1 (29) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning november 2012
2 (29) Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2012 fått i uppdrag att följa upp och analysera de nya reglerna för sjukförsäkringen som införts i olika omgångar med början den 1 juli 2008. Förändringarna beskrivs översiktligt i promemorians inledningsavsnitt. Denna promemoria är en del av Försäkringskassans uppföljning under 2012 och syftar bland annat till att ge en samlad bild över sjukförsäkringens utveckling utifrån de nya reglerna i sjukförsäkringen. En delredovisning av uppdraget lämnades till regeringen i juni 2012. Denna delredovisning är i huvudsak en uppdatering av lämnad delredovisning i juni. Resultaten visar sammanfattningsvis följande: Sjukpenningtalet fortsätter att öka och var i september 7,5 dagar vilket är 0,9 dagar högre än motsvarande period förra året. Sjukpenningstalet har ökat mer för kvinnor än för män vilket innebär att skillnaderna mellan könen har ökat. I september 2012 var kvinnors sjukpenningtal 74 procent högre än mäns. Antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar var i september 3,15 per 1 000 inskrivna försäkrade vilket är 0,46 personer högre än september 2011. Kvinnorna har ett något högre värde (3,25) än män (3,05). Ohälsotalet fortsätter att sjunka och var i september 27,1 dagar, en minskning med 0,9 dagar jämfört med september 2011. Skillnaderna mellan kvinnor och mäns ohälsotal minskar. I september 2012 var kvinnornas ohälsotal 45 procent högre än männens. Som störst var skillnaden i januari 2007 då kvinnornas ohälsotal var 51 procent högre än männens. Antalet startade och pågående sjukfall, mätt i 12-månaders glidande medelvärden, visar att antalet startade sjukfall har legat relativt konstant det senaste året, medan antalet pågående sjukfall per månad har ökat under samma period. Mediansjukfallängden har för de med en anställning haft en relativt konstant utveckling efter regeländringen 2008 men ökat kraftigt för de arbetslösa. Konsekvensen blir ett ökat antal pågående sjukfall per månad. Ökningen som främst förklaras av den kraftiga ökningen i varaktighet beror till stor del på återflödet av personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av att de har uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Samtidigt kan man notera att ökningen under det senaste året i allt större grad omfattar andra grupper. De länsvisa regionala skillnaderna är relativt stora när det gäller återflödet av de personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av maximal tid. Sannolikheten för om personer kommer att återvända är olika beroende på om man har haft sjukpenning eller sjukersättning. I
3 (29) vissa län har den övervägande delen personer haft sjukpenning, och i andra län är det flest som har haft sjukersättning. Andelen som återvänder till sjukförsäkringen efter att ha lämnat på grund av maximal tid, så kallade återvändare, skiljer sig därför åt mellan länen. Högst andel har Kalmar län med 60 % vilket kan jämföras med Gävleborgs län som har 42 %. Under 2012 (januari september) har 2,5 procent av alla de som ansökt om sjukpenning fått avslag på sin ansökan. Sannolikheten för att Försäkringskassan beslutar att inte längre betala ut sjukpenning är låg. Under 2012 (januari- september) har Försäkringskassan beslutat att inte längre betala ut sjukpenning i 1,4 procent av ärendena. Både antal och andel avslag på ansökan om ersättning fortsätter att minska. Antalet avslag var 740 under september 2012, vilket kan jämföras med 955 motsvarande månad ett år tidigare, en minskning med drygt 22 procent. Andelen beslut om att inte längre betala ut sjukpenning ligger däremot på en förhållandevis jämn nivå. Bedömningen mot annat arbete hos arbetsgivaren inom 90 dagar och bedömningen mot sådant arbete som är normalt förekommande arbeten inom 180 dagar görs i 59 respektive 62 procent av fallen i september 2012. Om hänsyn tas till de ärenden där läkarintyg inte kommer in före dag 91 respektive dag 181 så registrerades bedömningen mot annat arbete hos arbetsgivaren och sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden i 77 procent respektive 74 procent av fallen. Statusen i juni 2012 för de 76 937 personer som från och med årsskiftet 2009/2010 till och med december 2011 uppnått maximal tid i antingen sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning, visar att 60 procent fick någon form av ersättning från sjukförsäkringen. 23 procent var inskrivna på Arbetsförmedlingen medan 17 procent varken fanns hos Arbetsförmedlingen eller i sjukförsäkringen. Antalet unika individer som fick en sjukpenningutbetalning i september har ökat jämfört med samma månad 2011, från 129 000 personer till 142 000 personer. Det är främst sjukpenning på fortsättningsnivå som ökat men även när det gäller utbetalning för fler dagar med sjukpenning på normal nivå skedde en ökning i antalet individer som fått en utbetalning. Antalet personer med sjukersättning fortsätter att minska. Antalet unika individer som fått utbetalning för sjukpenning i särskilda fall har ökat successivt sedan januari. Till och med september 2012 hade sammanlagt 905 personer, 564 kvinnor och 341 män fått ersättningen.
4 (29) Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå pga. oskäligt hade dryg 100 personer under 2012 (januari-september), varav hälften kvinnor och hälften var män. Till och med september har 7 183 personer ansökt om boendetillägg, 3 014 har beviljats ersättning och 3 834 har fått avslag på sin ansökan. Av de som fick beviljat ersättning var 73 procent kvinnor och 27 procent män. Under 2012 (januari-september) har det totalt betalats ut drygt 47 miljoner kronor i boendetillägg, varav 69 procent till kvinnor och 31 procent till män. Utvecklingen av antal personer som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning och andelarna med reducering har i stort sett varit på en förhållandevis jämn nivå. Antalet individer som arbetade enligt reglerna var i genomsnitt 7 783 personer per månad under 2010 och 8 204 personer per månad under 2011. Andelen beviljade ansökningar med reducerad ersättning har varit, runt 40 procent. För kvinnor har andelen varierat mellan 34-44 procent och för män mellan 37-50 procent. I september 2012 arbetade 9 408 personer enligt reglerna för steglös avräkning varav 40 procent hade reducerad sjukersättning.
5 (29) Inledning Den 1 juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan infördes med fasta tidpunkter för när arbetsförmågan ska prövas mot olika bedömningsgrunder. En tidsgräns infördes för hur länge sjukpenning kan betalas ut. Under 364 dagar under en ramtid av 450 dagar betalas sjukpenning på normalnivå 1 och därefter kan sjukpenning på fortsättningsnivå 2 betalas ut under maximalt 550 dagar. Om en försäkrad har en allvarlig sjukdom kan fler dagar på normalnivå 3 beviljas och om arbetsförmågan är nedsatt på grund av en godkänd arbetsskada kan fler dagar på fortsättningsnivå betalas ut. De nya reglerna innebär även att arbetsförmågan måste vara stadigvarande nedsatt för att sjukersättning tills vidare ska beviljas och att det inte längre är möjligt att få tidsbegränsad sjukersättning, även om en sådan förmån kunde beviljas under en övergångsperiod. I december 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen så att personer med sjukersättning tills vidare har möjligheten att arbeta utan att rätten till ersättning påverkas, så kallad steglös avräkning. Syftet är att tillvarata eventuell arbetsförmåga hos personer med sjukersättning. Målet med regeländringarna var att effektivisera sjukskrivningsprocessen, göra sjukförsäkringen mer förutsägbar och öka möjligheten för sjukskrivna att komma tillbaka i arbete. Den 1 januari 2010 infördes ytterligare 3 undantag från den tidsbegränsade sjukpenningen, så att flera dagar på fortsättningsnivå kan betalas ut för flera än 550 dagar, om den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård, utan att vara intagen på sjukhus, om den försäkrade på grund av sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodogöra sig information och om en återgång i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom. Den 1 januari 2010 infördes även möjligheten att erbjuda den försäkrade deltagande i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen och då med ersättning i form av aktivitetsstöd när ersättningen från sjukförsäkringen tog slut. Den 15 januari 2010 så infördes oskäligt i rehabiliteringskedjan. Då ändrades även kriteriet för att få fler dagar med sjukpenning på normalnivå från synnerliga skäl till allvarlig sjukdom. 1 Sjukpenning på normalnivå motsvarar knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). 2 Sjukpenning på fortsättningsnivå motsvarar knappt 75 procent av SGI. Denna förmån hette tidigare förlängd sjukpenning. 3 Den som har en allvarlig sjukdom kan få fler dagar med sjukpenning på normalnivå (knappt 80 procent av SGI). Bestämmelsen har kommit till därför att det inte är rimligt att tidsbegränsa ersättningen för en person som har en allvarlig sjukdom. Dessa försäkrade ska skyddas mot tidsgränsen så att dagarna inte tar slut. Denna förmån hette tidigare fortsatt sjukpenning.
6 (29) I januari 2012 infördes två nya förmåner inom sjukförsäkringen; boendetillägg samt sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Dessutom infördes en regel som gör att fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå kan betalas ut om det på grund av sjukdom är oskäligt att inte betala sjukpenning. Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall kan den försäkrade få som har fått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning och saknar sjukpenninggrundande inkomst eller har en låg sådan. För denna grupp infördes även ett boendetillägg. Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller aktivitetsstöd under deltagande i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Slutligen kan sjukpenning på fortsättningsnivå beviljas för fler än 550 dagar - utöver gällande undantag om det på grund av sjukdom framstår som oskäligt att inte längre få sjukpenning. De tidigare undantagen var mycket specifika till sin karaktär 4 och hade inte fångat in samtliga fall där det kan framstå som orimligt att hänvisa människor till arbetslivsintroduktion. Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2012 fått i uppdrag att följa upp och analysera de nya regler för sjukförsäkringen som stegvis har införts med början den 1 juli 2008. En plan för uppföljningen under 2012 har utarbetats i samråd med Socialdepartementet. Planen redovisades till regeringen (Socialdepartementet) den 2 mars 2012. Denna promemoria är en del av Försäkringskassans uppföljning under 2012 och syftar bland annat till att ge en samlad redovisning av statistikuppgifter och analyser för att följa utvecklingen av rehabiliteringskedjan och de nya reglerna för sjukersättning. En delredovisning av uppdraget lämnades till regeringen i juni 2012. Denna delredovisning är i huvudsak en uppdatering av lämnad delredovisning i juni. Enligt planen för uppföljning av sjukförsäkringsreformen ska Försäkringskassan redovisa utvecklingen av utflödet från sjukpenning vid olika tidpunkter (punkt 1), sammansättning av nybeviljande SA-tagare före och efter regelförändringen 2008 (punkt 13) samt en redovisning av det faktiska nyttjandet av steglös avräkning via registerdata över avstämning av inkomst (punkt 15). Dessa punkter redovisas inte denna promemoria, men en analys och sammanställning av de två första områden redovisades i delredovisningen i 4 Undantagen gäller om den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård, utan att vara intagen på sjukhus, om den försäkrade på grund av sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodogöra sig information och om en återgång i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom.
7 (29) juni. Den sistnämnda punkten kommer att redovisas i Försäkringskassans årsredovisning för 2012. Promemorians disposition Följande områden kommer att belysas: 1. Sjukpenningtalet inklusive och exklusive återflöde 2. Nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättning per 1 000 invånare 3. Ohälsotalet 4. Antal startade och pågående sjukfall under de senaste 12 månaderna 5. Analys av varaktigheten i sjukfallen 6. Avslag och beslut om att inte längre betala ut sjukpenning 7. Bedömning av arbetsförmågan mot annat arbete hos arbetsgivaren 8. Bedömning av arbetsförmågan mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden 9. Analys av sjukskrivningsmönster för återvändarna, regionala skillnader 10. Vad händer med de individer som uppnått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäkringen? 11. Boendetillägg 12. Antalet personer med sjukpenning och sjuk- eller aktivitetsersättning. 13. Antalet personer med steglös avräkning
8 (29) Sjukpenningtalet 5 Sjukpenningtalet hade en sjunkande trend under en längre tid, från 2002 fram till och med december 2010. Sedan dess har trenden vänt och sjukpenningstalet ökat i relativt långsam takt. Diagram 1: Sjukpenningtalet inklusive och exklusive återflöde. Återflödet, vilket här innebär att ett nytt sjukfall startas inom 455 dagar efter att man har lämnat sjukförsäkringen på grund av maximal tid, står för ungefär 35 procent av ökningen sedan september 2011. Merparten av ökningen det senaste året utgörs alltså av annat än återflödet. Ser man till hela ökningen av sjukpenningtalet sedan den påbörjades i slutet av 2010 står återflödet för ungefär 60 procent av ökningen. Sjukpenningtalet var i september 7,5 dagar vilket är 0,9 dagar högre än motsvarande period förra året. Kvinnor har ett högre sjukpenningtal (9,5 dagar) jämfört med män (5,5 dagar). Ökningen av sjukpenningtalet är större för kvinnor än för män, oavsett om sjukpenningtalet beräknas inklusive eller exklusive återflödet vilket innebär att skillnaderna mellan könen har ökat. I tabellen nedan redogörs för sjukpenningtalet i september 2011 och 2012. 5 Sjukpenningtalet mäter antalet ersatta nettodagar (dagar omräknade till hela dagar där exempelvis två dagar med halv omfattning ger en heldag) med alla former av sjukpenning och rehabiliteringspenning under en 12-månadersperiod per registrerad försäkrad som är 16-64 år. Individer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning exkluderas ur dess nämnare, då dessa individer inte är föremål för att kunna få sjukpenning.
9 (29) Datum Tabell 1: Sjukpenningtalet i september 2011 och 2012. September September Differens 2012 2011 Samtliga 7,5 6,6 0,9 (13 %) Kvinnor 9,5 8,3 1,2 (15 %) Män 5,5 5,0 0,5 (10 %) Samtliga exklusive återflöde 6,4 5,8 0,6 (10 %) Kvinnor exklusive återflöde 8,0 7,2 0,8 (11 %) Män exklusive återflöde 4,8 4,5 0,3 (7 %) I september 2012 var kvinnors sjukpenningtal 74 procent högre än mäns. Skillnaden var som lägst i maj 2010 då kvinnors sjukpenningtal var 54 procent högre än männens. Diagrammet nedan visar sjukpenningtalets utveckling från och med januari 2010 till och med september 2012 för kvinnor och män. Diagram 2: Sjukpenningtalets utveckling under januari 2010- september 2012 uppdelat på kvinnor och män. Källa: Statistikportalen Nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättning per 1 000 försäkrade 6 Nybeviljade SA per 1 000 försäkrade mäter antalet individer med nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning under en 12-månadersperiod relaterat till genomsnittligt antal registrerade försäkrade 19-64 år under motsvarande period. Individer som redan har sjuk- eller aktivitetsersättning exkluderas från nämnaren, då dessa individer inte kan bli nybeviljade. Måttet tar hänsyn till att antalet registrerade försäkrade kontinuerligt ökar. Från 2004 till 2011 6 Registrerade försäkrade är alla svenska och utländska medborgare som har fyllt 16 år och som är bosatta eller arbetar i Sverige. Antal registrerade försäkrade mäts den sista dagen i varje månad. För årsstatistik beräknas sedan ett medelvärde av dessa 12 mätningar.
10 (29) minskade antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1 000 registrerade försäkrade. Det nya regelverket för sjukersättning som ställer hårdare krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan har sannolikt bidragit till de senaste årens minskning. Från och med mitten av 2011 har det skett en svag ökning. Majoriteten av ökningen utgörs av personer som tidigare lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maximaltid. Vanligtvis har dessa personer först återvänt till sjukpenningförsäkringen för att därefter beviljats sjukersättning. Diagram 3: Nybeviljade SA per 1 000 inskrivna försäkrade uppdelat på kvinnor och män. Källa: Statistikportalen I september 2012 var antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar 3,15 per 1 000 inskrivna försäkrade. Det har under den senaste 12- månadersperioden ökat med 0,46 (individer). Kvinnorna har ett något högre värde (3,25) än män (3,05). Värdet har ökat med 0,54 för kvinnor och för män har värdet ökat med 0,38 under den senaste 12-månadersperioden. Detta kan jämföras med april 2004 då motsvarande antal var som allra högst 15,69 (individer). I tabellen nedan redogörs för nybeviljade SA per 1000 inskrivna försäkrade i september 2011 och 2012. Tabell 2: Nybeviljade SA per 1 000 inskrivna försäkrade i september 2011 och 2012. September September Differens 2012 2011 Samtliga 3,15 2,69 0,46 (+17,0 %) Kvinnor 3,25 2,71 0,54 (+19,8 %) Män 3,05 2,67 0,38 (+14,2%)
11 (29) Fortsatt minskning av ohälsotalet 7 Ohälsotalet fortsätter att sjunka och var 27,1 dagar i september 2012. Det har under den senaste 12 månadsperioden minskat med 0,9 dagar. Kvinnor har ett högre antal dagar (32,1 dagar) jämfört med män (22,2 dagar). Diagrammet nedan visar ohälsotalets utveckling bland kvinnor och män under perioden januari 2003- september 2012. Ohälsotalet har haft en sjunkande trend från den högsta noteringen sommaren 2003 då antalet dagar var 43,3. Ohälsotalsminskningen beror främst på att antalet personer med sjukersättning fortsätter att minska, då många fyller 65 år och istället får ålderspension. Avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen är nu så gott som uppfylld då det endast är ett fåtal personer kvar i den sjukersättningen. Diagram 4: Ohälsotalets utveckling uppdelat på kvinnor och män. Källa: Statistikportalen Parallellt med att ohälsotalet minskar så minskar även skillnaderna mellan män och kvinnors ohälsotal. I september 2012 var kvinnors ohälsotal 45 procent högre än mäns. Som störst var skillnaden i januari 2007 då kvinnors ohälsotal var 51 procent högre än mäns. Antal startade och pågående sjukfall Det är av yttersta vikt att följa utvecklingen inom sjukpenningen noggrant. I detta och nästa avsnitt studeras därför särskilt startade, pågående och varaktigheten i sjukfallen. I juli 2012 var det 122 800 pågående sjukfall, vilket 7 Ohälsotalet mäter antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år.
12 (29) kan jämföras med 104 900 motsvarande månad ett år tidigare, en ökning med 17 procent. Månadsfördelningen är relativt ojämn och för att få en mer nyanserad bild av utvecklingen används 12-månaders glidande medelvärden i redovisningen nedan. Diagram 5: Antal startade sjukfall samt pågående sjukfall som 12- månaders glidande medelvärden. Medelvärdet för antalet startade sjukfall har legat relativt konstant under mätperioden, medan antal pågående sjukfall per månad har ökat under 2011. Till stora delar beror detta på återflödet av personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av att de har uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Dessa har betydligt högre medelfallängder än resterande fall. Varaktighet I diagrammet nedan redovisas mediansjukfallslängder för män och kvinnor fördelat på tre olika grupper, anställda med sjuklön, anställda utan sjuklön samt arbetslösa.
13 (29) Diagram 6: Medianfallängd i dagar för kvinnor och män fördelat på anställda, anställda utan sjuklön och arbetslösa. Underlaget i diagram 6 utgörs av de sjukfall som pågått under de senaste 12 månaderna. Den första perioden i serien bygger därmed på sjukfall som pågick under perioden 1 januari 1994 fram till och med 31 december 1994. De sjukfall som fortfarande pågår den sista i varje 12-månadersperiod censureras. 8 De två kraftiga uppgångarna för anställda med sjuklön är en selektionseffekt orsakad av att sjuklöneperioden förlängdes för arbetsgivarna. Det i sin tur innebar en selektion av längre sjukfall som kom in till Försäkringskassan i jämförelse med åren runt dessa toppar. Större delen av effekten har alltså inget med den underliggande fallängden att göra. Det går att utläsa fler saker ur tidsserien ovan. Dels att anställda män och kvinnor har ungefär samma medianfallängder. Fallängderna för anställda har dessutom inte förändrats nämnvärt de senaste åren utan ligger relativt stabilt på de nivåer som rådde under slutet av 90-talet. Detta oavsett om personen omfattas av sjuklön eller ej. Den mer uppseendeväckande utvecklingen har dock varit den som skett för arbetslösa. Efter år 2003, det år som volymerna i sjukpenning var som störst, har arbetslösa mäns medianfallängder fortsatt öka, medan kvinnors medianfallängder följde det mer generella mönstret av avtagande varaktighet. Det är först efter regelförändringarna 1 juli 2008 som medianfallängderna för män minskar och då närmar sig kvinnors medianfallängder, för att vara som lägst kring årsskiftet 2009/2010 då tidsgränsen i sjukpenning träder i kraft. 8 Skattningarna har gjorts med hjälp av Kaplan-Meiermetoden
14 (29) Den ökning som äger rum efter detta hänger ihop med återflödet av de som lämnat sjukförsäkringen på grund av att de har uppnått maximal tid. Som det framgår av diagram 7 nedan så beror stora delar av uppgången av medianfallängden för kvinnor på återflödet. Samma utveckling har ägt rum även för män. Diagram 7: Medianfallängd i dagar för arbetslösa kvinnor och män. Ökningen av medianfallängden för arbetslösa, om de som uppnått maximal tid exkluderas, har ändå inneburit en fördubbling för kvinnor. Från 24 dagar januari 2010 för kvinnor, till 50 dagar juli 2012. Motsvarande för män är från 37 till 86 dagar, en ökning med drygt 132 procent. Motsvarande för anställda (även inklusive de som uppnått maximal tid) är en nedgång på någon dag. Det går alltså att säga att fallängderna ökar, däremot gör de det endast för arbetslösa medan anställda har en relativt stabil fallängdsutveckling de senaste åren. Avslag på ansökan av sjukpenning Diagram 8 visar antalet och andelen avslag månadsvis under perioden januari 2008 september 2012. Utvecklingen har från och med mitten av 2009 till och med mars 2012 varit relativt stabil men sedan april 2012 har både antal och andel registrerade avslag på ansökan om ersättning visar en minskning. I september 2012 var det 2,1 procent som fick avslag på ansökan om ersättning, under samma månad 2011 var det 2,6 procent som fick avslag. Antalet avslag var 740 i september 2012, vilket kan jämföras med 955 under samma period 2011, en minskning med drygt 22 procent. Från januari 2012 till och med september har 2,5 procent fått avslag på sin ansökan om sjukpenning.
15 (29) Diagram 8: Antal och andel avslag på ansökan om sjukpenning under januari 2008- september 2012. Källa: Statistikportalen Inte längre rätt till sjukpenning Diagram 9 visar andelen beslut om att inte längre betala ut 9 sjukpenning i förhållande till totala antalet avslutade sjukfall under perioden januari 2008 september 2012. Antalet beslut om att inte längre betala ut sjukpenning har minskat de senaste åren, 10 000 personer fick beslut 2009 och 2010 var det 8 900 personer. Förra året minskade det till 7 122 personer som fått beslut om att de inte längre får sjukpenning. Det motsvarar mindre än två procent av alla avslutade sjukfall under året. Under 2012 (januari september) har drygt 4 758 personer fått beslut om att sjukpenning inte betalas ut. Nivån på andelen har börjat stabilisera sig något även om det fortfarande förekommer variationer mellan olika månader. 9 Andel av avslutade sjukpenningfall föregående månad
16 (29) Diagram 9: Antal och andel beslut om att inte längre betala ut sjukpenning under januari 2008- augusti 2012. Källa: Statistikportalen Utredning med arbetsgivaren Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 90 i rehabiliteringskedjan bedöma om personen kan arbeta hos sin arbetsgivare efter omplacering till annat arbete. I den statistik som redovisar andelen bedömningar mot annat arbete ingår numera inte föräldralediga och studerande eftersom de inte omfattas av rehabiliteringskedjan. De försäkrade som är egen företagare är heller inte medräknade eftersom de inte omfattas av 90-dagarsbedömningen. Andelen sjukfall där bedömning genomförts mot annat arbete hos arbetsgivaren har i stort ökat successivt sedan registreringen började i september 2008. Diagram 10 visar utvecklingen för andelen bedömningar mot annat arbete hos arbetsgivaren för sjukfall som passerat 90 dagar. Den låga andelen i början av den redovisade perioden kan delvis förklaras av bristfällig registrering. Sedan slutet av 2009 har andelarna ökat något men legat på en relativt stabil nivå fram till slutet av 2011. Andelen bedömningar visar dock därefter en svag nedåtgående trend. Detta mått avser emellertid endast prövningar som är gjorda senast dag 90 och i den aktstudie 10 som gjorts av handläggningen av ärenden som passerar dag 180 visar att många bedömningar görs i stor del i ärendena strax efter dag 180 vilket kan antas gälla även för bedömningar mot annat arbete hos arbetsgivaren inom 90 dagar. 10 Handläggning och bedömning av anställda sjukskrivna som passerar 180 dagars sjukskrivning (Dnr 002587-2012)
17 (29) Diagram 10: Andel där bedömning genomförts mot annat arbete hos arbetsgivaren inom 90 dagar. Källa: Statistikportalen I september 2012 registrerades bedömningen mot annat arbete hos arbetsgivaren inom 90 dagar i 59 procent av samtliga fall. Om läkarintyget inte kommer in före dag 90 kan inte bedömningen mot annat arbete göras, däremot kan handläggaren utreda med arbetsgivaren om det finns annat arbete att erbjuda den försäkrade. I september 2012 registrerades bedömningen mot annat arbete hos arbetsgivaren i 77 procent av fallen om läkarintygen inkommer, sent inkomna exkluderas. Värdena för andelen bedömningar i augusti och september är preliminära på grund av att registreringar kan göras retroaktivt, vilket medför att andelarna sannolikt kommer att öka något. I en studie om arbetsgivaren insatser i rehabiliteringskedjan 11 har företag med fler än 50 anställda och som har erfarenhet av sjukskrivningar längre än 90 dagar intervjuats. Intervjuerna har genomförts med personalansvariga. Dessutom har fackliga representanter hos samma arbetsgivare intervjuats. Arbetsgivarens roll är viktig och kännedom om reglerna och vilket ansvar de olika aktörerna har kan påverka tiden till åtgärd. I studien framkom bland annat en tydlig samvariation mellan kännedom om de nya reglerna och i hur stor grad de anser att de är berörda av dessa. De med stor kännedom anger i större utsträckning att tidsgränserna har fått dem att arbeta mer aktivt med rehabilitering. 60 procent av de tillfrågade ansåg att de har stor kännedom om arbetsgivarens ansvar, medan 12 procent har liten kännedom. I denna rapport redovisas även arbetsgivarnas åtgärder i samband med långvarig sjukskrivning och deras syn på rehabiliteringskedjan. 11 Arbetsgivarens insatser i rehabiliteringskedjan (Dnr 030061-2012).
18 (29) Bedömning mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 180 i rehabiliteringskedjan dessutom bedöma om den försäkrade kan försörja sig själv genom sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Om den försäkrade har sådan arbetsförmåga ska Försäkringskassan utreda om det finns särskilda skäl att skjuta upp prövningen. Finns inte särskilda skäl ska Försäkringskassan bedöma om det är oskäligt att pröva arbetsförmågan mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. I denna statistik ingår inte de sjukfall där det bedömts oskäligt att pröva arbetsförmågan mot normalt förekommande förvärvsarbete och inte heller de sjukfall där det bedömts finnas särskilda skäl till att skjuta upp den prövningen. Däremot ingår de sjukfall som före 1 juli 2012 bedömdes mot den reguljära arbetsmarknaden. Diagram 11: Andel där bedömning mot normalt förekommande arbeten hade genomförts för sjukfall i rehabiliteringskedjan som passerat 180 dagar under en viss månad. Källa: Statistikportalen De första sjukfallen i rehabiliteringskedjan passerade 180 dagars sjukskrivning i januari 2009. Andelen sjukfall där bedömning av arbetsförmågan har genomförts mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden och tidigare mot den reguljära arbetsmarknaden har successivt ökat. Den låga andelen inledningsvis kan rimligtvis förklaras av att uppgifterna inte alltid registrerades fullt ut. Sedan juli 2010 har andelen legat stabil runt 70-80 procent avseende samtliga fall fram till slutet av 2011. Andelen bedömningar visar dock därefter en svag nedåtgående trend. Detta mått avser emellertid endast prövningar som är gjorda senast dag 180 och i den aktstudie som gjorts av handläggningen av ärenden som passerar dag 180 visar att många bedömningar görs i stor del i ärendena strax efter dag 180.
19 (29) I september 2012 registrerades bedömningen mot normalt förekommande arbeten inom 180 dagar i 62 procent av fallen. I september 2012 registrerades bedömningen mot normalt förekommande arbeten i 74 procent av fallen om läkarintygen inkommer, sent inkomna exkluderas. Värdena för augusti och september är preliminära, på grund av att registreringar kan göras retroaktivt, och kommer sannolikt att öka något. Ovanstående statistik visar samma bild som framkom i en analys kring sjukskrivningsprocessen för anställda sjukskrivna som passerar 180 dagars sjukskrivning 12. I den studiens material görs två tredjedelar av 180- dagarsbedömningen senast dag 180, och 90 procent görs inom 205 dagar. Rapporten visar vidare att användandet av särskilda skäl ligger i linje med lagstiftningens intentioner. Ärenden som bedöms med stöd av särskilda skäl avslutas tidigare och i större omfattning med återgång i det vanliga arbetet jämfört med dem som enbart bedöms mot den reguljära arbetsmarknaden. Gruppen personer med sjukfall som passerar 180 dagar är en heterogen grupp, men tre grupper finns i stor utsträckning bland de sjukskrivna. Majoriteten av personer med sjukfall som passerar 180 dagar är anställda, kvinnor eller över 45 år gamla. 13 Det är också så att vid en jämförelse med samtliga startade sjukfall förekommer arbetslösa oftare bland sjukskrivna med sjukfall om 180 dagar. För återvändare gällde att knappt 80 procent av de startade sjukfallen blir minst 180 dagar långa. Återflöde och regionala variationer mellan län Det finns regionala variationer i återflödet 14 av de personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av att de har uppnått maximal tid. Till viss del beror detta på variationer i förekomsten av tidsbegränsad sjukersättning bland länen. I diagram 12 åskådliggörs dessa skillnader. I underlaget ingår alla som lämnat sjukförsäkringen fram till och med mars 2011. Detta innebär att återflödesandelen är den slutgiltiga då utfall för inflödet finns 455 dagar framåt från slutdatumet. 12 Handläggning och bedömning av anställda sjukskrivna som passerar 180 dagars sjukskrivning (Dnr 002587-2012) 13 Analys av de försäkrade som når 180-dagars sjukskrivning (Dnr 028428-2012) 14 Med återflöde menas att starta ett nytt sjukfall som blir minst 30 dagar inom 455 dagar efter att man har lämnat sjukförsäkringen på grund av maximal tid
20 (29) Diagram 12: Andelen som lämnat sjukförsäkringen på grund av att de har uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning respektive sjukpenning fördelat på län. Det framgår av diagram 12 att det finns relativt stora skillnader i landet. Gävleborgs län har störst andel som lämnat på grund av att det har uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning, Västernorrlands län har lägst. Detta kommer att leda till skillnader i återflödet då återflödessannolikheterna skiljer sig mellan de som lämnat sjukpenning och tidsbegränsad sjukersättning. I diagram 13 finns den faktiska återflödesandelen 15. 15 För att ett sjukfall ska klassas som återflöde måste sjukfallet påbörjas inom 455 dagar från det att personen lämnade sjukförsäkringen på grund av att ha uppnått maximal tid.
21 (29) Diagram 13: Andel återvändare fördelat på län. Riket ligger på ett medelvärde strax över 50 procent. Eftersom allt färre av dem som lämnar sjukförsäkringen har haft tidsbegränsad sjukersättning och att dessa snart helt försvinner, förväntar Försäkringskassan att andelen på riksnivå skall stiga något, upp till 55 procent för män och 57 procent för kvinnor år 2014. Spridningen mellan länen är dock stor, där Gävleborgs län har lägst andel på strax över 40 procent medan Kalmars län har högst andel på dryg 60 procent. Av tabell 3 framgår att genomsnittlig tid från att personen lämnar sjukförsäkringen på grund av uppnådd maximaltid fram tills att personen startar ett nytt sjukfall skiljer sig relativt mycket mellan länen.
22 (29) Tabell 3: Genomsnittlig tid till personer startar nytt sjukfall efter att ha lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd maximal tid. Genomsnittlig tid till återflöde* Kvinnor Män Samtliga Blekinge län 165 147 160 Dalarnas län 183 182 183 Gotlands län 150 120 140 Gävleborgs län 186 183 185 Hallands län 165 144 158 Jämtlands län 175 162 172 Jönköpings län 167 151 162 Kalmar län 159 147 156 Kronobergs län 152 140 148 Norrbottens län 155 131 148 Skåne län 165 154 162 Stockholms län 166 157 163 Södermanlands län 172 156 167 Uppsala län 154 149 152 Värmlands län 174 165 171 Västerbottens län 136 133 135 Västernorrlands län 162 153 160 Västmanlands län 175 164 172 Västra Götalands län 163 156 161 Örebro län 160 155 159 Östergötlands län 168 160 165 *Mätt från att personen lämnade försäkringen på grund av att ha uppnått maximal tid Uppföljning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen I detta avsnitt redovisas status i juli 2012 för de 76 937 personer som från och med årsskiftet 2009/2010 till och med december 2011 uppnått maximal tid i antingen sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning. Det som redovisas är om man i juli 2012 fick någon form av ersättning från sjukförsäkringen, det vill säga om man fick sjuk-/rehabiliteringspenning, sjuk-/aktivitetsersättning eller en kombination av sjuk-/rehabiliteringspenning och sjuk-/aktivitetsersättning. För personer som inte fick någon ersättning från sjukförsäkringen på varken heltid eller deltid redovisas huruvida man var inskriven hos Arbetsförmedlingen i juli 2012 och vilken typ av sökandekategori man i så fall tillhörde. I kategorin Varken i sjukförsäkringen eller inskriven hos AF ingår dels personer som efter att de uppnått maxtid varken varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen eller fått ersättning från sjukförsäkringen, dels personer som varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen men som avaktualiserats på grund av att de fått arbete eller av andra skäl, dels personer som fått ersättning från
23 (29) sjukförsäkringen efter att de uppnått maxtid men som i juli 2012 inte längre fick ersättning från sjukförsäkringen. Tabell 4: Status i juli 2012 för samtliga som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen till december 2011. Kvinnor Män Samtliga Sjuk /rehabiliteringspenning 14 692 (28 %) 6 072 (25 %) 20 764 (27 %) Sjuk /aktivitetsersättning (SA) 15 058 (29 %) 8 251 (33 %) 23 309 (30 %) Sjuk /rehabiliteringspenning och SA 1 605 (3 %) 494 (2 %) 2 099 (3 %) Inskriven hos AF, i arbetsmarknadspolitiskt program 5 893 (11 %) 2 302 (9 %) 8 195 (11 %) Inskriven hos AF, arbetslös 1 248 (2 %) 660 (3 %) 1 908 (2 %) Inskriven hos AF, i utbildning 86 (0 %) 42 (0 %) 128 (0 %) Inskriven hos AF, i arbete med stöd 2 717 (5 %) 1 765 (7 %) 4 482 (6 %) Inskriven hos AF, i arbete utan stöd 969 (2 %) 284 (1 %) 1 253 (2 %) Inskriven hos AF, övriga sökandekategorier 953 (2 %) 481 (2 %) 1 434 (2 %) Varken i sjukförsäkringen eller inskriven hos AF 9 037 (17 %) 4 328 (18 %) 13 365 (17 %) Totalt 52 258 (100 %) 24 679 (100 %) 76 937 (100 %) Sammantaget var det 60 procent som fick någon form av ersättning från sjukförsäkringen i juli 2012. Kvinnor fick i högre utsträckning sjuk- /rehabiliteringspenning medan män i högre utsträckning fick sjuk- /aktivitetsersättning. Den sammanlagda andelen som fick någon form av ersättning från sjukförsäkringen är dock densamma för kvinnor och män. Totalt 23 procent var inskrivna på Arbetsförmedlingen medan 17 procent varken fanns hos Arbetsförmedlingen eller i sjukförsäkringen. Dessa andelar skiljer sig inte nämnvärt mellan kvinnor och män. I tabellerna nedan redovisas informationen separat för dem som uppnått maximal tid i sjukpenning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Personer som uppnått maximal tid i sjukpenningen hade i högre utsträckning sjuk- /rehabiliteringspenning i juli 2012 medan personer som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning i högre utsträckning hade sjuk- /aktivitetsersättning. Ser man till den sammanlagda andelen som hade någon form av ersättning från sjukförsäkringen är den något högre (61 procent) för gruppen från tidsbegränsad sjukersättning än för gruppen från sjukpenning (58 procent).
24 (29) Tabell 5: Status i juli 2012 för dem som uppnått maximal tid i sjukpenning till och med december 2011. Kvinnor Män Samtliga Sjuk /rehabiliteringspenning 6 184 (32 %) 3 213 (29 %) 9 397 (31 %) Sjuk /aktivitetsersättning (SA) 4 345 (23 %) 2 822 (26 %) 7 167 (24 %) Sjuk /rehabiliteringspenning och SA 799 (4 %) 287 (3 %) 1 086 (4 %) Inskriven hos AF, i arbetsmarknadspolitiskt program 2 149 (11 %) 1 019 (9 %) 3 168 (10 %) Inskriven hos AF, arbetslös 504 (3 %) 305 (3 %) 809 (3 %) Inskriven hos AF, i utbildning 27 (0 %) 18 (0 %) 45 (0 %) Inskriven hos AF, i arbete med stöd 955 (5 %) 816 (7 %) 1 771 (6 %) Inskriven hos AF, i arbete utan stöd 409 (2 %) 155 (1 %) 564 (2 %) Inskriven hos AF, övriga sökandekategorier 273 (1 %) 152 (1 %) 425 (1 %) Varken i sjukförsäkringen eller inskriven hos AF 3 641 (19 %) 2 179 (20 %) 5 820 (19 %) Totalt 19 286 (100 %) 10 966 (100 %) 30 252 (100 %) Tabell 6: Status i juli 2012 för dem som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning till och med december 2011. Kvinnor Män Samtliga Sjuk /rehabiliteringspenning 8 508 (26 %) 2 859 (21 %) 11 367 (24 %) Sjuk /aktivitetsersättning (SA) 10 713 (32 %) 5 429 (40 %) 16 142 (35 %) Sjuk /rehabiliteringspenning och SA 806 (2 %) 207 (2 %) 1 013 (2 %) Inskriven hos AF, i arbetsmarknadspolitiskt program 3 744 (11 %) 1 283 (9 %) 5 027 (11 %) Inskriven hos AF, arbetslös 744 (2 %) 355 (3 %) 1 099 (2 %) Inskriven hos AF, i utbildning 59 (0 %) 24 (0 %) 83 (0 %) Inskriven hos AF, i arbete med stöd 1 762 (5 %) 949 (7 %) 2 711 (6 %) Inskriven hos AF, i arbete utan stöd 560 (2 %) 129 (1 %) 689 (1 %) Inskriven hos AF, övriga sökandekategorier 680 (2 %) 329 (2 %) 1 009 (2 %) Varken i sjukförsäkringen eller inskriven hos AF 5 396 (16 %) 2 149 (16 %) 7 545 (16 %) Totalt 32 972 (100 %) 13 713 (100 %) 46 685 (100 %) Boendetillägg En av förändringarna i sjukförsäkringen den 1 januari 2012 var möjligheten att söka boendetillägg. Boendetillägget kan lämnas till försäkrade som haft tidsbegränsad sjukersättning under maximalt antal månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Rätten till boendetillägg inträder från och med månaden efter den då rätten till tidsbegränsad sjukersättning upphör. Till och med september 2012 har 7 183
25 (29) Datum ansökningar om boendetillägg registretrats. Totalt 6 848 beslut har tagits varav 3 014 har beviljats ersättning och 3 834 har fått avslag på sin ansökan. Av de som fick beviljat ersättning var 73 procent kvinnor och 27 procent män. Avslaget beror huvudsakligen på att de sökande inte tillhör målgruppen, d.v.s. den sökande har t.ex. för hög inkomst för att uppfylla kraven för att erhålla boendetillägg. 335 ärenden är under handläggning. Fram till och med september betalades det ut drygt 47 miljoner kronor i boendetillägg. Av det utbetalda beloppet gick 69 procent till kvinnor och 31 procent till män. Tabell 7 visar de totala utbetalningarna av boendetillägg fram till och med september 2012. I januari betalades inget boendetillägg ut eftersom förmånen betalas ut månadsvis i efterskott. Tabell 7: Utbetalt belopp 16 i 1000-tal kronor till och med september 2012 samt antalet unika individer som fått en utbetalning. Kvinnor Män Totalt Månad Antal personer Utbetalt belopp Antal personer Utbetalt belopp Antal personer Utbetalt belopp Januari 0 0 0 0 0 0 Februari 598 1 964 193 771 791 2 735 Mars 876 3 765 325 1 872 1201 5 637 April 958 4 019 328 1 904 1286 5 923 Maj 979 3 912 356 1 855 1335 5 766 Juni 1049 3 950 377 1 915 1426 5 865 Juli 1213 4 641 417 1 956 1630 6 597 Augusti 1421 5 179 492 2 322 1913 7 501 September 1519 5 085 536 2 306 2055 7 391 Totalsumma 2148* 32 513 804* 14 902 2952* 47 416 * Eftersom totalsumman avser unika individer summerar inte kolumnerna till totalen då en individ kan förekomma flera månader. Antal personer med förmåner inom sjukförsäkringen Antalet personer med någon form av sjuk- eller rehabiliteringspenning sjönk under början av 2010 för att sedan återigen börja stiga. Under 2011 och början på 2012 har denna utveckling fortsatt. I september 2012 har cirka 142 000 personer någon form av sjukpenning vilket kan jämföras med motsvarande antal 2011 som uppgick till cirka 129 000 personer. Det är en ökning med 10 procent under den senaste 12- månadersperioden. Antalet har ökat med 11 procent för kvinnor och för män med 7 procent under den senaste 12-månadsperioden. 16 Belopp avser bruttobelopp före avdrag.
26 (29) Det är främst sjukpenning på fortsättningsnivå som ökat. Under september 2012 fick cirka 41 000 personer sjukpenning på fortsättningsnivå, vilket kan jämföras med 31 000 motsvarande månad ett år tidigare, en ökning med 33 procent. För kvinnor har det ökat med 39 procent sedan september 2011 och för män med 22 procent. För fler dagar med sjukpenning på normalnivå har det också skett en ökning under de senaste åren. I september 2012 fick 4 000 personer fler dagar med sjukpenning på normalnivå, vilket kan jämföras med 3 900 motsvarande period 2011. Det är en ökning med drygt fyra procent. För kvinnor har det ökat med tre procent sedan september 2011 och för män med sex procent. Samtidigt som antalet personer med sjukpenning på fortsättningsnivå och fler dagar med sjukpenning på normalnivå ökar så minskar antalet personer med rehabiliteringspenning och förebyggande sjukpenning. Av tabell 8 framgår också att allt färre personer har sjukersättning. Det är främst tidsbegränsad sjukersättning som minskat men även när det gäller utbetalningar för sjukersättning tills vidare har det skett en minskning i antalet individer som fått en utbetalning. Antalet personer med aktivitetsersättning har fortsatt att öka långsamt. Tabell 8: Antal personer som har fått en utbetalning från sjukförsäkringen i september respektive år (ej unika individer 17 ). Sjukpenning: 2009 2010 2011 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Sjukpenning på normalnivå 48 477 33 362 54 473 34 566 59 668 35 516 61 641 36 609 Rehabiliteringspenning 941 502 1 722 808 1 600 733 1 421 716 Fler dgr med sjp på normalnivå 1 387 1 005 1 912 1 409 2 178 1 721 2 253 1 824 Förebyggande Sjukpenning 18 639 471 683 522 792 599 779 547 Sjp på fortsättningsnivå 19 30 607 17 385 13 750 8 751 19 830 11 120 27 489 13 579 Sjukpenning totalt(unika) 78 166 50 891 70 499 44 885 81 023 48 127 90 383 51 703 Sjuk/aktivitetsersättning (SA): Sjukersättning_ tills vidare 243 877 170 219 235 271 162 455 221 742 151 671 208 766 142 519 Aktivitetsersättning 12 139 12 883 12 295 13 407 12 266 13 554 12 987 14 633 Sjukersättning _tidsbegränsad 47 043 20 176 22 218 9 637 5 405 2 660 1 033 801 SA totalt 303 070 203 289 269 804 185 534 239 433 167 908 222 792 157 966 Källa: Statistikportalen 17 I tabell 8 redovisas ej unika individer i sin helhet. Vissa försäkrade kan exempelvis under en månad ha flera utbetalningar av olika sjukpenningförmåner. 18 Inklusive fler dagar med förebyggande sjukpenning på normalnivå. 19 Inklusive förebyggande sjukpenning på fortsättningsnivå, rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå och fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå
27 (29) Sjukpenning i särskilda fall Den som har fått tidsbegränsad sjukersättning i maximal tid och som inte har en sjukpenninggrundande inkomst eller en låg sådan, kan få sjukpenning i särskilda fall. Antalet personer som fått utbetalning för sjukpenning i särskilda fall har ökat successivt sedan de nya reglerna infördes. Tabellen nedan beskriver hur många som fått en utbetalning respektive månad. Antalet personer som fått utbetalning för sjukpenning i särskilda fall under den senaste 9- månadersperioden var 905 personer, 564 kvinnor och 341 män. Tabell 9: Antal unika individer som haft sjukpenning i särskilda fall, fördelat på period och kön (2012). Månad Kvinnor Män Samtliga Januari 43 30 73 Februari 168 89 257 Mars 267 150 417 April 311 189 500 Maj 365 219 584 Juni 391 235 626 Juli 436 265 701 Augusti 447 266 713 September 458 269 727 Totalsumma 564* 341* 905* * Eftersom totalsumman avser unika individer summerar inte kolumnerna till totalen då en individ kan förekomma flera månader. För personer med sjukpenning i särskilda fall utgör psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar en klar majoritet. Tabellen nedan visar diagnosfördelningen för de 11 diagnosavsnitt som var vanligast förekommande bland dem som har fått sjukpenning i särskilda fall.
28 (29) Tabell 10: Antal unika individer som haft sjukpenning i särskilda fall, fördelat på diagnosavsnitt (2012). Diagnosavsnitt Antal Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 213 Förstämningssyndrom 141 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom 57 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna 45 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid 43 Andra ryggsjukdomar 43 Andra sjukdomar i mjukvävnader 38 Störningar av psykisk utveckling 31 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser 22 Allmänna symtom och sjukdomstecken 15 Psykisk utvecklingsstörning 13 Andra diagnoser 160 Saknas/Okänd 84 Totalt 905 Sjukpenning på grund av oskäligt Det är möjligt att få ytterligare ersättning från sjukförsäkringen för den som fått maximal tid med sjukpenning eller sjukersättning om det på grund av den försäkrades sjukdom är oskäligt att inte betala sjukpenning. Antalet personer som fått sjukpenning på grund av oskäligt under perioden januari- september 2012 var dryg 100 personer varav omkring hälften kvinnor och hälften män. Tabell 11: Antal unika individer som fått utbetalning med sjukpenning på grund av oskäligt, fördelat på månad och kön (2012). Månad Kvinnor Män Samtliga Januari Februari 8 7 15 Mars 10 20 30 April 13 17 30 Maj 18 19 37 Juni 22 22 44 Juli 23 22 45 Augusti 29 30 59 September 34 29 63 Totalsumma 56* 53* 109* Anm. - Innebär att antalet observationer är för få för att kunna redovisas. * Eftersom totalsumman avser unika individer summerar inte kolumnerna till totalen då en individ kan förekomma flera månader. Tabellen ovan beskriver hur många som fått en utbetalning respektive månad. Sjukpenning på grund av oskäligt hade 63 personer i september 2012, 34 kvinnor och 29 män. På grund av få individer går det inte att dela upp redovisningen på diagnoser.
29 (29) Datum Steglös avräkning Reglerna om steglös avräkning innebär att personer som beviljats permanent sjukersättning före juli 2008 ska kunna pröva ett arbete utan att rätten till sjukersättning omprövas. Syftet är att tillvarata eventuell arbetsförmåga hos personer med sjukersättning. Utvecklingen av antal personer och andelarna med reducering har legat på en förhållandevis jämn nivå sedan januari 2010. Antalet individer som arbetade enligt reglerna var i genomsnitt 7 783 personer per månad under 2010 och 8 204 personer per månad under 2011, varav majoriteten var kvinnor. Tabell 12. Antal personer som arbetade enligt reglerna för steglös avräkning under 2010 och 2011 (genomsnitt per månad). 2010 2011 Samtliga 7 783 8 204 Kvinnor 4 896 5 194 Män 2 887 3 010 Diagram 14 visar andelen beviljade ansökningar med reducerad sjukersättning i förhållande till totala antalet ansökningar under perioden januari 2010- september 2012. Andelen beviljade ansökningar med reducerad ersättning har legat stabilt, runt 40 procent. För kvinnor har andelen varierat mellan 34-44 procent och för män mellan 37-50 procent. I september 2012 arbetade 9 408 personer enligt reglerna för steglös avräkning varav 40 procent hade reducerad sjukersättning. Av dessa var 64 procent kvinnor och 36 procent män. Diagram 14: Andel beviljade ansökningar med reducering av sjukersättning för personer som arbetade enligt reglerna för steglös avräkning.