Härnösand, 2012-03-30 Magnus Åkerlind 010-452 30 97 Deltaterminal AB Att: Björn Amnow Hamnvägen 3A 860 35 Söråker PM Riskbedömning av kombiterminalen i Torsboda Tyréns AB har på uppdrag av Deltaterminal AB genomfört en översiktlig riskbedömning i samband med detaljplaneläggningen av kombiterminalen i Torsboda (Västanbäck 1:3, Västanbäck 1:4, Torsboda 3:10, Torsboda 4:24 med flera). Den översiktliga riskbedömningen behandlar närheten till transporter av farligt gods på E4:an och väg 684 liksom hanteringen av farligt gods inom detaljplaneområdet samt försörjningen av släckvatten vid en brand på detaljplaneområdet. Förutsättningar Detaljplaneläggningen syftar till att möjliggöra anläggandet av en kombiterminal med upplagsområden, godsterminal, industriområden samt lager- och logistikföretag som en vidareutveckling av den idag befintliga industribangården. Några bostäder är inte planerade inom detaljplaneområdet och enbart begränsad kontorsverksamhet eller motsvarande bebyggelse. Kombiterminalen kommer att placeras i en geografisk knutpunkt med avseende på godshantering, med närhet till den upprustade järnvägen till hamnen i Söråker, järnvägen Ådalsbanan och E4:an. Detaljplaneområdet gränsar i öster till E4:an, i norr till väg 684 och i söder till Indalsälven. En plankarta med en översiktsbild och med planerade användningsområden inom detaljplaneområdet finns bifogad till denna rapport. En förminskad plankarta finns presenterad på kommande sidan.
2(7) Figur 1. Plankarta Transporter av farligt gods på E4:an och väg 684 Från den finländska gränsen via bland annat Luleå, Umeå, Sundsvall, Stockholm och Jönköping sträcker sig E4:an till Helsingborg och vidare ner mot kontinenten. Sträckningen är en viktig transportled för farligt gods och är vältrafikerad med avseende på dessa transporter liksom transporter i allmänhet. Väg 684 är ingen rekommenderad transportled för farligt gods enligt Länsstyrelsen i Västernorrland. Det går inte att utesluta viss transport av farligt gods, men omfattningen är inte jämförbar med den på E4:an och vägsträckningen bedöms därför inte relevant för denna riskbedömning. Riskerna kring transporter av farligt gods härstammar från ämnenas inneboende egenskaper som vid en olycka kan komma att påverka omgivningen. Transporterna på E4:an generellt domineras av brandfarliga vätskor (ADR-klass 3), följt av gaser (ADRklass 2), frätande ämnen (ADR-klass 8) samt övriga farliga ämnen, bland annat miljöfarliga ämnen (ADR-klass 9).
3(7) Länsstyrelsen i Västernorrland preciserar i Riskhantering i detaljplaneprocessen (Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods) (2010) att riskbedömningar ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en transportled från farligt gods (Trafikverket har i samrådssynpunkterna till detaljplaneförslaget fört fram samma åsikter). Några närmare rekommendationer för markanvändning på olika avstånd från transportleden eller rekommendationer kring riskacceptanskriterier finns dock inte. Grannkommunen Sundsvall har i dokumentet Översiktsplanen för kommunen Sundsvall (2005) preciserat enstaka planeringsavstånd med avseende på avståndet till transportleder för farligt gods (både väg och järnväg). Bland annat rekommenderas: - byggnadsfritt område inom 25 meter från vägkant - undvikande av tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant - undvikande av sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet närmare än 75 meter från vägkant - byggnadsfritt område inom 25 meter från järnväg - undvikande av tät kontorsbebyggelse närmare än 25 meter från järnväg - undvikande av sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet närmare än 50 meter från järnväg. Tyréns AB har tidigare beräknat risknivåerna på olika avstånd från E4:an i skilda detaljplaneärenden (bland annat centrala Örnsköldsvik och Sundsvall). Resultatet från denna utredning visade att risknivåerna enbart i direkt anslutning till E4:an (uppskattningsvis 0-20 meter meter) var att betrakta som oacceptabla. Redan vid korta avstånd (uppskattningsvis 10-30 meter) hamnade risknivåerna inom det så kallade ALARP-området. ALARP-området kallar man det område inom vilket risknivåerna varken är att betrakta som rakt av oacceptabla eller rakt av acceptabla. ALARP-området kommer från engelskans as low as resonable possible och här kan risknivåerna vanligen betraktas som acceptabla under förutsättningar att riskreducerande åtgärder genomförs i den utsträckning det är möjligt, ekonomiskt, planeringsmässigt och tekniskt. Acceptabla risknivåer (utan nödvändighet av riskreducerande åtgärder) nåddes först på ganska långa avstånd (uppskattningsvis mer än 100 meter). Det är svårt att jämföra och eventuellt jämställa trafiksituationerna och transporterna för farligt gods vid dessa skilda vägsträckningar utan en mer fördjupad riskbedömning. Dessa tidigare beräknade risknivåer ger dock ändå en fingervisning om risknivåerna från E4:an på det aktuella detaljplaneområdet. Det gällande detaljplanförslaget uppfyller samtliga rekommendationer som kommunen i Sundsvall preciserar i dokumentet Översiktsplanen för kommunen Sundsvall (2005).
4(7) Enligt det gällande detaljplanförslaget är tanken att upprätthålla ett bebyggelsefritt område mot E4:an. Tyréns AB anser att det är viktigt att följa rekommendationerna från kommunen i Sundsvall gällande detta avstånd (och eventuella bebyggelsefria avstånd preciserade av Trafikverket). Med utgångspunkt i den verksamhet som planeras på den del av detaljplaneområdet som ligger närmast E4:an (lagerverksamhet och industriverksamhet) anser Tyréns AB att risknivåerna från transporter av farligt gods på E4:an inte är ett problem. Personintensiteten hos dessa verksamheter (lagerverksamhet och industriverksamhet) är låg och det sker ingen övernattning eller andra aktiviteter som kräver en särskild bedömning. När det gäller kontorsverksamheter (även om bara en mindre delverksamhet i lagerverksamhet och industriverksamhet) anser Tyréns AB att det är lämpligt att följa rekommendationerna som kommunen i Sundsvall preciserar i dokumentet Översiktsplanen för kommunen Sundsvall (2005) gällande bostadsbebyggelse (och personintensiv verksamhet). Därför ska ett avstånd överstigande 75 meter från E4:an upprätthållas. Konstorsverksamhet placeras därför lämpligen mer centralt på detaljplaneområdet. Fasaden på byggnaderna (och eventuella sluttande tak) närmast E4:an ska uppföras i ett obrännbart material (om dessa är placerade inom 50 meter) anser Tyréns AB. En fördjupad utredning som klargöra den eventuella brandbelastningen och riskerna med en brandspridning från en olyckshändelse med farligt gods på E4:an är nödvändig för att slippa denna riskreducerande åtgärd. Hantering av farligt gods inom kombiterminalen Omfattningen av den planerade verksamheten vid kombiterminalen är inte klarlagd. Inte heller är hanteringen inom den planerade verksamheten vid kombiterminalen klarlagd eller den eventuella förekomsten av farligt gods klarlagd. Det är sannolikt att farligt gods kommer att hanteras inom detaljplaneområdet, eftersom uppskattningsvis 10 % av den totala mängden transporterat gods är farligt gods. Projektansvariga från Deltaterminal AB säger att man för närvarande söker kontakter med framtida verksamhetsutövare. Det är dessa verksamhetsutövare som genom sina verksamheter och verksamhetstillstånd kommer att lägga grunden för omfattningen och hanteringen vid den planerade verksamheten vid kombiterminalen. Troligen kommer hanteringen att innefatta både styckegods och mindre godsmängder (området närmaste E4:an) samt containerlast, bulklast och större förpackningar (det norra delområdet av detaljplaneområdet). Hanteringen kommer att innefatta både lastning, lossning, transporter och mellanlagring.
5(7) Riskbedömningen gällande hanteringen av farligt gods inom kombiterminalen (inkluderat till- och fråntransporterna) tar sin grund i ovanstående förmodade verksamhetsbeskrivning. Riskernivåerna kring hanteringen av farligt gods härstammar från ämnenas inneboende egenskaper som vid en olycka kan komma att påverka omgivningen. Dessa konsekvenser skiljer sig självklart med avseende på vilken ADR-klass det handlar om (allting från miljöskador på omgivningen till brandspridning i byggnader och hälsoskador på människor). Grundläggande är att ämnena genom läckage eller andra oavsiktliga utsläpp i större eller mindre utsträckning sprider sig i omgivningen. Dessa läckage eller oavsiktliga utsläpp har sin bakgrund i en direkt olyckshändelse i samband med hanteringen inom kombiterminalen (inkluderat till- och fråntransporterna). Nedan följer några exempel på sådana olyckshändelser: - urspårning (godståg) - trafikolycka (lastbil) - påkörning av lagringsbehållare - fabrikationsfel/utmattningsfel (lagringsbehållare) - sabotage (lagringsbehållare) - dominoeffekter (brandpåverkan eller explosionspåverkan) - tappande av lagringsbehållare (vid lossning eller lastning) Det är inte möjligt att närmare uppskatta risknivåerna påverkande omgivningen av detaljplaneområdet från den eventuella hanteringen av farligt gods, eftersom den faktiska verksamheten och den faktiska verksamhetens omfattning (däribland förekomsten av farligt gods) inte är känd. Det är därför inte heller möjligt att avgöra huruvida risknivåerna är att betrakta som acceptabla eller oacceptabla och huruvida vidare reducerande åtgärder är nödvändiga. Eftersom sammanhängande bebyggelse kring detaljplaneområdet och kombiterminalen är begränsad och belägen på relativt stora avstånd (över 100 meter) finns det dock ingen anledning att misstänka att eventuella olyckor med farligt gods skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser utanför detaljplaneområdet och på denna bebyggelse i den utsträckning att etableringen skulle betraktas som oacceptabel. Eventuella olyckor med farligt gods och dess konsekvenser inom detaljplaneområdet adresseras lämpligen enligt samma rekommendationer som fördes fram när det gäller avstånden till E4:an och dess transporter av farligt gods tidigare i denna rapport. Det vill säga: - byggnadsfritt område inom 25 meter från järnväg - undvikande av tät kontorsbebyggelse närmare än 25 meter från järnväg - undvikande av sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet närmare än 50 meter från järnväg.
6(7) Översiktsplanen för kommunen Sundsvall (2005). Som utgångspunkt för avstånden används mest lämpligen lastnings- och lossningsplatserna (minst 25 meter bebyggelsefritt, minst 50 meter till kontorsverksamhet samt obrännbar fasad på byggnader och sluttande tak som ligger på avstånd understigande 50 meter). Under den fortsatta processen kring detaljplaneområdet och etableringen av kombiterminalen är det viktigt att arbeta aktivt med riskbedömningar. Riskbedömningen ska vara en kontinuerlig process som skall revideras i den händelse att information tillkommer, hanteringen förändras (allting från personalnedskärningar till förändrade rutiner vid lossning eller ombyggnationer) eller i den händelse att tidigare inte hanterade ämnen ska komma att hanteras. Det finns flera ADR-klasser, bland annat ADR-klass 2 (gaser), ADR-klass 3 (brandfarliga vätskor) och ADR-klass 6 (giftiga ämnen) som vid läckage eller andra oavsiktliga utsläpp kan medföra stora konsekvensavstånd och en eventuell påverkan på omgivningen. Det finns också enskilda ämnen liksom hela ADR-klasser som inte får samförvaras. En fördjupad utredning kring risknivåerna från den eventuella hanteringen av farligt gods och dess omfattning är nödvändig i ett senare skede av processen/utbyggnaden för att kunna svara närmare på dessa frågor. Denna riskbedömning har bara möjligheten att övergripande utreda den eventuella hanteringen av farligt gods inom detaljplaneområdet och vid kombiterminalen. Brandvattenförsörjning BBR föreskriver inga direkta krav på brandvattentillgång för räddningstjänstens insats. Det finns heller inget uttryckligt krav i lagstiftningen på att en kommun måste ha brandposter och använda vatten från allmänna VA anläggningar till brandsläckning. Det övergripande funktionskravet enligt BBR 5:71 tolkar dock Tyréns så att tillgång till brandvatten är en förutsättning för en säker räddningsinsats. Svenskt vatten (tidigare svenska vatten- och avloppsverksföreningen, VAV) anger rekommendationer för olika vattenmängder för olika typer av objekt. Enligt VAV 83 rekommendationen så skall brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material ha ett flöde på 1200 liter/minut. Vid konventionell brandvattenförsörjning bör inte avståndet mellan brandposter överstiga 150 meter och avståndet till brandpost från uppställningsplats för räddningstjänstens fordon vid insats. Olika alternativ finns för att säkerställa brandvatten vid en räddningsinsats. Lämpligt systemval får utredas vidare.
7(7) Tyréns bedömning är att någon form av brandvatten bör området förses med. Vattentillförsel från älven skulle kunna vara ett alternativ som skulle kunna godkänns av räddningstjänsten/kommunen. Om exploatören eller kommunen skall bära kostnaden för utbyggnad av brandvatten till området beskrivs inte i någon lagstiftning. Det finns dock utredningar om skäligt brandskydd och krav på byggnader/verksamheter med hänsyn till räddningstjänstens kapacitet. Ett exempel är från Länsstyrelsen i Stockholms län som framförde i en skrivelse (1999-03-12 dnr 2232-98-48469) till en kommun att samhället inte kan föra över kostnader och ansvar på den enskilde för sådant som det är rimligt och skäligt att samhället ska stå för. Åtgärder som denna med brandvatten till området måste bli föremål för prövning i varje särskilt fall. Tyréns vill därför inte ta ställning till huruvida exploatören skall ansvara för försörjningen av brandvatten eller om kommunen skall säkerställa tillgången till brandvatten. Tyréns bedömning/tolkning är dock att verksamheten området behöver någon form av brandvatten för underlätta släck och räddningsarbetet i BBR 5:71 om möjlighet till räddningsinsats. Utlåtande Med grund i ovanstående disponering av detaljplaneområdet och åtgärdsgenomföranden ser Tyréns AB att en etablering i enlighet med det gällande detaljplanförslaget kan godkännas och uppfyller kraven på erforderlig riskhänsyn. Med vänlig hälsning Tyréns AB Härnösand Magnus Åkerlind Brandingenjör och Civilingenjör i Riskhantering