Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Relevanta dokument
Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Södermanlands län år 2018

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Regeringen backade om entreprenörsskatten

Globala Arbetskraftskostnader

Regeringen backade om entreprenörsskatten

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Konjunkturrådets rapport 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Stockholms besöksnäring. November 2016

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Dnr 2005/ :1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

Information om ansökan per land

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Lycka och livstillfredsställelse i Sverige och Västsverige

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Internationell prisjämförelse 2012

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Svensk författningssamling

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Stockholms besöksnäring. November 2014

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Ekonomiska förutsättningar

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Internationell prisjämförelse 2013

Arbetskraftens rörlighet i det

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1617.xlsx Sida 1

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

Inledning om penningpolitiken

ANTAL STUDENTER MED STUDIESTÖD FRÅN NORDISKA LÄNDER I UTLANDET Asutom.xls Sida 1

Klimatpolitikens utmaningar

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Lönar det sig att gå före?

Stockholms besöksnäring. September 2014

Internationell prisjämförelse 2010

OKTOBER Konkurrenskraft för välstånd och jobb

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Internationell prisjämförelse 2011

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Transkript:

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Talangjakten och marginalskatterna 2

Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare i en modern ekonomi Talang inget medfött ansträngningar och incitament Högkvalificerad arbetskraft bidrar till att adaptera ny teknologi, startar nya och innovativa företag som bidrar till jobbtillväxten Talanger skapar viktiga nätverkseffekter med annan högkompetent arbetskraft i Sverige och i andra länder 3

Kampen om talanger hårdnar Högutbildade mer rörliga över gränserna Teknik (billiga flygresor, sociala medier, mm) sänker trösklar för att flytta till annat land än hemlandet Fem miljoner studerar idag i ett annat land än sitt hemland dubbelt så många som år 2000 Många länder arbetar aktivt med att rekrytera talanger internationellt Arbetsmarknaden allt mer global 4

Sveriges läge i den internationella konkurrensen Sverige har lägst utbildningspremie i OECD före skatt Forskning visar att utbildningspremien är mycket viktig för studenters val av utbildning Sverige subventionerar utbildning men väljer studenter rätt utbildning? Därtill högst marginalskatt i världen Branta steg i skattekurvan avskräcker från utbildning Klart negativa drivkrafter för att sporra talanger 5

Lägst utbildningspremie OCH högst marginalskatt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 60 23 Löneskillnad relativt gymnasium Högsta marginalskatt 6

Sverige behöver bli bättre på att behålla och locka talanger Sverige har många fördelar för högkvalificerad arbetskraft livskvalitet, språkkunskaper, demokrati mm Inkomstskatter sticker ut som en klart negativ faktor Kompetensförsörjning är en allt större utmaning för svenska företag Matchningsproblem och svårigheter att rekrytera Ingenjörsbrist vart fjärde tekniskt företag 60 000 IT-specialister kommer saknas 2020 Många yrken inom välfärden där brist råder drabbas 7

Svenska marginalskatter extrema Högst marginalskatt redan vid låga inkomstnivåer Nästa år får 36 procent av heltidsarbetande inte behålla hälften av sin löneökning Hälften kvar har inte gällt sedan 1938 Skatterabatt för utländska experter otillräcklig åtgärd och tecken på det bredare problemet 8

Högst marginalskatt 60% 60% 56% 56% 55% 54% 52% 50% 49% 49% 47% 47% 45% 45% 45% 45% 43% 50% 40% 40% 30% 20% 10% 0% 9

bland de lägsta skiktgränserna 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 37844 52150 77252 197310 10

Marginalskatt inget rikemansfenomen Allt fler får inte hälften kvar 11

Skatteinbetalningar per inkomstdecil Två grupper betalar hälften av skatterna 12

Svenskt Näringslivs reformförslag Utgångspunkt: Internationell konkurrenskraft! Genomsnitt för konkurrentländer: 40-44% högsta marginalskatt 110 000 kr/månad i skiktgräns Reformen: Slopad värnskatt Halverad statsskatt till 10 % En skiktgräns vid 80 000 kr/månad 13

Marginalskatt före och efter 70% 60% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sverige idag Danmark Japan Österrike Finland Nederländerna Belgien Slovenien Kanada Frankrike Irland Portugal Tyskland Norge Island Australien Grekland Spanien Schweiz Storbritannien Luxemburg Genomsnitt Italien Sverige efter reform USA Cypern Malta Nya Zeeland Polen Slovakien Lettland Tjeckien Estland Rumänien Ungern Litauen Bulgarien 42% 14

Skiktgränser före och efter 300000 250000 200000 150000 100000 50000 52150 80000 0 Polen Slovakien Belgien Grekland Nya Zeeland Tjeckien Spanien Cypern Malta Danmark Sverige idag Nederländerna Irland Slovenien Finland Italien Island Portugal Norge Luxemburg Sverige efter reform Australien Kanada Genomsnitt Storbritannien USA Frankrike Tyskland Japan Lettland Estland Rumänien Ungern Litauen Bulgarien 15

Effekter av reformen Minskade snedvridningar i ekonomin: arbetstid, utbildning, ansträngning Arbetade timmar ökar motsvarande 64 000 heltidstjänster Kraftiga effekter på skattebaser och BNP (+1,2%) Bättre utbildningspremie och bättre studieval mer och bättre humankapital Lärare, poliser, ingenjörer, förskolechefer får hälften kvar Underlättar att behålla och rekrytera talanger Ingen försvagning av statsfinanserna på sikt Små fördelningseffekter 16

Bra för Sverige - rättvisa Reformen är bra för Sverige Alla bör få hälften kvar av löneökning Sänkt skatt för 1,4 miljoner personer inte sänkt skatt för rika Poliser, lärare, ingenjörer, läkare, förskolechefer Fel att avstå viktiga reformer för att Annika Falkengren också får sänkt skatt Efter reformen kommer rika betala överlägset mest i skatt Mer att beskatta när produktiva människor arbetar mer Gör inte poliser och ingenjörer fattigare det skadar Sverige Marginalskatt dåligt sätt att minska inkomstskillnader Bättre: minskat utanförskap, fler i jobb, riktade fördelningspolitiska åtgärder 17