Visma Skatteprogram Skattenyheter Av Jan-Erik W Persson Undvik höjda avgifter för unga företagare under 2015 Är du företagare med aktiebolag och född senast under 1989? Då kan ditt aktiebolag tjäna tiotusentals kronor på att du tar ut resten av din planerade årslön under rätt period av 2015. Född 1989: Ta ut hela årslönen senast i april Fram till 30 april i år är arbetsgivaravgiften på lönen till den som är född 1989 bara 15,49 procent. Från 1 maj 2015 höjs arbetsgivaravgiften för 89-orna till 31,42 procent enligt ett riksdagsbeslut från 25 mars. Beslutet är en följd av att alliansens budget röstades igenom i december förra året. Höjningen blir cirka 16 procentenheter, dvs cirka 16 000 kr för varje 100 000 kr i årslön som kan rapporteras till Skatteverket senast i arbetsgivardeklarationen för april istället för senare under året. Om du väljer att redovisa en mycket stor lönesumma till den låga avgiftssatsen i en och samma månad är det klokt att göra en verklig utbetalning av nettolönen och inte enbart boka upp nettolönen som en skuld i bokföringen. Då behöver du inte få några problem med att Skatteverket ifrågasätter om lönen verkligen tas upp för rätt månad. Om bolaget har behov av likviditet är det inget som hindrar att du först betalar ut nettolönen och därefter låter bolaget låna tillbaka pengarna. Den avdragna skatten och arbetsgivaravgifterna på lönen kommer att belasta företagets skattekonto månaden efter löneutbetalningen, så dessa pengar måste betalas in till skattekontot, om det annars skulle uppstå ett underskott på kontot. Född 1990-1991: Ta ut hela årslönen senast i juli Hittills i år gäller att arbetsgivaravgiften för den som är född under 1990 eller 1991 är 15,49 procent. Detta har riksdagen inte ändrat på i sitt beslut från den 25 mars. Regeringen föreslår nu i sin vårändringsbudget att arbetsgivaravgifterna höjs från 1 augusti 2015 till 25,48 procent. Så hela årslönen för den här gruppen måste senast tas ut under juli månad om man ska vara helt säker på att enbart behöva betala arbetsgivaravgifter enligt den lägre avgiftssatsen. Född 1992 och senare: Ta ut hela årslönen under maj-juli För ungdomar födda 1992 och senare sänks arbetsgivaravgifterna från 15,49 till 10,21 procent från 1 maj 2015. Ändringen ingick också i riksdagsbeslutet som fattades den 25 mars. Regeringen föreslår nu i vårändringsbudgeten att avgifterna höjs till 25,48 procent från 1 augusti. För dessa företagare är det därför en fördel om hela årslönen för 2015 blir utbetald under perioden maj-juli månad.
Reglerna gäller alla anställda De olika avgiftsatserna under året gäller naturligtvis inte enbart för ungdomar som är företagare, utan för alla ungdomar. Så arbetsgivare som till anställda som är födda 1989 eller senare ska betala ut fordringar för övertid, semesterlöner etc eller kanske förskott på lön, kan ju överväga om sådana utbetalningar skulle kunna ske nu under våren och inte vänta till senare. Inte lika lätt att planera i näringsverksamhet Det är inte lika lätt att själv planera för vilken avgiftssats som ska användas vid beräkning av egenavgifter på ett överskott av aktiv näringsverksamhet för 2015. Enligt riksdagsbeslutet från 25 mars ska ett överskott av aktiv näringsverksamhet för år 2015 i normalfallet beläggas med de olika avgiftssatser som gäller under året, i förhållande till hur lång tid av året som de olika avgiftssatserna har gällt. Så blir det om inte den enskilde företagaren kan visa att beräkningen ska ske på annat sätt. Enligt riksdagsbeslutet från 25 mars gäller nya avgiftssatser från 1 maj 2015 även för egenavgifter. Dessutom föreslår regeringen i sin vårändringsbudget att även förändringar av egenavgifterna för unga ska göras från 1 augusti. Så här ser det ut för 2015: Beslutat för januari-april Beslutat för maj-juli Födda 1989 14,89 28,97 28,97 Födda 1990-1991 14,89 14,89 23,72 Födda 1992 eller senare 14,89 10,21 23,72 Regeringsförslag augusti-december På överskott mellan 40 001 och 200 000 kr i aktiv näringsverksamhet kan ovanstående avgifter sättas ned med maximalt 7,5 procentenheter. Även nedsättning vid verksamhet inom stödområdet förekommer. Hela ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska dock alltid betalas. Hittills beslutade egenavgifter för 2015 innebär att i de flesta fall gäller två olika avgiftssatser för ungdomar. 14,89 procent tas för alla ut som avgift på fyra tolftedelar av överskottet medan en annan avgift enligt gällande regler ska beräknas på åtta tolftedelar av överskottet, utom för de som är födda 1990-91. Så blir det om inte den enskilde begär och kan visa att beräkningen ska ske på annat sätt. Om den enskilde exempelvis visar att en större del än fyra tolftedelar av det totala överskottet intjänats före 1 maj 2015 så ska de gamla avgiftssatserna gälla för hela denna del av överskottet. Om regeringens förslag i vårändringsbudgeten går igenom riksdagen kommer tre olika avgiftssatser att gälla under 2015 för ungdomar födda 1992 eller senare. En fråga i det här sammanhanget som inte har behandlats närmare av vare sig regeringen eller riksdagen, det är vilken avgiftssats som ska användas på den del av överskottet för år 2015 som beror på en återföring av periodiseringsfond och/eller expansionsfond. Rimligen borde de avgiftssatser som gäller för januari kunna få användas på hela det beloppet om den enskilde begär det, eftersom överskott från fonderna har intjänats redan åren innan ändringar av avgiftssatserna infördes. Det krävs dock säkerligen att man gör en egen begäran i deklarationen för att Skatteverket ska överväga att beräkna egenavgifterna enligt de gamla avgiftssatserna på återförda fonder. 2
Skaffa dig en plan om expansionsfonden slopas Ta bort periodiseringsfond och expansionsfond i enskilda firmor och hos ägare av handelsbolag från 2016 och inför en företagsfond istället. Och tillåt inga nya insättningar på skogskonto och upphovsmannakonto. Det var några av de viktigaste förslagen som i höstas kom från den statliga Förenklingsutredningen och som just nu bereds på finansdepartementet. Men förslagen har mött en massiv kritik från i stort sett alla viktiga remissinstanser. Kritikerna underkänner framför allt de föreslagna formerna för avskaffandet av expansionsfonden liksom den kraftiga minskningen av skattekrediter för små företag som förändringarna skulle leda till samt förslaget att slopa skogskonto och upphovsmannakonto. Du som har en stor expansionsfond kan komma att förlora stora pengar om utredningens förslag genomförs. Meningen enligt utredningen är nämligen att expansionsfondskatten inte ska betalas tillbaka till företagaren som utlovats, utan bli kvar i statskassan. Samtidigt ska en mindre del av expansionsfonden inte behöva återföras till vanlig beskattning igen. Manövern leder till ett skatteuttag på 55 procent på berörda delar av expansionsfonden, utan att det ger någon form av sociala förmåner. Det leder till en jättelik överbeskattning för låginkomsttagare. Och till en riktigt dålig affär även för den som har en riktigt lönsam näringsverksamhet, eftersom väldigt få företagare brukar ta ut en inkomst som inte ger sociala förmåner i förhållande till inkomsten. Så nu är det dags för dig som sitter med stora skattekrediter i en expansionsfond att försöka skaffa dig en plan om expansionsfonden skulle slopas på det sätt som föreslagits. Och omöjligt är det säkert inte. Nuvarande regering vill ju gärna höja skatterna och här finns kanske chansen, även om utredningens förslag inte är det minsta populärt bland företagarna. Ombilda till aktiebolag Om utredningens förslag skulle genomföras som det ligger, finns det ändå möjlighet för många att undvika konfiskationen av de fordringar man har på staten i form av tidigare betald expansionsfondskatt. Den bästa lösningen är att lägga in hela näringsverksamheten i ett eget aktiebolag senast under året före det år då de nya reglerna införs. Då får hela expansionsfonden bokföras som beskattat kapital i aktiebolaget och kan sedan efterhand delas ut till 20 procent skatt till bolagets aktieägare. Den totala skatten inklusive tidigare betald expansionsfondskatt blir då cirka 37 procent och inte 55. Det är dock inte nödvändigt att redan nu bestämma sig för en sådan omvandling, även om nya regler skulle införas från 2016. Det kan vänta ända fram till slutet av december 2015, då man vet vad som blivit av utredningen och hur riksdagsbehandlingen av ett förslag från regeringen avlöpt. I deklarationen för år 2014 som görs nu under våren behöver inga särskilda åtgärder vidtas alls av den som har möjlighet att flytta hela sin näringsverksamhet till ett aktiebolag. Man kan vid deklarationen för 2014 sätta av mer till expansionsfonden enligt sin gamla vanliga strategi och hoppas att de dåliga förslagen från utredningen slängs i papperskorgen och aldrig genomförs. Men skulle hela utredningens förslag trots allt genomföras från 2016 finns tid i december 2015 att både skaffa sig ett aktiebolag, om ett sådant inte redan ägs av familjen, och att genomföra överföringen. 3
Byt löneinkomst mot näringsinkomst Att flytta in näringsverksamheten i ett aktiebolag passar dock inte alla. Det är bara under förutsättning att samtliga realtillgångar som finns i näringsverksamheten överförs till aktiebolaget, som expansionsfonden får flyttas med och bokföras som beskattat kapital i aktiebolaget. Och många som t ex äger näringsfastigheter, vare sig kanske får eller vill, överföra fastigheten till ett aktiebolag. En annan lösning för att undvika konfiskation av expansionsfonden om utredningens förslag genomförs, är då att försöka upplösa expansionsfonden fortast möjligt och deklarera ett överskott av näringsverksamheten upp till gränsen för statlig skatt. Detta är extra lämpligt för den grupp av företagare som både driver ett aktiebolag och en näringsverksamhet och som brukar ta ut lön från aktiebolaget och sätta av vinster i näringsverksamheten till expansionsfond. I så fall kan det vara dags att byta strategi, dvs sluta med löneuttag, även om löneutrymmet i aktiebolaget därmed minskar, och istället börja deklarera inkomst av näringsverksamhet. Ett sådant strategival förutsätter att man snarast upphör med löneuttagen och helst inte deklarerar någon lön alls från aktiebolaget. Ompröva gamla avsättningar till expansionsfond En ytterligare möjlighet att minska en befintlig expansionsfond för den som inte kan flytta alla tillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag, det är att begära omprövning av upp till fem år gamla deklarationer för näringsverksamheten och retroaktivt begära att avsättningarna till expansionsfond minskas och att den fullbeskattade inkomsten för de gamla åren ska vara större än som tidigare deklarerats. En sådan lösning kan användas av den som under de senare åren gjort upprepade avsättningar till expansionsfond och samtidigt har deklarerat en inkomst av tjänst som ligger under brytpunkten för statlig skatt. Den som har redovisat sparad positiv räntefördelning i den senaste deklarationen kan dessutom begära omprövning av gamla deklarationer och då begära att inkomsten av räntefördelning ökas samtidigt som gamla avsättningar till expansionsfond minskas. Detta slag av omprövning måste begäras före utgången av sjätte året efter det inkomstår för vilket du vill ändra din deklaration i efterhand. Det är alltså före utgången av år 2015 möjligt att begära omprövning av deklarationerna som lämnats för inkomståren 2009-2014. Du kan använda Skatteverkets blankett 6891 eller skriva ett eget brev med dina yrkanden för omprövningen. Ofta kan det vara lämpligt att konsultera en skatteexpert inför en större begäran om omprövning, så att alla aspekter blir belysta innan en begäran om omprövning sker. Försök få 100 000 kr i arbetsinkomst från firman om du är 66+ Om du driver aktiv näringsverksamhet i en firma eller ett handelsbolag och fyllde minst 66 år under 2014 blir det särskilt låg skatt om du deklarerar ett överskott för 2014 på upp till 100 000 kr. Skatten på en sådan inkomst blir i regel högst cirka 15 procent. För att skatten ska bli så låg för den som är 66+ krävs dock att den totala årsinkomsten av arbetsinkomster + pension under 2014 inte är större än 460 800 kr. På tjänsteinkomster över den gränsen blir det annars även en statlig skatt med 20-25 procent av arbetsinkomsten. 4
De sociala avgifterna på arbetsinkomster under 2014 till dig som är född 1938-48 är bara 10,21 procent i pensionsavgift och den utgiften får du tillbaka i form av höjd pension. Man brukar lite grovt räkna med att den som är 66+ höjer sin pension med en tusenlapp om året livet ut, för varje nytt år som man får 100 000 i arbetsinkomst. Inga sociala avgifter tas för 2014 ut för personer födda 1937 och tidigare men de får å andra sidan ingen höjd pension för sin arbetsinkomst. Under 2014 ges jobbskatteavdrag till den som är 66+ med 20 procent av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr och med 5 procent av arbetsinkomsten mellan 100 000 kr och 300 000 kr. Det totala jobbskatteavdraget för denna grupp kan alltså uppgå till maximalt 30 000 kr under 2014. Samma jobbskatteavdrag gäller även under 2015. När ska du ta ut årslönen om du är 66+? Är du företagare med aktiebolag och fyller minst 66 år under år 2015 verkar du få slippa en ny löneskatt, i varje fall under år 2015. Regeringen har inget sådant skatteförslag i sin vårändringsbudget, men kan säkert återkomma med ett sådant förslag i budgeten för år 2016. Nu bör det dock vara klart att arbetsgivaravgifterna blir 10,21 procent på hela årslönen för 2015, oavsett när under året som löneutbetalningarna sker. Byt till en karensdag i sjukförsäkringen Om du har din huvudinkomst från en enskild firma eller ett handelsbolag är det viktigt att du skyddar dig mot större inkomstbortfall vid sjukdom genom att bara ha en enda karensdag i sjukförsäkringen hos Försäkringskassan. Kortaste möjliga karens ger bäst trygghet för alla egenföretagare och kostar inte mycket. Ungefär 3 000 kr om året betalar du för att ha den kortaste karensen istället för den längsta på 90 dagar om du har högsta möjliga sjukpenning. På det kan du tjäna tiotusentals kronor vid en längre sjukdom. Så se snarast till att anmäla en karensdag, framför allt om du har din näringsinkomst som den huvudsakliga årsinkomsten. Är firman eller handelsbolaget en sidoinkomst samtidigt som du har en heltidsanställning kanske du kan resonera annorlunda. Men då brukar de deklarerade näringsinkomsterna oftast vara rätt små och då spelar det inte särskilt stor roll vilken karenstid du väljer. 54-åringar har extra bråttom Tyvärr är det inte möjligt för den som fyllt 55 år att minska sin karenstid överhuvudtaget. Detta har riksdagen inte tillåtit, antagligen eftersom risken för sjukskrivningar ökar med högre ålder. Politikerna vill helt enkelt spara pengar. Den som idag har anmält fler karensdagar än en enda och närmar sig 55-årsdagen måste därför skynda sig att byta till en karensdag innan det är för sent. Alla borde byta till kortaste karensen Idag har många egenföretagare sju karensdagar i sjukförsäkringen, vilket var den lägsta möjliga karenstiden fram tills för något år sedan när reglerna ändrades. Att byta till en karensdag istället för sju kostar bara maximalt 4-500 kr i ökad kostnad på ett år. För de flesta betydligt mindre. Och den kostnaden tjänar du in redan om du får ersättning för en enda sjukdag under året. 5
Även om du byter till en lägre karenstid, så gäller den kortare karenstiden inte för sjukdomar som du redan varit sjukskriven för under de senaste två åren före bytet. Försök därför anmäla bytet när du inte varit sjukskriven alls under de senaste två åren. Byte av karenstid ska anmälas till Försäkringskassan. Det går att skriva ett vanligt brev till Försäkringskassan och anmäla ändrad karenstid, men kassan vill helst att man använder deras nya blankett för en sådan anmälan. Den nya blanketten hittar du på Försäkringskassans hemsida. Kolla att skatten räcker till rot- och rut-avdraget Om du under 2014 haft stora rot- eller rut-avdrag och har en relativt låg inkomst får du se upp så att skatten på dina inkomster räcker till alla skattereduktioner. Annars kan du få betala tillbaka en del av redan mottagna skattereduktioner. Du räknar enklet på saken i skatteplaneringen Visma Skatt. Mata in uppgifter om alla dina inkomster och dina underlag för skattereduktioner. Skulle skatten på dina inkomster vara lägre än skattereduktionerna kommer programmets inbyggda råd ge dig tips om hur du kan försöka utnyttja dina skattereduktioner bättre. Skattereduktionerna måste nämligen utnyttjas i den nu aktuella deklarationen och kan inte sparas till ett senare år. Tips som programmet brukar ge är att du försöker återföra uppskov med beskattningen av vinster som du kan ha fått vid bostadsförsäljningar eller aktieförsäljningar eller försöka flytta över ränteavdrag till andra personer inom familjen. Den som är företagare med firma eller handelsbolag kan återföra tidigare gjorda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond och minska årets avdrag för sådana fonder i företagets deklaration till ett minimum. Renovera huset redan i år I förra årets budgetförslag ville den röd-gröna regeringen halvera rut-avdraget från 2015, men det röstades ned av Sverigedemokraterna. Nu planerar regeringen att ändra rot-avdraget och då sänka skattereduktionen från 50 till 30 procent ifrån år 2016. Detta lär de få igenom eftersom alliansen lovat att inte rösta emot regeringens budget. Den som funderar på större renoveringar hemma bör alltså satsa på att göra dessa redan i år. Med två ägare till småhuset blir maximal skattereduktion 100 000 kr under 2015 när arbetskostnaden är 200 000 kr. Från 2016 skulle maximalt rot-avdrag bli 60 000 kr för samma jobb om de rödgröna får igenom den försämring som det pratas om idag. 6