NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags "normkalkyl" för rörflen har LRF bett mig sammanställa bifogade kalkyler. De är i princip en sammanjämnkning av de kalkyler JT1 redovisat tidigare med en kalkyl från gräsprojektet i Söderköping sammanställd av Hans Augustinsson, Östergötlands läns hushållningssällskap, som också hjälpt mig med de kalkyler som redovisas här. Kalkylerna har nu mer karaktären av en bidragskalkyl. Med hjälp av noterna till kalkylerna kan man ändå jämföra angivna kostnader med. ^ kalkyler som baseras på principen om full kostnadstäckning eller maskinstationstaxor. Kalkylerna finns på datormedia hos undertecknad i form av filer till kalkylprogrammet Symphony. För att kalkylerna skall vara fullständigt flexibla för känslighetsanalyser är en rad faktorer matematiskt beroende av varandra. Detta förklarar varför siffrorna ofta förefaller onödigt exakt angivna. Jag ställer i mån av tid gärna upp för begränsade känslighetsanalyser. Du når mig på telefon 018-30 33 57 eller telefax 30 09 56. Förenklingar Kalkylerna är fortfarande inte helt fullständiga. På punkter som,>s har marginell betydelse är beräkningsättet förenklat. Det gäller ^, t ex beräkningarna av räntekostnad för rörelsekapitalet. För att \ göra det lättförståligt är antalet maskintimmar genomgående lika med antalet arbetstimmar i resurstabellen bland noterna. Utebliven i intäkt för icke bärgad skörd är inte justerad för de kostnader som > - sparas in då denna mängd bränsle inte levereras. Kommentarer till resultaten 1 kalkylen för sommarskördad rörflen är produktionskostnaden här öre/kwh mindre än den jag redovisade i Lantmannen nr 10 1991. Det beror i huvudsak på att vi nu valt att "köpa" växtnäring i form av separata näringsämnen istället för ett dyrt NPK-gödselmedel. Detta har inneburit en besparing på 1300 kr/ha. Även den vårskördade rörflenen är här något billigare (5%) än vad jag angav i Lantmannen, trots att utläggen per hektar är ungefär lika stora. Det beror rent praktiskt i huvudsak på att antagen medelskörd här är 60 kg bränsle per ha större. Att skörden är större beror enbart på en ändring av beräkningssätt. Jag har slutat med att separat dra bort 750 kg ts/ha för kvar lämnad stubb och istället bakat in detta i en generell reducering av försöksresultaten på 07.. Andra förändringar är att en del av utsädet består av timotej, IIIATPH mmmw MASTER "- mmm * nu mmi i muv» Euiiuii
liggtiden antas vara 10 år istället för 5 och förmedlingskostnaden har halverats. Den senare var baserad på kostnader vid hantering av skogsflis som i normalfallet skördas i takt med förbrukningen. Att förmedla gräs från lager är sannolikt avsevärt billigare. Strävan att likställa Hans Augustinssons och mina kalkyler har medfört både besparingar och fördyringar. Vid en noggrann jämförelse mellan kalkylen för vårskörd här och den i Lantmannen nr 10/1990 finner man t ex att slattern blivit 170 kr billigare, hemtransporten 50 kr dyrare, dvs tre gånger så dyr, och transporten till panna 350 kr dyrare, en dryg fördubbling. Dessa stora variationer kanske är ett tecken på att det fortfarande finns en del osäkerhet om de verkliga kostnaderna för att hantera gräset. Samtidigt måste sägas att det är naturligt att kostnaderna varierar en del från fall till fall, dock inte med en faktor 3. Vad är osäkert? Det vi vet minst om i ett system med sommarskörd är hur ofta man kommer att misslyckas med att bärga en torr skörd. Trots att vi ganska väl vet vad vi i genomsnitt har för bruttoavkastning av rörflen på rot vet vi alltså inte vad den genomsnittliga nettoskörden över flera år blir. I kaikylen har vi markerat denna kunskapslucka genom att sätta upp en utebliven intäkt för 5% av skörden som en kostnad. För att kunna sälja 95% av skörden med acceptabel kvalitet förutsätter jag att 15% ventileras med mobila fläktar som placeras i den stack rundbalarna förvaras. När det gäller vårskörd handlar kunskapsluckorna främst om förlusterna över vintern, växtnäringens recirkulering och hur mycket tid man har på sig för bärgning i praktiken. SLU och SLL i Umeå arbetar för att klarlägga dessa frågor.
r JTI 199-01-8 Rörflen för förbränning - sommarskörd Omfattning: 10-30 ha vall. Vallen 10 år antas man misslyckas med att görs efter P-klass III och K-klass antas ligga bärga 5% av III. i 10 år. skörden. Under dessa Gödsling Antal Pris, Kr/ha och år INTÄKTER Gräs i rundbal till panna 7,7 ton 450 3464 Summa intäkter 3464 SÄRKOSTNADER Utsäde, rörflen t imotej Ogräsmedel anläggningsåret Drivmedel anläggning Jänta rörelsekapital anläggning (i genomsnitt bundet 5 år) w äxtnäring, N P K Drivmedel skördeår Torkning, 15% av skörd Hyra presenning 6 månader Ränta rörelsekap exkl anl, 6 mån Förmedlingskostnad Utebliven intäkt för icke bärgad skörd besvärliga år 10 kg 8 kg 1 81 1 67. 10 kg 5 kg 100 kg 7 1 1, ton 1,0 st 6% 7,7 ton 0,4 ton 50 4 00,90 563 6,00 11,00 4,15,90 100 350 104 5 450 Summa 1 50 19 0 3 34 70 75 415 09 115 350 63 19 173 659 Maskinkostnader anläggning Maskinkostnader årligen Arbete anläggning Arbete skördeår 1 ha 1 ha 6,0 tim 9,3 tim 1166 1850 100 100 117 1850 60 930 Summa 5615 Produkt ionskostnad: 73 öre/kg = 18, öre/kwh TÄCKNINGSBIDRAG TB 1 = Intäkter - summa 1 TB = Intäkter - summa 805-15
fc* Noter till kalkyl för sommarskördad rörflen JTI 199-01-8 Avkastning I Tuvessons försöksserie under 1980-talet (6 platser och 8 försöksår) var medelavkastningen av rörflen den 1/8 10,1 ton ts per ha. Till denna första skörd gavs 10 kg kväve per ha. Därefter tillfördes ytterligare 80 kg per ha till återväxten. För att överföra resultaten till praktiken har avkastningen reducerats med 0%. Denna reduktion täcker även förlusten orsakad av längre kvarlämnad stubb i praktiken än i försöken. Fältförlusterna under skörden har av JTI uppskattats till i genomsnitt 10%. JTI antar vidare att man även under lagringen förlorar 10%. Antagen avkastning = 10,1 * * 0,9 * 0,9 = 6,54 ton ts/ha. motsvarar 7,7 ton bränsle med 15% vattenhalt. 6,54 ton ts Resursbehov Maskinkostnaden motsvarar rekommenderad uthyrningskostnad. Kolumnen totalt kan jämföras med maskinstationstaxor. Dock ingår här inte kostnader för icke utnyttjad kapacitet, driftsledning mm. Drivm. l/år Arbete tim/år Maskinkostnad kr/tim kr/ha Totalt kr/ha kultiveringår Plöjning 3 harvningår Sådd Vältning Sprutning 3 30 1 3,0,0 0, 0, 164 197 85 138 335 195 38 394 8 110 67 39 61 681 343 199 93 65 Summa anläggn.år 81 6,0 1166 001 gödslingar Slåtter vändningar Strängläggning Pressning Transport, 1 km Transport, 10 km 8 8 4 15 10 5 0,6 1,4 0,7 1,8 1,5,5 13 193 136 136 90 40 180 79 154 190 95 5 360 450 145 57 353 177 745 539 77 Summa skördeår 7 9,3 1850 989 Lagring Presenningsbehovet för rundbalar är enligt Brundin (1986) 3,8 nr per ton ts. Vid lagring av 6,8 ton ts (8 ton gräs) motsvarar detta knappt 30 nr, dvs den ungefärliga ytan av en presenning. Kostnaden för att hyra en presenning var i Uppsala i december 1991 1,70 kr per dygn. Torkning: För att kunna bärga den mängd som förutsätts här måste troligen en del av skörden ventileras i stack med hjälp av en fläkt. Förmedlings- och produktionskostnad; Se vårskördekalkylen.
JTI 199-01-8 Rörflen för förbränning - vårskörd Omfattning: 10-30 ha vall, bärgning med inlejd högdensitetspress. Vallen antas ligga i 10 år. Gödsling efter P-klass III och K-klass III. Antal Pris, Kr/ha och år INTÄKTER Gräs i högdensitetsbal Summa intäkter 6,8 ton 450 3075 3075 SÄRKOSTNADER Utsäde, rörflen timotej Ogräsmedel anläggningsåret Drivmedel anläggning Ränta rörelsekapital anläggn. (i genomsnitt bundet 5 år) Växtnäring, N P K Ränta rörelsekapital gödselmed (bundet 1,5 år) Inlejd pressning Drivmedel skördeår Hyra presenning 9 månader Ränta på rörelsekapital, 9 mån Förmedlingskostnad 10 kg 8 kg 1 81 1 6% 100 kg 5 kg 5 kg 6% 7,0 ton 35 1 0,4 st 6% 6,8 ton 50 4 00,90 117 6,00 11,00 4,15 979 10,90 500 1138 5 50 19 0 3 34 600 75 104 88 837 10 00 51 171 Summa 1 574 Naskinkostnader anläggning Maskinkostnader skördeår Arbete anläggning Arbete skördeår 1 ha 1 ha 6,0 tim 4,4 tim 1166 863 100 100 117 863 60 440 Summa 4054 Produkt ionskostnad: 59 öre/kg = 14,8 öre/kwh TÄCKNINGSBIDRAG TB 1 = Intäkter - summa 1 TB = Intäkter - summa 501-978
'- JTI 199-01-8 Noter till kalkyl - vårskördad rörflen Avkastning I Anderssons försöksserie under 1980-talet på Röbäcksdalen och Ås (6 förösk och 30 försöksår) var medelavkastningen av rörflen den /10 10,4 ton ts per ha. Till denna skörd gavs 00 kg kväve per ha uppdelat på två spridningstillfällen. För att överföra resultaten till praktisk odling har bruttoavkastningen reducerats 0%. Denna reduktion täcker även förluster i form av längre kvarlämnad stubb i praktiken än i försöken. Förlusterna har här antagits vara följande: - under vintern 5% - spill vid skörd 5% - under lagring % - ^ Antagen avkastning = 10,4 * * 0,75 * 0,95 * 0,98 = 5,81 ton ts/ha 5,81 ton ts motsvarar 6,8 ton bränsle med 15% vattenhalt. Växtnäring Den antagna avkastningen uppnåddes med en tillförsel av 00 kg kväve per ha. I vårskördemodellen ingår troligen en viss recirkulering av växtnäring. I vilken omfattning finns ännu ingen kunskap kring. Kalkylen förutsätter att man genom vårskörd kan uppnå samma tillväxt med 100 kg ) kväve per ha som vid höstskörd och 00 kg/ha. Även kalium förutsätts recirkulera. Antaget kaliumbehov är 5 kg/ha och år. j^ Kr ' ^o Resursbehov Maskinkostnaden motsvarar rekommenderad uthyrningskostnad. Kolumnen totalt kan jämföras med maskinstationstaxor. Dock ingår här inte kostnader för icke utnyttjad kapacitet, driftsledning mm. Drivm. l/år Arbete tim/år Maskinkostnad kr/tim kr/ha Totalt kr/ha kultiveringar Plöjning 3 harvningar Sådd Välining Sprutning 3 30 1 3,0,0 0, 0, 164 197 85 138 335 195 38 394 8 110 67 39 61 681 343 199 93 65 Summa anläggn.år 81 6,0 1166 001 gödslingar Slåtter Transport, 1 km Transport, 10 km 8 7 18 0,6 1,0,0 13 193 70 180 79 154 70 360 145 57 390 61 Summa skördeår 35 4,4 863 1405 forts.
Noter till kalkyl - vårskördad rörflen, forts. JTI 199-01-8 Lagring Presenningsbehovet för högdensitetsbalar är enligt Brundin (1986) 1,6 m per ton ts. Vid lagring av 6, ton ts (7,3 ton gräs) motsvarar detta drygt 10 m, dvs den ungefärliga ytan av en tredjedels presenning. Kostnaden för att hyra en presenning var i Uppsala i december 1991 1,70 kr per dygn. Formed1ingskostnad: Administrationskostnad. priset och kan i så fall uteslutas. Kan tänkas vara inbakad i Produkt ionskostnad; Beräknat vid ett effektivt värmevärde på 4,0 kwh/kg bränsle.
Känsiighetsanalyser rörflenkalkyler JTI 199-01-8 1 Varierad kvävegiva Avkastningen har här varit berorende av kvävegiva enligt försöksresultat från Magne Tuvessons 4-5-åriga försöksserier. Reducerad gödsling under längre tid än 5 år kan medföra större skördedepressioner än de som noterades under dessa försök. Tillförseln av P och K har förändrats proportionellt med kvävegivan. Kostnaden för att sprida gödseln har inte varierats. Alla kostnader för att hantera bränslet har varit berorende av skördens storlek. Notera att medans produktionskostnadens funktion är ganska flack med optimum kring 100 kg kväve per ha är täckningsbidrag känsligare och har sitt optimum vid eller nära 0 kg/ha. A Sommar skörd Kväve Skörd Prod.kost kg N/ha ton/ha öre/kwh Täckningsbidrag, kr/ha TB 1 TB 0 3,61 1,1 15 4,6 0,0 30 4,88 19,3 45 5,45 18,8 60 5,98 18,5 75 6,47 18,3 90 6,9 18, 105 7,33 18, 10 7,70 18, 135 8,03 18,3 150 8,3 18,5 947 974 989 990 979 955 918 868 805 730 641-145 -1491-1564 -1644-1731 -186-197 -036-15 -74-404 B Vårskörd Kväve kg N/ha Skörd ton/ha Prod.kost öre/kwh Täckningsbidrag, kr/ha TB 1 TB 0 15 30 45 60 75 90 105 10 135 150 3,43 4,05 4,63 5,17 5,68 6,14 6,57 6,96 7,31 7,63 7,90 15,8 15,3 15,0 14,8 14,8 14,7 14,8 14,9 15,0 15,1 15,3 700 697 685 664 63 591 541 480 410 330 40-631 -660-697 -743-796 -858-98 -1005-1091 -1184-186
pof?!- ordad rörf len J r i! 49-0 1-3 5CC -i -50 0 1-1000 -1500 - -000-500 0 40 60 30 100 K Q kväv? per ho T T!!?0 140 1 000 -i V-irskördod rörflen JTI 190-01-8 TB 1 500-500 TB - ' 000.'000 r--- 'T -i loo r,"j "! 140
if.,4 -j - 8-6 4 - -+- 40 60 80 Kg kvove per ha 100 10 140 V '