Kontaktperson: Ann-Sofie Fahlgren, ann-sofie.fahlgren@pts.se 1
Anteckningar: 2
Anteckningar: 3
Anteckningar: 4
Anteckningar: 5
När det gäller det offentliga kan man säga att allt är förbjudet om det inte är tillåtet enligt författning. All makt utgår från folket (demokrati) och den offentliga makten utövas under lagarna (legalitetsprincipen), regeringsformen (RF) 1 kap. 1 Att staten endast får ingripa vid marknadsmisslyckanden följer av internationella åtaganden. (Fördraget om EU:s funktionssätt) Mer om statens skyldighet att tillse att alla har grundläggande bredband och telefoni (samhällsomfattande tjänst, SOT) i avsnittet om trådlösa tekniker. Anteckningar: 6
Anteckningar: 7
Källa: SOU 2016:1. Anteckningar: 8
Se mer i kommunallagen (1991:900). Anteckningar: 9
Källa: 10 kap kommunallagen och 3 kap. 27-28 konkurrenslagen. Anteckningar: 10
Anteckningar: 11
Anteckningar: 12
Källa: PTS Svensk telemarknad. Mycket av byalagens investeringar ingår inte i dessa siffror. Vi vet inte hur mycket byalagen investerar tillsammans. Investeringarna inkluderar både investeringar i passiv och aktiv utrustning (det mesta är passiv utrustning). Fiber till mobilbasstationer räknas som investeringar i fast infrastruktur. Andelen av totalen som investeras i fasta bredbandsnät har ökat över tid. Skälet är att 4Gnäten till stor del nu är utbyggda samtidigt som det sker en kraftig utbyggnad av fibernät, pådriven av en stark efterfrågan från konsumenterna (inte minst på fiber till villa). Trenden kommer troligen att fortsätta under de kommande åren. Anteckningar: 13
Källa: PTS Svensk telemarknad. IP-Only äger över 30 stadsnät runtom i landet men dessa ingår inte i kategorin stadsnät här (IP-Only räknas som en nationell aktör). Stokab har historiskt sett stått för en stor andel av stadsnätens investeringar (jfr tex toppen 2011 som till stor del berodde på stor investering av Stokab). På senare år har dock Stokabs andel sjunkit i takt med att de har trappat ned investeringarna samtidigt som andra stadsnät har gjort stora satsningar på fiberutbyggnad. Anteckningar: 14
Källa: Bengt Mölleruds slutsatser av operatörernas årsredovisningar för 2015 SUNAB är en förkortning för Svenska UMTS-nät AB som är ett av Tele2 Sverige AB och Telia Sonera gemensamägt infrastrukturbolag. Anteckningar: 15
OTT Over the Top Content/Players tjänsteleverantörer som distribuerar tjänster via internet, t.ex. Google, Skype, Netflix. Anteckningar: 16
Utbyggnaden av fiber täcker i dag städer och flerfamiljshus. Nu är det villornas tur. Utmaningarna ökar då ju glesare befolkning desto högre kostnad per anslutet hushåll. Marknaden kommer endast bygga så länge man bedömer det lönsamt. Grävkostnaden ca 70 procent så meter per abonnent spelar roll! Även geotyp. Konsumenter som efterfrågar bredband är en förutsättning. Och ju större efterfrågan desto större möjligheter till utbyggnad. Viktigt för fortsatt bredbandsutbyggnad: Marknadsaktörernas investeringar Kommunala förutsättningar Lokala initiativ och stöd Konsumenternas efterfrågan Anteckningar: 17
Källa: PTS bredbandskartläggning oktober 2015. Anteckningar: 18
Anteckningar: 19
Källa: PTS Svensk telemarknad. Kategorin övrigt omfattar huvudsakligen radiolänk (fast radio), men även satellit m.m. I mobilt bredband ingår bara fristående bredband (t.ex. via dongel eller router) och inte mobilt bredband tillsammans med en rösttjänst (t.ex. via smart telefon). Den senare kategorin är snabbt ökande (+13%) och det fanns 6,7 miljoner sådana abonnemang den 30 juni 2015. Juni 2015 fanns 1,5 miljoner fiberabonnemang. En ökning med 18 procent jämfört med föregående år. Anteckningar: 20
Källa: Prisutvecklingen för mobiltelefoni och bredband, PTS prisrapport 2015 (PTS-ER- 2015:30). Anteckningar: 21
Källa: Prisutvecklingen för mobiltelefoni och bredband, PTS prisrapport 2015 (PTS-ER- 2015:30). Stora skillnader i vad som ingår i erbjudandena. Priset påverkas av hur mycket arbete, material och utrustning som ingår. Anteckningar: 22
Källa: Prisutvecklingen för mobiltelefoni och bredband, PTS prisrapport 2015 (PTS-ER- 2015:30). Anteckningar: 23
Vad gäller utbyggnaden av fast infrastruktur på landsbygd har konsumenterna en viktig roll. Genom att organisera sig i byanät kan konsumenterna både sänka kostnaderna och åstadkomma en hög anslutningsgrad, vilket påverkar kostnaden per anslutning. Genom sin lokalkännedom och genom att konkurrensutsätta utbyggnaden, kan de konsumentdrivna projekten pressa priser på gräventreprenader, effektivisera grävarbetet genom kostnadseffektiva dragningar av infrastrukturen, samt genom att vidta de förberedande åtgärder som behövs, t.ex. röjning av mark, för att grävaren ska kunna utföra arbetet effektivt, processerna för markavtal förenklas och blir billigare jämfört med när marknaden sköter utbyggnaden, bl.a. genom att byanätet genom solidaritetsargument och goda kontakter med markägare oftast får markupplåtelse snabbt och gratis, organisera efterfrågan så att de anslutna får förmånliga villkor i sin konsumentrelation med en operatör (stort urval och/eller lägre priser), attrahera en större andel fastigheter att ansluta sig jämfört med de anslutningsgrader som marknaden i regel når, vilket också sänker kostnaden per anslutning. Den konsumentdrivna utbyggnaden kan dock medföra svårigheter. För det bredbandsstöd som lämnades under landsbygdsprogrammet 2008-2013 iakttogs problem där byalag hade otillräckliga resurser och kompetens för juridiska avvägningar och marknadsanalyser. Det kan konstateras att utbyggnadsprojekten är komplexa till sin natur och kräver, utöver avsevärd juridisk kompetens i bl.a. bredbandsstödsfrågor, även kompetens inom projektledning, teknik, administration och marknadsföring samt upphandlingar/upphandlingsliknande förfaranden. Läs mer i Effektivare bredbandsstöd, SOU 2013:47, s 145. I nämnt delbetänkande föreslogs ett tydligt nationellt regelverk för att överbrygga flera av svårigheterna för byanäten och även en högre grad av statlig styrning. 24
Anteckningar: 25
Ur bl.a. Bredbandsforum, Utmaningar vid utbyggnad i hela landet. Anteckningar: 26
Anteckningar: 27
Anteckningar: 28
Med öppen affärsmodell avses en modell som medger konkurrens på tjänste- eller infrastrukturbaserad nivå i ett specifikt fastighetsnät. Den stängda modellen innebär såsom ovan angivits att en operatör erhåller exklusiv nyttjanderätt till ett fastighetsnät samt även exklusiv distributionsrätt av bredbandstjänster i samma fastighetsnät under en viss tidsperiod. Den stängda modellen används av operatörer som är verksamma på flera förädlingsnivåer och som därmed kan erbjuda en helt integrerad bredbandslösning till fastighetsägare. Affärsmodellen innebär vanligen att operatören tillhandahåller bredbandsanslutning för såväl internet, tv och telefoni. Det som i grunden skiljer en stängd modell från en öppen modell är närvaron av konkurrensbegränsningar i fastighetsnätet. Konkurrensbegränsningarna realiseras genom avtal mellan operatören och fastighetsägaren, där avtalen stipulerar att operatören erhåller exklusivitet på både tjänste- och infrastrukturbaserad nivå i fastighetsnätet. Tjänstebaserad konkurrens: tjänsteleverantör har möjlighet att konkurrera om slutanvändarna utan att behöva vara fysiskt inkopplad med egen utrustning till fasstighetsnätet. Infrastrukturbaserad konkurrens: förutsätter att operatören investerat i egen teknisk utrustning för anslutning till ett specifikt access- eller fastighetsnät. 29
Anteckningar: 30
En KO-modell är en volymbaserad modell som vanligen innebär att en kommunikationsoperatör innehar exklusiv nyttjanderätt till ett specifikt fastighetsnät. Kommunikationsoperatören upplåter det specifika fastighetsnätet till tjänsteleverantörer för distribution av bredbandstjänster till de boende i fastigheten. Tjänsteleverantörerna erbjuder bredbandsanslutning för internet, telefoni och tv med varierande villkor för kapacitet och felanmälan etc. Kommunikationsoperatören ansvarar för att fastighetsnätet ansluts till det övriga nätet. Under förutsättning att det finns ett utbud av likvärdiga bredbandstjänster finns det goda förutsättningar för konkurrens. Förutsättningarna för konkurrens minskar om kommunikations operatören inte är neutral, d.v.s. om kommunikationsoperatören tillhandahåller tjänster i konkurrens med andra tjänsteleverantörer i samma nät som kommunikationsoperatören har exklusiv nyttjanderätt till. Problematiken med bristande neutralitet är att en icke neutral kommunikationsoperatör har incitament att erbjuda ett tjänstebaserat tillträde till ett fastighetsnät på diskriminerande villkor. Om en kommunikationsoperatör tillämpar diskriminerande villkor för tjänsteleverantörer hämmas konkurrensen på tjänstebaserad nivå. 31
Anteckningar: 32
Anteckningar: 33
Anteckningar: 34
OTT Over the Top Content/Players tjänsteleverantörer som använder internet som distributionskanal, t.ex. Google, Netflix och Facebook. Anteckningar: 35
Anteckningar: 36
Anteckningar: 37
Några viktiga egenskaper där teknikerna skiljer sig åt är hur mycket data som kan överföras samtidigt (bredbandshastighet), hur snabbt information skickas och tas emot (svarstid) och om hastigheten påverkas av avståndet eller antal användare. Med högre hastighet kan du använda fler tjänster samtidigt och det går fortare att surfa eftersom sidorna laddas ner snabbare. För vissa tjänster, som att strömma film, krävs också en viss hastighet för att de ska fungera. Svarstiden är viktig om du vill använda videosamtal eller spela onlinespel. Anteckningar: 38
Tabellförklaringar: Hastighet i genomsnitt: Uppgifterna kommer från mätningar på Bredbandskollen.se Oberoende av avstånd: Kabel-tv-nät finns i huvudsak i tätorter och på dessa avstånd påverkas inte hastigheten. Bredband via fiber kan överföra stora mängder data med hög hastighet. Hastigheten är oberoende av avstånd eller hur många utanför fastigheten som använder näten. Kapaciteten är lika hög för att skicka och ta emot data. Alla hushåll som har vanlig telefoni kan få bredband via xdsl. Vilken hastighet användaren får beror på hur långt från telestationen fastigheten finns, kvaliteten på kopparledningen och vilken utrustning som finns i telestationen. Bredband via kabel-tv-nät går att köpa i de flesta flerfamiljshus och en stor del av de villor som har kabel-tv idag. Dock är kabel-tv-nät till villor inte alltid uppgraderade för bredband. Bredband via kabel-tv-nät kan ge mycket hög hastighet, men det byggs få nya nät, så saknas kabel-tv i fastigheten idag kommer det troligen inte finnas framöver. Forts nästa sida. 39
Bredband via mobilnät är tillgängligt överallt där det finns mobila bredbandsnät, d.v.s. inte enbart i fastigheter. Bredbandshastigheten varierar och beror bland annat på hur många som samtidigt använder nätet och hur långt det är till närmaste mobilmast. I vissa fall går det att förstärka signalen och få högre kapacitet genom att sätta upp en antenn på hustaket. I mobilnät beror kvaliteten och hur mycket du betalar på mängden data du använder. Bredband via satellit erbjuds överallt i Sverige och är därför ett bra alternativ för svårtillgängliga hushåll. Det som krävs är fri sikt till satellit, en extern parabolantenn och ett satellitmodem. Förutsättningen för att tekniken ska fungera är fri sikt mot satelliten. Det långa avståndet som signalerna ska transporteras gör att det är något längre svarstid för bredband via satellit än för andra typer av bredband (drygt 0,5 sekunder). Bredband via radiolösningar bygger på att datatrafik skickas som radiosignaler mellan starkt riktade sändar- och mottagarantenner. Tekniken kräver fri sikt och det är vanligt att sändare och mottagare placeras i en hög mast eller på hustak. Hastigheten är lägre för att skicka än för att ta emot data och överföringen påverkas av väderförhållanden som kraftigt regn eller snö och andra hinder som tät skog. Mer information, riktad till konsumenter, finns på http://www.bredbandsforum.se/bredband-till-villa 40
Anteckningar: 41
Anteckningar: 42