INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren 1856-1861 Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1913-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1952. Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1914-1954. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1952. Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1913-1954. Årg. 1912-1953. Översiktspublikation: Statens järnvägar : 1856-1906 : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, 1906. - 4 vol. D. 1, Historik. Även elektronisk version på adress: http://runeberg.org/sj50/1/ D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-l0-7101_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK. 10. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1871. STOCKHOLM, TRYCKT HOS K. L. BECKMAN, 1872.
INNEHÅLL. (TABLE DES MATIÈRES.) Inledning pag. 1. (Avant-propos.) Ekonomisk ställning» 7. (Situation économique.) Rörlig materiel» 13. (Matériel roulant.) Uppgift å vid slutet af år 1871 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m» 14. (Tableau indiquant la nature et le nombre des machines locomotives à la fin de 1871.) Uppgift å vid slutet af år 1871 befintliga vagnar, deras mått, inredning m. m» 20. (Tableau indiquant le nombre des wagons de différentes espèces à la fin de 1871, leurs dimensions principales, disposition etc.) Öfversigt af lokomotivtjensten samt kostnader för lokomotivens underhåll och materialförbrukning under år 1871...» 22. (Service et frais d'entretien des machines locomotives pendant 1871.) Öfversigt af vagntjensten samt kostnaden för vagnarnas underhåll och materialförbrukning under år 1871» 28. (Service et frais d'entretien des wagons pendant 1871.) Trafik och inkomster» 30. (Mouvement et recettes.) Banas och byggnaders underhåll» 58. (Entretien de la voie et des bâtiments.) Nya anläggningar samt nya inventarier och materialier» 62. (Constructions nouvelles, extension du matériel.) Personal» 66. (Personnel.) Olyckshändelser» 68. (Accidents.) Statistik...» 69. (Statistique.) Allmän Svensk jernvägsstatistik» 94. (Statistique générale des chemins de fer Suédois.) Tableau statistique des chemins de fer de la Suède, de la Norvège et du Danemark» I. Karta öfver Sveriges, Norges och Danmarks jernvägar vid 1871 års slut.
OBSERVATIONS. 1 Riksdaler (100 öre) de Suède = 1 Franc 41.67 Centimes 1 Öre (1/100 R:dr)» =» 1.42» 1 Mil (36 000 fot)» = 10.688 Kilometres. 1 Fot» = 0.29690 Mètre. 1 Centner (100 )» = 42.5082 Kilogrammes.
STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Styrelsen för Statens jernvägstrafik får härmed i underdånighet afgifva berättelse för år 1871. Under det år, denna berättelse omfattar, har.statens jernvägstrafik blifvit utsträckt öfver tvänne nya linier, nemligen den mellersta sträckningen af Nordvestra stambanan, mellan Arvika och Carlstad, samt sammanbindningsbanan genom Stockholm, af hvilka linier den förra öppnades för allmän trafik den 19 Juni och den sednare den 17 Juli. 1
2 INLEDNING. Stationerna å linien Arvika Carlstad äro: Afståndet från Stockholm till norska gränsen utgör 41 svenska mil och afståndet från gränsen till Kristiania 12 norska mil, så att hela afståndet mellan Stockholm och Kristiania uppgår till nära 54 svenska mil. Liktidigt med sammanbindningsbanan öppnades å densamma Stockholms Centralstation för persontrafik och befordring af ilgods, hvarvid Stockholms Norra station upphörde att vara sjelfständig trafikstation och lades såsom en filialafdelning för expedition af allmänt fraktgods, ilgods, djur och åkdon under Centralstationen. Vid Stockholms Södra station skedde deremot ingen annan förändring i expeditionen af resande och gods, än att, sedan snälltågen börjat utgå från Centralstationen och icke kunde utan för stor tidsutdrägt anlöpa den Södra stationen, tillfälle bereddes resande med dessa tåg från och till Stockholms södra stadsdel att på- och afstiga vid Tantogatan, der sammanbindningsbanan förenar sig med Vestra Stambanan och hvarest för ändamålet en mindre byggnad med väntrum uppfördes. Genom de nya bansträckningarnes öppnande försvunno de afbrott, som dittils skiljt dels den vestligaste sträckan af nordvestra stambanan, dels den norra stambanans färdiga del från de öfriga stambanelinierna, och samtliga Statens jernvägar kunde således under årets sednare hälft trafikeras i direkt samband med.hvarandra. De vid 1870 års slut trafikerade stambanelinierna voro: Vid samma tidpunkt voro af enskilda, till stambanorna stötande jernvägar för trafik öppnade: Köping llult-jernvägen, mellan Örebro och Köping, samt den i sammanhang dermed trafikerade
INLEDNING. 3 Hela längden af de stambanor och enskilda jernvägar, hvilka såsom ett sammanhängande nät trafikerades, utgjorde sålunda vid 1871 års slut 155.45 mil. De anslag, som beviljats för utförandet af här ofvan nämnda stambanor eller delar deraf. hafva varit: Enligt från Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader meddelade uppgifter ocli för så vidt sådant 1'öre uppgörandet af definitivt bokslut kan bestämmas, uppgingo vid 1871 års slut anläggningskostnaderna för ofvannämndu stambanor eller delar deraf sammanlagdt till E:dr 95 G80 440.49. Om till denna summa lägges dels det särskilda anslaget af år 1866, B:dr 2 000 000, dels livad som intill 1871 års slut blifvit af samma års anslag för stadgadt ändamål användt, eller B.-dr 503 693.65, så erhålles hela anläggningslcostnaden vid 1871 års slut, E:dr 98 244 134.u. Denna kostnad, fördelad på antalet trafikerade banmil, utvisar ett medeltal vid årets slut af anläggningskostnad per mil af B:dr 884 285.64. I mån af jernvägsrörelsens tillväxt hade intill 1871 års slut af trafikmedlen bekostats: nya byggnader och anläggningar, dels fullbordade, dels ofullbordade, till ett sammanlagdt värde af B:dr 2 607 001.59, och ny materiel, dels rörlig dels fast, samt andra inventarier för en summa af» 4 910 6.N0.4I. Summa B:dr 7 517 682.00. Denna summa ocli ofvan angifna anläggningskostnad utgöra tillsammans det Mala byggnadskapitalet vid 1871 års slut, hvilket således uppgick till B:dr 105 761 816.H. llvarje mil trafikerad jernväg vid nämnda tidpunkt stod följaktligen staten till ett belopp af E:dr 951 951.54 medeltal. Den ymniga penningetillgången och deraf alstrade stegring af affärsverksamhet i många riktningar har naturligen verkat till stegring äfven af trafikrörelsen, och detta till en grad som icke tillförene varit för handen. Med hänvisning i öfrigt till nedanstående tabell och livad som längre fram i denna berättelse meddelas under rubrikerna»trafik ocli inkomster» samt»statistik», må här endast framhållas, att totalinkomsterna per banmil under 1871 öfverstigit det föregående årets med icke mindre än E:dr 7 094.54, då deremot denna slags stegring för 1870 utgjorde E:dr 3 814.62 och för år 1869 endast E:dr 1 634.05, samt att, trots förhöjda pris på åtskilliga nödvändighetsartiklar för jern vägstrafiken och oaktadt jernvägens transportförmåga i högre mått än tillförene tagits i anspråk, utgifterna för drift ocli underhåll icke ökats med mer än E:dr 1 696.96 pr banmil. Utgifternas förhållande till inkomsten liar till följd af dessa omständigheter nedgått och utgör för nu ifrågavarande år 50.288 procent, De ekonomiska resultaten af 1871 års trafik äfvensom, till jemförelse dermed, enahanda data för föregående trafikår angifvas i följande tabellariska sammanställning af dels inkomster och utgifter för drift och underhåll samt skilnaderna dem emellan, alla hänförda till samma längdenhet, banmil, dels utgifternas förhållande till inkomsterna, dels slutligen den relativa storleken af nyssnämnda skilnader samt af de till statsverket inlemnade kontanta behållningarna, allt beräknadt i förhållande till de i stambanorna nedlagda kapital.
4 INLEDNING Denna tabell äfvensom den härnäst följande skilja sig i afseende på uppställning endast derati från motsvarande tabeller i föregående årsberättelser, att den fornt begagnade rubriken:»det anslagna byggnadskapitalet» blifvit utbytt mot benämningen:»anläggningskostnaden». Införlifvandet af limen Carlstad Arvika och Sammanbindningsbanan genom Stockholm med de trafikerade stambanorna liar höjt summan af dessa banors anläggningskostnad vid 1871 års slut med R:dr 13 323 072.34. Vid beräkningen af de i kolumnerna 5 8 förekommande tal för samma år har dock endast omkring hälften af nyssnämnda summa upptagits såsom kapitaltillökning, enär de nya kapitalen endast under årets sednare hälft gjordes fruktbart för trafikens ändamål. Af de sålunda tillkomna kapitalen representerar det ena, nemligen kostnaden för sammanbindningsbanan, egentligen icke någon ny bandel utan förnämligast ett nödvändigt fullständigande af stationsanordningarna inom hufvudstaden. Då un kostnaden härför i förhållande till den ringa förökningen, 0.2 mil af trafikerad banlängd, är ovanligt stor, så var det sannolikt, att, i fråga om behållningens förhållande till anläggningskostnaden, 1871 års resultat skulle blifva jcmförelsevis ogynsamt. Så har likväl ej inträffat och anledningen dertill är naturligen att söka i den lifligare rörelse på stambanorna, som här of v an blifvit omtalad. Att, likväl, inbetalningarna till Statskontoret ställt sig något ofördelaktigare än för 1870 beror förnämligast på nödvändigheten att använda alla disponibla medel till anskaffning af ny materiel, hvarom mera längre fram, i öfversigten öfver den ekonomiska ställningen. * Förminskningen i 18G9 års inkomster, jemförda med föregående års, är endast skenbar och beror, såsom berättelsen för 1869 visar, på en förändring i bokföringssättet, hvarigenom största delen af det som tillförene upptagits bland diverse inkomster numera derifvån uteslutes och i stället krediteras vissa utgiftsposter. En på samma bokföringssätt grundad jemförelse visar ileremot, att inkomsterna under 1869, såsom ofvan är nänindt, öfverstego dem för 1868 med R:dr 1 634.05 pr banmil.
INLEDNING. 5 Till jemförelse mellan de olika stambanedelarnas byggnadskostnader, inkomster och utgifter samt de båda sednares förhållande sins emellan och till de förra, meddelas följande tabell: Vid en jemförelse mellan dessa resultat och de för 1870 torde följande förhållanden särskildt böra uppmärksammas. Tillväxten af bruttoinkomst utöfver medelbruttoinkomsten för 1870 utgjorde, enligt hvad redan blifvit nämndt, i medeltal R:dr 7 094.54 pr banmil. Vid följande bandelar och i nedanstående ordning har ifrågavarande tillväxt öfverskjutit medeltalet, nemligen vid Malmö Elmhult, der antydda öfverskott var störst och tillväxten i sin helhet utgjorde E:dr 13 284.68, och vid linierna Göteborg Falköping, Falköping Töreboda, Katrineholm Hallsberg, Gnesta Katrineholm, Hallsberg Töreboda, Stockholm Gnesta, Jönköping Elmhult samt vid linien Laxå Kristinehamn, der öfverskottet var lägst och der hela tillväxten utgjorde R:dr 7 381.03. Vid linien Arvika Norska gränsen var oftanämnda tillväxt lägre än vid någon annan, men då genom införlifvandet af denna linie med de öfriga stambanorna icke obetydliga besparingar kunnat åstadkommas i utgifterna för drift och underhåll, har under 1871 för första gången inträffat, att inkomsterna vid denna linie ötverstigit utgifterna. Vid jemförelse mellan olika bandelar för samma år, eller 1871, visar linien Göteborg Falköping i alla hänseenden de bästa resultaten.
6 INLEDNING. Dernäst ställer sig, med afseende å den absoluta skilnadeu mellan inkomster och utgifter, linien Malmö Elmhult bäst, men med hänsyn till den relativa skilnaden, eller utgiftsprocenten, linien Hallsberg Töreboda. Sistnämnda linie visar äfven, näst Göteborg Falköping, det gynsammaste resultatet med afseende å förmågan att gifva ränta å anläggningskostnaden, och kommer i detta afseende näst efter densamma linien Malmö Elmhult. I öfverensstämmelse med föreskrifterna i nådigt bref af den 29 September 1870 och sedan vederbörande jordegare behörigcn fullgjort de af Kongl. Maj:t i samma bref äskade åtaganden, utförde Statens jernvägstrafik å sin sida under år 1871 de arbeten, som erfordrades för fullbordandet af'hållplatserna Balingslöf och Killéberg, hvilka platser den 11 November upplätos för allmän trafik. Det antecknas här,, att de i anläggningarna intresserade jordegarne bekostat nödigt jordområde och dettas planering, grus till ballastning, sliprar, samt till största delen äfven de för anläggningarna behöfliga byggnader, hvilket allt blifvit med full eganderätt till Statens jernvägstrafik öfverlåtet, hvaremot jernvägen bekostat rälsläggning och signaleringsinrättningar. Hållplatsen Balingslöf är belägen emellan Hessleholms och Hästveda stationer; Killeberg emellan stationerna Ousby och Elmhult. Personbiljetter till blandade och godståg säljas i vanlig ordning för resor emellan Balingslöf och Killeberg å ena samt Statens öfriga stationer och hållplatser, å andra sidan. Gods, lefvande djur, åkdon och lik expedieras direkt emellan nu ifrågavarande hållplatser å ena, och såväl öfriga Statens jernvägstrafiks stationer och hållplatser som angränsande bibanors stationer å den andra sidan. Med stöd af nådiga bemyndiganden afslöts med Direktionen för de Söndenfjeldske statsjernbaner i Norge en öfverenskommelse rörande ordnandet af samtrafiken emellan dessa jernvägar och de svenska stambanorna, hvilken öfverenskommelse skulle träda i stället för den äldre af 1867 samt tillämpas från den dag, då Nordvestra stambanan i sin helhet öppnades för trafik. Hufvuddragen af denna öfverenskommelse äro följande: Linien Oharlottenberg Riksgränsen trafikeras för de Norska jernvägarnas räkning, men underhålles ocli bevakas på de svenska stambanornas bekostnad. Trafikinkomsterna tillfalla således förstnämnda jernvägar, men dessa erlägga i vederlag härför till svenska Statens jernvägstrafik ett belopp af 6 000 R:dr efter år räknadt. Charlottenbergs station besörjer äfven den norska lokaltrafiken mellan denna station och norska stationer, All till Charlottenbergs station hörande tjenstepersonal tillsättes och aflönas af den svenska Trafikstyrelsen, men de norska jernvägarna deltaga med halfva kostnaden för såväl ifrågavarande aflöningar som materialiers förbrukning och inventariers underhåll vid samma station. Biljetter gällande för direkt persontrafik säljas endast vid vissa svenska och norska stationer, men direkt godstrafik eger rum emellan stambanornas och de norska jernvägarnas alla stationer. För samtrafiken upprättades särskilda tariffer och godsklassifikationer, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med livad i dessa afseenden är gällande vid de svenska stambanorna. Afgifterna beräknas efter svenskt mynt, men norsk vigt. Vid måttberäkning gälla lagarna i det land, hvarifrån afsändningen sker, med undantag för virke, hvilket beräknas efter engelskt mått. Granskning och vidräkning rörande samtrafiken sker genom den svenska Trafikstyrelsens Kontrollkontor i Stockholm.
EKONOMISK STÄLLNING. 7 Den för ömsesidigt begagnande af rörlig materiel bestämda lega utgör för lokomotiv 7 H:dr 50 öre och för vagn 30 öre per svensk eller norsk mil; lokomotivets egare bekostar personal och materialier. Äfvenledes träffades öfverenskommelse mellan de svenska Styrelserna för Statens jernviigstratik och Kongl. Tullverket derom, att tullpligtigt gods, som kommer på jernväg från Norge, icke må qvarhållas i Charlottenberg, utan genast vidare befordras till bestämmelsestationen, der det af vederbörande trafiktjensteinan emottages, för att emot de vid Charlottenbergs tullkammare bestämda tullafgifter hållas adressaten tillhanda. Sålunda vid Statens jernvägstrafi k influtna tullmedel liqvideras månadligen till Kongl. General-Tullstyrelsen. Ekonomisk ställning. Genom nådigt bref af den 29 December 1870 anvisade Kongl. j\taj:t till utgående under 1871: Vidare anvisade Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 25 April 1S71. såsom tilläggtill ofvanstående kostnadsstat, för diverse nya byggnader och anläggningar, hvilka redan 1870 påbörjats, men vid det årets slut ännu icke hunnit fullbordas, K:dr ;50 874.72, Med föranledande af Nordvestra stambanans fullbordande och öppnande för trafik i sin helhet anvisade Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 9 Juni, såsom ett ytterligare tillägg till 1871 års kostnadsstat:
8 EKONOMISK STÄLLNING. Transport R:dr 5 615 294.72. och till inredning af de till embetslokalcr för Styrelsen afsedda lägenheter i huvudbyggnaden vid Stockholms Centralbangård en summa stor 85 000 R:dr, att utgå af trafikmedlen*), af hvilken summa det belopp, som afsågs för 1871, liar utföres med» 50 000.00, Genom nådigt bref af den 15 Augusti bemyndigade Kongl. Maj:t Styrelsen att, sedan det i årets Riksstat beräknade belopp af till Statskontoret ingående trafikmedel var till fullo inbetaldt, af under återstående delen af året inflytande trafikmedel, som icke blefve behöfliga för bekostande af redan i nåder faststälda ändamål, använda ett sammanräknadt belopp af R:dr 157 500, hvaraf afsågos: Enligt sammanfattning af ofvanstående utgjorde de belopp, som anvisats: Dessutom antecknas här: dels att, efter nådig pröfning af ett af Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader i underdånighet framstäldt förslag rörande uppgörelse med Fiskeby jernvägsbolag i fråga om Östra stambanans framdragande öfver bolagets jernväg, i hvilken fråga Styrelsen för Statens jernvägstrafik afgifvit underdånigt yttrande med särskildt afseende å bolagets anbud att emot vederlag helt och hållet nedlägga trafikerandet å Fiskeby-jernvägen, Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 19 Maj 1871, med fastställande af en ersättningssumma i ett tor allt, stor 40 000 R:dr, till oftanämda bolag, emot det vilkoret, bland andra, att bolaget upphörde med trafikerandet af den utaf bolaget anlagda jernbana mellan Norrköping och Fiskeby, så snart Östra stambanan emellan dessa ställen blefve för allmän trafik upplåten, bestämde, att af denna ersättningssumma ett belopp stort 30 000 R:dr, hvilkct belopp vore att anse såsom ersättning för den trafik som det enskilda bolaget kommc att till stambanan afstå, skulle utgå af trafikmedlen, dels att till Styrelsens förfogande varit stäldt, af byggnadsanslaget till Nordvestra stambanan, ett belopp af 200 000 li:dr för anskaffning af rörlig materiel till denna stambana, hvilket belopp blifvit användt på sätt längre fram i denna berättelse, under rubrik»nya anläggningar samt nya inventarier och materialier», redogöres. Den verkliga kostnaden för drift och underhåll uppgick till R:dr 3 914 880.14, och understeg följaktligen den beräknade ined R:dr 337 819.8ö. llufvudsakliga anledningarna härtill äro att söka dels i den omständigheten, att vid svenska verkstäder bestälda räler, som under årets lopp bort levereras, icke blefvo färdiga förr än följande året, hvarigenom en betydlig del af det påräknade utbytet af räler måste uppskjutas, dels deri, att, till följd af arbetsinställelser i England, de derifrån väntade lokomotiv icke hunno inom bestämd tid ankomma, hvilket åter hade till följd, att den del af redan befintlig materiel, som bort till grundligare reparation intagas, måste fortfarande användas i bantågen. Ett dylikt uppskof kan emellertid icke annat än menligt inverka på kostnaden för blifvande reparationer. * Vid detta anslag är dock det vilkor fästadt att, om och i den mån besparing ä anläggningskostnaden för Nordvestra stambanan uppstår och till betäckande af utgifterna för inredningsarbetet lemnar tillgång, de af trafikmedlen lemnade förskott af dylika besparade medel återgäldas.
EKONOMISK STÄLLNING. 9 Men icke allenast arbetsinställelser, äfvon de många tillfällena till arbetsförtjänst i allmänhet började redan uuder år 1871 visa sina verkningar med afseende å tillgängen på arbetare, hvilket allt förorsakade, att utom leveranserna af lokomotiv äfven de af andra inventarier blefvo fördröjda. För fullbordandet af de i nådigst faststälda specifika kostnadsstater till utförande bestämda arbeten samt anskaffning af inventarier reserverades till 1872 ett sammanräknadt belopp af lltdr 205 191.39, hvaröfver särskild specifikation finnes upptagen längre fram i denna berättelse under afdelningcn för nya anläggningar m. m. Styrelsen har i näst föregående årsberättelse redogjort för skälen dertill, att förlagen af dels materialior, dels inom verkstäderna pågående arbeten tillgodogjorts, eller minskats, i ett mycket större förhållande än desamma under årets lopp tillökats, hvarjemte Styrelsen fästat uppmärksamhet dera, att den sålunda inträffade minskningen efterhand skulle komma att motsvaras af en ungefärligen lika stor tillökning, hvilket komme att inverka på insättningarna i Statskontoret under den närmaste framtiden. Under år 1871 har nu antydda tillökning varit för handen och vid årets slut uppgick densamma till inalles omkring 73 000 E:dr. I fråga om de trafikmedel, som enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 26 Februari 1869 skolat, i män desamma blefvo disponibla, till Statskontoret öfverlemnas, ställer sig räkningen sålunda: beträffande kontanta liqvider till Statskontoret meddelas följande: Summan af de kontanta inbetalningarna till Statskontoret under loppet af år 1871 öfversteg den i Riksstaten beräknade skilnad mellan inkomster och utgifter vid Statens jernvägstrafik för samma år med ll:dr 1 015 661.32. En öfversigt af den ekonomiska ställningen vid 1871 års slut är framställd i efterföljande på årets bokslut grundade kapitalräkning. Då denna räkning är afsedd att redogöra för medel som härflutit ur jernvägsrörolsen, eller trafikmedel, upptager densamma icke några anslag och således ej heller de summor, som af Riksdagen vid särskilda tillfällen anslagits för anskaffande af rörlig materiel, hvilka sednarc summor i räkenskapen redovisas under vederbörande anslagskonton. I afseende på de i räkningen förekommande poster, torde endast böra upplysas, att den i
10 EKONOMISK STÄLLNING utgående behållning upptagna fordran hos trafikanter lrafvudsakligen består dels i obetald trakt för icke uttaget gods å ankomststationerna, Ii vilket slag af fordran naturligtvis ständigt är för handen, dels af fordringar hos sådana jern-
EKONOMISK STÄLLNING. vägens trafikanter, som mot godkänd säkerhet.fött sig medgifvet att månadsvis pä en gång erlägga samtliga afgifterna för de transporter, som under loppet af en månad verkstäldts för deras räkning. 11
12 EKONOMISK STÄLLNING. Slutligen får Styrelsen meddela följande summariska öfversigt öfver användandet af trafikmedlen, alltifrån trafikens första början, eller den 1 December 1856, intill utgången af år 1871. D eb et. Kredit.
EKONOMISK STÄLLNING. 13 Rörlig materiel. Såsom i det föregående blifvit antydt, började redan under 1871 svårigheter uppstå för de utländska mekaniska verkstäderna att utföra kontraherade leveranser, dels till följd af arbetsinställelser, dels genom det hopande af beställningar, som de för industriens utveckling gynsamma penningeförhållandena framkallade. Då emellertid det behof af rörlig materiel, som föranledde Riksdagens förut nämda beslut om ett extra anslag, var öfverhängande, hade Styrelsen redan på våren 1871 vändt sig äfven till den utländska marknaden för att få det i fråga varande behofvet fyldt, men af sex lokomotiv, som under December månad bort enligt kontrakt levereras i Göteborg, hunno endast två före årets utgång der aflemnas; den öfriga leveransen fullgjordes dock redan i mars månad det följande året. leveransen af de inom landet bestälda vagnar, blef till en del fördröjd inpå det följande året. Äfven Af dessa skäl utgick i liqvid af den för en-million-anslaget bestälda materiel endast ett belopp af omkring 563 000 Il:dr under 1871. Återstoden af anslaget utgick för vagnar likasom för lokomotiven, i början af det följande året. Af den materiel, som på detta sätt och med öfriga till Styrelsens förfogande stälda medel under året anskaffats, hunno följande lokomotiv och vagnar fullständigt uppsättas och i trafiken intagas, nemligen: 8 stycken godstågslokomotiv, 4» fångvagnar, 4» postvagnar, 4» packvagnar, 22» godsvagnar, täckta, 68»» för transport af plank, 83»»» malm. 23»»» timmer, eller tillsammans 8 lokomotiv och 208 vagnar. De i snälltågen gående personvagnar af l:sta och 2:dra klassen blefvo på senhösten försedda med apparater för uppvärmning med ånga från lokomotiven, så att den nya uppvärmningsmetoden kunde vid den kalla årstidens inbrott komma i bruk. För den vid 1871 års slut befintliga materielens mängd och beskaffenhet samt dess användande under året redogöra de å nästa och följande sidor införda tabeller.
14 Uppgift å vid slutet af år 1871 befintliga
lokomotiv, deras konstruktion m. m. 15
16 Uppgift å vid slutet af år 1871 befintliga
17 lokomotiv, deras konstruktion m. m. 3
18 Uppgift å vid slutet af år 1871 befintliga
lokomotiv, deras konstruktion m. m. 19
20 Uppgift å vid slutet af år 1871 befintliga
ragnar, deras mått, inredning m. m. 21
22 Öfversigt af lokomotivtjensten samt kostnaden för lokomotivens
underhåll och materialförbrukning m. m. under år 1871. 23
24 Öfversigt af lokomotivtjensten samt kostnaden för lokomotivens
underhåll och materialförbrukning m. m. under år 1871. 25 4
26 Öfversigt af lokomotivtjensten samt kostnaden för lokomotivens
underhåll och materialförbrukning m. m. under år 1871. 27
28 Öfversigt af vagntjensten samt kostnaden för vagnarnas P e r s o n - Tillsammans å Statens banor 1096898.1. Neml. af s'.atsvagnar 2921.0, l:sta kl. 106 506.8. Komb. l:sta och 2:dra kl 106826.8, 2:dra» 308532.0..» 2-.dra och 3-.dje»... 12 612.3, 3:dje» 481023.2.» 3:dje kl. och post-... 78476.0. Gods- Post- och S a m t l i g a
underhåll och materialförbrukning m. m. under år 1871. 29 vagnar. vagnar. F å n g v a g n a r. vagnarna.
30 TRAFIK OCH INKOMSTER. Trafik och inkomster. Jemförelsetabell öfver person- och godstrafikens styrka under åren 1864 1871 Det stegrade afiärslifvet och den i allmänhet rådande fördelaktigare ekonomiska ställningen, livilkas inflytelse på jernvägsrörelsen först plägar visa sig uti en ökad godsrörelse, hafva under 1871 äfven utöfvat ett högst förmånligt inflytande på persontrafiken, så att denna i både antal resande, resornas utsträckning och inkomster visar fördelaktigare resultat än under föregående år. Den Nordvestra stambanans fullbordan, hvarigenom det svenska stambanenätet sammanknöts med de norska jernvägarna, har väl äfven bidragit att höja totalsumman af resande, men antalet af dem som begagnat den nyöppnade farleden har likväl icke varit så stort, att detsamma utöfvat något märkbart inflytande på personfreqvensen i allmänhet, d. v. s., antalet personmil per banmil. Den lifligare samfärdsel, ofvanstående tabell angifver, är derföre hufvudsakligen att tillskrifva den ökade rörelsen å de äldre linierna. Till höjande af inkomsterna för persontrafiken, har derjemte en särskild omständighet medverkat, nemligen den förhöjning af priset på 3:dje klassens personbiljettcr från 25 till 30 öre milen, som i enlighet med Riksdagens framställning och Eders Kongl. Maj:ts fastställelse blifvit under årets sednare hälft tillämpad, hvarmed' början gjordes den dag Nordvestra stambanan i sin helhet öppnades för trafik. Tillväxten i persontrafik företer vid närmare granskning åtskilligt af intresse och meddelas derföre här nedan en särskild tabell, som för olika vagnklasser och olika slag af bantåg angifver persontrafiken under de fem sistförflutna åren, uttryckt genom personmil per banmil, äfvensom, med särskild anledning af ofvanberörda förändring uti tredje klassens biljettpris, den inkomst per banmil, som härflutit af denna biljettklass. Då prisen å l:sta och 2:dra klassens biljetter varit oförändrade och inkomsterna af dessa vagnklasser således förhålla sig såsom antalet personmil, har det icke varit nödigt att här utsätta dessa sednare inkomstbelopp.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 31 Hvad som i första rummet ådrager sig uppmärksamhet vid granskning af förestående tabell, är det i jämförelse med förhållandena under föregående tider stora antalet personmil för resande med snälltåg, och i synnerhet med första klassens vagnar. Det tal, som uttrycker snälltågstrafikens litlighet under år 1871, eller 15 909 personmil per banmil, öfverskjuter motsvarande tal för år 1870 med 25 procent och medeltalet af snälltågspersonmil för de fyra åren 1870 1867 med 15 procent. Tillökningen visar sig ännu starkare då jemförelsen inskränkes till snälltågstrafiken å endast de äldre linierna, d. v. s. då man derifrån utesluter den Nordvestra stambanan. I sådant fall betecknas nemligen personrörelsens styrka under 1871 af 17 503 personmil per banmil, eller genom en stegring af 37 procent öfver 1870 års och af 26 procent öfver årens 1870 1867 medeltrafik. Å Nordvestra stambanan var ifrågavarande slag af befordring obetydlig vid sidan af den å de öfriga linierna och uppgick icke till mer än 10 287 personmil per banmil för år räknadt. Med blandade tåg och godståg har persontrafiken, oaktadt freqvensen i de högre vagnklasserna äfven här något tilltagit, i det hela och till följd af inträdd minskning i antalet af tredje klassens resande, varit underlägsen de föregående årens, men skilnaden har dock icke utgjort fullt 2 procent. Betraktar man åter hvarje vagnklass för sig, så synas af de i tabellen angifna talen, att första klassens vagnar varit i snälltåg begagnade vida mer än förut, då antalet personmil per banmil under 1871 är ända till 44 procent högre än under 1870 och 33 procent större än medium för perioden 1870 1867. Äfven å blandade tåg öfverskjuter första klassens personmil de föregående tidrymdernas dock icke med mer än 12 till 17 procent. För andra klassen utgör tillväxten i personmil med snälltåg 22 procent öfver år 1870 och 11 procent öfver den till jemförelse tagna fyraårs-perioden, och med blandade tåg 4 till 6 procent, samt utan afseende på olika slag af tåg 16 procent öfver det nästföregående årets och 10 procent öfver medium från och med år 1867. Med afseende å personfreqvensen i 3:dje klassens vagnar, visar tabellen en lägre siffra för 1871, än för de tre närmast föregående åren, men häraf får man dock ej draga den slutsatsen, att förhöjningen i biljettpriset från 25 till 30 öre milen verkat till det synbart mindre gynsamma resultatet. Ty först och främst är den sänkning af medeltalet personmil per banmil, som visar sig från år 1870 till 1871, ingalunda af någon ovanlig grad och den är till och med mindre än den från 1869 till 1870, under hvilka båda sistnämnda år biljettprisen voro desamma, och vidare måste antagas, att då i fråga varande prisförhöjning minskat skilnaden emellan prisen å 2:dra och 3:dje
32 TRAFIK OCH INKOMSTER. klassens biljetter, -benägenheten - att begagna den förra klassen-i stället-för den sednare blifvitnågot" större och sålunda verkat till en höjning-, af antalet resande i: 2:dra klassens vagnar, på bekostnad af antalet i 3:dje klassens. Det är naturligtvis omöjligt att komma till någon absolut visshet i den frågan, huruvida prisförhöjningen verkat till minskning af antalet resande, men-deremot är det visst, att, under den tid af året då de högre prisen voro gällande, försäljningen af 3:dje klassens biljetter inbringade 146 070 E:dr 69 öre mera än om samma biljetter sålts till det lägre priset, och att, under förutsättning af en under hela året jemnt fördelad persontrafik, samma förhöjning skulle för året räknadt hafva tillskyndat jernvägen omkring 272 000 R:dr mer än eljest, äfvensom att inkomsterna per banmil af 3:dje klassens biljetter varit större under 1871 än under något föregående år. Godstrafikens utveckling fortgår, såsom den ; först meddelade tabellen utvisar, med säkra steg och så väl transportmängden somdoraf härflytande inkomster under år 1871 hafva i jemförelse med nästföregående år stigit, om än icke i samma mån som förhållandet var mellan 1870 och 1869, likväl i högre grad än livad stegringen i medeltal ; utgjort under de år tabellen omfattar. ( Till jemförelse mellan de bidrag till. stambanornas trafik,' som äro att hänföra dels till de särskilda stationerna, dels till de från och till privatbanorna öfvergående transporter å stambanorna, får Styrelsen meddela följande tabell, hvilkens första kolumm upptager stambanestationer och privatbanor, ordnade efter hvarandra i mån af deras vigt för persontrafikens myckenhet, uttryckt genom summan af de antal resande,. som till station eller privatbana ankommet och derifrån afgått. Af andra kolumnen framgår den relativa vigten. med hänsyn till godsets mängd. I tredje och fjerde.. kolumnerna har ordningen afseende å inkomsterna för försålda personbiljetter och för afsändt gods. I femte kolumnen äro stationerna ordnade efter, summa inkomster för afgången och anländ trafik jemte livad, som inbegripes under rubriken extra inkomster.
* per år räknadt. TRAFIK OCH INKOMSTER. 33
34 TRAFIK OCH INKOMSTER. * per år raknadt.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 35 Följande tabell angifver huru samtliga inkomsterna fördela sig, efter banmil räknad t, på livarje sträcka mellan tvänne näst intill hvarandra belägna stationer och lemnar sålunda en öfversigt öfver trafikens relativa betydenhet på olika bandelar, för så vidt denna kan uttryckas genom de till dessa bandelar hänförliga inkoinstbelopp.
36 TRAFIK OCH INKOMSTER. Norska jernvägen besörjer och bekostar transporterna å sistnämnda 0.6 mil långa bandel, erhåller dera inflytande trafikinkomster, men betalar till svenska statens jernvägstrafik 6 000 R:dr om året, förutom hälften af cle kostnader som trafiktjensten å Charlottenbergs station kräfver, livilka kostnader uppgått, till omkring 2 000 E:dr om året. Norska jernvägen tillfallande bruttoinkomst å ifrågavarande bandel uppgick under 1870 till R:dr 11 045.76, eller till R:dr 18 409.60 per banmil räknadt. De lmfvudsakligast förekommande godsslagens transportmängd från och till hvarje station å stambanorna samt från och till dessa banor till och från sidobanorna upptagas å följande tabeller. Ordningen härvid är följande: Norra stambanans statationer, Vestra stambanans från och med Stockholms södra station till och med Katrineholm, Östra stambanans stationer, Yestra stambanans från och med Wingåker till och med Hallsberg, stationerna Mosas, Kumla och Örebro, derefter Wretstorp och Laxå samt Nordvestra banans stationer, vidare Vestra stambanans från och med Finnerödja till och med Göteborg samt slutligen Södra stambanans stationer. Ordningen för sidobanorna torde utan vidare angifvande vara lätt funnen. * per år räknadt.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 37
38 TRAFIK OCH INKOMSTER.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 39
40 TRAFIK OCH INKOMSTER.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 41
42 TRAFIK OCH INKOMSTER.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 43
44 TRAFIK OCH INKOMSTER.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 45
46 TRAFIK OCH INKOMSTER.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 47
48 TRAFIK OCH INKOMSTER.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 49 Sammandrag. Af förestående sammandrag finner man att skogseffekter, spanmål, sten- ocli träkol, jern ocli stål samt malmer fortfarande äro de varuslag, som i största mängder transporteras å stambanorna. Vid jemförelse mellan de under 1871 ocli 1870 forslade qvantiteterna visar sten- och träkol den största tillväxten, i det att deraf transporterades under det förstnämnda året i rundt tal 290 000 centner, eller nära 40 procent mer än under nästföregående år. Transporterna af skogseffekter ocli spanmål liafva äfven stigit, de förra med 274 000 ocli de sednare med 252 000 centner. I försändningarne af "bergseffekter inträdde deremot, till följd af den genom vattenbristen under vintern 1870 71 försvårade ocli å flera ställen alldeles af brutna produktionen, en minskning, som för jern ocli stål uppgick till 44 000 centner ocli för malmer till 128 000 centner. Af ej specificerade artiklar, eller de under benämningen diverse gods inbegripna försändningarne, liar transportmängden ökats med 468 000 centner. I sin kelhet uppgick tillökningen i godstrafiken till 1 381 000 centner. Till huru stor del de olika, här ofvan upptagna godsslagen ingå i godstrafiken, synes af följande tabell, som angifver mängd af livarje slag i förhållande till Ma godsmängden under åren 1868 1871, varande denna jemförelse utsträckt ända till året 1865 beträffande de fem här ofvan särskildt uppmärksammade hufvudartiklar. Härvid torde dock böra erinras, att jemförelsen mellan de andelar, hvarmed ett visst godsslag under olika år ingått i hela godsmängden, icke lemnar material till bedömandet af de förändringar i samma godsslags transportmängd, som under de olika åren inträffat, utan endast angifver godsslagets betydelse, i jemförelse med andra godsslag, för trafiken i dess helhet. 7
50 TRAFIK OCH INKOMSTER. Följande tabell upptager den våglängd, livarje af här ofvan angifna godsslag framgått under åren 1868 71, varande denna jemförelse med afseende å hufvudartiklarna skogseffekter, spanmål och jern utsträckt äfven till närmast föregående trenne år. Uppgifterna äro ordnade efter transportlängderna 1871. Härvid må ihågkomnias, att en aftagande medeltransportlängd icke nödvändigtvis betyder, att rörelsen minskats å de längre transportlederna, men att ett sådant aftagande äfven kan vara en följd deraf, att rörelsen tilltagit å någon af de kortare leder hvarå transportföremålen bruka framgå, eller ock att en ny, kort transportled tillkommit, o. s. v. Detta 'sistnämnda förhållande inträffade t. ex. med afseende å artikeln skogseffekter, då linien Arvika Charlottenberg öppnades för trafik och den stora mängden skogsalster från stationen Åmot började framgå öfver det korta vägstycket till Norska gränsen, hvilket utgör en af de förnämsta orsakerna till den minskning i medeltransportlängd för ifrågavarande alster, som förspörjes under åren 1867 och 1868.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 51 Med ledning af de förut meddelade specialtabellerna öfver livad hvarjo station ocli bibana afsändt eller emottagit af de. olika godsslagen, lemnas slutligen här en öfversigt öfver de stationer, som tagit största del i försändningarne af de fem vigtigaste varuslagen. Såsom afsändningsort för skogseffekter står Ousby främst med ett afsändningsbelopp af 398 000 centner; derefter följa Elmlmlt med 245 000, Wislanda med 222 000, Hästveda med 181 000 och Wesxiö Alfvesta jernväg med 166 000 centner, samt stationerna Hör, Alingsås, Nässjö, Mullsjö, Flöda, Liatorp, Åmot och Strångsjö med afsändningar inom gränserna 152 000 och 106 000 centner, hvarefter komma Alfvesta, Hessleholm, Finnerödja, Mölnbo, Säfsjö, Tenhult, Tumba, Liljeholmen, Sparreholm, Sösdala, Borås jernväg, Katrineholm, Iiabo, Forserum, Sandsjö, Wingåker och Lamhult, hvilka afsändt från 90 till 50 tusen centner. Vigtigaste mottagningsstationerna för skogseffekter voro i första rummet Göteborg, dit öfver 1 190 000 centner skickades, och Malmö, som mottog 982 000 centner. Till Stockholms båda stationer sändes 605 000 centner; Landskrona Helsingborgs jernvägar mottogo 395 000, Lund 331000, Norrköping 223 000, Ystad Eslöf jernvägen 148 000 centner och till Norge öfvergingo 143 000 centner. Sparimål af sändes i största mängd från Lund 224 000 centner; Falköping nära 159 000 centner; Sköfde 132 000 centner och Örebro nära 126 000 centner; mellan 90 och 50 tusen centner afskickades från Jönköping, Upsala, Säfsjö, Eslöf, Köping Hult jernväg, Stenstorp Uddevalla Wenersborg jernväg, Moholm, Norrköping, Wartofta, Katrineholm och Wäring. De förnämsta mottagningsstationerna för spanmål voro Göteborg med 994 000 centner, Malmö med 363 000, Stockholm med 263 000, Landskrona Helsingborgs jernväg med 177 000 och Uddevalla Wenersborgsbanan med nära 119 000 centner. Af jern och stål afsändes från Köping Hult jernväg 462 000 centner, eller fjerdedeleu af allt det som under året transporterades å stambanorna, och från Degerfors 335 000 centner. Från Kristinehamn, Laxå, Göteborg, Pålsboda, Hallsberg och Hasselfors utsändes denna artikel i qvantiteter mellan 88 och 52 tusen centner. Största delen af jernet gick till Göteborg, som mottog öfver 815 000 centner; efter denna station följa såsom mottagningsorter för jern Norrköping med 164 000 centner samt Pålsboda, Kristinehamn, Stockholm och Hallsberg, hvilka mottagit från 89 till 71 tusen centner.
52 TRAFIK OCH INKOMSTER. Stenkol ufsätides i största mängd, dier till en qvantitet af 369 OUO ccntner, från Malmö och dernäst från Göteborg, hvarifrån 337 000 centner expedierades. Största qvantiteten träkol, eller 93 000 centner, levererade Simonstorps station. Hufvudsakliga mottagningsstationer för ifrågavarande bränsleslag voro Lund med 226 000, Degerfors med 171000 och Grafversfors med 98 000 centner, livarjemte qvantiteter af 82 och 65 tusen centner gingo till Köping Kults jernväg samt Åkarps station. Efterföljande tabell redogör för transporten af boskap och angifver huru många djur af särskilda slag afsändts från och anländt till hvarje station. Transporterade kreatur år 1871.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 53
54 TRAFIK OCH INKOMSTER.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 55 Hela antalet djur af ofvannämnda slag, som under 1871 transporterats å Statens jernvägar, utgjorde således 76 518, lwilket antal med 6 463 öfverstiger det, som transporterades under 1870. Den godstrafik, som provisoriskt anordnades å sammanbindningsbanan genom Stockholm den 21 Februari 1870 fortgick under oförändrade transportvilkor till den 17 Juli 1871, då banan öppnades för allmän såväl person- som godstrafik och de afgifter började tillämpas, som Kongl. Maj:t under den 9:de föregående Juni fastställt för befordringen af resande, gods och andra transportföremål å nämnda bansträoka. Till livad förut i inledningen till denna berättelse blifvit anfördt om öppnande af nya stationer, bör här tillläggas, att på en half mils afstånd från Malmö, vid Arlöf, anordnades en hållplats, som började trafikeras den 11 Oktober. Sjelfva anordningen af denna hållplats har helt och hållet bekostats af Malmö sockerbruks aktiebolag, hvilket, efter det att, med Kongl. Majrts den 26 Januari nådigst lemnade medgifvande och i enlighet med dervid föreskrifna vilkor, kontrakt blifvit mellan Styrelsen och Bolagets Direktion upprättadt, upplät erforderligt jordområde, utförde alla arbeten såväl planering och spårläggning som husbyggnader, och öfverlät den sålunda inrättade hållplatsen till statens evärdeliga ego, samt derjemte förband sig att från den vattenledning, bolaget anordnat inom sin på platsen belägna fabrik, mot ett modereradt pris tillhandahålla statens jernvägar vatten för lokomotiven, hvarigenom en för trafikens bedrifvande å denna lifligt trafikerade linie högst besvärande olägenhet, nemligen brist på tjenligt matarevatten, hvilket tillförene ofta måste särskildt hemtas från Örtofta station, blef på ett förmånligt sätt afhjelpt. I likhet-med under föregående år har på de tider, då sjöfarten mellan Stockholm och Gefle varit af bruten, direkt befordran egt rum mellan stambanornas och Gefle Dala jernvägs stationer af sådant gods, som lämpat sig för forsling å landsväg, hvavid enahanda bestämmelser som under de nästförflutna åren varit gällande med blott de förändringar i afgifterna, som betingats af Upsala Stockholms liniens fullständiga anslutning till det öfriga stambanenätet. Jemväl fortsattes under årets förra hälft den direkta befordringen af paket och ilgods mellan stationer å limen Arvika Norska gränsen och de Norska söndenfjeklska banorna å ena sidan samt stationer å det öfriga stambanenätet å andra sidan, som under postverkets medverkan och med begagnande af dess diligenser fortgått sedan år 1867. Den förut öppnade förbindelsen med Berlin Stettiner jernvägen har under året upprätthållits, i det att resande och resgods, med begagnande af det numera enskild egare tillhöriga ångfartyg, spm under sommaren underhöll trafiken mellan Malmö och Stralsund, direkt befordrats mellan Göteborg och Stockholm å ena samt Berlin å andra sidan.
56 TRAFIK OCH INKOMSTER. Till följd af starka snöfall l>lef trafiken åtskilliga gånger under vintermånaderna af bruten. Vid årets böljan voro ovädren besvärande förnämligast i södra Sverige, så att bland annat under dagarna den 4 12 Februari flera tåg å södra stambanan dels hindrades att framkomma till sina bestämmelsestationer, dels måste helt och hållet inställas. Vid ungefär samma tid uppstodo enahanda hinder å linierna Göteborg, Falköping, Jönköping, och den 20 21 Februari blefvo äfvenledes flera tåg fördröjda genom naturhinder dels å de, sydligare linierna, dels å linien Upsala Stockholm. Men de svåraste afbrotten egde rum till följd af de häftiga snöstonnar, som inträffade den 3 5 December och gjorde samtliga linierna ofarbara, så att under förstnämnda dag alla bantåg måste inställas å linierna Laxå Charlottenberg samt Gnesta Falköping, under den 4:de alla tåg å sträckningen Stockholm Göteborg-» Jönköping, samt under den 6:te alla tåg å det första distriktet, hvarjemte å de linier, der fullständig stockning kunde undvikas, endast några få bantåg kunde expedieras. Den vägsträcka, samtliga bantåg i trafik under år 1871 genomlupit å statens banor, uppgick till 282 828.2 tågmil. Häraf utgjordes 76 056.8 mil i snälltåg, 126 098.6 mil i blandade tåg, 80 672.8 i godståg. Snälltågen innehöllo i medeltal 6.9, blandade tågen 15.3 och godstågen 23 vagnar, så att öfver hufvud taget vagnantalet i trafiktågen å stambanorna utgjorde 15.3. Efterföljande tabell gifver en öfversigt öfver de ordinarie bantågens anordning under omhandlade trafikår. Bantågens anordning år 1871.
TRAFIK OCH INKOMSTER. 57 8
58 BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. Banas och byggnaders underhåll. Banvallens underhåll har under detta år, liksom under de föregående, icke fordrat andra arbeten än sådana som regelbundet återkomma, såsom rensning af diken, reparation af dosseringar o. d. A tretton broar hafva jernreglar blifvit inlagda i stället för de äldre träbjelkarna, neml. å broarna vid Orresta och Hålbonäs, bron öfver Waldemaren, samt Eamsta, Säfstaholms, Sundsbro, Kilsino och Osebo broar, äfvensom Wassbron, alla belägna mellan Sparreholms och Hallsbergs stationer, vidare å Rotkilens, Wads och Götlanda broar mellan Töreboda och Moholms stationer, samt å Wala bro, belägen nära Foglavik. Derjemte hafva jernreglar blifvit anskaffade till sju andra broar, hvilka tarfva snar förnyelse af öfverbyggnaden. Oljemålning af jemöfverbyggnaden har verkställts å tillsammans 22 broar och deribland å de stora broarna vid Kjellby, nära Lund, samt vid Degerfors. Två mindre afloppstrummor hafva blifvit anlagda. Två större vägbroar ombyggdes, neml. den vid Gnllringsbo, nära Jonsered, samt vägbron vid Westberga, nära Liljeholmen, hvilken sednare gjordes af jern så till vida, att till bärreglarna och de ståndare, som uppbära dessa mellan vederlagen, användes gamla jernräler. Öfverbyggnad af jernreglar har inlagts å 7 och anskaffats till 22 vägportar. Banans stängsel förnyades under året till en sammanlagd sträcka af 13 mil, hvarvid uppsattes 10 mil nytt trästängsel, 0,7 mil nya stenmurar samt 0,32 mil gropvallsmur. Derjemte omlades 0.24 mil förut befintlig stenmur och omsattes 1.7 mil äldre gärdesgård, hvarförutom å tillsammans en sträcka af 0,55 mil planterades gran- och pilhäckar, afsedda att i framtiden bilda naturlig hägnad. Till komplettering af ballast utfördes å stambanorna tillsammans 180 600 kubikfot grus. Under året nedlades å samtliga stambanelinierna 90 948 stycken sliprar, hvaraf 86 439 i stället för upptagna odugliga och resten dels till stöd invid sväfvande skarfvar, dels i förlängda sidospår. Till ersättning af slitna räler nedlades 128 907 fot nya räler, nemligen 18 907 fot solida stålräler, 68 496 fot stålhufvade och 32 189 fot jernräler, alla af svensk tillverkning, samt 9 315 fot engelska jernräler. Till samma ändamål användes dessutom 103 922 fot förut begagnade räler,. hvilka vid föregående utbyten upptagits, för att de nya rälerna, då de haft annan form än de äldre, skulle kunna nedläggas i sammanhängande sträckor, och som dels ännu voro, dels genom mindre reparation gjorts ånya brukbara. I förhållande till samtliga vid årets början i banan befintliga utgjorde de vid utbytena nedlagda sliprarna 6.5 procent, samt de nya rälerna 1.52 procent, men samtliga för sådant ändamål begagnade räler 2.75 procent. För antal och medelålder af de sliprar och räler, som vid årets slut voro utlagda i banornas särskilda sträckningar, redogör den i slutet af denna atdelning införda tabell. I stationernas spårvexlar nedlades till ersättning för förslitna delar af motsvarande slag 29 korsningar af stål eller gjutjern, 34 vexeltungor, 46 stödräler och 58 vingräler samt utbyttes 2 vexelställare. De vigtigare arbetena å stations- och boställsbyggnader hafva under året varit: fullständig reparation af stationshuset i Gnesta, som sjunkit betydligt och derföre måste upplyftas, samt af dervarande boställshus, hvars grund äfven måste omläggas; brädfodring af stationshusen i Bergsbrunna, Knifsta, Märsta, Rosersberg, Väsby, Rotebro, Jerfva, Strångsjö, Simonstorp, Grafversfors och Degerfors, och af det för tjenstemän afsedda boställshuset vid Hallsberg; utvändig oljemålning å stationshusen i Sparreholm, Vingåker, Eslöf och Laxå; reparation af plåttaket å Falköpings stationshus; panelning i tjensterum och af allmänheten begagnade lokaler i Bergsbrunna, Knifsta, Rotebro, Liljeholmen, Jerna, Flen, Walla, Katrineholm, Kilsmo, Pålsboda, Elgarås, Wäring, Ousby och Moheda; tapetsering och målning af nämnda lägenheter å de flesta af dessa stationer, äfvensom i Arvika samt i boställslägenheterna i Gnesta, Simonstorp,
BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 59 Åby, Norrköping, Hallsberg, Wrctstorp och Lamhult; ändring af inredningen i Liljeholmens och Jönköpings stationshus i syfte att åstadkomma bättre utrymme för expeditionen, samt i det förra stationshuset å Stockholms norra station, hvilket blifvit anordimdt till godsmagasin oeli erforderliga expeclitionsrum; aptering af det förut såsom hotell begagnade, men efter hela Nordvestra banans öppnande ej längre såsom sådant behöiliga huset i Charlottenberg till bostäder, samt flyttning af en byggnad från Degerfors till Laxå och inredning af densamma till boställen för bokhållare. Af underhållsarbeten å godsmagasinen må här särskildt anföras såsom de huvudsakligaste.: utvidgning af platformen i Göteborgs godsmagasin, företagen för att få större utrymme för uppläggning af afgäende styckegods, samt borttagande af de gamla trägolfven och inläggning af asfaltgolf i Lunds magasin. Bland arbeten å lokomotivstall voro de förnämsta: uppförande af ett provisionelt stall i Örebro, i stället för det stall, som uppbrann den 1 Juni; nytt tak af engelsk skiffer öfver fyra stallrum i Nässjö; reparation af yttertaken ä flyglarna i Malmö, samt ommurning af en del rensgropar vid Liljeholmen. I samtliga byggnader af ifrågavarande slag utbyttes inalles 23 rökhufvor. Vattentornen vid Knifsta, Laxå och Elgarås hafva blifvit brädfodrade. Vid Södertelje öfre station utbyttes förutvarande vattenledning af trä mellan vattentornet och den ofvanför stationen belägna samlingsbrunn mot ledning af jernrör. Likaså utsräcktes och omlades med rör af 4 tums diameter vattenledningen mellan ån och vattentornet i södra ändan af Herrljunga station. De jernrör, som dervid upptogos, äro afsedda att begagnas till dylik ledning ä Hallsbergs station. I Kilsmo anlades en 405 fot lång rörledning mellan tornet och sjön. I Sköfde uppsattes en fristående vattenkran. Platformar af jordfyllning med framför liggande stenmur byggdes i Björnlunda, Stjernhof, Sparreholm, Flen, Walla, Wingåker, Habo och Lerum. stället för den äldre bristfälliga träkajen. Vid Töreboda station uppfördes utmed kanalstranden en 602 fot lång stenkaj i I Gnesta utbyttes den gamla vändskifvan af trä mot en ny af jern, och i Töreboda en förut bofintlig 36 fots vändskifva, hvilken flyttades till Alingsås, mot en ny fyrtiofots vändskifva. brädfodrade, De hufvudsakligare arbetena å och vid banvaktstugorna hafva varit följande: 59 stugor hafva blifvit utvändigt 73 stugor invändigt reparerade samt 95 stugor och 60 postkurar ommålade med dels slamfärg, dels oljefärg. Vid 29 stugor uppfördes uthus eller vedbodar, vid 55 anlades källare och vid 25 upptogos brunnar. En af enskild person till restauration uppförd byggnad vid Stenstorp inköptes och inreddes till bostad för banmästare. Dessutom blefvo, med anledning åf en förändrad indelning af vakternas bevakniugssträckor, som stod i samband meil förut vidtagen inskränkning i antalet af banvakter, sju vaktstugor flyttade till andra, efter den nya indelningen lämpligare ställen. Slutligen är i afseende på telegrafledningarna ätt nämna, att för betryggande af bantågens färd öfver svängbron å Biddarfjärden i Stockholm en elektrisk signaleringsinrättning med ringklockor och visare anordnades mellan Liljeholmen och de båda stationerna inom Stockholm, hvarigenom såväl vakten vid föreningspunkten mellan sammanbindningsbauan och linien mellan den förstnämnda och Stockholms södra station som brovakten underrättas, när bantågskola passera banan, och på samma gång gifva vederbörande stationer tillkänna, att vexlav och svängbro äro klara. Då, såsom förut blifvit omförmält, utomordentligt starka snöfall inträffade under detta år, var det förenadt med stora svårigheter att under vintermånaderna hålla banan farbar. Kostnaderna för undanrödjandet af snö hafva derföre uppgått till vida högre belopp än under de tre föregående åren, och skulle blifvit ännu drygare, om man icke å de sträckor, som företrädesvis äro utsatta för att igenfyllas af snödrifvor, såsom å linierna Falköping.lönköping och Lund Stehag, haft god hjelp af derstädes uppförda snöskärmar, hvilkas förut pröfvade förmåga att afvärja snöns hopande i banan ånyo tydligen ådagalagts till och med under sådana undantagsförhållanden som de, hvilka voro förhanden under 1871.