MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, LINKÖPING TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2012 SVENSK BIOGAS, LINKÖPING TEXTDEL

Miljörapport 2012 Linköping 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska Verken i Linköping AB. VD... Stellan Jacobsson Produktionschef... Malin Enockson Material & logistikansvarig... Marianne Slycke 1.2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Vid Linköping Biogas sker produktion av biogas genom att organiskt material bryts ned av mesofila mikroorganismer i en anaerob miljö. Figur 1 Översiktsbild över Linköpings Biogasanläggning Produktionen sker i tre parallella rötkammare. För att säkerställa att allt material uppfyller hygieniseringskrav från EU-förordning ABP 1069:2009 sker en satsvis hygienisering (minst 70 C, 1 h) innan inpumpning till rötkammare. Biogödseln som produceras i processen är certifierad enligt SPCR 120 och lagras i en biogödselbrunn på anläggningen i väntan på transport till kund.

Miljörapport 2012 Linköping 2 Figur 2 Översiktsbild av gassystemet på Linköpings biogasanläggning Rågasen som bildas i rötkammaren leds till gasreningsanläggningar och renas med hjälp av en recirkulerande vattenskrubberteknik (gasrening 3 och 4) och kemisk absorption (gasrening 5). Gasen renas från bland annat koldioxid och uppgraderas till fordonsgaskvalitet. 1.3 PÅVERKAN PÅ MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA Emissionsdeklaration Utsläpp till luft och vatten förekommer i verksamheten. En genomgång av NFS 2006:9 har gjorts. Utsläppsvärdena ligger under tröskelvärdena för en emissionsdeklaration. Utsläpp till luft Utsläpp till luft från anläggningen bedöms vara små. Ventilationsluft från processen leds ut till atmosfären först efter rening i kompostfilter. Exempel på luktande ämnen som reduceras i kompostfiltret är vätesulfid, dimetylsulfid, isopropantiol och etylmetylsulfid. En viss mängd metan passerar till atmosfären via kompostfiltret. Provtagning på luft från kompostfiltret samt metanslippsmätning för hela anläggningen är genomförda under 2011 enligt Avfall Sveriges frivilliga åtagande. Ventilationsluften från matavfallsanläggningen filtreras genom kolfilter innan det når atmosfären. Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten från anläggningen bedöms vara små. Kylvatten, vatten från gasreningen och kondensvatten från gassystemet leds via ett fördröjningsmagasin ut till krondike.

Miljörapport 2012 Linköping 3 Spolvatten från alla byggnader återgår till processen. I övrigt sker inga utsläpp till vatten. Allt dagvatten leds via ett tvåkammarbrunnssystem till ett nyrenoverat fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasinet kan vid behov stängas av för sanering. Transporter Till och från anläggningen sker cirka 30 st transporter per vardag. Energiförbrukning Alla maskiner inom anläggningen drivs av elektricitet. Uppvärmning sker med fjärrvärme. 2 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN 9 KAP. 6 Länsstyrelsens beslut, 2008-12-19 Dnr 551-1467-08 I beslutet föreskrevs att tillståndet omfattar produktion av biogas och biogödsel ur högst 100 000 ton råvara (substrat). Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Under 2012 behandlades 80 400 ton material. 3 ANDRA BESLUT, ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR Beslut Länsstyrelsens beslut, 2012-05-30, Dnr 551-3559-12 Beslut om slutgiltiga villkor efter prövotidsutredningen. Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Kontrollprogram och miljörapport upprättas efter de slutgiltiga villkoren 20-22. 4 ANDRA GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN 4.1 KONTROLLPROGRAM Nytt förslag till kontrollprogram överlämnat 2012-11-29 i samband med tillsynsbesöket. Det nya förslaget var uppdaterat med de nya villkoren. Kontrollprogrammet är inte godkänt av tillsynsmyndigheten. 5 TILLSYNSMYNDIGHET Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken är Bygg- och miljönämnden. 6 VERKSAMHETENS OMFATTNING, PRODUKTION Enligt tillståndet Faktisk produktion 2011 100 000 ton organiskt material får behandlas per år Behandling av 80 400 ton organiskt material (ej tillståndsreglerat) Produktion av 9,14 mnm 3 fordonsgas (ej tillståndsreglerat) Produktion av 84 200 ton biogödsel

Miljörapport 2012 Linköping 4 7 GÄLLANDE VILLKOR Länsstyrelsens beslut, 2008-05-28, Dnr 551-14351-2007 1 Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. 2 Verksamhetsområdet ska vara inhägnat. Anläggningen ska vara låst när den är obemannad. 3 Verksamhetsutövaren ska årligen undersöka och dokumentera möjligheterna att minska miljöpåverkan från de externa transporter som bolaget utför i egen regi eller upphandlar. Utredningen ska omfatta bland annat transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Resultat och slutsatser från utredningen ska redovisas i den årliga miljörapporten. 4 Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras väl uppmärkta och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras nederbördsskyddat och vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Förvaringen ska ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska föreningar ska förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska alltid förvaras inom invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningar ska dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10% av övrig lagrad volym. 5 Sådana råvaror (även kallade substrat) som uppfyller kraven i SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts certifieringsregler för biogödsel (SPCR 120) eller ändringar i denna och som finns omnämnda i bilaga 1a i ovannämnda certifieringsregler (eller motsvarande bilaga vid ändring i reglerna) samt etanol och glycerol, får efter kvalitetskontroll tas emot och behandlas vid anläggningen. 6 Andra råvaror (substrat) än de som är tillåtna enligt villkor 5, får endast tas emot och behandlas vid anläggningen efter godkännande från tillsynsmyndigheten. 7 Inkommande råvaror (substrat) ska vägas, klassificeras och journalföras. Redovisning av typ och mängd inkommande råvara (substrat) ska ske i den årliga miljörapporten. 8 Vid lossning av råvaror (substrat) ska portarna till mottagningshallen vara stängda. Infart och utfart ska ske via luftsluss eller genom att undertryck råder i mottagningshallen. Kommentar till hur villkoret uppfyllts Anläggningen är ursprungligen uppförd enligt ansökningshandlingarna och drevs under 2012 i huvudsak enligt dessa. Verksamhetsområdet är inhägnat och anläggningen är låst när den är obemannad. Bevakningsföretag ronderar anläggningen två gg/d. Redovisning av transporter, se bilaga 1. Kemiska produkter och farligt avfall förvaras i separata väl uppmärkta kärl i oljebod. Alla flytande kemikalier och farligt avfall förvaras invallat. Alla substrat som tas emot till anläggningen är godkända enligt SPCR 120. Substraten kvalitetssäkras genom stickprov. Inga anmälningar gjorda under 2012. Alla inkommande substrat vägs och registreras i ett vågsystem. Mängd och typ av substrat redovisas i kapitel 9 nedan. Under lossning råder undertryck i mottagningshallen. Portarna stängs automatiskt.

Miljörapport 2012 Linköping 5 9 Råvaror (substrat) ska tillföras bioreaktorerna på ett sådant sätt att en stabil process erhålls. 10 Lämpliga lagringsmöjligheter samt tillräcklig lagringskapacitet ska finnas för råvaror, (substrat) som inte lämpar sig att tillsättas processen omgående. I annat fall får dessa råvaror (substrat) inte tas emot. 11 Produktionen, råvaror (substrat) och rötrest ska uppfylla kraven i SPCR 120, eller ändringar i denna. Om någon sats av rötrest undantagsvis inte kan godkännas som biogödsel enligt SPCR 120 ska bolaget meddela tillsynsmyndigheten. Samråd med tillsynsmyndigheten angående hur rötresten i dessa fall kan användas ska ske. 12 Biogödsel och eventuell övrig rötrest ska hanteras och förvaras på sådant sätt att läckage och spill förhindras och så att olägenhet för människors hälsa och trevnad inte uppkommer. Vid transporter på allmänna vägar ska transportfordonen för biogödsel och eventuell övrig rötrest vara väl rengjorda från sådant material. 13 Förvaring och påfyllning av biogödsel och eventuell övrig rötrest vid den egna anläggningen ska ske under täckning som effektivt minskar lukt och ammoniakförluster. 14 Verksamheten ska bedrivas så att risk för smittspridning inte uppkommer. Eventuell lagring av råvaror (substrat) och biogödsel samt eventuell övrig rötrest ska ske sa att smitta eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer vid eventuella översvämningar i området. 15 Producerad gas som inte kan nyttiggöras ska facklas av på ett sådant sätt att emissionerna blir så låga som möjligt och ej ger upphov till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Facklan ska ha kapacitet att förbränna hela den producerade mängden gas. 16 Verksamheten ska bedrivas så att luktolägenhet förebyggs och begränsas. Om luktolägenhet ändå uppkommer från verksamheten ska åtgärder vidtas i syfte att minimera olägenheterna. 17 Den ekvivalenta ljudnivån från den samlade verksamheten får inte överskrida följande riktvärden, mätta som frifältsvärden vid bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap: De organiska syrorna har varierat en del under året, se kapitel 9 nedan. 577 ton järnklorid har doserats för att undvika luktstörningar från svavelföreningar. För de substrat som inte matas direkt in i processen finns separata lagringstankar. Produktion, substrat och rötrest uppfyller kraven i SPCR 120. Resultatet redovisas i kapitel 9 nedan. Biogödseln förvaras i en gödselbrunn. Lastning sker via en tratt med anslutning under svämmtäcket vilket minskar exponeringen för människan. Transportfordonen är väl rengjorda vid transport på allmän väg. Hexa-covers finns i biogödselbrunnen för att ett stabilt svämmtäcke ska bibehållas. Påfyllning av gödsel i brunnen sker under ytan. All lagring av råvaror och biogödsel sker på så sätt att eventuell översvämning av området inte påverkar smittspridningen. All överskottsgas under 2012 facklades av, ca 90 tnm 3 i en högtempererad fackla som ger fullständig förbränning. Under året har det inte förekommit några luktstörningar som har påverkat omgivningen. Källan till hög ljudnivå (kylfläktar RK 3) körs inte nattetid. Klockslag Evivalent ljudnivå Vardagar 07-18 50 db(a) Momentan ljudnivå

Miljörapport 2012 Linköping 6 Lör-,sön-, och helgdagar 07-18 45 db(a) Kvällar 18-22 45 db(a) Nattetid 22-07 40 db(a) 55 db(a) 18 Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sådant satt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Verksamhetsutövaren ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om verksamheten har givit upphov till föroreningar och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker. 19 Verksamheten ska kontrolleras enligt ett kontrollprogram. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod samt rutiner för kvalitetssäkring av råvara (substrat). Kontrollprogrammet ska även ange hur verksamhetsutövaren avser medverka till en miljömässig godtagbar hantering av biogödsel hos mottagare samt hur tillräckliga spridningsarealer för biogödseln kan säkerställas. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft eller vid den senaste tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. 20 Anläggningen ska utformas och verksamheten ska bedrivas så att metanutsläppen begränsas så lång möjligt. 21 Halten svavelväte (H 2 S) efter kolfiltret ska övervakas kontinuerligt. Halten H 2 S får inte överstiga 4 ppm. I det fall värdena överskrider ovanstående nivå ska bolaget, så snart överskridandet konstaterats, meddela tillsynsmyndigheten detta. Vidare ska bolaget inom en vecka redovisa för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits eller avses att vidtas så att villkoret kan innehållas. 22 I utgående processavloppsvatten får halten BOD 7 inte överstiga 10 mg/l och halten TOC får inte överstiga 50 mg/l. Kontroll ska ske genom mätning. Analyser ska ske i enlighet med Svensk Standard eller med jämförbar metod. I det fall värdena överskrider ovanstående nivåer ska bolaget, så snart överskridandet kommit till bolagets kännedom, meddela tillsynsmyndigheten detta. Vidare ska bolaget inom en vecka redovisa för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits eller avses att vidtas så att villkoret kan innehållas. Verksamheten fortgår. Kontrollprogram finns men är inte godkänt av tillsynsmyndigheten. Metanslippsmätning ej genomförd under 2012. Halten svavelväte har överskridits i december se kapitel 9 nedan. Vattenkvaliteten på utgående vatten framgår av kapitel 9 nedan. 8 UPPGIFTER FÖR ATT BEDÖMA EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Föreskrift SNFS 1990:14 Avloppsanläggningar SNFS 1994:2 Avloppsslam till jordbruk NFS 2001:11 Användning av organiska lösningsmedel NFS 2002:26 Förbränningsanläggningar >50 MW NFS 2002:28 Avfallsförbränning Kommentar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell

Miljörapport 2012 Linköping 7 9 RESULTAT AV MÄTNINGAR FÖR BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Biogödsel Månatliga samlingsprov på biogödseln analyseras med avseende på växtnäringsämnen och metaller specificerade i SPCR 120-regler. Biogödseln mellanlagras i anläggningens gödselbrunn vilket gör att månadsproduktionerna blandas. Leveranser till kund blir därför ett medelvärde av flera månaders produktion. Principen som används för att göra produktbladet för varje enskild kund är att för leveransmånaden göra en medelvärdesberäkning av de fyra föregående månadernas produktion. I tabellen nedan framgår exempel på de leveranser som gjorts under april, juli, september och december enligt ovanstående medelvärdesberäkningar. Biogödseln som levererats till kund uppfyller ställda miljökrav på tungmetaller, smittskydd och synliga föroreningar. Årsmedelvärden baserat på månadssamlingsprover, ses i tabell nedan. Parameter April Juli Sept Dec Årsmedelvärde Synliga föroreningar Gränsvärde SPCR 120 Enhet 0,08 0,15 0,42 0,40 0,31 0,5 % av TS Hg <0,03 0,03 0,04 0,05 0,04 1 mg/kg TS Cd 0,27 0,41 0,46 0,51 0,43 1 mg/kg TS Pb 2,52 5,3 6,6 9,4 6,5 100 mg/kg TS Cr 10,3 9,4 8,4 7,5 8,6 100 mg/kg TS Ni 14,0 8,2 5,9 6,9 8,8 50 mg/kg TS Cu 31,5 44,5 41,3 39,5 41,6 600 mg/kg TS Zn 191 196 175 148 174 800 mg/kg TS Tabell 1 Årsmedelvärden och exempel på månadssamlingsprover för analyser av biogödseln Mängden synliga föroreningar har ökat med införandet av matavfall som substrat. Åtgärder planeras för att sila rötresten före leverans till lantbrukarna. Vatten För att kontrollera det vatten som släpps ut från gasreningen gjordes analys på ett stickprov under 2012, se nedan. Datum, vecka Tot. Fosfor [mg/l] Tot. Kväve [mg/l] BOD 7 [mg/l] TOC [mg/l] 13 juni 0,025 15 10 7,8 Gränsvärde enligt villkor 22 10 50 Tabell 2 Analyserade värden på utgående vatten från gasreningen

Miljörapport 2012 Linköping 8 Substrat För att kunna styra processen analyseras inkommande substrat från hygieniseringstanken regelbundet en gång per vecka, ett resultat per kvartal ses nedan. Datum TS (%) VS (% av TS) Mars 15,6 92 Juni 12,7 91 September 12,2 90 December 13,7 92 Tabell 3 Analysvärden för inkommande substrat till rötkammare Fördelning mellan olika substrat som behandlats under 2012 ses i tabell nedan. Substrat Andel (%) Slakteri 27 Livsmedel 37 Alkohol 1 Drank 3 Fett 2 Glycerol 2 Matavfall 28 Tabell 4 Fördelning av olika substrat Process För att undvika driftstörningar analyseras halten organiska syror två gånger i veckan, resultat ses i diagram nedan. Figur 3 Organiska syror i respektive rötkammare (mm)

Miljörapport 2012 Linköping 9 Under årets första 8 månader har syrorna varit höga. Detta beror på att matavfallsanläggningen tagits i drift. Substratmixen har ändrats mycket med en inblandning på 28 % matavfall. Processen i rötkammarna är långsam och det tog ca 8 månader för den att anpassa sig efter de nya förutsättningarna. De högre halterna organiska syror bevakades och belastningen anpassades vid varje tillfälle. Halterna ledde inte till några driftstörningar. Under hösten stabiliserades värdena på en mer normal nivå. Luft I juni 2012 genomfördes provtagningar på luften från kompostfiltret med avseende på vätesulfid (H 2 S) och metan (CH 4 ). Metanhalten var 0 % och koncentrationen vätesulfid var 2 ppm. Mätvärdena är ett medelvärde av mätning på 3 ställen i kompostfiltret. Koncentrationen vätesulfid i inkommande luft till kompostfiltret var ca 25 ppm. Resultatet visar att kompostfiltret fungerar tillfredställande. Halten H2S i rågasen efter kolfiltret mäts online. Halten H2S får ej överstiga 4 ppm. Under hösten har en störning rapporterats till tillsynsmyndigheten, se diagram nedan. Figur 4 Halten H2S i rågasen efter kolfiltret 10 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH UNDERHÅLL Reservdelslagret är inventerat och anpassat för de nya anläggningsdelarna för att korta otillgängligheten vid haverier. Matavfallsanläggningen har förbättrats både vad det gäller drift och underhåll. Komponenter som krävt mycket underhåll har bytts ut och materialval har ändrats. Systematiskt förbättringsarbete bedrivs enligt Kaizen-metodiken. Ett stort antal förbättringar är genomförda under 2012.

Miljörapport 2012 Linköping 10 11 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR 2012-08-21 Rötkammare 3 överfylldes och rötkammarmaterial rann ut på toppen av kammaren. Störningen berodde på att utmatningspumpen hade havererat samtidigt som högnivålarmet på nivån var igensatt. Utpumpningspumpen reparerades och anläggningen sanerades. 2012-12-07 Svavelvätehalten ökade över 4 ppm i rågasen. Felsökning visade att det kom in höga svavelhalter i en glycerol. Järnkloriddoseringen ökades i RK 4 där problemen fanns och mängden inpumpad glycerol minskades. Kolet i kolfiltret byttes ut. Inga luktstörningar som påverkade omgivningen uppkom. 12 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Arbete med att hitta nya material med ett bättre gasutbyte än de vi har idag fortgår. Värmeåtervinning från gasrening 5 har tagits i drift. Värmeöverskottet används bland annat för att värma spädmedia i matavfallsanläggningen. 13 KEMISKA PRODUKTER SOM KAN MEDFÖRA RISKER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA En genomgång av de kemikalier som används i verksamheten är genomförd. När det påträffats kemikalier med samma användningsområde har den med minst påverkan på miljö och människa sparats och den andra tagits bort ur sortimentet. Vid genomgången noterades att inga kemikalier innehåller ämnen från PRIO-listan. Det används inte heller kemikalier med ämnen från kandidatlistan. Produkt Leverantör Enhet Årsförbrukning 2011 2012 Alifatnafta Alcro-Beckers AB/Alcro Färg l 2 4 Aspen 2t ASPEN PETROLEUM AB l 5 5 Aspen 4t ASPEN PETROLEUM AB l 30 89 CRC Industrial Degreaser aerosol CRC Industries Sweden AB l 4,5 4,5 CRC Lockspray - Låsspray CRC Industries Sweden AB ml 400 100 CRC Läcksökare Aerosol - AGAs CRC Industries Sweden AB l 1 DAX Handdesinfektion 60 IPA Opus Health Care AB l 0,1 1 Kemira BDP-822 (tidigare BDP-842) Kemira Kemi AB ton 442 577 Loctite 148 - Gas,olja och VVS-tätning Henkel Norden AB ml 50 Loctite 5926 Blue Henkel Norden AB ml 100 Loctite 7850 Henkel Norden AB ml 12 24 Natronlut 5-50% UNIVAR AB l 1500 OKQ8 Glykol (Koncentrerad) OK-Q8 AB l 1000 Q8 Mahler T SAE 15W-40 OK-Q8 AB l 200 200 Q8 Rembrandt EP 2 & 3 OK-Q8 AB ml 2940 3000 Q8 Rembrandt Moly S2 840 840 SYLOBEAD MS 514 Grace AB ml 2000 Tangit PVC-U Special-Lim Henkel Norden AB 375 145 Tangit rengöring PVC-U/C ABS Henkel Norden AB ml 500 Rocol RTD Liquid G.A. Lindberg AB 300 WD-40 Multispray Aerosol SEAB AB ml 2000 1600 Tabell 5 Kemikalieförbrukning 2012

Miljörapport 2012 Linköping 11 14 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA AVFALLSVOLYMER OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET Miljöfarligt avfall omhändertas av Tekniska Verken. Nedan ses avfallstyp och mängd som omhändertogs under 2010, 2011 och 2012. Avfallstyp Mängd (kg) 2010 Mängd (kg) 2011 Mängd (kg) 2012 Spillolja 205 473 Glykol 196 191 Färg, lim, sprayburk 11 17 140 Oljefilter 14 Elektronikskrot 314 1 129 Kalibreringsgas 6 Lysrör 40 Torkmedel Sylobead 689 1 368 Klass 3 30 16 Aktivt kol 2 940 3 760 Summa 1171 3 859 6 610 Tabell 6 Avfallsmängder Totala mängden farligt avfall har ökat med 71 % sedan 2011. Mängden farligt avfall varierar mycket från år till år beroende på hur många oljebyten och underhållsarbeten som sker i verksamheten. Under 2012 gjordes ett byte av kol i kolfiltret och ett byte av torkmedel i gastorkarna på gasrening 5. Inga specifika åtgärder har vidtagits under året för att minska mängden farligt avfall. Ökningen av elektronikskrot beror på att gammal utrustning har bytts ut. 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR OLÄGENHETER FÖR MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA Skyddsronder har genomförts två gånger under året. Inga allvarliga brister har upptäckts. Ett fördröjningsmagasin på dagvattnet har iordningställts. Magasinet kan stängas av och saneras vid behov. Detta för att minska miljöpåverkan vid driftstörningar. Anläggningen har asfalterats så att sanering och städning underlättas. 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR Den främsta positiva miljöpåverkan är produktionen av ett förnyelsebart fordonsbränsle. Varje kubikmeter såld fordonsgas reducerar mängden fossil koldioxid med ca 2,3 kg. Användningen av biogödsel istället för mineralgödsel reducerar oljeåtgången med 3,9 liter per ton biogödsel. Tillgodoräknad koldioxidbesparing var 31,7 kg CO 2 per ton biogödsel. Totalt är det en reduktion med 23 700 ton fossil CO 2 samt 328 m 3 olja.

Svensk Biogas Transportplan 2012 1 TRANSPORTPLAN 2012 BILAGA 1 TILL MILJÖRAPPORTEN 2012

Svensk Biogas Transportplan 2012 2 1 INLEDNING Generellt gäller att för biogas som drivmedel är CO 2 -belastningen noll. För CO 2 -beräkningar används kalkylmodellen på www.ntmcalc.se samt modellen för beräkning av hållbarhetskriterier. 2 PERSONTRANSPORTER Företaget har verksamhet i en region omfattande Linköping, Norrköping, Motala, Mjölby och Katrineholm. All personal är anställd i Linköping och utgår härifrån när åtgärder ska göras på de andra anläggningarna. 2.1 EGNA FORDON 2.1.1 DAGENS FORDONSINNEHAV I verksamheten finns fyra företagsbilar, 11 tjänstebilar och tre tjänstecyklar. Alla bilar drivs med biogas. Sammanställning av alla bilarna finns i dokumentet Transportuppföljning. Redovisning i bilaga 1. Transporterna motsvarar 2,85 ton CO 2 -eq under 2012. 2.1.2 DAGENS ARBETSSÄTT KRING EGNA FORDON Anskaffning av tjänstebilar sker enligt Riktlinjer för förmånsbilar inom Tekniska Verken. Användningen av förmånsbilar i tjänsten dokumenteras i körjournaler och sammanställs en gång per år. Mätarställningen hos företagsbilarna läses av en gång per år och dokumenteras i dokumentet Transportuppföljning. Då biogasbilar startar på bensin antas det motsvara 5 % av körsträckan. Det finns motorvärmaruttag på vissa parkeringsplatser för att minska bränsleförbrukning. 2.1.3 FRAMTIDENS FORDONSINNEHAV OCH ARBETSSÄTT KRING EGNA FORDON Verksamheten expanderar fortfarande men endast i närregionen. Tillgängligheten hos anläggningarna blir allt viktigare för att hålla en hög service grad för kunderna. Detta innebär att persontransporterna kommer att ligga på denna nivå i framtiden. Bilar med biogas som fordonsbränsle kommer även i fortsättningen vara det enda alternativet vid val av fordon till verksamheten. 2.2 INKÖPTA PERSONTRANSPORTER De flesta transporterna i den dagliga verksamheten sker med egna persontransporter. 2.2.1 DAGENS TRANSPORTINKÖP Inköp av transporter för personer följer Resereglementet (1865) samt Representations- och resepolicy (7029). Vi inköp ska alltid det mest ekonomiska och miljömässiga alternativet väljas. Resor med taxi, buss, hyrbil, tåg, och flyg redovisas i dokumentet Transportuppföljning. Redovisning i bilaga 2. Transporterna motsvarar 0 ton CO 2 -eq under 2012. Inköpta transporter har under 2012 endast skett med tåg. Detta är en minskning från 2011 med 5,9 ton.

Svensk Biogas Transportplan 2012 3 2.2.2 DAGENS ARBETE MED TRANSPORTINKÖP Resor dokumenteras med transportsätt och sträcka av bokande resebyrå. Detta sammanställs en gång per år av Miljö och kvalitetscoach i dokumentet Transportuppföljning. I första hand väljs tåg som transportmedel. Egna bilar i tjänsten begränsas då tillgången på företagsbilar och tjänstebilar är stor. Telefonkonferenser har använts i större utsträckning än tidigare. 2.2.3 FRAMTIDA TRANSPORTINKÖP OCH ARBETSSÄTT Transportinköpen kommer att minska då teknikutvecklingen med telefon- och videokonferenser utvecklas och blir mer lättillgänglig. 2.3 INDIREKTA PERSONTRANSPORTER 2.3.1 DAGENS INDIREKTA PERSONTRANSPORTER Anställdas resande till och från arbetet undersöks vart tredje år i en enkätundersökning där man svarar på frågorna: Färdmedel Medelsträcka Antalet resor ToR Uppgifterna sammanställs av Miljö- och kvalitetscoach i dokumentet Transportuppföljning. Nästa undersökning ska genomföras 2014. 2.3.2 DAGENS ARBETE MED INDIREKTA PERSONTRANSPORTER I företaget finns ett antal aktiviteter som bidrar till att de anställda kan resa miljövänligt. Erbjudande om tjänstebil, biogasbil Flextid, anpassning till kollektivtrafiken Företagsbilar tillgängliga, biogasbilar Hälsoprojekt som stimulerar fysisk aktivitet, cykla till jobbet Omklädningsmöjligheter 2.3.3 FRAMTIDA INDIREKTA PERSONTRANSPORTER OCH ARBETSSÄTT Resvaneundersökning kommer att fortsätta. Tillgängligheten till anläggningen i Linköping kommer att bli bättre genom ny på/avfart från E4:an och ny ringled runt stadskärnan.

Svensk Biogas Transportplan 2012 4 3 GODSTRANSPORTER 3.1 EGNA FORDON 3.1.1 DAGENS FORDONSINNEHAV Företaget leasar en lätt lastbil som drivs av biogas, beskrivning i dokumentet Transportuppföljning. Lastbilen används vid service och underhåll av anläggningarna för transport av reservdelar mm. Redovisning i bilaga 1. För att bedriva verksamheten i matavfallsanläggningen används en lastmaskin och två truckar. Dieselförbrukningen sammanställs en gång per år och koldioxidekvivalenterna beräknas i redovisningen för hållbarhetskriterierna. Transporterna motsvarar 15 ton CO 2 -eq under 2012. Detta är en stor ökning från 2011 då matavfallsanläggningen är ny. 3.1.2 DAGENS ARBETSSÄTT KRING EGNA FORDON Anskaffning av företagsbilar sker enligt Riktlinjer för förmånsbilar inom Tekniska Verken. Mätarställningen hos företagsbilarna läses av en gång per år och dokumenteras i dokumentet Transportuppföljning. Då biogasbilar startar på bensin antas det motsvara 5 % av körsträckan. Vid upphandling av ny lastmaskin ställdes miljökrav. 3.1.3 FRAMTIDA FORDONSINNEHAV OCH ARBETSSÄTT KRING EGNA FORDON Ny lastmaskin med större kapacitet kommer på plats under 2013. Utredning pågår för alternativt drivmedel för lastmaskiner och dieseltrucken t.ex. Ecopar eller biodiesel. 3.2 INKÖPTA GODSTRANSPORTER 3.2.1 DAGENS TRANSPORTINKÖP 3.2.1.1 TRANSPORT AV BIOGÖDSEL OCH SUBSTRAT Transporterna upphandlas med längre avtal, 3+1 år. Transporterna sker med tankbilar som kan lasta från 8 ton till 35 ton. Bilarna har miljöklass EURO 5 och drivs av RME alternativt biogas. Chaufförerna har gått utbildning i sparsam körning. Redovisning i bilaga 3. Transporterna av biogödsel motsvarar 10 982 ton CO 2 -eq under 2012. Detta motsvarar 0,13 ton CO 2 /ton biogödsel. Detta är en ökning med 84 % jämfört med 2011. Detta beror på att mängden biogödsel har ökat från 45 000 ton 2011 till 84 000 ton 2012. Avsättningsområdet för biogödsel har blivit större då volymerna ökat. Transporterna av substrat är oftast en indirekt transport, endast 841 ton sker med inköpta godstransporter. Transporterna av substrat motsvarar 8 ton CO 2 -eq under 2012 vilket är en minskning med 9 % sen 2011.

Svensk Biogas Transportplan 2012 5 3.2.1.2 TRANSPORT AV GASFLAK Till tankstationer som inte är ledningsbundna transporteras gas i speciellt utformade containerflak. Transporterna upphandlas med längre avtal, 3+1 år. Transporterna sker med lastväxlarbilar med släp. Bilarna har miljöklass EURO 5 och drivs av diesel. Chaufförerna har gått utbildning i sparsam körning. Redovisning i bilaga 3. Transporterna motsvarar 1 137 ton CO 2 -eq under 2012. Detta motsvarar 0,48 ton CO 2 /ton rengas. Detta är en minskning med 17 % jämfört med 2011. Detta beror på att tankstationerna i Örebro och Nyköping avyttrades under första halvåret 2011. Mängden gas som transporterats har ökat från 2,3 mnm 3 2011 till 3,3 mnm 3 2012. 3.2.2 DAGENS ARBETE MED TRANSPORTINKÖP Vid substrat/biogödseltransporter samordnas leveranserna så att returtransporter möjliggörs. Vid upphandling av transporter ställs krav enligt följande: Miljöklass Bränsletyp Lastningsmöjlighet Utbildning i sparsam körning Upphandling sker enligt LOU och i dagsläget är två transportörer kontrakterade. Transportören redovisar månadsvis körda km och bränsletyp. Sammanställning sker i dokumentet Transportuppföljning av Miljö- och kvalitetscoach och substrattransporterna redovisas i enlighet med Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel. 3.2.3 FRAMTIDA TRANSPORTINKÖP OCH ARBETSSÄTT Produktionen kommer att öka de närmaste åren och därmed även antalet transporter. Regionen för försäljning av biogödsel blir också större vilket ökar transportavstånden. Nya upphandlingar av transporter kommer att ske 2013. 3.3 INDIREKTA GODSTRANSPORTER 3.3.1 DAGENS INDIREKTA GODSTRANSPORTER De flesta substraten levereras fritt anläggningarna det vill säga kunden står för transporten. Redovisning i bilaga 4. Transporterna motsvarar 701 ton CO 2 -eq under 2012. Detta motsvarar 8,7 kg CO 2 /ton substrat. Detta är en ökning med 1,8 % jämfört med 2011. Mängden substrat som levererats till anläggningen har ökat från 49 000 ton 2011 till 80 000 ton 2012.

Svensk Biogas Transportplan 2012 6 3.3.2 DAGENS ARBETE MED INDIREKTA GODSTRANSPORTER Transportören redovisar årsvis körda km och bränsletyp. Sammanställning sker i dokumentet Transportuppföljning av Miljö- och kvalitetscoach och substrattransporterna redovisas i enlighet med Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel. 3.3.3 FRAMTIDA INDIREKTA GODSTRANSPORTER OCH ARBETSSÄTT Hållbarhetskriterierna kommer vara begränsande för hur långt man kan transportera inkommande substrat. Utvecklingen av tunga fordon går framåt och finns snart på marknaden. 4 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Transporterna motsvarade totalt 12 857 ton CO 2 -eq under 2012. Ökningen beror på att produktionen av biogas som fordonsbränsle har ökat. Under 2012 har 9,14 mnm 3 fordonsgas producerats på anläggningen och transporterna bidrar med 1,37 kg CO 2 /Nm 3 fordonsgas.

Sammanställning fordon för person- och godstransport i egen regi Transportplan Bilaga 1 Biogasbilar startar på bensin, nedan antas 5 % bensinförbrukning. Personbilar Reg.nr Typ Förare Årsmodell Bränsletyp Förbrukning (Nm 3 /mil) Mätarställning (km) 2012-12-31 Antal körda mil i tjänsten 2012 Bensin % av körsträckan CO 2 beräkning 2012 (kg) NTL 801 VW Touran 2011 Företagsbil Biogas 0,72 41 652 2 527 126 257 LFD 298 VW Touran 2011 Företagsbil Biogas 0,72 60 295 2 608 130 265 MHM 325 VW Touran 2012 Företagsbil Biogas 0,72 18 443 1 844 92 188 JYA 073 VW Caddy 2010 Företagsbil Biogas 0,88 55 065 2 674 134 273 VW Passat Stellan 2012 Förmånsbil Biogas 0,67 840 42 86 HTF VW Passat Malin 2012 Förmånsbil Biogas 0,67 860 43 88 RUF VW Passat Robert 2010 Förmånsbil Biogas 0,67 1 674 84 171 LLR 662 VW Passat Håkan 2010 Förmånsbil Biogas 0,67 2 550 128 261 WMY 211 VW Passat Carl-Johan 2010 Förmånsbil Biogas 0,67 604 30 61 LDG 102 VW Touran Kent 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 1 548 77 157 JST 090 VW Touran Cross Peter L 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 3 440 172 351 LUM 116 VW Touran Cross Helena 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 1 905 95 194 OXM 762 VW Touran Annelie 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 935 47 96 LFG 870 VW Touran Hans-Ove 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 985 49 100 LGJ 654 SAAB Dusan 2011 Förmånsbil Biogas 0,7 2 150 108 220 Bilar för godstransport CYR 125 VW Caravelle 2010 Företagsbil Biogas 1,12 26 048 843 42 86 Lastmaskin JCB Diesel 12 000 Truck Diesel 2 900 Truck med svingel El 0 Summa 17 754

Inköpta persontransporter Transportplan Bilaga 2 CO2-utsläppen enligt underlag från Resia. Flygresor Tågresor Flygsträcka Sträcka i km CO 2 -utsläpp (ton) Tågsträcka Sträcka i km CO 2 -utsläpp (ton) < 500 km Alla 3900 0 > 500 km Summa 0 0 Summa 3900 0 Bussresor Taxi/hyrbilresor Bussträcka, vart Sträcka i km CO 2 -utsläpp (ton) Bilsträcka, vart Sträcka i km CO 2 -utsläpp (ton) Summa 0 0 Summa 0 0 Sammanställning Resor Total sträcka CO 2 -utsläpp (ton) Flyg 0 0 Tåg 3 900 0 Buss 0 0 Taxi/hyrbil 0 0 Summa 3 900 0

Inköpta godstransporter 2012 Transportplan Bilaga 3 Underlag från redovisning enligt Hållbarhetskriterierna. Gasflakstransporter Månad 2012 Körsträcka ToR Producerad rengas Producerad rengas CO 2 -beräkning [km] [Nm 3 ] [ton] [km/nm 3 ] [ton] Januari 12 940 252 266 180 0,05 72 Februari 11 502 233 227 167 0,05 59 Mars 11 548 206 327 147 0,06 52 April 11 396 202 797 145 0,06 51 Maj 13 012 219 349 157 0,06 63 Juni 15 612 279 750 200 0,06 96 Juli 17 236 287 832 206 0,06 109 Augusti 17 236 291 754 208 0,06 110 September 18 044 359 046 256 0,05 142 Oktober 20 126 339 435 242 0,06 150 November 17 380 355 109 254 0,05 136 December 15 526 286 109 204 0,05 97 Summa 181 558 3 313 001 2 366 1 137 CO 2 /ton rengas 0,48 Biogödseltransporter Jämfört med 2011-17% 2012 Månad Körsträcka Mängd levererad biogödsel Antal transporter Medeltransport CO 2 -beräkning [km] [m 3 ] [st] [km/st] [ton] Januari 4 439 4 166 119 37 349 Februari 4 196 5 138 147 29 407 Mars 7 577 8 453 242 31 1 208 April 3 342 5 015 143 23 316 Maj 7 225 9 070 259 28 1 236 Juni 10 072 7 512 215 47 1 427 Juli 5 991 5 407 154 39 611 Augusti 4 405 7 162 205 22 595 September 4 960 6 445 184 27 603 Oktober 11 216 9 645 276 41 2 041 November 7 183 8 131 232 31 1 101 December 7 126 8 096 231 31 1 088 Summa 77 732 84 240 2 407 32 10 982 CO 2 /ton gödsel 0,13 Jämfört med 2011 84%

Substrattransporter Månad 2012 Körsträcka ToR Volym CO 2 -beräkning [km] [m 3 ] [km/m 3 ] [ton] Januari 1 030 75 14 0,7 Februari 1 030 74 14 0,7 Mars 1 030 79 13 0,8 April 1 030 69 15 0,7 Maj 824 64 13 0,5 Juni 1 236 77 16 0,9 Juli 1 030 64 16 0,6 Augusti 1 030 75 14 0,7 September 1 030 79 13 0,8 Oktober 824 53 16 0,4 November 1 030 78 13 0,8 December 824 54 15 0,4 Summa 11 948 841 14 8 CO 2 /ton 0,010 Jämfört med 2011-9%

Indirekta godstransporter 2012 Transportplan Bilaga 4 Underlag från redovisning enligt Hållbarhetskriterierna. Substrattyp Mängd Avstånd enkel Fordon Bränsletyp Returfrakt CO 2 - beräkning [ton] [km] [ton] Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 5813 502 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 119,1 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 3573 536 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 78,1 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 4928 500 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 100,5 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 1160 513 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 24,3 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 51 533 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 1,1 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 105 493 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 2,1 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 1535 97 Lastbil med släp Diesel, liter Nej 9,2 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 328 120 Lastbil med släp Diesel, liter Nej 2,4 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 2801 1 Lastbil utan släp Biogas, Nm3 Nej 0,1 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 1748 50 Lastbil med släp Diesel, liter Nej 5,4 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 18 144 Lastbil med släp Diesel, liter Nej 0,2 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 54 100 Lastbil utan släp Diesel, liter Nej 0,5 Källsorterat matavfall (kvarnat och spätt) 7250 188 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 83,8 Fettavskiljareslam och fett från restauranger och storkök 625 5 Tankbil utan släp Biogas, Nm3 Nej 0,1 Fettavskiljareslam och fett från restauranger och storkök 1176 50 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 3,6 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 714 0,5 Tankbil utan släp Biogas, Nm3 Nej 0,0 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 650 40 Tankbil utan släp Diesel, liter Nej 2,3 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 88 20 Tankbil utan släp Biogas, Nm3 Nej 0,1 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 534 5 Tankbil utan släp Biogas, Nm3 Nej 0,1 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 279 71 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 0,4 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 291 50 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 0,9 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 841 99 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 1,6 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 18791 3 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 3,5 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 322 188 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 3,7 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 182 3 Tankbil utan släp Diesel, liter Nej 0,0 Avfall från slakteri 974 70 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 4,2 Avfall från slakteri 2293 380 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 53,6 Avfall från slakteri 1147 96 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 6,8 Avfall från slakteri 13018 3 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 0,7 Avfall från slakteri 4133 400 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 101,7 Glycerol, oraffinerad 1540 930 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 88,1 Drank från etanoltillverkning 2349 50 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 2,2 Drank från etanoltillverkning 1085 35 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 0,7 Summa 80 396 701,1 CO 2 /ton 0,00872 Jämfört med 2011 1,8%