Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett några förändringar. I Sverige går fortfarande de flesta personer i pension när de fyller 65 år. Antalet arbetade timmar ökar bland äldre, men mycket långsamt. Det kommer inte att fungera. När vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir det för dyrt för samhället. Allt fler äldre personer kan arbeta längre. Fler och fler vill också arbeta längre. Men de möter olika hinder i regler och avtal och i arbetslivet. Utredningen föreslår därför flera förändringar som ska: förbättra arbetsmiljön, hjälpa de äldre att bevara och utveckla sina kunskaper, öka informationen, och motverka åldersdiskriminering. Utredningen föreslår också förändringar som förbättrar den privata ekonomin för personer som arbetar längre. Dessa förslag kommer att bidra till en högre pensionsålder Men det kommer att ta tid. Pensionsåldern behöver höjas redan nu. Annars kan problemen snabbt bli värre. Enligt utredningen ska det införas en riktålder för pension. Riktåldern ska följa medellivslängden. Detta innebär bland annat följande: 1

-årsgränsen för tidigaste uttag av ålderspension höjs till 62 år från och med år 2015 och sedan, som vi tror nu, till 63 år från och med år 2019. -årsgränsen för garantipension, sjukersättning med flera förmåner höjs till 66 år från och med år 2019. -åldern höjs från 67 till 69 år från och med år 2016. -årsgränsen för att börja ta ut tjänstepensioner och privata pensioner höjs till 62 år från och med 2017. Arbetslinjen behövs, också för äldre Fortfarande tycker många människor att en tidig pensionering, eller senast vid 65 år, är bra för alla. Många tror att äldre människor blir friskare, lyckligare och lever längre om de slutar att arbeta och tar ut pension tidigt. Många tror också att det ger plats på arbetsmarknaden för unga människor om äldre går i pension. Men utredningens analyser visar att det inte går att med säkerhet säga att tidig pensioneringen förbättrar hälsan, minskar dödligheten eller höjer de äldres livskvalitet. Det finns heller inga vetenskapliga bevis för att personer som fortsätter att arbeta tar arbeten från de yngre. Arbetet betyder så mycket mer än lönen, även för äldre. Ett meningsfullt arbete är viktigt för individens självbestämmande, vår upplevelse av livskvalitet och delaktighet. 2

Att ha ett arbete handlar inte bara om försörjningen, utan handlar lika mycket om att vara en del av gemenskapen på en arbetsplats. Tidiga pensioneringar kan ses som att vi slösar med människors kraft. Det är ett gammaldags sätt att tänka att välutbildade och friska personer i 60-årsåldern lämnar arbetsmarknaden med allmän pension, tjänstepension eller avgångspension. Vi måste nu börja se på pensionsåldern på ett nytt sätt och genomföra en förändring så att äldre kan arbeta längre och få en tryggare ekonomi när de slutar att arbeta. Utvecklingen inte uthållig Äldre blir allt friskare, smartare och mer välutbildade. För de flesta lönar det sig också att fortsätta att arbeta. Samhället har också informerat mycket om detta. Trots detta tar ungefär 80 procent ut sin pension vid 65 års ålder eller tidigare. Sysselsättningen bland personer i 60-årsåldern och äldre ökar inte i samma takt som medellivslängden ökar. Nya analyser visar att fler i Sverige än i andra länder, tror att 65 år är den normala pensionsåldern, trots att Sverige genomfört reformer för att förlänga arbetslivet. Allt fler vill arbeta längre, men många kan inte fortsätta att arbeta så länge som de egentligen vill på grund av olika hinder i regelsystem och avtal samt i arbetslivet. Så kan vi inte ha det. Om inte fler äldre personer arbetar längre kommer pensionsnivåerna att bli allt lägre. 3

Det gör att fler människor slutar litar på pensionssystemet. Det kommer att bli mycket dyrt för dem som arbetar. Det kommer också att bli dyrt för samhället. Risken finns också att det uppstår brist på arbetskraft inom olika delar av arbetsmarknaden. Längre arbetsliv och skillnaderna i medellivslängd Trots att samhället förändrats och allt fler människor fått det mycket bättre finns det fortfarande skillnader i ohälsa och medellivslängd mellan olika grupper i Sverige. Men förbättringen av personers hälsa har de senaste 25 åren varit något starkare i gruppen med kort utbildning än för dem med längre utbildning. Det kan finnas en viss risk att ett längre arbetsliv kan skapa orättvisor. Välutbildade personer kan fortsätta att arbeta med höga löner, vilket ger högre pensionsnivåer under en längre tid som pensionär. Personer med lägre utbildning har ofta sämre arbetsförhållanden och lägre löner, de lämnar ofta arbetslivet tidigt och har en kortare medellivslängd. Det finns många egenskaper i pensionssystemet som utjämnar mellan personer med låga livsinkomster och höga livsinkomster. Stärk äldres förutsättningar och resurser att arbeta längre För att kunna höja pensionsåldern, behöver vi minska antalet personer som slutar alltför tidigt att försörja sig genom arbete, 4

på grund av nedsatt arbetsförmåga. Satsningar på arbetsmiljön Det behövs ökade insatser för att minska antalet personer som inte kan arbeta ett helt arbetsliv. Trots förbättringar i arbetsmiljön är det fortfarande många arbetstagare som säger att de har slitsamma och enformiga arbeten. De har också dålig arbetsmiljö. Mellan 20 och 30 procent av alla arbetstagare upplever fysiska arbetsmiljöproblem. Vi får också nya arbetsmiljöproblem som stress och psykosocial press. Ofta är det nog arbetsmiljöproblem som gör att många personer slutar arbeta tidigare. Men vi måste ta reda på mer om det. Utredningen ser att det finns behov att satsa mer på arbetsmiljön: Myndigheten Arbetsmiljöverket ska arbeta mer med bland annat tillsyn och tillsynsutveckling, det systematiska arbetsmiljöarbetet, och att rapportera om arbetsmiljöns utveckling. Utredningen föreslår att skyddsombud ska få mer utbildning och att arbetsmiljökunskap ska ingå i vissa högskoleutbildningar. Det behövs ny forskning om samband mellan arbetsmiljö, hälsa och arbetsförmåga och utvärdering av arbetsmiljöpolitiken. Det behöver avsättas pengar för sådan forskning som vi har beskrivit i texten ovan. Fortsatta åtgärder mot åldersdiskriminering Internationell forskning visar att kraftfullare lagar för att hindra åldersdiskriminering gör att fler äldre kan arbeta. Men i Sverige har vi inte forskat så mycket om åldersdiskriminering. 5

De få studier som finns visar att diskrimineringen av äldre i arbetslivet kan vara stor och till och med värre än den diskriminering som kan ske på grund av var man kommer ifrån. Mer än var fjärde arbetstagare över 50 år svarar i enkäter att de har blivit diskriminerade på arbetsmarknaden på grund av ålder. Åtta av tio menar att deras ålder är ett hinder om de vill byta jobb. Utredningen ser att det finns behov av ett starkare skydd mot åldersdiskriminering och förslår därför: en mot åldersdiskriminering ska bli starkare. Om några år behöver regeringen göra en översyn av diskrimineringslagen för att se om lagen också fungerar mot åldersdiskriminering. Det är viktigt att hela tiden undersöka och rapportera läget när det gäller frågor som rör åldersdiskriminering. Det är också viktigt att ta reda på vilka åldersregler som styr mot pensionering i lagar, regler och avtal. Det är viktigt att forska mer för att lära sig mer om åldersdiskriminering. Bättre villkor för äldre som vill uppgradera sin kompetens Dagens äldre arbetskraft är välutbildad. Men deras kunskaper kan med tiden bli omoderna. Det kan vara ekonomiskt svårt att ta ledigt och studera. Redan från 50 års ålder saknar många personer kompetensutveckling på jobbet. Då kan det bli svårt att behålla ett arbete eller att få ett nytt arbete. 6

Därför föreslår utredningen: åldersgränser för att få studiestöd och gör det lättare att få studiestöd och enklare att betala tillbaka. som äldre behöver. Arbetsförmedlingen behöver mer pengar så de kan ge rådgivning till äldre om vad de ska göra för att få ett nytt arbete. Det kan vara att få en ny utbildning för det yrket man har eller utbilda sig inom ett nytt yrkesområde. arbetsmarknadsutbildningar för äldre. Avtalade tjänstepensioner som bidrar till ett längre arbetsliv Tjänstepensionerna är viktiga för att ge medborgarna en bra ekonomisk trygghet när de blir äldre. Tjänstepensionerna har stor betydelse för hur de äldre väljer att arbeta och att ta ut pension. I dag gör tjänstepensionernas åldersregler och andra regler det lättare att lämna arbetslivet tidigt och svårare att fortsätta att arbeta. Det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal bestämmer villkoren i en anställning. Parterna har stor betydelse för de äldres möjligheter att arbeta längre. Därför föreslår utredningen: att regeringen samtalar med arbetsmarknadens huvudorganisationer. alen ska man diskutera hur tjänstepensioner kan utvecklas för att bidra till ett längre arbetsliv. Ökade möjligheter till flexibel arbetstid En mer flexibel arbetstid kanske kan göra det enklare för äldre att arbeta längre. 7

För personer som har en nedsatt arbetsförmåga kan kortare arbetstid vara bra. Då kan de arbeta fler år istället för att ta ut tidig pensionen och helt sluta att förvärvsarbeta. Så här svarar många äldre personer i Pensionsmyndighetens enkät: Om vi hade ökade möjligheter att arbeta deltid de sista åren före och efter den planerade pensionsåldern så skulle vi vara mer intresserade av ett längre arbetsliv. Arbetstidslagen, ATL, har regler för arbetstider. Men frågor om arbetstid bestäms normalt i kollektivavtal. En person kan vanligen inte begära att få flexibel arbetstid. Men arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala särskilt om detta. Utredningen kan inte se att det finns några vetenskapliga bevis för att äldre personer som har flexibla arbetstider verkligen arbetar fler timmar. Därför föreslår utredningen inte någon lagstiftning om detta. Men utredningen tycker att regeringen och arbetsmarknadens organisationer ska diskutera frågan. Därför föreslår utredningen: Att regeringen samtalar med arbetsmarknadens huvudorganisationer. Att man diskuterar hur avtal, arbetstider och lagstiftningen kan förändras så att de äldre kan få flexibla arbetstider. Informationen behöver utvecklas Dagens pensionssystem gör att en person måste ta ett större ansvar för sin ekonomiska trygghet när de blir äldre. Men då måste medborgarna också förstå sambanden 8

mellan arbetsinkomsterna under livet, medellivslängden och pensionsnivån. Särskilt viktigt är det att fler förstår hur stora de ekonomiska fördelarna är av att arbeta längre och vänta med att ta ut pensionen. Därför förslår utredningen: En ny Internetportal med information om hur ett längre arbetsliv påverkar pensionen. får i uppdrag att höja kunskapsnivån om pensionssystemet bland personer som närmar sig pensionsåldern. Webbplatsen minpension.se bör utvecklas så att människor som närmar sig pensionsåldern kan räkna ut hur inkomsten efter skatt resten av livet påverkas av olika pensioneringsbeslut. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU ska få pengar så att de kan ta reda på hur information om pensionerna påverkar viljan att arbeta bland personer i 60-årsåldern eller äldre. Åldersgränserna behöver justeras Utredningens förslag kommer att bidra till en högre pensionsålder, men först om några år. Men pensionsåldern behöver höjas snart. Därför bör åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet och närliggande system ändras och automatiskt anpassas till en högre medellivslängd. En riktålder för pension som följer medellivslängden Med dagens pensionssystem kan varje människa själv bestämma när han eller hon vill gå i pension. Det är viktigt och det ska vi inte ändra på. 9

Men utredningen tycker att staten ska vara tydlig om vilken ålder för pensionering som ger en bra pension. Det bör därför införas en riktålder för pension i det allmänna pensionssystemet. Riktåldern är bra för personers ekonomiska trygghet, och bra för samhällsekonomin. Därför föreslår utredningen att: Riktåldern för de personer ett alternativ för de som inte kan eller vill analysera vilken pension man får vid olika pensioneringstidpunkter. Riktåldern ska styra åldersgränser i pensionssystemet och andra näraliggande försäkringssystem. Riktåldern ska bestämmas varje år och följa medellivslängdens utveckling. Riktåldern ska beräknas från och med år 2015, och börja gälla från och med år 2019. 61-årsgränsen för tidigt uttag av ålderspension höjs Det finns en risk att äldre personer väljer att pensionera sig tidigt för att de inte fullt ut vet de privatekonomiska följderna på längre sikt. Men många av dem som går i tidig pension upptäcker efter ett antal år som pensionär att deras inkomst är låg. Sedan pensionsreformen bestämdes 1997 beräknas medellivslängden ha ökat med 2,4 år. Åldersgränserna för den rörliga pensionsåldern ska anpassas till den ökade medellivslängden. Höjningen ska ske ganska fort eftersom skattepengarna behövs för att betala välfärden. Därför föreslår utredningen: -årsgränsen för pension höjs till 62 år från och med år 2015. n höjs därefter med riktåldern. Enligt våra prognoser blir riktålder 63 år, från och med år 2019. 10

65-årsgränsen för garantipension knyts till riktåldern Tanken om att äldre ska pensionera sig vid 65 års ålder finns kvar genom att 65-årsregler finns kvar i olika system. Ungefär 30 procent av alla nya pensionärer, och hälften av alla kvinnor, har 65 års pensionsålder genom garantipensionen. Alla som får sin försörjning genom olika socialförsäkringar, som sjukersättning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och så vidare har pensionsåldern 65 år. Dessutom betalas avtalade tjänstepensioner normalt ut automatiskt vid 65 års ålder. Allt fler medborgare ska arbeta längre när vi lever längre. Det skulle uppfattas orättvist att personer som arbetar heltid och längre ska arbeta längre när de blir äldre för att betala för personer som arbetar deltid eller färre år. Det kommer också bli problem i pensionssystemet om 65-årsgränsen för garantipension behålls samtidigt som andra åldersgränser höjs i takt med riktåldern. Därför föreslår utredningen: -årsgränsen för garantipension höjs med riktåldern, som vi tror blir den nya gränsen 66 år, från och med år 2019. för garantipension för de personer som redan har fått sjukersättning före år 2019. Garantipensionärer ska också tjäna på fortsatt arbete Personer med låga inkomstpensioner tjänar inte på att fortsätta att arbeta. Men många av dem skulle nog vilja förbättra sin ekonomi genom att fortsätta att arbeta. 11

Därför föreslår utredningen: r intjänade efter 65 års ålder eller riktåldern ska inte påverka garantipensionen eller bostadstillägget. ska kunna arbeta ihop flera försäkringsår efter 65 års ålder. Med bosättningsår menar vi år som personen har bott i Sverige. För att få full garantipension krävs det att man har bott minst 40 år i Sverige. LAS-åldern höjs till 69 år En arbetstagare har enligt lagen om anställningsskydd, LAS, rätt att ha kvar sin anställning till slutet av den månad då han eller hon fyller 67 år. Den ökade medellivslängden innebär att allt fler personer måste arbeta även efter 67 år för att få en bra pension. En höjd åldersgräns kan bidra till att öka viljan att arbeta bland personer 67 år och äldre. Det finns visserligen risker med en höjd åldersgräns. Exempelvis att arbetsgivare kan vilja avsluta anställningen tidigare för att undvika att få för många personer som fortsätter att arbeta till 69 år. Dessa och andra risker kan bli mindre om reglerna för uppsägning blir mildare. Därför föreslår utredningen: -åldern 67 år höjs till 69 år från och med år 2016. sedan anpassas till riktåldern. som fyllt 69 år lämnar sin anställning ska arbetsgivaren ge arbetstagaren skriftligt besked om det minst en månad i förväg. få i uppdrag att följa upp effekterna av dessa förslag. 12

Övriga åldersgränser bör följdändras Åldersgränserna i närliggande sociala system är också viktiga när det gäller vår syn på när äldre ska lämna arbetslivet. När åldersgränserna i pensionssystemet höjs är det nödvändigt att åldersgränserna för försäkringsskyddet för personer som förvärvsarbetar också höjs. Utredningen föreslår att åldersgränser 65 år i socialförsäkringar och närliggande sociala förmåner ändras. änsen för sjukersättning från år 2019 samt åldersgränsen för sjukpenningsgrundande inkomst, SGI, A-kassa, arbetsskadelivränta, sjukpenning i särskilda fall, äldreförsörjningsstöd och åldersgränsen för sociala avgifter ska anpassas till riktåldern. Riktåldern beräknas till 66 år, från och med år 2019. för förmåner i form av sjukersättning och arbetsskadelivränta som redan beviljats eller som utges för tid före år 2019. och förlängd arbetsskadelivränta ska anpassas till LAS-åldern. -skydd, handikappersättning, bilstöd och A-kassa efter riktålderns inträde samt samordning mellan pension och A-kassa ska utredas vidare. Utredningen föreslår inte att reglerna om assistansersättning ändras. Insatser pågår och de behöver följas upp först. 55-årsgränsen i inkomstskattelagen höjs Arbetsgivarnas kostnader för pensioner till anställda är avdragsgilla enligt inkomstskattelagen, IL. Reglerna gäller om pensionen inte betalas tidigare än 13

vid 55 års ålder. Tjänstepensionsavtalen har därför vanligen 55 år som lägsta ålder för uttag av pension. 55-årsgränsen i IL infördes år 1951 när medellivslängden var mycket kortare än idag. Då hade de flesta arbetstagare en låg utbildningsnivå. Då började många arbeta mycket tidigare än de gör i dag. Utredningen tycker inte det finns några bra skäl till varför man ska låta personer sluta arbeta så tidigt som vid 55 års ålder. Det är dessutom få personer som faktiskt tar ut sin pension så tidigt. Därför föreslår utredningen: Höj 55-årsgränsen i inkomstskattelagen till 62 år 2017. som förnyas efter år 2017 och nya försäkringsavtal och nya privata pensionsförsäkringar ska följa de nya reglerna. Andra avtal och påbörjade utbetalningar ska inte ändras. Förslagens konsekvenser Höjd pensionsålder förlänger arbetslivet Fler kommer att arbeta. i åldern 60 till 70 år kommer att öka med 40 000 till 50 000 personer år 2020. Försörjningsbördan, det vill säga skillnaden mellan antalet ej sysselsätta och antalet sysselsatta, beräknas stanna på siffran 0,8 kring år 2030. Förbättrade offentliga finanser När fler personer arbetar längre kommer statens ekonomi att bli mycket bättre. förstärks med ungefär 100 miljoner kronor år 2015 och 3 700 miljoner kronor år 2020. När fler äldre personer arbetar längre kommer det att påverka pensionssystemet så att det kommer i bättre balans åren 2018 till 2030. 14

om bland annat bättre arbetsmiljö, och högre kompetens hos äldre beräknas till ungefär 200 miljoner kronor år 2015 och till 400 miljoner kronor år 2020. A-kassa med flera ersättningar beräknas till ungefär 100 miljoner kronor år 2015 och till 2 300 miljoner kronor år 2020. Konsekvenser för individerna Den ökade sysselsättningen beräknas höja inkomsterna bland personer som är mellan 60 och 70 år med upp till 18 procent åren 2015 till 2019. Beräkningar visar att höjd åldersgräns för sjukpenning och arbetslöshetsersättning kommer att förbättra den ekonomiska standarden för berörda personer efter pensioneringen. Regeländringarna för garantipensionärer innebär att ett års längre förvärvsarbete höjer inkomsten med ungefär 7 000 kronor varje år. Övriga konsekvenser De regeländringar som utredningen föreslår kommer att medföra vissa kostnader för arbetsgivarna och företagen när de ändrar sitt sätt att arbeta. Kostnaderna blir inte så stora. Utredningen föreslår att förändringarna sker långsamt. Då blir inte kostnaderna inte så stora för myndigheterna. Uppföljning och utvärdering Vi vet att höjd nedre åldersgräns för uttag av ålderspension kommer att leda till att fler arbetar. Men det är svårt att bedöma vad förslaget om riktålder leder till. Inga andra länder har gjort något liknande. Förslagen för att förbättra arbetsmiljön, för att stärka de äldres möjligheter att bevara och utveckla sin kompetens, 15

öka informationen och andra förslag kommer att leda till en högre pensionsålder. Eftersom osäkerheten är stor måste förslagen följas upp och utvärderas vetenskapligt. Därför föreslår utredningen: med uppföljning och utvärdering. och forskare. ge uppdrag till myndigheter Gruppen ska följa och årligen rapportera om hur förslagen påverkar människors vilja att stanna kvar i arbetslivet samt hur förslagen påverkar de offentliga finanserna samt arbetet hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Gruppen ska också följa förslagens fördelningseffekter och hur det påverkar de äldres hälsa och livskvalitet. Utredningens olika förslag är beroende av varandra. Finansieringen av utredningens förslag om till exempel arbetsmiljön förutsätter att äldre arbetar längre som följd av regeländringarna. Höjningen av åldersgränsen för sjukpenning, arbetslöshetsersättning med flera sociala förmåner kan betalas endast om införandet av en riktålder förlänger arbetslivet för många. Om uppföljningar och utvärderingar visar att våra förslag är otillräckliga behöver man utreda och föreslå andra åtgärder ganska fort. 16