Mars 2009 nr. 55 Lätt motorbyte: Einar Edland och Claes Bjurå monterar en ny Rotax 912 ULS i SE-YLS.
Som att åka skridskor lär flygaren i Taylorcraften ha sagt till kompisarna på Kenmore Air Harbor efter den här islandningen någon gång på 1950-talet. Mitt besök på Kenmore-basen för femton år sedan, för att göra reportage till MACH 58, är nog det roligaste jobb jag haft. Och det måste ha varit som en konsekvens av detta att mina tvivel på sjöflyg för egen del började luckras upp. Till saken hör att när sagda tidning drog igång 1980, med undertecknad i medarbetarstaben, snackades det rätt mycket om sjöflyg på redaktionen. En av grundarna, som var kapten i Linjeflyg, hade nämligen just varit med och startat ett litet sjöflygkollektiv. Bestående av idel trafikflygare, samlade runt en ny och fräsch Maule på flottörer, parkerad någonstans i Mälaren. -- Vad häftigt, sa vi andra med en mun. När får vi åka med? Jodå, det skulle kunna bli när som helst. Man måste bara reparera flottören efter ett litet missöde vid en brygga först. Sedan var det visst stabben som skadats av en badstege. Därefter vingen som fått sig en törn mot ett träd. Tiden gick. Tjatet att få åka med övergick i gliringar. Sen var det något större haveri som kom emellan. Och så vidare. -- Tänk att ett gäng yrkesflygare, som spakade F28 och DC9 dagarna i ända, inte gör bättre ifrån sig med sin egen sjökärra, tänkte vi högt. Men i det tysta grodde tvivlet. Kanske är det just så svårt att vara flera om något så speciellt som ett flygplan på vattnet? När UL-klubben hemmavid började surra om sjöflyg för tiotalet år sedan ställde sig därför undertecknad på de många reservanternas sida. Entusiasterna fick vackert öppna eget. Det blev en klubb i klubben som administrerade en flottörkärra med sju andelsägare. Två hela säsonger fick de ha allt kul för sig själva. Sedan var vi klentrogna överbevisade. Idag har vårat gäng två riktiga klubbkärror på tofflor. Som flyger till låg timkostnad, med hög tillgänglighet, och drar till sig ett betydande intresse för att utbilda sig till fritidspilot, såväl på land som på sjö. Nog om det lättaste sjöflyget i den här spalten, för den här gången. Tidningen Sjöflyg är till för utövare och entusiaster i alla viktklasser. Det största och häftigaste sjöflyget må vara några få förunnat att vara skeppare på, men är desto roligare för alla oss andra att läsa om. Detta, kära läsare, hoppas jag ska avspeglas i kommande nummer av tidningen, som redigeras av texter, bilder och annonser som ni själva skickar in. Ös på bara! Håkan Ahlström, redaktör 2
Årsmöte Medlemmarna i Svenska Sjöflygföreningen kallas härmed till stadgeenligt årsmöte: Lördag 27 juni 2009 (mötestid klockan 11:00) Plats: Stora Blåsjön, norra stranden Motioner ska vara ordföranden tillhanda senast den 27 maj. I samband med mötet har vi traditionsenligt fly-in och sjöflygträff. Kalendern: 13-14 mars SSA/QBE Sjöflygsäkerhetsmöte/Ålandskryssning 21-26 april Sun n Fun i Lakeland, Florida 22-25 maj Waterways Ireland Seaplane fly-in, Nordirland (se artikel) 5-7 juni EAA s huvudfly-in i Norrköping/Kungsängen 26-28 juni Sjöflygträff med Årsmöte i Stora Blåsjön 11 juli Preliminärt: Sommarträff i Borgvik vid Vänern nära Karlstad, info genom Tony Axelsson, honda900@live.se 7-9 augusti Kräftstjärtsvängen, Siljansnäs 29-30 augusti Baldersnäs? Stället byter ev. ägare ------------------------------------------------------ SJÖFLYG ges ut av SVENSKA SJÖFLYGFÖRENINGEN, SSA (ISSN 1650-741X) Ansvarig utgivare: Ordf. Kjell Sandberg, Kungshäll, 179 97 FÄRENTUNA. Redaktör: Håkan Ahlström, Ångermannagatan 85, 162 64 Vällingby hakan.ahlstrom@mach-flyg.com Tel: 08-37 86 26 Mobil: 070-4824564 Skicka helst material till SJÖFLYG via e-post. Tidningen redigeras i programmet Word, texten i Times New Roman storlek 14 punkter. Web-redaktör: Johnny Pettersson, Vålbergsvägen 49, 175 69 Järfälla johnny.pettersson@gmail.com Tel: 08-897476 Mobil: 0707668095 Medlemsregistrator: Tomas Ödman, Vägsjöfors Gg-gård, 685 94 Torsby Tel. 0560-310 30 Mobil: 070-345 23 96 E-mail: todman@me.com 3
Sjöflygplan kan haverera! Det flygförsäkringsprogram som QBE lanserade för erfarna sjöflygare våren 2005 har efter 3 skadefria år drabbats av ett haveri. Onödigt givetvis. En landning i redan beprövade fjällfiskevatten i fint väder på grunt vatten resulterade i en rundslagning över en grund sandbank. Cessnan en 150, blev konstruktiv totalförlust och lyftes ut till Voggatjolme med helikopter. Jag hoppas att vi i nästa nummer av Sjöflyg får höra pilotens överväganden och erfarenheter. Sjöflygprogrammet för SSAs medlemmar visar trots detta fortsatt positivt resultat och är som jag förstår uppskattat av sjöflygplansägare eftersom det har reducerat försäkringskostnaden avsevärt för de som har tillräckligt många timmar bakom spakarna och därigenom kvalificerat sig. Med rimliga premiekostnader ger vi behövliga besparingar till erfarna piloter. Genom bränsleskatten har det ändå blivit dyrare att flyga vilket lätt kan resultera i mindre övning och förre flygningar. För att stimulera till flygsäkerhetsdebatt skänker QBE även detta år en grundplåt till SSA som kommer att användas till sjöflygsäkerhetshöjande information. Mer om detta på annan plats i denna tidning. Stämningsbild från sjön Grangen i fjällen nordost om Gäddede. Regnet kom efter landning. Foto Kjell Sandberg Inför nästa flygsäsong kommer QBE att redan i försäkringshandlingarna som skickas ut i april rekommendera alla sjöflygare att vid sjösättning och första flygningarna diskutera igenom sin planering och etablera en säkerhetsattityd till sjöflygandet med sin flyglärare för att mentalt förbereda sig för sjöflygsäsongen.. QBE kommer också att kontakta flyglärare med information. De som flyger mycket också med landflygplan och redan har själva flygandet i hjärnan kommer att få en speciell sjöbriefing medan den som endast sjöflyger får en briefing också för flygplanshandhavande. Avsikten är att förmedla den njutning som en väl genomförd flygupplevelse kan ge, att ta risker bara när de är övervägda och kalkylerade. Att definiera personliga Go and No Go situationer och att analysera sitt eget beteende vid spakarna. QBE har under 2008 undvikit att försäkra nya UL sjöflygplan. Detta beror på att regelverket för utbildning skiljer sig från PPL/CPL utbildning bland annat genom att inte kräva utomstående kontrollant vid uppflygningen. En sådan kontrollant prövar inte bara piloten utan också kvaliteten på utbildningen och indirekt flygläraren. 4
Att UL-certifikatet gäller utan PPL/CPLs restriktioner vid förnyelse är heller ingen säkerhetsfördel. Dessutom är maskinerna lätta, i regel maximalt lastade men ofta med goda prestanda. QBE kommer att för UL införa krav på PC med utvalda flyglärare som får ge sina personliga omdömen för respektive pilot för att försäkring ska offereras. Tre häckande fåglar, C206, C180 och C172, vid Cessnornas hemliga häckningsplats i Mavasjaure en sen kväll i juli förra året För flygklubbar med många piloter kommer speciella krav att införas för att säkerställa att piloternas attityd, flygtrim och omdöme är åt det kloka hållet. Vi närmar oss det förfarande med flygförsäkring som tillämpas i många länder framför allt i USA med speciella försäkringskrav utöver de av myndigheterna föreskrivna. Jag hoppas att SSA s medlemmar ser det positiva i detta och hjälper till att arbeta för ett säkrare sjöflygande. Med detta sagt önskar jag från QBEs sida en ny härlig flygsäsong med trevliga upplevelser i vårt vackra land. Stig Aggevall För QBE Flygförsäkring I väntan på islossning Denna ovanligt snörika och kalla vinter här i mitten av Sverige, kylan och snön har fortfarande greppet. Men nu har det vänt, dagarna blir längre och längre och det är bara några månader kvar tills isen har tinat.. Sjöflygkänslorna börja svalla, har man ej kollat vad som skall åtgärdas inför kommande sjöflygsäsong så är det verkligen dags. I vinter har jag ej haft tid att skifta till skidor, utan cubben står i hangaren på flottörer och bara väntar på öppet vatten, i våra trakter brukar isen vara borta runt 10 maj, men de senaste vintrarna har isen gått bort tidigare, i år tror jag att 10 maj är rimligt. Som vanlig har man ju tankarna på sommarens flygverksamhet, och man hoppas att det blir en fin flygsäsong med bra väder, mycket flyga och många trevliga flygsammankomster, 5
framför allt att få träffa så många flygarvänner som möjligt i en härlig svensk natur. Turerna till hangaren blir tätare ju närmare istiden går mot sitt slut, men i dag känns det som vi går mot en ny istid, det är nästintill en meter snö och 22 grader kallt, den temperaturen har det varit ofta denna vinter, som kallast har det varit 33 grader åt minushållet. Passar på att fotografera hangaren och innehåll med hälsningar till alla flygarvänner med förväntansfullt hopp om att det kommer en sommar efter detta. Östen Lindgren Det gäller att i alla sammanhang bevaka flygets intressen Just nu pågår planer för utbyggnaden av hamnen i Nynäshamn, berättar Lars-Åke Starck i ett mejl till SSA daterat 17 februari 2009. Även gästhamnen är på tapeten vilket rör småbåtarna, men som jag ser det även sjöflyget. Kommunalrådet och jag har vid flera tillfällen diskuterat sjöflygets behov av service, tankmöjligheter m.m. Min artikel till Nynäshamnsposten hade jag glömt...men den kom i dagens tidning. Så här lyder texten i artikeln: Nynäshamn kan bli en intressant hamn för sjöflygplan inom EU, men även för gästande flygplan från världens övriga hörn. Sjöflygplan är efter landning på vatten enligt sjölagen att anse som båt och maskindrivet fartyg på väg. Sjöflygplan, stora och små, kan således i likhet med övriga båtar angöra gästhamnen i Nynäshamn. Om Nynäshamn skulle bli en intressant hamn för svenska och utländska sjöflygplan väntar utvecklingsmöjligheter, fler infrastruktursatsningar och fler arbetstillfällen. I Kanada och Australien har sjöflygplan blivit det naturliga alternativet till betydligt dyrare helikoptrar, och i Kenmore Air Harbour i USA finns fler stora nyttoflygplan än båtar. I TV-serien Flying doctors används flygplan (ej dyra helikoptrar) för effektiva sjukvårdsinsatser och transporter från avlägsna platser. Motsvarande flygplanstyp skulle som sjöflygplan kunna bli ett kostnadseffektivt komplement till dagens insatser bland skärgårdens befolkade öar. Beträffande småflygplan flyger de flesta idag på ett alkylatbaserat miljöbränsle som är 30 gånger renare än 95 oktan blyfri bilbensin, och dagens miljökrav har redan resulterat i tystare motorer och taktiskt handhavande i samband med start och landning. Lars-Åke Starck Sjöpilot, medlem av SSA, EAA Fd projektledare i KBV flygplansprojekt 6
Waterways Ireland Seaplane Fly-in! Det finns massor av vatten på Irland, och det mesta är öppet för sjöflyg, lovar arrangörerna av detta exotiska fly-in. Så här inleds deras inbjudan: This new and exciting event is being held on Lough Erne in County Fermanagh Northern Ireland. Ireland has over 500 sq miles of open waters, the majority open to seaplanes. The Lough Erne water system is 300 sq miles and has a seaplane heritage with both the Catalina s and Sunderland s being based here during World War 2 and was once described by a Canadian pilot as being one of the most beautiful runways in the world. Programmet spänner over fyra dagar, 22-25 maj 2009: Friday 22 nd May Arrivals. Seaplane Pilots cruise around Lough Erne to Castle Crom with meal aboard. Saturday 23 rd May.-- Fly out to Lough Ramor in Virginia, County Cavan for lunch. Afternoon flight into Enniskillen town centre for seaplane show at the Royal National Lifeboats Institution (RNLI) fund raising event. The Amphibious Flying Club flyger Maule M7 Sunday 24 th May -- Main event with land and water based activities, beach side barbeque. Monday 25 th May Flight along the Donegal corridor, lunch at Harvey s Point, Lough Eske. Låter det oemotståndligt? Skynda då att kontakta info@the-amphib-flyingclub.co.uk för anmälan och www.sharevillage.org för att ordna boende. Arrangörerna har storstilade sponsorplaner, med avsikt att kunna erbjuda gratis tankning, gratis eller rabatterad förläggning, gratis måltider, etc. Nyhet från TA Teknik & Fritid: Vindkraftverk som ger max 600 Watt med 12 volts generator och max 1000 Watt 24 eller 48 volt generator. Vi har färdiga körklara vindkraftverk och även lösa dela om du vill bygga ihop själv. Se hemsida: www.tateknik.se Thore A. 026-29 06 34 Rotordiam. =1,8 m Startvind: 2,5 m/sek Max effekt: 12,5 m/sek 5 st blad armerad PAG 3-fas generator med permanent-magneter (likriktare inbyggd) Får monteras i villaträdgård utan bygglov (max dia. 2,0 m). Vi har även stagade torn. Flöjlar automatisk vid stark vind. 7
Omsider (äntligen) en amfibie från Norge -- Vecka 11, 2009 börjar vi äntligen bygga första kundexemplaret, meddelar Jostein Eide, mannen bakom projekt Omsider, en tvåsitsig lätt amfibie i komposit. Prototypen har loggat 350 flygtimmar och norskt typintyg är klart. Problem med finansiärer har försenat serieproduktionen, men nu väntar man bara på order. Flygplanet är beräknat för klassning som UL. Konstruktionens främsta kännetecken sägs vara ett synnerligen lättdrivet båtskrov. Demonstrerad tid från pådrag till lättning från vattnet, vid full last och vindstilla, är 11-14 sekunder. Data: Spännvidd 11 m. Längd 6,8 m. Höjd 2 m. Tomvikt 290 kg. Nyttolast 205 kg. Motor HKS 700, 2-cylindrig 4-takt, 60 hk. ------------------------------------------------------ Sjöflygcentrum i Hägernäs rycker närmare -- Finns intresse för SSA att medverka till finansieringen av vår nya sjöflyganläggning? undrar Täby Sjöflygklubb, som nu kommit långt i planerna på förnyelsen av hamnen i Hägernäs. Björn Esping TSK sekreterare, sammanfattar läget och drar argumenten för att Hägernäs blir nav för landets sjöflyg. TSK nya klubbstuga, sedd från sjösidan Först litet historik: Täby Sjöflygklubb startade 1968/69 på samma adress som marinflygbasen F2, som var under avveckling. Gunnar Degramo anlitades som flyglärare. Sjöflygskolan fick namnet Skid- och Sjöflyg. På den tiden kunde man grundskola till motorflygcertifikat (A-cert) på sjön och därmed få sin sjöbehörighet på köpet. Efter något år tog SAS-kaptenen Lennart Scherdin (Pelle Scherdins far) över som lärare och skolchef. 2002 inleddes ett nytt skede i TSK historia. Området skulle bebyggas med flerbostadshus. Efter kommunens bullermätningar och analys kunde konstateras att biltrafiken på intilliggande motorväg stör mer än flyget, så det fanns ingen anledning att knuffa TSK ur boet. Men att flytta klubbens byggnader och anläggningar en bit blev nödvändigt för att ge plats åt nybyggnationen 8
Förhandlingar om hur detta ska genomföras och finansieras har nyligen förts i hamn med kommunen, som lovar rimligt arrende, och byggbolaget JM, som bebygger området: JM kommer att bekosta och utföra arbetet på grunden för nytt klubbhus med omgivande trädäck samt nytt tankskjul. Ansökan om bygglov har lämnats in i dagarna och byggstart sker i sommar. Man planerar för att mycket snabbt få upp väggar, tak och flygledartorn, och sedan inreda huset efter en lugnare tidtabell, med fokus på ekonomi genom ideellt arbete. Förutom klubbmöteslokal skall stugan innehålla pentry, klubbkontor, bastu/toalett/dusch. Tornet blir fikarum med bästa sjöutsikten. Stugan placeras utmed strandkanten, trädäcket får direkt anslutning till flytbryggan. Bryggan har i ett första skede plats för 4 flygplan. En eller två ramper byggs för ytterligare 1-2 flygplan. Till att börja med kommer också 2 bojar läggas ut med tillhörande jolle så att 2 flygplan kan ligga på svaj. Det finns en stor sandstrand på södra delen av Hägernäsområdet. Där kan man lägga till med sjöflygplan och TSK ska förhandla med kommunen om detta. Sitta i tornet och fika, och poängsätta andras landningar Vill SSA vara med och finansiera TSK nysatsning, ser Björn Esping bland annat följande fördelar för föreningen: # SSA blir en kraftigare organisation, med ökad sammanhållning. # Kan ha mer regelbundna klubbmöten och lättare intressera externa parter att delta för exempelvis snabbare remissgång och hantering av besvärsärenden. # Gästande SSA-medlemmar kan sova över i klubbstugan. # Gästande kan parkera flygplan och ha nära till Stockholms centrum (ca 15 km) med närbeläget tåg/buss. # SSA-medlemmar kan ha fester i klubbhuset med efterföljande bastubad och dopp i havet. # TSK har många sjöflyglärare = lätt att få sina kontrollflygningar utförda. Storleken på ett eventuellt kostnadsbidrag från SSA måste styras av hur föreningen tänker sig att utnyttja anläggningen. Vad tycker medlemmarna? Ordet är fritt! 9
KÖPES: Sjö Cessna U206F eller G Vi är intresserade av att införskaffa en Cessna U206G eller F på flottörer. Intresserade kan höra av sig till Olov 0735359400 SÄLJES: Flottörer EDO 2960 med Cessna 185 riggning i utmärkt skick. Täta. Lackerade nya spreader bars. Lätta. Rigg till Cessna 206 för EDO 3430 i prima skick. kontakta stig.aggevall@universallife.se SÄLJES: Kompletta flottörer EDO 3430 med rigg för Cessna 206 i mycket bra skick. Sjöfena. Tel. 070-529 2131 Gösta Widlöf SÄLJES Cessna 185 D 1965 I mycket bra skick. Med flottörer, hjul och hydraulskidor. Oljekylare (ny) till Cessna 180 O 470 Gösta W. 070-529 2131 SÄLJES: Tankbil Scania L50 skattebefriad. Bilen är i mycket gott skick och har endast gått 4000 mil på F16 med AVGAS 100 LL. Tanken är indelad i 2 fack på tillsammans 6 000 liter. Gösta W. 070-529 2131 SÄLJES: Sjöflygplan SE-ARK AUSTER J1. Experimentklassat. Motor Lyc 160 hp. ca. 140 tim. Hjul, skidor, long range tank. tankvagn m.m. Luftvärdig till 09-03-26. Ivan Löthman tel. 0690 71059 Mail till: lothman.ivan@hotmail.com SÄLJES: EDO 1620-flottörer Gamla, men hyggligt skick. Hans Collste Mobil: 070-2571095 SÄLJES/FOR SALE: EDO-flottörer 2440-248B Har suttit på G-DRAM FR172F - Spring Gear, not tubefitting. Contact Tim Crumpton, e-mail: tim@quinnharvie.plus.com tel. +44 161 904 0842, Manchester, England SÄLJES: Cessna 172 A SE-CXE 1960 X-klassad, Lycoming IO-360 200 hk amfibieflottörer EDO 2250, MT-Prop, Kjell S. 070-76 84 84 10
SÄLJES: Från SSA s förråd: T-shirt, kepsar och dekaler Vita T-shirts, blå kepsar samt stora och små dekaler. Priser: T-shirt 100 kr (uppge storlek) Keps 100 kr Stor dekal 30 kr (diam. 33 cm) Liten dekal 15 kr (diam. 8 cm) Frakt och emballage tillkommer. Maila beställningen till redaktören, så räknar han ut summan och anvisar betalningssätt. Nya redaktörerna: ---------------------------------------------------- Hemsidan: Johnny Pettersson, 41, bor i Barkarby med två barn samt ett i Norrtälje. Har jobbat med IT i alla former sedan 1995, just nu som IT-Ansvarig på ipsos.se. Flygintresserad sedan barnsben då han bodde i närheten av Norrtälje flygfält, där en av de första flygturer han minns var i SE-CXE, samt några sjöflygturer från flygcaféet på "udden". Sedan dröjde det tills 2005 innan det blev flyga för egen hand. En stor anledning var för att kunna hämta sonen varannan helg i Norrtälje, från flygplats eller brygga. Så ofta som möjligt tar Johnny nu sjöflyget ut till ön Fejan utanför Norrtälje, för att hälsa på kusiner, njuta av skärgården och ta några bra fotografier. Tidningen: Håkan Ahlström, 62, fick sjöflygdopet av Toffe i Siljansnäs i slutet av 1980-talet med Henry Gunnars Cessna 185. Höll då på med segelflyg som påbörjats i vuxen ålder. Bilar, båtar, familj och hus stod ivägen för en tidigare luftdebut. Konvertering till UL skedde för sjutton år sedan. Påbyggnad med lärarlicens och sjöbehörighet blev aktuell i början av 2000-talet. Nu värmer 250 lyckliga timmar på tofflor bland sammanlagt 3000 motorflygtimmar i flygdagboken 11
PORTO BETALT AV / PAID BY SSA, SVENSKA SJÖFLYGFÖRENINGEN Avsändare: redaktör Håkan Ahlström, Ångermannagatan 85, 162 64 Vällingby, Swedish Seaplane Association, SSA Seagull blev Snowgull Flygutprovningen av LN-3 Seagull har fått upp farten under vintern och inkluderar nu även en ofrivillig wheels-up landning stället hade frusit fast i infällt läge. Snön vid sidan av Sundsvall/Midlandas asfalt gjorde händelsen helt odramatisk och efteråt skämtade man om att planet kanske ska döpas om till Snowgull. Se vidare www.flygfabriken.com På vår fråga förklarar flygplanskonstruktören och fabrikören Lage Norberg varför det inte blev några starter och landningar på sjön i höstas: Det läckte in vatten. Och innan man hittat läckorna, och kommit på de rätta lösningarna för att täta dem, lade sig isen. Annars är provflygandet ett stort glädjeämne för Lage. Roderharmonin är i klass med det skönaste han flugit av motor- och segelflygplan; Safir och LS-4. Fartprestanda skäms inte för sig. Med 85-hästars Jabiru-motorn på 2600 rpm går det i 90 knop med nuvarande inte helt optimala propeller. Bensinförbrukningen vid det varvtalet, när samma motor sitter i ett Jabiru flygplan, stannar under 14 liter i timmen. Välj QBE för alla typer av flygförsäkring från kommersiellt flyg och linjefart till helikopter och sjöflyg. Kontakta QBEs Svenska försäljningsställe Stig Aggevall på Universal Life AB, Karlavägen 41, 102 43 Stockholm. Mail stig.aggevall@universallife.se tel 08 597 999 01 mobil 070 645 02 52 QBE är Australiens största försäkringsbolag och en av de 25 ledande försäkringsgrupperna i världen. QBEs Aviation Insurance i Europa tecknas i ett eget syndikat No 5555 i Lloyds London 12