Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare

Relevanta dokument
Tid- och frekvensmätning -inför laborationen-

Multimeter och räknare Del 2: Räknare. Räknare - varför

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Operationsförstärkaren. Den inverterande förstärkaren. Integrerande A/D-omvandlare. Multimeter - blockschema. Integratorn. T ref *U x = -T x *U ref

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Multimeter och räknare Del 1: Multimetern. Multimeter

Multimeter & Räknare

Multimeter och räknare

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 -

SENSORER OCH MÄTTEKNIK

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Mätteknik för E & D Tid- och frekvensmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Experiment med schmittrigger

Mätteknik för E & D Laborationshandledning Tid & frekvens Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Multimeter och räknare

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Räknare och impedansmätningar

Bruksanvisning ELMA 21 LCR MULTIMETER / E:nr Göteborg 2003

Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Multimeter & Räknare 2015

Mätteknik E-huset. Digitalt oscilloskop Vertikal inställning. Digitalt oscilloskop. Digitala oscilloskop. Lab-lokal 1309 o 1310

Mätteknik Digitala oscilloskop

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

4:4 Mätinstrument. Inledning

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Sekvensnät. William Sandqvist

Verifiering av GPS-kontrollerad frekvensstandard, Pendulum Modell GPS89 (serienummer )

Institutionen för elektrisk mätteknik

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

1 SÄKERHET FARA VARNING VIKTIGT FUNKTIONER... 4

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Laborationshandledning

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

Läsinstruktioner. Materiel

2E1112 Elektrisk mätteknik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

LABORATION 2. Oscilloskopet

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Bilaga A: Introduktion till Oscilloskopet

Introduktion till digitalt oscilloskop

Cédric Cano Uppsala Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Grundläggande signalbehandling

Sensorer och Mätteknik 2015

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115

210 manual.pdf Tables 4

Bruksanvisning Elektroniska räknare

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Mät spänning med ett oscilloskop

Laboration - Va xelstro mskretsar

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:

Mätteknik Digitala oscilloskop

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Spänningsmätning av periodiska signaler

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

Bruksanvisning Elma 837RS Digital multimeter

A/D- och D/A- omvandlare

2E1112 Elektrisk mätteknik

Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz

Kom igång med DSO-X 2014A

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Låskretsar och Vippor

Laborationshandledning för mätteknik

Bruksanvisning Varmkanalstyrning KT300S

5 OP-förstärkare och filter

ESS010 Elektronik. Lab 6: AD/DA-omvandling Oscilloskopguide. Elektrisk mätteknik LTH

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

2E1112 Elektrisk mätteknik

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

1. PRESENTATION SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Säkerhetsföreskrifter Användningsvillkor BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Kanalprocessor T-05 / DIGITAL 5870

Kom igång med DSO-X 2014A

Digital termostat / temperaturrelä ELTH

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Transkript:

Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare Ola.jakobsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com

Plan för dagen och morgondagen Måndag -Genomgång av kapitel 4 -Räkneuppgifter i boken (frivilligt om tid finns) Tisdag - genomgång av resten av kapitel 4 - övningsuppgifter - lektionsfrågorna inför laborationen

Vad behöver man mäta för att mäta bestämma frekvens?

Mäta tid

Räkna antal

Frekvens (Hz) Frekvens anger ofta en signal repeterar sig själv, dvs. hur många perioder (cykler) N som inträffar per tidsenhet T N. Periodtidens inverterade värde, f = 1/T = N/T N Periodtid för två olika pulssignaler

Frekvensmätning, princip

Frekvensräknare Okänd signal från får-detektor Tidfönster (ex 1s)

Frekvensräknare Okänd signal från får-detektor Tidfönster (ex 1s)

Konventionell frekvensräknare Mäter antalet ingångscykler (N) under en viss tid, typiskt 1 sekund Fyrkantspuls

Konventionell frekvensräknare Okänd signal Tidfönster 1 s.

+/- 1 felet: Räknaren visar ex. 4 cykler per sekund => f = 4 +/ -1 Hz För 10 sek mättid: 40 cykler +/- 1 => f = 4,0 +/ - 0,1 Hz Räknaren visar 4000 cykler per sekund => f = 4000 +/- 1 Hz

Upplösning konventionell frekvensräknare Mätosäkerhet: ± 1 insignalscykel Kvantiseringsfel (absolut upplösning) = 1 st cykel / Mättiden Ex. 10 sekunder ger upplösning 1/10 = 0.1 Hz Relativ upplösning = Absolut upplösning / insignalfrekvens

Periodtidmätare Jfr. frekvensräknare

Hur kan man bli av med kvantiseringsfelet +/- 1 period

Reciprok frekvensräknare Klarar av att beräkna frekvensen enligt f = N / T N (Obs! Konventionell f = N / 1) Reciprok syftar på N/ TN Räknar ett antal hela ingångscykler samt tiden för dessa. Räknar sen ut frekvensen med en mikroprocessor

Okänd signal Reciprok frekvensräknare N=5 Starttrig Stopptrig Tidsfönster T N Klockfrekvens

Reciprok frekvensräknare Okända signalen bestämmer mättiden Okänd signal (N okänd = 7) Klockfrekvens 10MHz T period =100 ns T N = N klocka * T period f=nokänd/(nklocka*tperiod)

Reciprok frekvensräknare

Upplösning reciprok frekvensräknare Mätosäkerhet (QE), ± 1 klockperiod, typiskt 100 ns Absolut upplösning: T_klock * f / T_mät Relativt kvantiseringsfel (relativ QE) = Klockpulsperiod / Mättid

Mätningens upplösning QE=quantization error Konventionell frekvensräknare (+/- en count): Absolut: QE = 1 / mättiden Relativ: QE / fsignal = signalperiod / mättid Reciprok frekvensräknare (+/- en klockperiod): Absolut: QE = klockpulsperiod * fsignal / mättid Relativ: QE / fsignal = klockpulsperiod / mättid Konventionell -> Osäkerhet i antal pulser Reciprok -> Osäkerhet i tidmätning Förvirring

Hur förbättra upplösningen? Tidsfönster N=4 T N =? Klockfrekvens 10 MHz T klocka =100 ns n=5 T n =500 ns T 1 T 2 T N =T 1 +T n -T 2 f = 4 / T N

Interpolatorkrets, bromsar tiden I upp I ur = I upp / 10 T upp T ur

Interpolerande frekvensräknare I upp I ur = I upp / 10 T 1 n=7 T int = 700 ns T 1 = T int / 10 = 70 ns T 2 = 40 ns T n = 500 ns T N = 530 ns f = 4 / 530e-9 = 7,5 MHz

Mätning av tid Mätning av periodtid Pulsbredd, stig-, falltid och fasskillnad Tid mellan händelser Mäta avstånd GPS (höjd 20000 km, c=300000 km/s, T=60 ms)

Pulsbegrepp

Tidsintervallmätning med universalräknare En Universalräknare 5-9 siffrors noggrannhet Ett Digitalt Oscilloskop ger 3-4 siffror noggrannhet

Tidintervallmätare SR-vippa öppnar och stänger OCH-grinden

Tidintervallmätare Ingen synkning av start/stop och klockan ger en upplösning som är 1 klockpuls 10 MHz tidbasoscillator => 100 ns upplösning

Hur kan man öka upplösningen vid tidmätning?

Ökad upplösning för tidintervallmätning Ökad klockfrekvens Medelvärdesbildning i maskinvaran Medelvärdesbildning i programvaran Interpolation

Medelvärdesbildning för ökad upplösning Ex. Mätning av stigtid Mätning av 9ns stigtid i 100ns periodtid. 9% chans till en klockpulsflank och 91% chans till ingen klockpulsflank. Endast repetitiva signaler!

Upplösning vid Medelvärdesbildning Av tradition specificerar man upplösningen i medelvärdet som 2 Kvantiseri ngsfel (absolut) 1Klockpulsperiod / n Detta beräknas vanligen automatiskt av instrumentet

Frekvensmätning - Realisering

Ingångsteget i frekvensräknaren 1 M, frekvensberoende ok för f < 100 MHz mindre belastning på objektet 50 för HF system x1 eller x10 Frekvensoberoende dämpning

Ingångsteget i frekvensräknaren AC-kopplingskondensator Vars kapacitans bestämmer den undre gränsfrekvensen för ingången, vanligen 10-50 Hz Övre gränsfrekvens ofta 50-100 khz reducerar brus Det dynamiska området är typiskt -5V / +5V. Kan gå upptill -50 /+50V med 10x dämpningen. Över det kapar dioderna topparna för att skydda instrumentet.

Ingångsteget i frekvensräknaren: Komparatorn Komparatorn har en digital utgång och växlar antingen mellan låg eller hög nivå. Insignalen jämförs med en triggnivå och komparatorn slår om då denna nivå passeras

Bruskänslighet Triggernivå Triggernivå

Hur kan man göra mätningen mindre känslig för brus?

Ingångsteget i frekvensräknaren Hysteres i komparatorn Skillnaden mellan triggpunkten och återställningspunkten kallas hysteresband. Hysteresen är nödvändig för att komparatorn inte skall trigga på brus.

Ingångsteget i frekvensräknaren Hysteres i komparatorn Smalt Brett Hysteresbandets förhållande till insignalen kan varieras genom en ställbar komparator eller genom att dämpa insignalen. Kombinationen lågpassfilter / ställbar hysteres = bra brusundertryckning

Triggnivå-offset Med AC-kopplingen ligger triggnivån på 0V och därmed ligger även hysteresbandet kring 0V. För en osymmetrisk signal kan därför triggvillkoret bli fel

Triggnivå-offset Korrekt mätning m.h.a trigger level offset, manuellt el.automatiskt

Triggerpunktens inställningsosäkerhet Osäkerhet i hysteresbandets bredd Osäkerhet i triggernivån Osymmetriska pulser

Tidmätning - Realisering

Ingångsteget i universalräknaren AC för frekvensmätning, DC för tidintervallmätning Med DC-koppling är undre gränsfrekvensen 0Hz Kontinuerlig styrning av triggnivån till komparatorn

Skillnad Frekvens och Tid

Tips för imorgon Skriv ut labhandledningen Kolla igenom den Ta med den hit i morgon

Uppgift 1-15 i boken Räkneuppgifter