Broocman, hushållsboken och framtida lärdomar ~ : 17 : ~ Redaktörens förord Reinerus Reineri Broocman inleder första volymens första kapitel med att citera Julius Bernhard von Rohr (1688 1742) en av de mer kända tyska författarna inom genren husfaderslitteratur som i Hushållsbokens översättning skriver att: Hushåls-konsten, är en practisk wettenskap, som lärer, huru man på ärligit och rättmätigt sätt gods och penningar förwärfwa, samt hwad man förwärfwat, conservera, förwara, och försichteligen utgifwa skal, til sin timmeliga lycksalighets befrämjande och wid macht hållande. Även om man får förmoda att såväl von Rohr som Broocman hade ett helt annat perspektiv på frågeställningen så kan inte jag låta bli att tänka på de utmaningar som mänskligheten står inför i form av skapandet av ett hållbart samhälle. Tanken på att mänskligheten genom överbefolkning och överkonsumtion skulle kunna överskrida planetens produktionsförmåga och framkalla en katastrof väcktes på allvar först 1798 av engelsmannen Thomas Robert Malthus (1766 1834), som menade att det krävdes politiska insatser för att minska befolkningsmängden för att undvika brist på livsmedel och framtida svält, alltså en bra bit efter Broocmans levnad. Malthus farhågor besannades inte eftersom livsmedelsproduktionen i de europeiska länderna ökade genom tekniska landvinningar, samtidigt som de kunde utöka sin handel med kolonierna och därmed få tillgång till naturresurser från hela världen. Idag är situationen allvarligare i och med att vi faktiskt inte har några nya kolonier att tillgå och att de globala naturresurserna redan nu är utnyttjade till bristningsgränsen. Frågan är då om tekniska landvinningar kommer att kunna vara tillräckliga? Att i framtiden hushålla med världens resurser handlar i stort om att leva efter det tänkande som man hade förr när sparsamhet inte var samma sak som snålhet och att återanvända, snarare än att konsumera nytt, var en dygd. FN instiftade för några år sedan IPBES en panel för att skapa bra underlag rörande biologisk mångfald och ekosystemtjänster så att politiker och andra beslutsfattare ska kunna fatta väl genomtänkta beslut rörande hur vi ska hantera de biologiska naturresurserna. Ärligt och rättmätigt kan i en global kontext sägas handla om att rättvist mellan länder och folk fördela jordens resurser och när Broocman manar godsägaren att undvika överutnyttjande av de lokala resurserna bör vi tänka på det globala nyttjandet av naturresurserna eller naturens eller Guds gåvor med alternativa språkbruk. Att lyckas med att långsiktigt hushålla med världens resurser är en ödesfråga som styr mänsklighetens framtid. Broocmans hushållsbok innehåller inte svaren på dessa frågor, åtminstone inte lätt åtkomliga, men den förmedlar en klokskap som Håkan Tunón (red.) 2016. En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol 1. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.
~ : 18 : ~ kanske kan hjälpa oss en bit på vägen. Den är därför både underhållande att läsa och lärorik. Det är emellertid inte bara Broocmans kunskaper och lärdomar som får komma till tals utan en mängd samtida lärda. I företalet beskriver Broocman bakgrunden till hushållsboken och att han wid thetta arbetet all mödo, flit och kostnad ospard, at utur både gamla och nya, Swenska och Tyska Hushåldsböcker thet nyttigaste och nödigaste utleta och anföra. Vid sidan av denna kunskap har han använt sig av sina egna upplevelser och erfarenheter samt en widlöftig correspondence i syfte att uppnå at wäl in til thenna dag ännu icke någon fulkomligare Swenskt Hushåldsbok är i dagsliuset kommen. Han nämner också med namn ett stort antal människor som har bistått honom med uppgifter och synpunkter om allehanda detaljer inom ramen för boken. Boken utgör som sådan ett kondensat av den dåtida vetskapen om bruk och hushållande med naturresurser, men den tillkom i brytpunkten då upplysningstiden fick full kraft och moderna naturvetenskapliga landvinningar började få praktisk betydelse. Den ökade förståelsen av naturens lagar gav ökade möjligheter att i stor skala utveckla metoder att öka produktionen av odlade naturresurser och att effektivisera insamlandet av vilda. I Sverige bör väl storheter som Jonas Alströmer, Anders Celsius, Carl von Linné, Christopher Polhem, Mårten Triewald nämnas. Men deras tankar och rön fick egentligen genomslag på riktigt först efter Broocmans hushållsbok. Broocmans hushållsbok uppkom således inte något kunskapsmässigt vakuum eller ens i ett oföränderligt kunskapssammanhang. I Europa hade många olika hushållsböcker givits ut under seklerna före Broocmans, men i Norden hade det varit betydligt sparsammare, även om det finns några enstaka föregångare. I Sverige kan man lyfta fram Gamble grefwe Peer Brahes, fordom Sweriges rijkes drotzetz Oeconomia eller Huuszholdz-book, för ungt adels-folck skrifwin anno 1581 (tryckt 1677) och den svenska översättningen av J. Coleri oeconomia, thet är, huushåldz underwijsning, förswänskat och i många rum utaf andra authoribus amplificerat och förbättrat av Isaacus Erici (1694) baserad på den tyska förlagan. Jørgen Holst gav i Danmark ut Oeconomia eller Nødvendige Beretning og Anledning, hvorledes en gandske huusholdning paa det nytteligste og beste (saa fremt Gud allermægtigste giver sin Velsignelse) kand anstillis (1648, nytryck 1733). I sitt företal till den första volymen av En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok framhåller Broocman: Och som han befahrar, thet någon torde fördrista sig, at eftertrycka, om icke hela wärket, doch några Arcana oeconomica, som han sig med stor flit och omkostnad skal förskaffat; Så anhåller han underdånigst, at med Wårt nådiga Privilegio på bemelte wärk blifwa försedd. Och efter en sådan blygsam inledning kan man fundera vad Broocman själv skulle ha sagt om han hade kunnat få veta att hans hushållsböcker från 1736 respektive 1739 skulle ges ut igen bortåt 280 år senare och då dessutom i en tvärdisciplinärt kommenterad utgåva. Tanken är hissnande att någon faktabok som skrivs idag skulle kunna tänkas ges ut i kommenterad nyutgåva om flera hundra år. Sådant sätter
perspektiv på ens eget författarskap. Boken är ett samarbete mellan Kungl. Skogsoch Lantbruksakademien, Centrum för biologisk mångfald och Michaelisgillet och består dels av en nyutgivning av Broocmans båda hushållsböcker och dels en avdelning med åtta uppsatser som skildrar olika aspekter på Broocmans liv, verksamhet och författarskap. Sammantaget ger detta en översiktlig inblick i Broocmans värld och vetande. Det finns naturligtvis en mängd andra ämnesmässiga vinklingar som skulle kunna ha blivit belysta, men som här inte har fått den uppmärksamhet som de förtjänar det får ses som en möjlighet till framtida forskning och kommande uppsatser utgående från Broocman. Den första nyskrivna uppsatsen är skriven av Raimo Raag och behandlar personen Reinerus Reineri Broocman och hans livshistoria från Livland till Norrköping. Broocman var en aktiv och initiativrik man som hade ett tämligen långt, varierat och innehållsrikt liv. Vid sidan av att vara kyrkoherde kom han också att spela stor roll som förläggare och boktryckare, vilket är temat för Helena Backmans uppsats i bokverket. Broocman hade ett intresse av att sprida tysk religiös litteratur och tyckte att tryckprocessen tog alltför lång tid och valde därför att grunda sitt eget tryckeri. Detta ledde till utgivningen av en strid ström översättningar av religiöst uppbygglig litteratur, men också utgivningen av den egna hushållsboken i två band. Denna praktiska hushållsbok skildrade allt man som godsägare behövde veta och utgjorde en del av en egen genre husfaderslitteraturen. hushållsboken och dess plats i genrens historia och utveckling utgör fokus för Bo Erikssons bidrag till bokverket. Det skildrar en historia som sträcker sig från antikens agrara skrifter fram till Broocman, men som därefter successivt hade spelat ut sin roll. Hushållsböckerna utgjorde var och en ett kompilat av gjorda erfarenheter och uppgifter från tidigare böcker inom genren. Linnea Bring Larsson har gjort en noggrann genomgång av vilka källor och hur Broocman har använt sig av dessa i sitt skapande av hushållsboken. Därefter har Håkan Tunón gjort en översiktlig genomgång över naturresursanvändningen som den skildras i hushållsbokens bägge delar. Broocmans hushållsböcker tar ett mycket brett grepp över den typ av verksamhet som man kan förvänta sig på en gård i Sverige på 1700-talet och väjer inte för vare sig åkerbruk, boskapsskötsel, skogsbruk, jakt, fiske, ängsbruk, trädgårdsskötsel, medicinalväxter, eller bergsbruk. Många gånger dessutom med stor detaljrikedom. Därför begrundar Christina Fjellström Broocmans kulinariska reflektioner i relation till praktiskt taget samtida kvinnliga tankar på området. Det sker genom att Broocmans tryckta recept jämförs med Christina Vallerias handskrivna kokbok från 1700-talets början. Broocmans medicinska kunskaper sätts i en samtida skolmedicinsk belysning av David Dunér. Där får Broocmans praktiska perspektiv på frågan möta de samtida teoretiska tankarna inom medicinen. Avslutningsvis har Kerstin de Verdier och Håkan Tunón gemensamt givit en inblick i Broocmans tankar rörande veterinärmedicin och djurläkekonst. Vid Broocmans tid var den akademiska veterinärmedicinen ännu inte född i Sverige och Broocmans tankar inom fältet var också väldigt jordnära. Ett stort tack riktas till artikelförfattarna för visat engagemang och intresse inte bara i sina egna texter utan även i andra delar av bokprojektet, Jane Olsson som har digitaliserat texten och Linnea Bring Larsson som har granskat och korrigerat ~ : 19 : ~
~ : 20 : ~ den digitaliserade texten, Hans Helander och Urban Örneholm från Michaelisgillet som har kommenterat översättningen av såväl latinet som grekiskan. Jag är också djupt tacksam för den insats som ett antal personer har gjort genom att kommentera och reflektera över mina uttolkningar av vad Broocmans artbenämningar skildrar med nutida växt- och djurnamn. Huvudansvaret för dessa två register ligger uteslutande på redaktören, men flera personer har levererat värdefulla synpunkter under arbetets gång. Jag tackar Torbjörn Ebenhard, Mattias Iwarsson, Sven Kullander, Karin Martinsson, Svengunnar Ryman och Mats Ulmestrand för diverse kommentarer. Sidhänvisningarna i bokverket och dess register har sammanställts och granskats av Fredrik och Lovisa Tunón. Vidare bör Jimmy Lyhagen och Per Thunström, bibliotekarier, samt Lars Ljunggren, tidigare chefsbibliotekarie, på KSLA tackas för betydande insatser inom projektet. Jag är också tacksam mot alla de som har bidragit med illustrationer, särskilt Jean-Baptiste Béranger, Peter H. Raven Library/ Missouri Botanical Garden, Rolf Jonsson/Stadsarkivet vid Norrköpings kommun, Göran Jönsson/Veterinärhistoriska museet i Skara, Dr Pippa Hawes/Pirbright Institute, UK, Roger Svensson, Trustees of the British Museum, Vincenzo Surace (Panoramio) och Wikimedia Commons (särskilt Harri Blomberg, Ivar Leidus, Robert Reisman och Sakletare ). Texten har korrekturlästs av Jan Johansson. Projektledare för KSLA:s insatser har Lars Ljunggren varit och undertecknad har ansvarat för förverkligandet av bokverket och stått för Centrum för biologisk mångfalds och Michaelisgillets engagemang. Håkan Tunón Ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald Gillesbroder i Michaelisgillet
En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare Volym 1 Redaktör Håkan Tunón MICHAELISGILLET kungl. skogs- och lantbruksakademien skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 73 supplement till kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift centrum för biologisk mångfald cbm:s skriftserie 103
Boken citeras: Håkan Tunón (red.) 2016. En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 73 & CBM:s skriftserie 103. Utgiven av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Centrum för biologisk mångfald (CBM) och Michaelisgillet. Redaktör för SOLMED-serien: Per Thunström Boken utgiven med ekonomiskt stöd av: Stiftelsen A.W. Bergstens donation, C. F. Lundströms stiftelse, Centrum för biologisk mångfald, Föreningen Gamla Norrköping, Kungl. Patriotiska Sällskapet, Letterstedtska föreningen, Norrköpings tidningars Media AB, Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk folkkultur, Stiftelsen Längmanska kulturfonden & Åke Wibergs stiftelse. Framsidans omslag: Johan Fredrik Martin, Hellekis, c:a 1780. Uppsala universitetsbibliotek. För- och eftersida: kapitelvinjetter ur Hushållsböckerna. Foto: Jean-Baptiste Béranger. Beställning av boken kan göras från: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (kslab) Box 6806, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 95 B Tel: 08-54 54 77 20 E-post: kslab@ksla.se 2016 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien & Centrum för biologisk mångfald Grafisk form: Håkan Tunón Tryck: Livonia Print, Riga, Lettland 2016 ISSN 1402-0386 (SOLMED) & 1403-6568 (CBM:s skriftserie) ISBN 978-91-86573-76-8