Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader som ligger fel? Vem ska betala? Hur ska vi konstruera vägar och broar som kan stå emot mer regn? Vad ska vi odla? Och var? Vad händer med utbredningen av fästingar och mygg? Barkborrar? Hur ska ta hand om vår skog? 2
Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde. Norra hemisfären Södra hemisfären http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/ 3
2010 10 26 - Att hantera översvämningsproblematik Havsisens utbredning i september i Arktis http://nsidc.org/arcticseaicenews/ 4
Årsmedeltemperatur och Årsmedelnederbörd 1961-1990 Karta hämtad ur SNA Klimat, sjöar och vattendrag Karta från webbatlasen på www.sna.se 5
2010 09 21 - Att hantera översvämningsproblematik Vad menas med klimatanpassning? Klimatanpassning definieras som förändringar i respons på faktiska eller förväntade klimateffekter för att reducera skada Bild: Ingrid Gudmundsson, SMHI dra nytta av möjligheter Bild: SMHI och hantera konsekvenser Bild: Carin Nilsson, SMHI Källa: IPCC 6
2010 10 26 - Att hantera översvämningsproblematik Utsläppsscenarier Klimatförändringar enligt IPCC i norr Global inriktning Tonvikt på ekonomi A1 A2 Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson CO 2 ppm Regional inriktning B1 B2 Tonvikt på miljö 7
2010 10 26 - Att hantera översvämningsproblematik 8
Global klimatmodell 200 km -- 100 km Regional Modell ca 25 km Lokal skala 10 km punkt data 9
Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. 2071-2100 vs 1961-1990. A1B scenario 6 globala modeller 0 1 2 3 4 5 6 7 8 o C 10
Figuren visar hur ofta extremt varma temperaturer i genomsnitt kommer att inträffa enligt beräkningarna om hundra år under sommartid. I dagens klimat inträffar dessa extremtemperaturer vart 20 år. Källa: G. Nikulin et al, www.smhi.se 11
Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. 2071-2100 vs 1961-1990. A1B scenario 6 globala modeller 0 10 20 30 40 50 % 12
För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på: Extrem nederbörd och kortare period med snötäcke Antalet dagar med extrem dygnsnederbörd (mer än 10 mm i en ruta 50 x 50 km) beräknas kunna öka med cirka 8 dagar i Södra Götaland och längs västkusten 4 dagar längs östkusten 5 8 dagar i Norrlands inland och kustland 10 20 dagar i Norrlands fjälltrakter Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt att kunna bli omkring Bild: Carin Nilsson 20-40 dagar kortare i Götaland 60 80 dagar kortare i Svealand 70-100 dagar kortare i Norrland http://www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser 13
Förändrat hydrologiskt år SMHI 2010 14
Landhöjning i Sverige! 15
Havsvattenståndets förändring i centimeter för 14 mätstationer sedan 1886. Diagrammet är korrigerat för landhöjningen. 16
Beräknad höjning av havsvattenstånden från 1989-1999 års nivå fram till 2100 IPCC 2001 IPCC 2007 Delta-K. 2008 9-88 cm 18-59 cm 55-120 cm Vietnam Copenhagen Diagnosis NOAA 65 100 cm mer än 100 cm 3 4 fot (90 120 cm) Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år (1993-2003) mot 1,8 mm/år under 1961-2003 Bild: Martin Nilsson 17
Klimatinformation från SMHI 18
SMHIs varningstjänst Den viktigast uppgiften för SMHIs varningstjänst är Vädervarningarna. Vi informerar i första hand: Myndigheter Länsstyrelser och kommuner Vattenregleringsföretag Massmedia Allmänheten 20
Hydrologiska varningar Klass 1: Höga flöden eller höga vattenstånd, Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt högst vart annat år på en given plats. Klass 2: Mycket höga flöden eller mycket höga vattenstånd Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt högst var tionde år på en given plats. Klass 3: Extremt höga flöden eller extremt höga vattenstånd Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt högst var femtionde år på en given plats. Varning för Rikligt regn Klass 1: Rikligt regn, Det regnar mer än 35 mm på 12 h. Klass 2: Rikligt regn Det regnar mer än 70 mm på 24 h. 21
Vid hydrologiska varningar av klass 2 och 3 Meteorologisk, Hydrologisk eller Oceanografisk information ges ut. Föranleder en samverkanskonferens som MSB anordnar. Specialanpassade prognoser Ger beräkningar av flöde och/eller vattenstånd samt uppskattningar om kulmen. Beroende av lokala data Hydrolog på plats Hjälp till lokala staber med tolkning av varningar och prognoser. 22
Tidslinje Information och varningar 3 d 2 d 1 d Väderhändelse Meteorologisk/Hydrologisk/Oceanografisk Information Varningar Samverkanskonferenser 23
Information på www.smhi.se/hydprog Aktuella varningar och information. Sannolikhetsprognoser sannolikheten för att ett klass 1 flöde inträffar. Vattenföring och prognoser vattenföring med prognos på ett urval stationer runt om i landet. Vattenstånd i de stora sjöarna vattenstånd i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. Övrig information, statistik och hydrologisk data. 24
Varningstjänstens jour Vakthavande Meteorolog: TIB på SMHI. Nås via SOS-alarm Vakthavande Hydrolog: Beredskap alla dagar kl 07-20 Telefon: 011-495 80 20 E-post: hydprog@smhi.se 25
Tack! Carin.nilsson@smhi.se Pelle.boberg@smhi.se Tack! carin.nilsson@smhi.se katarina.noren@smhi.se 26
Högt Vattenstånd - Vattenstånd hav endast vid svenska kusten Benämning Väst och sydkusten Ostkusten utom Bottenvikskusten Bottenvikskusten Klass 1 0-24 h Högt vattenstånd >80 cm över medelvatten > 65 cm över medelvatten > 80cm över medelvatten Klass 2 0-24 h Mycket högt vattenstånd >120 cm över medelvatten >100 cm över medelvatten >120 cm över medelvatten Kriterier: Min area för varning 1000km² Sannolikhet >50%. 27
Data från isborrkärnor glaciala (kalla) och interglaciala (varma, grå fält) tidsperioder CO 2 CH 4 Tid (tusentals år före nutid) Atmosfärens koncentration av CO 2 och CH 4 år 2005 är betydligt högre än under de senaste 650 000 åren. Källa: presentation av R.K. Pachauri, IPCC Chair och Bubu Jallow, WG 1 Vice Chair, Nairobi, 6 February 2007, www.ipcc.ch 28
2010 10 26 - Att hantera översvämningsproblematik CO2 development 29