Mora kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Mora kommun
Tillsyn i Mora kommun Beslut 2(15) har genomfört tillsyn av Mora kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat i årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven för läsåret 2014/15 varierade andelen elever som nådde kravnivån på delproven i matematik mellan 78,3 och 93,7 procent. Motsvarande andel elever i riket var 82,1 och 93,1 procent. Andelen elever som nådde kravnivån på delproven i svenska varierade mellan 83,5 och 94,5 procent. Motsvarande andel elever i riket var 88,2 och 97 procent. Det finns inga uppgifter för delproven i svenska som andraspråk då elevantalet var färre än tio elever. Kunskapsresultat i årskurs 6 Enligt Skolverkets nationella statistik var andelen elever som uppnått minst betyget E i alla ämnen läsåret 2014/15 82,4 procent att jämföra med 80,5 procent i riket. Av Skolverkets statistik framgår att skillnaden mellan de olika skolorna i kommunen varierade mellan 68,8 procent och 100 procent. Skolverkets statistik visar att andelen elever i årskurs 6 som minst uppnått betyget E läsåret 2014/15 varierar mellan 93 och 100 procent i ämnena förutom i matematik där andelen som nått minst betyget E var 89,8 procent. Kunskapsresultat i årskurs 9 Enligt Skolverkets nationella statistik var andelen elever i årskurs 9 läsåret 2014/15 som minst nått betyget E i alla ämnen 73,4 procent jämfört med 77 procent i riket. Läsåret 2014/15 var det genomsnittliga meritvärdet i kommunen 215,3 (17 ämnen) och 209,5 (16 ämnen) vilket var lägre än genomsnittet i riket som var 224,7 (17 ämnen) och 217 (16 ämnen). Statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet (16 ämnen) har varierat över tid. Under perioden år 2006 till år 2014 har det varierat mellan 201,2 och 215,7. Flickorna hade läsåret 2014/15 högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna. Andelen elever som uppnådde behörighet till något av gyrru-iasieskolans yrkesprogram var 80,4 procent jämfört med rikets genomsnitt som var 85,6 procent.
3(15) Trygghet och studiero genomförde våren 2016 en enkät bland eleverna i årskurs 5 (svarsfrekvensen var 94 procent) och i årskurs 9 (svarsfrekvensen var 71 procent). Enkäten visar att 89 procent av eleverna i årskurs 5 i Mora kommun svarat "stämmer ganska bra" eller "stämmer helt och hållet" på påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" När det gäller årskurs 9 har 68 procent svarat "stämmer ganska bra" eller "stämmer helt och hållet" på samma påstående. Av eleverna i årskurs 5 i Mora kommun har 79 procent svarat "stämmer ganska bra" eller "stämmer helt och hållet" på påståendet "Jag har studiero på lektioner". När det gäller årskurs 9 har 49 procent svarat "stämmer ganska bra" eller "stämmer helt och hållet" på samma påstående. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning,-- i i i i1 12017-02-06 Lr 1 1 2017-02-06 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning har vid tillsynen funnit att Mora kommun brister i att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser på varje skola för att elevhälsan ska kunna genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån varje enskild skolas behov. Vid s tillsyn har det framkommit att det på flera skolor saknas psykologkompetens i skolornas förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det finns även skolor som saknar specialpedagogisk kompetens.
4(15) Vidare visar s tillsyn att Mora kommun brister i att säkerställa att alla skolor har tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. s tillsyn visar att det också finns brister i elevernas tillgång till skolbibliotek på flera av kommunens skolor. Mora kommun brister även i arbetet med att följa upp det som framkommer i rektorernas utredningar om kränkande behandling samt att säkerställa att skäliga åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra ytterligare kränkningar. Slutligen finns det också brister i Mora kommuns systematiska kvalitetsarbete. Alla kommunens skolor lämnar inte in sitt kvalitetsarbete till kommunen, vilket gör att det är svårt för huvudmannen att göra en analys av uppföljningen av skolenheternas arbete och utifrån denna fatta beslut om utvecklingsåtgärder. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Mora kommun att senast den 6 februari 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov.
Bedömning av brist Beslut 5(15) konstaterar att Mora kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång 'till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11,2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska, på alla skolor, säkerställa tillgången till samtliga elevhälsans kompetenser så att de kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Huvudmannen ska, på alla skolor, säkerställa att eleverna har tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Huvudmannen ska, på alla skolor, säkerställa att eleverna har tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Huvudmannen ska följa upp det som framkommer av rektorernas anmälningar om kränkande behandling av elever och säkerställa att skäliga åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra ytterligare kränkningar.
Motivering till bedömning av brist Beslut 6(15) Elevhälsa s bedömning är att Mora kommun brister i att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser på varje skola. Samtliga kompetenser behövs för att kunna genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån varje enskild skolas behov, i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. s tillsyn visar att Mora kommun brister i att säkerställa tillgången till psykolog och kompetens inom specialpedagogik. På flera skolor saknas psykolog och specialpedagog i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Elevhälsoarbetet förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans olika kompetenser och övrig personal. På flera skolor försvåras samverkan av att psykologkompetensen endast inkallas vid en enskild elevs behov av exempelvis utredning. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation etc. bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven. Enligt skollagen ska det för eleverna i förskoleklass och grundskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Förarbetena till skollagen lyfter fram att elevhälsans arbete förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som till exempel arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning med mera. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation etc. bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen. Syftet med en samlad elevhälsa är bl.a. att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven. (prop. 2009/10:165 s. 276 ff).
7(15) Vid intervjuer framgår att det finns brister i elevernas tillgång till elevhälsans kompetenser. Av s intervju med rektorer framkommer att psykolog bara används i elevhälsans arbete vid behov och att psykologen inte är med i skolornas hälsofrämjande och förebyggande arbete. Även vid s intervju med skolchefen framkommer det att psykologen inte deltar regelbundet i samtliga skolors elevhälsoteam. Psykologen deltar endast om hen blir inbjuden till skolans elevhälsa. Av s intervju med förvaltningen framkommer vidare att det inte finns specialpedagoger i alla skolors elevhälsoteam, men att kommunen försöker fördela de specialpedagoger som finns mellan skolornas elevhälsoteam. I intervju med chefen för elevhälsan framkommer att kommunen försöker rekrytera fler specialpedagoger, men att det är svårt. I s intervju med rektorerna framkommer att de mindre skolenheterna inte har tillgång till alla elevhälsans kompetenser och att det försvårar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Studie- och yrkesvägledning s bedömning är att Mora kommun brister i att säkerställa att alla skolor har tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Det finns studie- och yrkesvägledare i kommunen men de arbetar på kommunens skolor för årskurserna 7-9. Eleverna i de yngre åldrarna har inte tillgång till denna kompetens. Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Enligt läroplanen ska studie- och yrkesvägledaren vara ett stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser. Av s intervju med förvaltningen framgår att kommunen har två studie- och yrkesvägledare som fått i uppdrag att göra en plan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten i kommunen. Det finns ingen plan för studie- och yrkesvägledning vid s tillsyn av Mora kommun. I dagsläget är studie- och yrkesvägledningen, enligt förvaltningen, inte likvärdig mellan skolorna. Studie- och yrkesvägledningen för framförallt de yngre åldrarna brister enligt förvaltningen och de uppger att det är ett utvecklingsområde. Det är ingen vid skolorna för årskurs F-6 eller F-3 som har fått i uppdrag att arbeta med studie- och yrkesvägledningen och det finns ingen struktur för hur arbetet ska ske.
8(15) Skolbibliotek s bedömning är att Mora kommun brister i att säkerställa att eleverna har tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Tillgången till skolbibliotek för eleverna varierar mellan skolorna. På två skolor finns bibliotek som eleverna inte har tillgång till och på andra skolor saknas skolbibliotek. Enligt skollagen ska elever i grundskolan ha tillgång till skolbibliotek. Vidare lyfter förarbetena till skollagen fram att skolbiblioteket ska vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ska ställas till elevernas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (prop. 2009/10:165 s.283-284). I s intervju med förvaltningen framkommer att en skola har ett skolbibliotek som är stängt då det inte finns någon skolbibliotekarie. I kommunens skriftliga sammanställning av situationen kring skolbiblioteken i Mora, som fått ta del av, framkommer att flera skolor saknar skolbibliotek. Uppföljning av kränkande behandling s bedömning är att det finns brister i Mora kommuns arbete med att följa upp anmälningar om kränkande behandling. Kommunen har rutiner för att ta emot rektorernas anmälningar om kränkande behandling, men brister i att följa upp det som framkommer av rektorernas utredningar och att säkerställa att skäliga åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra ytterligare kränkningar. Det finns en risk att detta leder till huvudmannen inte uppmärksammar eventuella skillnader och likheter i de olika skolenheternas anmälningar eller mönster i anmälningarna. Enligt skollagen är en rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Huvudmannen kan dock delegera genomförandet av utredningen till rektorn eller annan personal, men även då måste huvudmannen hålla sig informerad om ärendet. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att säkerställa att utredning och åtgärder vidtas.
9(15) Av intervjuerna framgår att Mora kommun brister i sin uppföljning av anmälningar om kränkande behandling. Vid s intervju med rektorerna framkommer att de inte vet om deras anmälningar om kränkningar analyseras av huvudmannen. Vid s intervju med skolchefen framkommer att det finns skriftliga rutiner för hur anmälan av kränkningar till huvudmannen ska gå till. Skolchefen tar emot anmälningar från rektorerna, men det är rektorerna som därefter utreder kränkningarna. Det framkommer vidare att huvudmannen endast följer upp antalet anmälningar som skolorna skickar in och inte den utredning eller de åtgärder som rektorerna vidtar för att förhindra nya kränkningar. Huvudmannen säkerställer inte genom en analys av innehållet i anmälningarna, att det genomförs ett tillräckligt arbete på skolorna för att förhindra systematiska kränkningar och för att tillgodose alla elevers rätt till en trygg miljö. Även om Barn- och utbildningsnämnden fortlöpande får kännedom om varje kränkningsanmälan som inkommer till huvudmannen och huruvida ärendet utretts på skolan görs ingen analys av om de åtgärder som vidtagits av skolan är tillräckliga för att förhindra ytterligare kränkningar av elever. Motivering till föreläggande som ingripande Då Mora kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Mora kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna.
10 (15) Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Mora kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Mora kommun ska utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av grundskolans resultat besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentera de beslutade åtgärderna. Mora kommun ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Det är s bedömning att Mora kommun brister i sitt systematiska kvalitetsarbete för grundskolan. Huvudmannen säkerställer inte att det sker ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete på alla skolenheter. Det leder till att Mora kommun inte har tillräckligt underlag för att kunna göra en analys av en uppföljning av resultaten inom samtlig utbildning i huvudmannens grundskolor. Det saknas också en tydlig analys av det som framkommer i huvudmannens uppföljning, vilket medför att det saknas en koppling mellan planerade utvecklingsåtgärder och konstaterade behov. Det saknas också en tydlig planering av hur och när åtgärderna ska genomföras. Huvudmannens brister i det systematiska kvalitetsarbetet riskerar att leda till att utbildningen i kommunens grundskolor inte utvecklas inom de områden som behövs.
11(15) Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter, såsom läroplanen, uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering av bl.a. skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar. Det är därför ytterst angeläget att kunskapen om eventuella brister i en verksamhet verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring. Vidare framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolornas resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165 s. 304-306). Underlag för kommunens uppföljning saknas Vid s intervju med förvaltningen framkom att kommunen arbetar med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för grundskolan. Kommunen har en kvalitetssamordnare som lägger in skolornas resultat, som till exempel resultat av de enkäter som genomförs i kommunen, resultatdiskussioner i ämneslag samt screeningresultat inom matematik och svenska i kommunens system. Vidare framkom att skolenheterna har blivit bättre på att göra analyser av verksamheternas resultat, men att det fortfarande är stor skillnad mellan olika skolors kvalitetsarbeten. Mora kommun begär varje år in kvalitetsrapporter från de olika utbildningsverksamheterna. Två av grundskolorna har inte lämnat in någon kvalitetsrapport till kommunen under de senaste åren. Huvudmannen har tagit del av vissa av dessa skolors resultat och dialogsamtal har genomförts mellan rektor och skolchef. Huvudmannen har inte haft något ytterligare underlag för det systematiska kvalitetsarbetet från dessa skolor. Det beror enligt skolchefen på
12 (15) att en skola haft många rektorsbyten och att den andra skolans rektor är relativt ny på sin skola. Den ena skolan har haft resultatdiskussioner kring vissa ämnen i några av arbetslagen och de har förvaltningen fått ta del av. Avsaknaden av skolors redovisade kvalitetsarbete bidrar till att huvudmannens underlag för uppföljning och analys av utbildningens resultat är bristfälligt. Huvudmannen har därigenom svårt att få en tydlig bild av enheternas utvecklingsbehov. Huvudmannen kan därmed också sakna underlag för att rikta resurser till de verksamheter som har störst behov. vill betona att det är huvudmannens ansvar att se till att alla skolor har ett systematiskt kvalitetsarbete. Brister i kommunens analys av resultaten har tagit del av kommunens grundskolors kvalitetsrapporter och flera rapporter saknar en redovisning av skolans resultat och en analys av vad som påverkat och orsakat resultaten. Det saknas ofta också en koppling mellan resultat och utvecklingsåtgärder. I huvudmannens kvalitetsrapport 2016 för grundskolan redovisas resultat inom områdena kunskap, trygghet, tillgänglighet och pedagogisk kompetens. Inom varje område finns rubriken analys och åtgärder, men inom flera områden saknas en ordentlig analys av resultaten. Under området kunskap står det följande under analys och åtgärder "Värt att notera är de sjunkande omdömena på högstadiet. Att tidigt uppmärksamma elevers behov av extra anpassningar." Analysen som följer varje område i kvalitetsrapporten består främst av konstaterande av resultat. Detta medför att en koppling ofta saknas även på huvudmannanivå mellan resultat och utvecklingsåtgärder. I kommunen genomförs analysdagar där rektorer, representanter för förvaltningen och representanter för nämnden deltar. I intervju med rektorerna framkommer att det på analysdagarna främst sker diskussioner om resultat och konstaterande av resultat, resultaten analyseras inte. Brister i planering av utvecklingsåtgärder I kommunens kvalitetsrapport presenteras åtgärder men det saknas en plan för hur och när utvecklingsåtgärderna ska genomföras.
Motivering till föreläggande som ingripande Beslut 13 (15) Då Mora kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Mora kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På s vägnar Sara Rising Beslutsfattare Madelen Kling Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Mora kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och anrian pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Mora kommun Bilaga I Mora kommun går, enligt kommunens egen verksamhetsredogörelse, 206 barn i förskoleklass och 1963 barn i grundskola. Det finns 12 kommunala grundskolor i kommunen varav två är 7-9 skolor, två är F-3 skolor och åtta är F- 6 skolor. Det finns en fristående skola i kommunen. För- och grundskolenämnden ansvarar för förskola, grundskola, grundsärskola samt fritidshem och beslutar om övergripande mål inom sitt ansvarområde liksom om detaljbudget och uppföljning. För- och grundskoleförvaltningen leds av en skolchef.