Informationsmodellering och e-infrastrukturer

Relevanta dokument
Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems

Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems

Informa5onsmodellering

Disposition. 1. Kopplingen mellan Processanalys (DFDdiagram) 2. Treskikts Client-Server arkitektur (Fig 1.8) 3. Data layer

Hantera informationspaket i system för bevarande

En snabb titt på XML LEKTION 6

Informationsinfrastruktur e-infrastruktur (Information infrastructure) enligt Hanseth och Lyytinen, 2004 Horisontell indelning

Kompletterande exempel till XSLT

Heldag om FGS FGS:er och deras tekniska regelverk. Karin Bredenberg, FGS funktionen. Standarder. FGS:er och deras tekniska regelverk 1

Tentamen etjänster och webbprogrammering Institutionen för informatik och media, informationssystem Datum 19/8 Tid


E-recept. - Exempel på mycket lyckad utveckling av e-infrastuktur - Omfattande och viktig för samhället - Exempel på Adaptation Phase

Geografisk information Representation av förändringar i datamängder

Förvaltningsgemensam specifikation för leverans av enstaka publikationer till Kungliga biblioteket (FGS-PUBL)

*Skatteverket. Beskattningsuppgifter Ordlista. Version 1.0. Skatteverket

Paketstruktur. Karin Bredenberg /

Vad är XSLT XSLT extensible Stylesheet Language Transformations

XML-produkter. -Registret över verkliga huvudmän (RVH) Teknisk handledning för webbtjänst mot RVH (Web Services) Datum: Version: 1.

Digital inlämning av årsredovisningar

<sid nr="1" av="2" /> Stackenföreläsning: XML & XSLT: Intro. XML och XSLT

Uppmärkningsspråk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 4. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Nätet. Uppgiften. Nivå

Vad är XML XML. Exempel - SMIL. Exempel - XHTML. extensible Markup Language

INFORMATIONSMODELLERING

Konstruktion av datorspråk

1. Treskiktsarkitektur 2. Applika1onsprogramvara 3. Teknisk programvara. Kapitel 6 sid

Design och underhåll av databaser

XML. Extensible Markup Language

XSLT. Extensible Stylesheet Language Transformations

Bilaga 3. En redogörelse kring metadata och XML. Status Slutlig. Sid 1 (7) Dokumenttyp. Versionsdatum

extensible Markup Language

HTML och CSS. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap. 18 augusti 2015

E-pliktleverans via RSS-feeds

Strukturering med XML och DTD

Dokumentschema förpackning av externa objekt. Version: 1.0 Status: Standard Datum:

Sändning av uppgifter Scheman Makuleringsuppgifter Anläggningsprojekt för ett nationellt inkomstregister

Tentamen Informationsinfrastruktur

Förslag till svar och lösningar Tentamen Information Systems och Management

XML. Dagens föreläsning. Vad är XML extencible Markup Language. Exempel - XHTML

Dagens föreläsning. Vad är XML. Exempel - XHTML. extencible Markup Language

TNM065 Johan Eliasson johel964 Dokumentstrukturer Kristina Engström krien026

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Rapportera via fil. - Två sätt att rapportera studerandeuppgifter via fil till CSN. Gäller rapportering av studerandeuppgifter för:

CSS- Cascading Stylesheets

XML och C#.NET Att hantera XML-dokument

Riktlinjer för. INFORMATIONSMODELLER I Sparx EA 1.0

XML. XML is a method for putting structured data in a text file

Kap 1-3. Databasen (1.2.2) Database Management System DBMS (Kap 1.6), Teknisk Programvara SQL (Kap 3) Den relationella modellen (Kap 2)

Retrieve a set of frequently asked questions about digital loans and their answers

En introduktion i Sparx EA INFORMATIONSMODELLERING

Uppmärkningsspråk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Anvisning för Svensk Livfaktura

Anvisningar för ifyllning av Excelark för databaser (xml-filer)

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Vad är XLink. XLink/XPointer/XSLT-FO. Namespace. Simple Links

PROV. 13 JSP Standard Tag Library

Förvaltningsgemensam specifikation för leverans av enstaka publikationer till Kungliga biblioteket (FGS-PUBL)

HTML och CSS. Eric Elfving Institutionen för Datavetenskap (IDA)

KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML

Förvaltningsgemensamma specifikationer

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering

Tillämpningsanvisningar

Introduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?

Generering av Universella Editorer

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 2, Föreläsning 1 Jody Foo,

MIS Life Insurance XML

Databasdesign. E-R-modellen

Sändning av uppgifter Scheman Meddelanden Anläggningsprojekt för ett nationellt inkomstregister

Schematransformation SLU

Uppmärkningsspråk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

BEAst rekommendation för hantering av bilagor till elektroniska fakturor

Metaspråket XML Mika Suonvieri

Regelverk. Infrastrukturen för vidareförmedling av grundläggande uppgifter om företag. Bilaga A. Tekniska ramverk. Version: 1.0

Introduktion till XSLT

LEFI Online. Anslutningsinformation

DP7 Kompletterande information

DP7 FORMELL KONTROLL

* Skatteverket. Beskattningsuppgifter. Förfrågan och svar. IT-avdelningen. Kravspecifikation 1.0

Översättning av modeller uttryckta med STANLIs begreppsmodell till Express

IT ś a promise. RFC 474 Lösningsförslag integration SSBTEK

Interoperabilitet för en sammanhållen förvaltning. Karl Wessbrandt KommITS konferens i Göteborg den 11 maj 2006

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

SCTS-RESP Swedish Customs Technical Specification

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Creo Customization. Lars Björs

BEAst. Rekommendation Bilagehantering. Rekommendation Bilagehantering ver november 2015

Företagsmodellering i UML

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Resultatrapport. Utvärdering. Anbudslämnare. Utvärderingskriterium

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1

! Webprogrammering. ! Databasteori och praktik. ! Fö, le, la + projekt. ! Examination (tenta, dugga + labb, ! Studera användarna och deras problem

Övergången till RDA i Sverige Katarina Synnermark (RDA-redaktionen) Fredrik Klingwall (XL-utveckling)

Vad är en databas? Databaser. Relationsdatabas. Vad är en databashanterare? Vad du ska lära dig: Ordlista

Laboration 1 XML, XPath, XSLT och JSON

Informa(onsinfrastruktur e- infrastruktur (Informa(on infrastructure) enligt Hanseth och Lyy(nen, 2004 Horisontell indelning

JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI

SSBTEK. Allmän beskrivning. Datum Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Dokumentkategori Beskrivning

Serverat och kommunal arkitektur

Transkript:

Informationsmodellering och e-infrastrukturer

Semiotik Sign = Tecken Semiotik = Teckenlära Tecken är representationer Tecken är intentionella Tecken förmedlar information

Figure 3.1: Levels of semiotics

Kommunikation Inkluderar minst två parter (Agenter) En eller flera av dessa agenter är sändare och har intentionen att uttrycka (sända) något Sändaren uttrycker sin intention i ett meddelande genom att använda ett språk med en viss syntax Meddelande sänds genom en signal (fysisk representation) via en kommunikationskanal En eller flera andra agenter är mottagare som har möjligt att tolka meddelandet

Data Syntax = Syntax (Struktur), Datastruktur; Exempel Rad i Tabell Empirics = Fysisk representation, Media, Kanal; Exempel Papper, Elektroniskt i en databas; Överföring över Internet 13/1193G lintels UL150 1500 20 145 44/2404G lintels UL1500 15000 20 145 70/2517P lintels UL135 1350 20 130 23/2474P lintels UL120 1200 16 80

Information Semantics = Semantik; Meningen med tecknen; Exempel 13/1193G är ett Order-No; Vilka begrepp och termer används? T.ex. Order, Order-No, Product, Product_Code Order_No Description Product_CodeItem_length Delivery_qty Weight 13/1193G lintels UL150 1500 20 145 44/2404G lintels UL1500 15000 20 145 70/2517P lintels UL135 1350 20 130 23/2474P lintels UL120 1200 16 80

Pragmatics = Pragmatik; Vad används tecknen (meddelandet) till? Vad är intentionen med informationen ur ett kommunikativt perspektiv? I vilket kommunikativt sammanhang (kontext) används orderraderna?

Figure 1.15: The information system at Goronwy

XML (http://www.w3schools.com/xml/) XML står för EXtensible Markup Language XML har utvecklats för att beskriva och transportera information inte att visa den Tanken med XML är att informationen ska vara självbeskrivande

XML-filer (XML-Dokument) Den förstaraden är en XML deklaration. Den talar om att det är XML version (1.0) som används och att den teckenuppsättning som används är (ISO-8859-1 = Latin-1/West European character set). Den nästaraden talar om vad som är root elementeti detta fall är det bookstore

XML Element Ett element är allting från elementets startag till dess sluttag, ett element kan innehålla: andra element text (data) attribut eller en mix av allt detta OBS använd alltid kvalificeradeelementnamn, dvs elemenetnamnet ska alltid föregås av ett prefix

XML Attribut Ett attribut ger ytterligare information om ett element ett attributvärde måste ha citattecken använd helst inte attribut använd bara element

Korrekt XML-fil

Syfte med informationsmodellering Skapa en Informationsmodell som beskriver informationsstrukturen Informationsmodellen visar en statisk bild av informationen

Klasser, objekt och attribut Ett objekt (instans, entitet) är något som kan identifieras och som har en oberoende existens Ett objekt är en språklig konstruktion Ett objekt är något som man kan referera till i språket Ett objekt är en instans i en klass En klass (begrepp) är en objekttyp Identifierare används för att unikt referera till objekt Attribut används för att beskriva egenskaper hos objekt

Relationer (Relationships) En relation är en association mellan två klasser Ofta beskrivs binära relationer dvs relationer mellan två klasser Samma två klasser kan ha flera relationer till varandra Relationens kardinalitet beskriver hur många entiteter av en klass samtidigt kan relateras till entiteterna i den andra klassen En till ett 1:1 En till många 1:M Noll till många 0:M Relationens kardinalitet beskriver hur många entiteter av en klass Valfrihet (Opionality) visar om alla entiteter måste delta i relationen eller inte

Informationsmodell Bookstore 1 1..M Book 0..M 1 Book Category

Informationsmodellen representeradi tabellform Flat (platt) datastruktur

XML stödjer en hierarkisk datastruktur

Korrekt XML-fil

XML-Scheman Syftet med ett XML-Schema är att definiera de giltiga beståndsdelarna av en XML-fil, ett XML-Schema definerar De element som kan förekomma De attribut som kan förekomma Vilka element som är huvudelement och underordnade element Ordningen på elementen Ifall ett element måste finnas eller inte Datatyperna för elementen Strukturen på informationen

Namespaces XML Namespaces - xmlns Attribute När man använder prefix in XML, ska man ange ett namespace för prefixet. Namespace definieras med hjälp av xmlns attributet I roottaggen. Namespace deklarationen har följande syntax. xmlns:prefix="uri".

Korrekt XML-Schema Korrekt XML-Schema

XML-Filer och XSL/XLST XSL står för EXtensible Stylesheet Language, och är ett scriptspråk för XML dokument. XSL beskriver hur en XML-fil ska visas XSLT är den viktigaste delen av XSL. XSLT används för att transformera ett XML-dokument till ett annat dokument som kan läsas av en browser. Normalt är detta ett (X)HTML fil. Med XSLT kan du lägga till/ta bort element och attribut till output filen. Du kan sortera element, utföra tester, bestämma vilka element som ska visas etc. Man sammankoplar en XML-fil med en stylesheet genom att skriva på följande sätti XML-filen <?xml-stylesheet type= "text/xsl" href= stylesheetname.xsl"?>

Stylesheet Detta stylesheet tar XML-filen ovan som input och genererar en HTML-fil.

Korrekt XML-fil

Browsern tar XML-filen som input hämtar sedan XSL-scriptet somomvandlar XML till HTML och Browsern visar sedan detta innehåll på bildskärmen

Informationsmodellering ur ett traditionellt perspektiv Idén är att den konceptuella modellen ska beskriva verksamheten ur ett internt organisatoriskt perspektiv Den konceptuella modellen skall användas som en ritning för IT-systemet som skall utvecklas Tar inte hänsyn till den installerade basen av system Modelleringen görs förutsättningslöst eller baserat på ett manuellt informationssystem

Customer (1) Attributes: Customer Name Order lines (3) Attributes: Order no., Delivery qty, Weight Product (4) Attributes: Product Code, Description, Item length Delivery advice note (2) Attributes: Advice no., Date, Instructions, Haulier, Status

Figure 1.16: Information model for Goronwy Galvanising

Exempel tabeller ur databasen

Sökande Ekonomiskt Bistånd (Hushåll) e-ansökan Användar- Gränssnitt STSA e-infratrukturekonomiskt Bistånd Lefi Verksamhetssystem Social Försäkring Ansökan Handläggare på kommunen Användargränssnitt Socialtjänstesystem Register Ekonomiskt Bistånd Användar- Gränssnitt STSM STSS XML Fråga XML Svar SSBTEK Studiestöd Kommunfråga Elsie Verksamhetssystem Verksamhetssystem Beskattning Folkbokföring Verksamhetssystem Handläggare på Myndigheterna Multifråga Afli Arbetsförmedling System-till-Systemgräns = Öppen System-till-Systemtjänst = Öppen Samverkanstjänst = Organisatoriskt Informationssystem = UBS Verksamhetssystem Arbetslöshetskassa

Informationsmodellering i samband med e- infrastrukturer Den installerade basen (appliktionsinfrastrukturen) har stor påverkan på informationsmodellen Informationsmodelleringen handlar mycket om att rekonstruera informationsmodellen baserat på den installerade basen Vissa begrepp och termer i den information som man utbyter kan man påverka Semantiska standarder påverkar informationsmodellen I samband med offentlig sektor påverkar lagar, regler och förordningar i mycket hög grad hur informationsmodellen kommer att se ut Informationsmodellen utgör grund för att skapa XML-scheman och XML-filer Man fokuserar modelleringen på kommunikationen/iteraktionen

XML-fråga som skickas från Kommunen till Myndigheterna

XML-svar som kommer från Myndigheterna till Kommunen Expanderas på nästa bild

XML-svar som kommer från Myndigheterna forts. Beslut Ärende Beslut

0..* Ärende <<identifierare>> Ärendenummer 1..* 1 1..* Beslut <<identifiere>> beslutsid 1 Förmåner <<identifierare>>förmånsbenämning 1 Myndighet <<identifierare>> Organisationsnummer

En ny förordning 2008:975 triggade starten av projektet