exempelvis i förlustbringande verksamhet, oförmåga att svara på de utmaningar som konkurrensläget medför eller försämrad kapitaltäckning. En annan sida av den strategiska risken är snabb teknisk utveckling på marknaden som slår mot den valda strategin. 5.6.1 Affärsrisk Affärsrisk är risken för minskade intäkter till följd av att faktorer i den externa affärsmiljön (till exempel marknadsförhållanden, kundbeteende, teknologisk utveckling) har en negativ påverkan på volymer och marginaler. 5.6.2 Compliancerisk Compliancerisker avser osäkerheten om hur framtida lagar och regelverk kan förändra situationen på den finansiella marknaden. PayEx följer, via Compliancefunktionen, förändringar i lagar och regelverk utfärdade av Riksdagen, Finansinspektionen, EU och andra utfärdare av bestämmelser på den finansiella marknaden. 5.6.3 Skatterisk Med skatterisk menas risken för ökade skattekostnader. Det kan exempelvis uppstå i samband med förändringar i lagar och regler, vid större strategiska frågor såsom företagsförvärv, omstrukturering eller avyttringar. PayEx följer löpande förändringar i regelverk kring skatter och risken bedöms i den första försvarslinjen från tid till annan och rapporteras till Risk Manager. 6 Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda hanteras i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om 14 (30)

offentliggörande av information om ersättningar samt FFFS 2014:12 kap 8 om offentliggörande. Nedan redogörs för PayEx syn på ersättning samt hur rörlig och fast ersättning fördelas inom koncernen. 6.1 Allmänt om ersättning inom PayEx Genom en konkurrenskraftig lönesättning och anställningsvillkor vill PayEx attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens och motivera medarbetare till ständig utveckling, engagemang för bolaget och förbättrade arbetsinsatser. Ett bra löneläge bidrar till att PayEx kan ställa höga krav på medarbetarnas och chefernas prestationer för att därigenom åstadkomma ett bra resultat för bolaget. Lönenivåerna inom PayEx ska vara marknadsmässiga i förhållande till liknande bolag på de orter där bolagen är verksamma. PayEx ambition med lönesättningen är att; belöna beteenden och initiativ som bidrar till utveckling av verksamheten. stimulera till medarbetarnas engagemang, utveckling och förbättrade prestationer. skapa en individuell och differentierad lön med hänsyn till krav, arbetsuppgifter, kompetens och duglighet. bestämma lönen med hänsyn till arbetsuppgifternas innehåll, ansvar och svårighetsgrad och medarbetarens förmåga att uppfylla kraven. Det innebär att löneskillnader uppstår mellan medarbetare i likartade befattningar. lönen ska öka med stigande ansvar (t ex personal-, verksamhets-, ekonomiskt ansvar) och svårighetsgrad och med medarbetarens åstadkomna resultat. inte diskriminera en medarbetare på grund av kön, ålder, etniskt tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. uppmärksamma och belöna beteenden i enlighet med bolagets värderingar; o Service - tillgänglig och hjälpsam, tar eget ansvar, tillhandhåller rätt information. o Innovation - bidrar till nytänkande och är lösningsinriktad, visar förändringsbenägenhet, hämtar hem influenser genom omvärldsbevakning. o Knowledge delar med sig av kunskap, fördjupar sin kompetens, utvärderar för att lära framåt. o Honesty - håller löften, ger och tar feedback konstruktivt, bidrar till öppenhet genom att vara tydlig. Vid lönesättning i samband med nyanställning, befordran eller när medarbetaren får en ny befattning bestäms lönen med hänsyn till arbetsuppgifternas innehåll, ansvar och svårighetsgrad. Hänsyn tas även till marknadslöneläget, och medarbetarens utbildning, erfarenhet och kompetens. Ersättningsformer som kan förekomma inom PayEx är a) fast grundlön och b) rörlig ersättning. Därutöver erbjuds de anställda andra förmåner såsom måltidsförmåner, friskvård samt avtalspensioner i enlighet med lag och avtal. Avvikelser från kollektivavtal kan förekomma i anställningsavtal för ledande befattningshavare. Anställda ska känna till på vilka grunder ersättning bestäms och hur de kan påverka ersättningen. 15 (30)

6.2 Ersättningspolicyn Styrande för PayEx ersättningssystem är PayEx Ersättningspolicy. I policyn beskrivs bland annat; - Syfte och mål för ersättningssystemet - Grunder och principer för hur ersättningar fastställs - Fast- och rörlig ersättning - Risktagare och särskilt reglerad personal - Uppskjuten ersättning och bortfall av ersättning - Information till anställda PayEx styrelse ansvarar för att årligen besluta om ersättningspolicyn och den riskanalys som ligger till grund för ersättningspolicyn. PayEx funktion för regelefterlevnad har till uppgift att bedöma, granska och följa upp att ersättningssystemet överensstämmer med ersättningspolicyn. Därutöver granskar den oberoende granskningsfunktionen, internrevisionen, utbetalningar av ersättningar i enlighet med funktionens årsplan. 6.3 Ersättningar 2016 6.3.1 Fast lön Medarbetares fasta lön bestäms med hänsyn till arbetsuppgifternas innehåll, ansvar och svårighetsgrad och medarbetarens förmåga att uppfylla kraven. Kriterier som påverkar lönesättning och löneutveckling är följande: Resultat En sammanvägd bedömning av prestationen i förhållande till roll och de överenskomna målen. Engagemang Medarbetarens uppvisade intresse och engagemang för att nå de uppställda målen. Kompetens Medarbetarens vilja och förmåga att utvecklas i sin yrkesroll, hålla sig uppdaterad och ta utökat ansvar. Beteende Medarbetarens vilja och förmåga att efterleva företagets värderingar (Service, Innovation, Knowledge, Honesty). Inom ramen för det aktuella löneutrymmet som ska fördelas vid den årliga lönerevisionen ska de medarbetare prioriteras som presterar väl, anstränger sig för att nå och överskrida överenskomna mål, som efterlever företagets värderingar och är intresserad av att utvecklas i arbetet. 6.3.2 Rörlig ersättning Rörlig ersättning är sådan ersättning som inte är på förhand fastställd till belopp eller storlek. Som rörlig ersättning räknas inte provisionsbaserad lön som är utan koppling till sådana framtida riskåtaganden som kan komma att ändra PayEx resultat eller balansräkning. För rörlig ersättning gäller följande begränsningar: 16 (30)

1) Ersättningen får inte utgå i form av diskretionära pensionsförmåner, som beviljas anställd på individuell basis 2) Ersättningen är inte garanterad och kan vara 0 kronor. 3) Ersättningen ska avse utfört arbete, inte framtid. 4) Ersättningen ska normalt fastställas och betalas ut för ett år i taget. 5) Ersättningen per år får som huvudregel högst uppgå till 2/12 av den fasta ersättning som den anställde har under samma år. 6) Rörlig ersättning till särskilt reglerad personal ska baseras på såväl den anställdes resultat som den berörda resultatenhetens och företagets totala resultat. Vid bedömningen av den anställdes resultat ska både finansiella och icke-finansiella kriterier beaktas. Rörlig ersättning till personal i kontrollfunktioner inom andra försvarslinjen får inte baseras på resultatet i de affärsområden som kontrolleras. För mer ingående information om de finansiella och icke-finansiella kriterierna för beslut om ersättning, se rutin för ersättning. I den mån resultatet i PayEx utgör grund för rörlig ersättning ska följande gälla: a) Beräkningen av resultatet i PayEx ska baseras på riskjusterade vinstmått där såväl nuvarande som framtida risker beaktas. Hänsyn ska också tas till de faktiska kostnader för det kapital och den likviditet som verksamheten kräver. b) Företagets resultatbedömning ska göras i ett flerårigt perspektiv, normalt 3 år, för att säkerställa att bedömningen baseras på långsiktigt hållbara resultat och att företagets underliggande konjunkturcykel och affärsrisker beaktas. 6.3.3 Avgångsvederlag och övriga förmåner Vid uppsägning från PayEx sida är verkställande direktören berättigad till, utöver lön under sex månaders uppsägningstid, avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. 6.4 Beslutsprocess för ersättningar Styrelsen ska besluta om ersättning till VD och till anställda med övergripande ansvar för någon av PayEx kontrollfunktioner. Ersättning till personer inom kontrollfunktioner utgår endast i form av fast ersättning. Fast ersättning till andra anställda än ovan nämnda beslutas av VD. Rörliga ersättningar beslutas av styrelsen. 6.5 Ersättningsutfall 2016 För räkenskapsåret 2016 uppgår totalbeloppet för kostnadsförda ersättningar inklusive pensionskostnader avseende samtliga anställda samt styrelsearvoden inom PayEx till 307 566 ksek. Antalet anställda som under året erhållit fast ersättning uppgår till 480 (medelantal anställda). Av dessa har tre (3) anställda även erhållit rörlig ersättning i form av kontanter uppgående till 607,8 ksek 3. Avgångsvederlag har utbetalats till en (1) person om 900 ksek. 3 NOK omräknat till SEK med genomsnittlig kurs för 2016 101,99 17 (30)

Ersättning uppdelat per affärsenhet: Affärsenhet Ersättning (ksek) Sales and Marketing 40 099 Product and Business Development 20 999 IT 87 703 Customer Operations 88 431 6.6 Uppskjuten rörlig ersättning 2016 Uppskjuten intjänad rörlig ersättning vid utgången av 2016 för VD och ledande befattningshavare var 425 ksek (utbetalt under 2017 är 445 ksek). Därutöver fanns intjänade uppskjutna provisioner för säljorganisationerna i respektive land. 7 Bilagor Bilaga 1: Uppgifter kring kärnprimärkapital för PayEx Bilaga 2: Uppgifter kring kärnprimärkapital för PayEx Bilaga 3: Geografisk fördelning av den kontracykliska kapitalbufferten Bilaga 4: Belopp, institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert Bilaga 5: Total exponering fördelat på olika exponeringsklasser PayEx Bilaga 6: Exponering fördelad på geografiska områden PayEx Sverige AB Bilaga 7: Exponeringars spridning per motpartsslag PayEx Bilaga 8: Förändringar i de specifika och allmänna kreditriskjusteringarna för osäkra fordringar under perioden Bilaga 9: Återstående löptid, fördelade på exponeringsklass PayEx Bilaga 10: Intecknade tillgångar 18 (30)

Bilaga 1 - Uppgifter kring kärnprimärkapital för PayEx 2016 (TSEK) 1 Emittent PayEx 2 Unik identifieringskod (t.ex. identifieringskod från Cusip, Isin eller Bloomberg för privata placeringar) 3 Reglerande lag(ar) för instrument Rättslig behandling 4 Övergångsbestämmelser enligt kapitalkravsförordningen 5 Bestämmelser enligt kapitalkravsförordningen efter övergångstiden 6 Godtagbara på individuell/grupp (undergruppsnivå)/individuell och grupp (undergrupps)nivå 7 Instrumenttyp (typer ska specificeras av varje jurisdiktion Belopp som redovisas i lagstadgat kapital (valutan i miljöer, enligt senaste 8 rapporteringsdatum) 9 Instrumentets nominella belopp 9a Emissionspris 9b Inlösenpris 10 Redovisningsklassificering 11 Ursprungligt emissionsdatum 12 Eviga eller tidsbestämda 13 Ursprunglig förfallodag 14 Emittentens inlösenrätt omfattas av krav på förhandstillstånd från tillsynsmyndighet 15 Valfritt inlösendatum, villkorade inlösendatum och inlösenbelopp 16 Efterföljande inlösendatum, i förekommande fall Kuponger/utdelningar 17 Fast eller rörlig utdelning/kupong 18 Kupongränta och eventuellt tillhörande index 19 Förekomst av utdelningsstopp 20a Helt skönmässigt, delvis skönmässigt eller obligatoriskt (i fråga om tidpunkt) 20b Helt skönmässigt, delvis skönmässigt eller obligatoriskt (i fråga om belopp) 21 Förekomst av step-up eller annat incitament för återlösen 22 Icke-kumulativa eller kumulativa 23 Konvertibla eller icke-konvertibla 24 Om konvertibla, konverteringstrigger(s) 25 Om konvertibla, helt eller delvis 26 Om konvertibla, omräkningskurs 27 om konvertibla, obligatorisk eller frivillig konvertering 28 Om konvertibla, ange typ av instrument som konverteringen görs till 29 Om konvertibla, ange emittent för det instrument som konverteringen görs till 30 Nedskrivningsdelar 31 Om nedskrivning, nedskrivningstrigger(s) 32 Om nedskrivning, fullständig eller delvis 33 om nedskrivning, permanent eller tillfällig 34 Om nedskrivningen är tillfällig, beskriv uppskrivningsmekanismen Position i prioriteringshierarkin för likvidation (ange typ av instrument som är direkt 35 högre i rangordning) 36 Delar från övergångsperioden som inte uppfyller kraven 37 Om ja, ange vilka delar som inte uppfyller kraven 19 (30)

Bilaga 2 - Uppgifter kring kärnprimärkapital för PayEx (TSEK) Kärnprimärkapital: Instrument och reserver (A) BELOPP PÅ UPPLYSNINGSDAGEN (B) FÖRORDNING (EU) nr 575/2013 ARTIKELHÄNVISNI NG 1 Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 50 000 26.1, 27, 28, 29, EBAförteckningen 26.3 Varav: Aktiekapital 50 000 EBAförteckningen 26.3 Varav: Överkursfond EBAförteckningen 26.3 2 Ej utdelade vinstmedel 262 294 26.1 c Ackumulerat annat totalresultat (och andra reserver, för 62 422 3 att inkludera orealiserade vinster och förluster enligt tillämpliga redovisningsstandarder) 26.1 3a Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse 26.1 f Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.3 4 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från kärnprimärkapitalet 486.2 Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018 483.2 5 5a Minoritetsintressen (tillåtet belopp i konsoliderat kärnprimärkapital) Årsresultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som har verifierats av personer som har en oberoende ställning 6 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 374 716 84, 479, 480 62 422 26.2 7 Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp) 34, 105 8 Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp) -70 843 9 Tomt fält i EU 10 11 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, utom sådana som uppstår till följd av temporära skillnader (netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp) Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster på kassaflödessäkringar 12 Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp 13 Eventuell ökning i eget kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar (negativt belopp) 36.1 b, 37, 472.4 36.1 c, 38, 472.5 33 a 36.1 d, 40, 159, 472.6 32.1 Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt 14 värde och som beror på ändringar av institutets egen 33 b kreditstatus 15 Förmånsbestämda pensionsplaner (negativt belopp) 36.1 e, 41, 472.7 16 Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument (negativt belopp) 36.1 f, 42, 472.8 (C) BELOPP SOM OMFATTAS AV BESTÄMMELSER OM BEHANDLING SOM TILLÄMPADES FÖRE FÖRORDNING (EU) nr 575/2013 ELLER FÖRESKRIVET RESTVÄRDE ENLIGT FÖRORDNING (EU) nr 757/2013 20 (30)

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den 17 finansiella sektorn med vilka institut har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara 18 korta positioner) (negativa belopp) Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta 19 positioner) (negativa belopp) 20 Tomt fält i EU 20a 20b 20c 20d 21 Exponeringsbelopp för följande poster som är kvalificerade för en riskvikt på 1 250 % när institutet väljer alternativet med avdrag Varav: kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn (negativt belopp) Varav: värdepapperiseringspositioner (negativt belopp) Varav: transaktioner utan samtidig motprestation (negativt belopp) Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter minskning för tillhörandeskatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp) 36.1 g, 44, 472.9 36.1 h, 43, 45, 46, 49.2, 49.3, 79, 472.10 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1-49.3, 79, 470, 472.11 36.1 k 36.1 k i, 89-91 36.1 k ii 243.1 b 244.1 b 258 36.1 k iii, 379.3 36.1 c, 38, 48.1 a, 470, 472.5 22 Belopp som överskrider tröskelvärdet på 15 % (negativt belopp) 48.1 varav: Institutets direkta och indirekta innehav av 23 kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella 36.1 i, 48.1 b, sektorn när institutet har en väsentlig investering i de 470, 472.11 enheterna 24 Tomt fält i EU 25 Varav: uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader 36.1 c, 38, 48.1 a, 470, 472.5 25a Förluster för innevarande räkenskapsår (negativt belopp) 36.1 a, 472.3 Förutsebara skatter som är relaterade till 25b 36.1 l kärnprimärkapitalposter (negativt belopp) 26 26a 26b 27 Lagstiftningsjusteringar som tillämpas på kärnprimärkapital med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftning före kapitaltäckningsförordningen Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster i enlighet med artiklarna 467 och 468 Varav: filter för orealiserad förlust 1 467 Varav: filter för orealiserad vinst 1 468 Belopp som ska dras av från eller läggas till kärnprimärkapital med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelserna före 481 kapitaltäckningsförordningen Varav: 481 Avdrag från kvalificerade primärkapitaltillskott som överskrider institutets primärkapitaltillskott (negativt belopp) 28 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -70 843 29 Kärnprimärkapital 303 873 Primärkapitaltilskott: Instrument 36.1 j 30 Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 51, 52 21 (30)

31 Varav: klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder 32 Varav: klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder 33 34 35 Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.4 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från primärkapitaltillskottet Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018 Kvalificerande primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott (inbegripet minoritetsintressen som inte tas med i rad 5) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som omfattas av utfasning 36 Primärkapitaltillskott före lagstiftningsjusteringar 0 Primärkapitaltillskott: lagstiftningsjusteringar 37 38 39 40 41 41a 41b 41c 42 Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna primärkapitaltillskottsinstument (negativt belopp) Innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvis ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) Direkta och indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp) Lagstiftningsjusteringar som tillämpas på primärkapitaltillskott med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftningen före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen) Restvärden som dras från primärkapitaltillskott med avseende på avdrag från kärnprimärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 472 i förordning (EU) nr 575/2013 Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. väsentliga delårsförluster netto, immateriella tillgångar, underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster osv. Restvärden som dras från primärkapitaltillskott med avseende på avdrag från supplementärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 475 i förordning (EU) nr 575/2013 Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av supplementärkapitalinstrument, direkta innehav av ickeväsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv. Belopp som ska dras av ifrån eller läggas till primärkapitaltillskott med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelserna före kapitaltäckningsförordningen Avdrag från kvalificerade supplementärkapitalinstrument som överskrider institutets supplementärkapital (negativt belopp) 486.3 483.3 85, 86, 480 486.3 52.1 b, 56 a, 57, 475.2 56 b, 58, 475.3 56 c, 59, 60, 79, 475.4 56 d, 59, 79, 475.4 472, 473.3 a, 472.4, 472.6, 472.8 a, 472.9, 472.10 a, 472.11 a 477, 477.3, 477.4 a 467, 468, 481 56 e 22 (30)

43 Summa lagstiftningsjusteringar av primärkapitaltillskott 0 44 Primärkapitaltillskott 0 45 Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + primärkapitaltillskott) Supplementärkapital: instrument och avsättningar 303 873 46 Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder 62, 63 47 Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.5 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från supplementärkapitalet Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018 486.4 483.4 Kvalificerande supplementärkapital som ingår i 48 konsoliderat supplementärkapital (inbegripet minoritetsintressen och primärkapitaltillskottsinstrument som inte tas med i rad 5 eller 34) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part 87, 88, 480 49 Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som omfattas av utfasning 486.4 50 Kreditriskjusteringar 62 c och d 51 Supplementärkapital före lagstiftningsjuteringar 0 Supplementärkapital: lagstiftningsjusteringar 52 53 Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån (negativt belopp) Innehav av supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp) 63.b i, 66 a, 67, 477,2 66 b, 68, 477.3 54 54a 54b 55 56 56a Direkta och indirekta innehav av supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) Varav nya innehav som inte omfattas av övergångsarrangemang Varav innehav som inte fanns före den 1 januari 2013 och som omfattas av övergångsarrangemang Institutets direkta och indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp) Lagstiftningsjusteringar som tillämpas på supplementärkapitaltillskott med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftningen före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen) Restvärden som dras från supplementärkapital med avseende på avdrag från kärnprimärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 472 i förordning (EU) nr 575/2013 Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. väsentliga delårsförluster netto, immateriella tillgångar, underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster osv. 66 c, 69, 70, 79, 477.4 66 d, 69, 79, 477.4 472, 472.3 a, 472.4, 472.6, 472.8, 472.9, 472.10 a, 472.11 a 23 (30)

56b 56c Restvärden som dras från supplementärkapital med avseende på avdrag från primärkapitaltillskott under övergångsperioden i enlighet med artikel 475 i förordning (EU) nr 575/2013 Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av primärkapialtillskottsinstrument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv. Belopp som ska dras av ifrån eller läggas till supplementärkapital med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelser som tillämpades före kapitaltäckningsförordningen 57 Summa lagstiftningsjusteringar av supplementärkapital 0 58 Supplementärkapital 0 59 Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital) 303 873 Riskvägda tillgångar med avseende på belopp som 1 746 736 omfattas av behandling som föreskrivs i de bestämmelser som tillämpades före kapitaltäckningsförordningen och överångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt 59a kapitaltäckningsförordningen) Varav:...poster som inte dragits av från kärnprimärkapital (restvärden enligt kapitaltäckningsförordning (EU) 575/213) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet netto efter minskning för tillhörande skatteskuld, indirekta innehav av eget kärnprimärkapital osv.) Varav:...poster som inte dragits av från primärkapitaltillskottsposter (restvärden enligt förordning (EU) nr 575/2013) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av supplementärkapitalinstrument, direkta innehav av ickeväsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.) Poster som inte dragits av från supplementärkapitalinstrument (restvärden enligt förordning (EU) nr 575/2013) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. indirekta innehav av egna supplementärkapitalinstrument, innehav av ickeväsentliga investeringar i kapital hos andra enheter i den finansiella sektorn, indirekta innehav av väsentliga investeringar i kapital hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.) 60 Totala riskvägda tillgångar 1 746 736 Kapitalrelationer och buffertar 61 Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 17,4% 62 Primärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 17,4% 63 Totalt kapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 17,4% Institutsspecifika buffertkrav (krav på kärnprimärkapital i enlighet med artikel 92.1 a plus krav på kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk kapitalbuffert, plus systemriskbuffert, plus buffert för 4,0% systemviktiga institut (buffert för globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut) uttryckt som en 64 procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet 65 Varav: krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5% 66 Varav: krav på kontracyklisk kapitalbuffert 1,5% 67 Varav: krav på systemriskbuffert 67a Varav: buffert för globalt systemviktigt institut eller för annat systemviktigt institut 475, 475.2 a, 475.3, 475.4 a 467, 468, 481 472, 472.5, 472.8 b, 472.10 b, 472.11 b 475, 475.2 b, 475.2 c, 475.4 b 477, 477.2 b, 477.2 c, 477.4 b 92.2 a, 465 92.2 b, 465 92.2 c Kapitalkravsdirektivet 128, 129, 140 Kapitalkravsdirektivet 131 24 (30)

68 Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 13,4% 69 [ej relevant i EU-förordningen] 70 [ej relevant i EU-förordningen] 71 [ej relevant i EU-förordningen] Kapitalrelationer och buffertar 72 73 Direkta och indirekta innehav av kapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) 74 Tomt fält i EU Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader (belopp under tröskelvärdet på 10 %, 75 netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) Tak som ska tillämpas på inkludering av avsättningar i supplementärkapitalet 76 77 78 79 Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av schablonmetoden (före tillämpning av taket) Tak för inkludering av kreditriskjusteringar i supplementärkapitalet enligt schablonmetoden Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av internmetoden (före tillämpningen av taket) Tak för inkludering av kreditriskexponeringar i supplementärkapitalet enligt internmetoden5 Kapitalkravsdirektivet 128 36.1 h, 45, 46, 472.10, 56 c, 59, 60, 475.4, 66 c, 69, 70, 477.4 36.1 i, 45, 48, 470, 472.11 36.1 c, 38, 48, 470, 472.5 Kapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang (får endast tillämpas mellan den 1 januari 2013 och den 1 januari 2022) 80 81 82 83 84 85 Nuvarande tak för kärnprimärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang Belopp som utesluts från kärnprimärkapital på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) Nuvarande tak för primärkapitaltillskottsinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang Belopp som utesluts från primärkapitaltillskott på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) Nuvarande tak för supplementärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang Belopp som utesluts från supplementärkapitalet på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar) 62 62 62 62 484.3, 486.2 och 486.5 484.3, 486.2 och 486.5 484.4, 486.3 och 486.5 484.4, 486.3 och 486.5 484.5, 486.4 och 486.5 484.5, 486.4 och 486.5 25 (30)

Bilaga 3 Geografisk fördelning av den kontracykliska kapitalbufferten Bilaga 4 Belopp, institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 26 (30)