Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Kalmar län. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Kalmar län Prognos för arbetsmarknaden 2015

Text: Maria Lycke Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Kalmar län... 6 Jobbchanser... 14 Näringsgrenar... 15 Jord- och skogsbruk... 15 Industri... 16 Byggverksamhet... 18 Privata tjänster... 20 Offentliga tjänster... 24 Brist- och överskottsyrken... 26 Befolkning och arbetskraft... 28 Befolkningsutvecklingen... 28 Utbildning... 28 Ohälsa... 29 Pendling... 29 Arbetskraftsdeltagande... 29 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 31 Arbetslöshetens utveckling... 31 Arbetslöshetens sammansättning... 31 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 37 Bilagor... 38 Bilaga 1. Metod och urval... 38 Bilaga 2. Definitioner... 40 Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 41

4 Sammanfattning Konjunkturen nu och framöver ärldsekonomin har utvecklats svagare än vad vårens prognos förutspådde. Till stor del berodde det på en tillfällig nedgång i USA:s ekonomi. Nu pekar mycket på en tydlig återhämtning i USA. USA framstår alltmer som motor i världsekonomin. Oron i Asien har dämpats, men fortsatta strukturella problem i Kina. Dessa påverkar dock inte prognosbedömningarna på kort sikt. Japan är en besvikelse, där den privata konsumtionen inte har kommit igång. Ukrainakrisen går inte utesluta som en given negativ faktor. En avmattning i den tyska ekonomin syns och kommer troligen att fortsätta. Fortsätter avmattningen i Tyskland framöver kommer hela Eurozonen, som är beroende av Tyskland, dras med. Italiens och Frankrikes ekonomier befinner sig i ett underläge. Stort budgetunderskott och stor skuldsättning i Frankrike kräver strukturreformer. Finlands export har drabbats tydligt av Ryssland-Ukrainakrisen. I Sverige fortsätter arbetskraften och sysselsättningen att öka, vilket är positivt på lång sikt. Även antalet rekryteringar ökar. Det noteras en stigande övergång från tillfälliga till fasta anställningar. Andelen arbetslösa i utsatta grupper ökar, där utomeuropeiskt födda är den grupp som ökar mest. Utvecklingen på arbetsmarknaden i Kalmar län påverkas starkt av utvecklingen i Sverige och omvärlden. Trots oron i omvärlden fortsätter konjunkturen i länet att utvecklas positivt under det kommande året. Länets arbetsgivare, som svarat i Arbetsförmedlingens prognosundersökning, tror på ökande efterfrågan på sina varor och tjänster. Samtidigt signaleras att det finns brist på personer med specifika yrkeskompetenser. Fortfarande finns det många personer med svagare ställning på arbetsmarknaden som får det svårt att konkurrera om de lediga jobben. Minskad arbetslöshet i länet I början av 2014 var den totala arbetslösheten lägre än ett år tidigare och fortsatte sjunka till och med juli 2014. Från augusti började antal personer som var öppet arbetslösa öka på nytt men i oktober 2014 var dock siffran lägre jämfört med samma månad 2013, 8 690 personer respektive 9 280. Arbetslösheten låg på 7,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Det var en minskning motsvarande 0,5 procentenheter jämfört med oktober 2013.

5 Arbetsförmedlingens bedömning är att under 2015 kommer arbetslösheten att minska. Till fjärde kvartalet 2015 beräknas antalet arbetslösa vara 8 526 personer, vilket är en minskning med 300 personer jämfört med sista kvartalet 2014. Ökning av sysselsättning mot slutet av 2014 och under 2015 Under 2009 noterades en kraftig minskning av antalet sysselsatta i länet. Siffrorna vände tillbaka under 2010 och en sysselsättningsökning skedde. Ökningen avstannade dock och låg på en nästan oförändrad nivå under 2011 och 2012. Sysselsättningen under 2013 började vända till ökande igen och steg med 600 personer mot årets slut. Sysselsättningsökningen fortsätter och en uppgång med ytterligare 700 personer förväntas under 2015. Det är privata tjänster som skapar flest sysselsättningstillfällen men även byggverksamhet och industri förväntar sig ökad sysselsättningsutveckling. Även den offentliga sektorn räknar med en ökning av antalet anställda. Utmaningar på länets arbetsmarknad Andelen arbetssökande med svårare ställning på arbetsmarknaden fortsätter att stiga. I oktober 2014 utgjorde de 64 procent av totalt drygt 8 660 inskrivna arbetslösa i Kalmar län. I de grupperna som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet ingår: personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna 55-64 år samt utomeuropeiskt födda. Antalet personer som varit arbetslösa i mer än ett år den senaste tioårsperioden har ökat sedan våren 2008. I slutet av oktober i år hade drygt 2 790 personer varit utan arbete i mer än ett år. Det är 33 procent av samtliga inskrivna arbetslösa. Trots en fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i länet kommer inte situationen för dem som redan står långt från arbetsmarknaden att förbättras. Arbetsförmedlingens stora uppgift framöver är att tillsammans med andra aktörer och näringslivet samt länets kommuner stötta dessa arbetssökande och skapa varaktiga lösningar som leder till minskad arbetslöshet och högre sysselsättning. Trots att det finns många personer utan arbete i länet har ett flertal arbetsgivare svårt att hitta rätt personal till yrken som kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Det finns därmed ett tydligt matchningsproblem eftersom många sökande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Brist på rätt utbildad arbetskraft hämmar rekryteringar och sysselsättning och i förlängningen även tillväxt och välfärd. Framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjning är en annan utmaning för Arbetsförmedlingen att aktivt verka för.

6 Konjunkturläget i Kalmar län I Arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas företag och offentliga verksamheter hur efterfrågan på deras varor och tjänster sett ut det senaste halvåret. Arbetsförmedlingen frågar också hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen är en av de faktorer som är viktiga för deras framtida investeringar och nyrekryteringar. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Kalmar län, våren 2007-hösten 2014 120 Index Kalmar län Riket 110 100 90 80 70 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Efter en vår och sommar som kännetecknades av en god efterfrågan på varor och tjänster förväntar sig företagen en minskande efterfrågan till slutet av 2014 och under 2015. Företagens uppskattningar om framtiden skiljer sig från bransch till bransch. Störst optimism i höstens undersökning visar företagen inom privata tjänster och inom industri. Byggverksamheten i länet bedömer negativ utveckling på sina marknader under det kommande halvåret men bättre utveckling på längre sikt. Lediga plaster Antalet nyanmälda platser har under 2014 ökat jämfört med 2013. Under januari till och med oktober 2014 anmäldes 13 960 platser och under motsvarande period 2013 var det 12 230. Av de nyanmälda jobben fanns 34 procent inom vård och omsorg. En annan näringsgren som hade en hög andel var finansiell verksamhet, företagstjänster, 24 procent. Det bör nämnas att inom denna näringsgren är det bemanningsföretagen som anmälde flest platser. Bland yrken som mest efterfrågades fanns undersköterskor, eventsäljare och butiksdemonstratörer m.m., vårdbiträden, grundskolelärare, personliga assistenter och företagssäljare.

7 arsel Alla arbetsgivare som avser att säga upp fem anställda eller fler är enligt främjandelagen skyldiga att informera Arbetsförmedlingen om detta. Under januari till och med oktober 2014 berördes 730 personer av varsel. Motsvarande siffra för 2013 var 1 310. Även antalet personer som berördes av nedläggningar inklusive konkurser minskade. Under 2014 var det 230 personer färre än under samma period 2013. Alla varsel leder dock inte till uppsägningar och ännu färre resulterar i arbetslöshet. Av dem som ändå blir uppsagda är det en hel del personer som går direkt vidare till nya jobb. Andra påbörjar studier och lämnar arbetskraften. Andelen av de varsel som inkommer och resulterar i arbetslöshet beror bland annat på konjunkturen. Då arbetsgivare inte behöver anmäla de varsel som berör färre än fem personer är det sannolikt att det är fler som berördes av varsel om uppsägning i länet. Diagram 2. arselsituationen i Kalmar län sedan 1992. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Under perioden 1992 2014 t.o.m. oktober inkomna varsel

8 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Branschstruktur i Kalmar län Arbetsförmedlingens beskrivning av sysselsättningen i denna rapport utgår från SCB:s regionala arbetsmarknadsstatistik (RAMS), förvärvsarbetande dagbefolkning. Med förvärvsarbetande dagbefolkning menas alla som har arbete i länet även om boendeorten ligger utanför länets gränser. Figuren nedan beskriver näringsstrukturen i Kalmar län. Branschstrukturen i Kalmar län ser något annorlunda ut jämfört med riket. 19,2 procent av länets sysselsatta arbetar inom tillverkning och utvinning, en siffra som är 6 procentenheter högre än motsvarande siffra för riket. Även vård, omsorg och sociala tjänster sysselsätter något fler än riket (19,2 procent respektive 16,3). En tydlig skillnad i fördelningen av andelen sysselsatta i de olika delbranscherna syns inom företagstjänster. I Kalmar län arbetar 7,5 procent av de sysselsatta inom denna delbransch, vilket är 3,8 procentenheter lägre än andelssiffran för riket. Diagram 3. Branschstruktur, andel sysselsatta per bransch. Kalmar län och riket, 2012. ård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning andel Företagstjänster Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kulturella och personliga tjänster m.m. Jordbruk, skogsbruk och fiske otell och restaurangverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Okänt Finans och försäkringsverksamhet Kalmar län Riket 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% Antalet sysselsatta fortsätter att öka Under 2012 fanns det totalt drygt 101 800 personer sysselsatta (förvärvsarbetande dagbefolkning 2012, 16-64 år) i Kalmar län. Förändringen mellan 2010 och 2011 var marginell med en minskning på under 100 personer. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta har

9 minskat med 670 personer år 2012 och ökat med 600 personer under år 2013. Till slutet av 2014 fortsätter sysselsättningen att stiga. Under 2015 beräknas den stiga med ytterligare 900 personer. Sedan 2008 har sju näringsgrenar haft en gynnsam sysselsättningsutveckling. Största positiva förändring upplevde företagstjänster med en sysselsättningsökning på 22 procent. Fastighetsverksamhet ökade med 13 procent, hotell- och restaurang med nästan 10 procent och byggverksamhet med 5 procent. Bland övriga näringsgrenar i länet noterades en nedgång av antalet sysselsatta. Inom industrin skedde den största minskningen med nästan 19 procent. Det är den privata tjänstesektorn som kommer att bidra med en god sysselsättningsutveckling framöver. Sektorn består av olika delbranscher och bland dessa finns det relativt stora skillnader i sysselsättningsförändringen. Byggverksamhet signalerar ökat antal anställda medan industrin förväntar ett oförändrat läge under den närmaste framtiden, men räknar med en ökning på längre sikt. Den offentliga sektorns sysselsättning stiger både på kortare och längre sikt. Det förväntas fler rekryteringar än pensionsavgångar. Diagram 4. Sysselsatta 1 16-64 år i Kalmar län, 2004-2015, prognos 2014 och 2015. 106 000 105 000 104 000 103 000 102 000 101 000 100 000 99 000 98 000 Antal 97 000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Arbetslösheten minskar I detta avsnitt kommer arbetslöshetens utveckling i Kalmar län att belysas. Källan till uppgifterna är Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Med arbetslösa menas totalt antal in- 1 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

10 skrivna arbetslösa vilket är summan av öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. I kapitlet redogörs för utvecklingen av arbetslösheten de senaste åren med tyngdpunkt på hur den förändrats under 2014 samt en framåtblickande prognos över arbetslöshetsutvecklingen fram till utgången av 2015. Det totala antalet inskrivna arbetslösa (16-64 år) har förändrats på ett års sikt i länet och i riket sedan januari 2013. Diagram 5. Arbetslöshetsutvecklingen i Kalmar län respektive i riket, andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften. Kalmar län Riket 8,8 8,6 8,4 8,2 8,0 7,8 7,6 7,4 7,2 7,0 I Kalmar län var under 2013 arbetslösheten som störst i januari och det totala antalet inskrivna arbetslösa uppgick då till 10 700 personer. Därefter minskade arbetslösheten kontinuerligt och var som lägst i juli 2014 med 7 670 personer. Därefter började arbetslösheten stiga på nytt och i oktober 2014 var 8 690 personer arbetslösa. Den förväntat fortsatta positiva utvecklingen på arbetsmarknaden under 2015 kommer att leda till en minskning av arbetslösheten. Minskningen blir dock något lägre än under 2014. Till sista kvartalet 2015 beräknas att 8 500 personer är utan arbete i länet, en minskning med 300 personer jämfört med fjärde kvartalet 2014.

11 Diagram 6. Inskrivna arbetslösa 16-64 år i Kalmar län kvartal 4, 2004-2015, prognos för kvartal 4 2014 och 2015 12 000 Antal 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Arbetsförmedlingen Som andel av den registerbaserade arbetskraften har männens arbetslöshet legat på en högre nivå än kvinnornas sedan finanskrisen 2009. Efter finanskrisen var skillnaden mellan könen stora och männens arbetslöshet uppgick i snitt under 2010 till 8,6 procent, medan den för kvinnorna låg på 7,8 procent. Det var de mansdominerade yrkena inom bland annat industrin som främst försvann under krisen. Under 2011 skedde en förbättring av arbetsmarknaden och männens arbetslöshet sjönk till 7,8 procent i snitt per månad det aktuella året. Kvinnornas arbetslöshet sjönk också, men minskningen var inte lika kraftig som männens, från 7,8 procent till 7,7. I oktober 2014 var 3 860 kvinnor och 4 830 män arbetslösa, vilket motsvarade 8,0 procent respektive 8,2 procent av arbetskraften.

12 Diagram 7. Totalt antal inskrivna arbetslösa i Kalmar län 2004-2014. 12000 Kvinnor Män Samtliga 10000 8000 6000 4000 2000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Stora regionala skillnader Sysselsättningen I riket beräknas en sysselsättningsökning på 1,2 procent från kvartal fyra 2014 till kvartal fyra 2015. Den största sysselsättningsökningen förväntar sig Stockholms län, 1,9 procent och Uppsala län, 1,4 procent. Även i Kalmar län bedöms att sysselsättningen kommer att öka, dock i lägre omfattning än i storlänen. Länets siffra ligger på 0,7 procent. Något högre ökning förväntar sig även Kronobergs län, 0,8 procent och Jönköpings län 0,8 procent. Den lägsta sysselsättningsökningen kommer att ske i Gävleborgs län, 0,4 procent samt i Jämtlands och Dalarnas län, 0,3 respektive 0,4. Arbetslösheten Enligt prognos för fjärde kvartalet 2015 kommer arbetslösheten i riket att ligga på 7,8 procent i relation till den registerbaserade arbetskraften. Den lägsta arbetslösheten beräknas i Uppsala län med 4,7 procent och den högsta i Gävleborgs län med 11,1 procent. För Kalmar län bedöms att 7,4 procent personer kommer att vara utan arbete och det är 0,4 procentenheter färre än i riket. Av Smålandslänen är det Jönköpings län som bedöms att ha den lägsta arbetslösheten, 6,6 procent. Den högsta noterar Kronobergs län med 7,8 procent.

Diagram 8. Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal 4 2014 och kvartal 4 2015 Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal 4 2015 BD BD AC AC Z Z Y Y <0,7 % <6,3 % W X 0,7 1,0 % 1,1 1,4 % W X 6,3 8,3 % > 8,3 % S T C U D AB >1,4 % S T C U D AB O E O E F N G K M I F N G K M I AB Stockholm I Gotland U ästmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N alland Y ästernorrland F Jönköping O ästra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S ärmland AC ästerbotten Kalmar T Örebro BD Norrbotten

14 Jobbchanser Arbetssökande har olika förutsättningar att få arbete beroende på bland annat utbildning, födelseland, ålder och eventuell funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I diagrammet nedan visas andelen inskrivna arbetslösa som varje månad går till ett arbete med eller utan stöd. Jobbchanserna, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett arbete, är betydligt högre för grupper med en starkare position på arbetsmarknaden än för svagare grupper. Jobbchansen är ungefär dubbelt så stor för dem som har en starkare ställning som för dem med en mer utsatt position på arbetsmarknaden. Samtidigt har andelen inskrivna arbetslösa med en svagare position på arbetsmarknaden ökat kraftigt under de senaste åren, beroende på bland annat sjukförsäkringsreformen och en stor invandring. Många av dessa saknar egna kontaktnät och har svårt att hävda sig i konkurrensen om lediga platser. För dessa grupper blir därför Arbetsförmedlingens möjlighet att agera som kontaktnät extra viktig. Diagram 9. Jobbchanser 2 för utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa 16-64 år, Kalmar län, januari 2004-oktober 2014 Procent 25 Utsatta Övriga 20 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Arbetsförmedlingen Säsongrensade data, trendvärden Det är personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna 55-64 år samt utomeuropeiskt födda som har svårare att få ett arbete. Deras jobbsituation har inte förändrats märkbart under åren 2009-2013. Från 2014 pekar kurvan nedåt, vilket tyder på att dessa grupper får det ännu svårare. Kurvan visar också att gapet mellan utsatta och övriga ökar. 2 Jobbchansen beräknas genom formeln Inskrivna arbetslösa som lämnat till arbete med eller utan stöd under månaden/(kvarstående inskrivna arbetslösa månaden innan + 0,5*nyinskrivna arbetslösa under månaden).

15 Näringsgrenar Arbetskraften och sysselsättningen fortsätter att öka. Sysselsättningsökningar väntas i första hand inom olika delar av den privata tjänstesektorn men även inom den offentliga sektorn. ad gäller industrin bedöms sysselsättningen inte stiga under prognosperioden. Den långsamt pågående strukturomvandlingen i kombination med ständig effektivisering håller tillbaka sysselsättningsökningen inom branschen. Inom bygg- och anläggningssektorn förblir sysselsättningen oförändrad med en möjlig svag ökning till slutet på prognosperioden. Jord- och skogsbruket kommer inte att förändras märkbart. Något över 50 procent av länets företag finns i storleksklass 1-9 anställda. Enligt Tillväxtsverkets rapport Företagens villkor och verklighet 2014 är Kalmar ett av de län i Sverige där flest småföretag tror på ökad omsättning de närmaste tre åren. En mer detaljerad redogörelse av utvecklingen inom de olika näringsgrenarna följer nedan. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk sysselsätter 3,5 procent av samtliga sysselsatta i Kalmar län. Branschen är mansdominerad där nästan 81 procent av de sysselsatta är män. Jordbruken hade en bra utveckling under de senaste sex månaderna men förväntar sig en lägre efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna och även på längre sikt. Det automatiseras mer och mer, framförallt matning och robotmjölkning. Jordbrukare som har mjölkproduktion har känt av en minskning i lönsamhet det senaste halvåret, på grund av sjunkande mjölkpriser. Arbetsgivarna påtalar att utvecklingen inom branschen har gått mot dyrare och mera invecklade maskiner och att utbildningarna inte hänger med. Tillströmningen av yngre till yrket är svag och dessutom behöver flera yngre utbilda sig. En arbetskraftsbrist på duktiga djurskötare, och även arbetsledare inom djurskötsel, är märkbar. För att klara vissa produktionstoppar anlitas jordbrukare inom närområdet med F-skattsedel. En del av de större gårdarna använder bemanningsföretag. Inom jord- och skog ökar kompetenskraven. Numera krävs grönt kort för att utföra vissa arbetsuppgifter, t ex röjning, avverkning eller liknande. Flera i den äldre arbetskraften saknar detta. Länets sågverk gick bra före sommaren 2014, men utvecklingen har sedan dess legat stilla. Branschen fortsätter att genomgå en strukturomvandling, där antalet sågverk i hela landet minskar. En ökning av lönsamheten upplevdes inom skogen, mest beroende på stigande priser på virke. Branschen väntar sig en viss stabilitet på efterfrågan framöver. Färre ungdomar utbildar sig och söker sig till skogsyrken. Skotar- och skördaryrket har utvecklat sig mycket under årens lopp och blivit mera krävande och även mera digitalt. Duktiga skördarförare är svåra att rekrytera och även skogshuggare.

16 Industri Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin i Kalmar län uppgick 2012 till 19 procent. Det är en högre nivå än rikets som ligger på 13 procent. Branschen är mansdominerad, 77 procent av de sysselsatta är män. Diagram 10. Andel förvärvsarbetande 3 inom industrin per kommun i Kalmar län 2012 Procent 60 50 40 30 20 10 0 Källa: SCB (RAMS) I Kalmar län är det Emmaboda kommun som har flest sysselsatta inom industrin, 49,4 procent. Industrin i kommunen är framförallt inriktad på tillverkning, glas, och trä. Näst kommer Oskarshamns kommun, som sysselsätter 34,7 procent av samtliga förvärsarbetande i kommunen. Den lägsta andelen sysselsatta inom industrin finns i ögsby, Kalmar och Borgholms kommuner. Industrin har stor betydelse för flera andra näringsgrenar eftersom industriföretagen ofta köper tjänster av andra företag. Detta gör att branschens betydelse för länets totala sysselsättning är stor. De största delbranscherna i Kalmar län är trävaruindustri, transportmedelsindustri, metallvaru- och maskinindustri. Tillverkningsindustrin är känslig för konjunktursvängningar och påverkas av rationaliseringar och strukturförändringar. Den tidigare trenden med utflyttning av produktionen till låglöneländer tycks nu till viss del ha vänt och det har på senare tid blivit allt vanligare att företagen åtminstone bedriver delar av produktionen i egen regi. Detta för att man har kompetensen, etablerade anläggningar samt närhet till centrala underleverantörer. Dessutom vill arbetsgivare behålla sin personal och sin kompetens inom företaget. Av Arbetsförmedlingens höstundersökning framgår att industrin har haft en bra efterfrågan på sina varor de senaste sex månaderna. 3 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

17 För de kommande sex månaderna förväntar sig länets industriföretag att produktionsvolymen kommer att stiga och räknar med en ytterligare förstärkning av efterfrågan på sina varor och tjänster under 2015. Det gäller i princip alla delbranscher inom industrin. Diagram 11. Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Kalmar län, våren 2007-hösten 2014 50 Nettotal Genomsnitt Kalmar län Riksgenomsnitt 40 30 20 10 0-10 -20 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden 2013 2013 2014 2014 Ovanstående bild visar att höstens förväntningar på efterfrågeutvecklingen är mer optimistiska än i våras och ligger något över det historiska genomsnittet. Det finns exportberoende företag som i viss mån märkt av oron på världsmarknaden - inte minst utvecklingen i Ukraina. Länets största företag satsar på nya produktionsenheter och nytt logistikcentra vilket ger positiva effekter. Några signaler har förstärkts under senaste halvåret. Det handlar om användandet av bemanningsföretag. Ett antal företag har avslutat eller väsentligt minskat sina samarbeten med bemannings- och rekryteringsföretag och gått tillbaka till att rekrytera på egen hand. En del företag väljer att erbjuda sina inhyrda konsulter anställning direkt i företaget (s.k. konsultväxling) i syfte att knyta nyckelkompetenser till arbetsplatsen i det längre perspektivet. äljer man att tacka nej till detta erbjudande avslutas anställningen så snart kontraktet löper ut. Ett nytt kostnadsmedvetande tycks ligga bakom. Det finns givetvis också företag som jobbar på samma sätt som tidigare och de som fortsatt använder rekryteringsföretag för att hitta svårfångade kompetenser. Det rapporteras också om svårigheter att hitta personer med rätt mix av utbildning och erfarenhet vid rekrytering. Arbetsgivarna satsar allt mer på att vidareutbilda befintlig personal, antingen i företaget eller tillsammans med externa utbildningsföretag. Det förekommer också samarbete/utlåning företagen emellan. Framöver kommer flera av industriföretagen att ersättningsrekrytera och även nyrekrytera. Yrkesarbetare som efterfrågas mest är montörer, metall-, gummi- och plastarbetare,

18 maskinoperatörer, kött- och fiskberedningspersonal samt maskiningenjörer, trävaruindustri och maskintekniker. Yrken som nämns som svåra att rekrytera till är lackerare, rörmontörer, konstruktörer (el), ekonomer och säljare, geologer, kemister, logistikutvecklare, reparatörer, automationselektriker. Däremot verkar det inte längre vara svårt att hitta svetsare och CNCoperatörer. Det är också fortsatt svårt att hitta personer till arbetsledande positioner. Efterfrågan på högskoleutbildade tjänstemän fortsätter, framförallt på ekonomer och produktchefer. Kompetenskraven ökar generellt och de mjuka kompetenserna betonas mer. anliga önskemål är: initiativrik, intresserad, engagerad, drivande, ledaregenskaper, självkännedom, prestigelöshet etc. Byggverksamhet Byggbranschen är en mansdominerad bransch (nästan 93 procent är män) och sysselsätter nästan 7 procent av länets samtliga sysselsatta. Sysselsättningen inom branschen har ökat sedan 2008, där den största antalsökningen skedde mellan 2010 och 2011. Byggbranschen i länet är en blandad näringsgren med företag av skiftande storlek och inriktning. De flesta sysselsatta inom byggbranschen i Kalmar län finns i Borgholms kommun, 9,9 procent, Torsås kommun 9,8 procent och Mönsterås kommun 8,2 procent. Den lägsta andelen av sysselsatta inom byggbranschen noteras i immerby, Emmaboda och ästerviks kommuner med 4,5 procent, 5,7 procent samt 6,3 procent. Diagram 12. Andel förvärvsarbetande 4 inom byggverksamhet per kommun i Kalmar län 2012 12 Procent Kalmar län Riket 10 8 6 4 2 0 Källa: SCB (RAMS) 4 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

19 Under första halvåret 2014 hade näringsgrenen en relativt svag utveckling. Däremot förväntas efterfrågeutvecklingen att öka de kommande sex månaderna och ytterligare under perioden sex till tolv månader framöver. Flera byggprojekt är på gång i länet som kommer att leda till ökad orderingång och sysselsättningsökning under 2015. För flera byggprojekt som är planerade tar det tid att få dessa godkända. Både anläggningssidan och byggsidan är positiva. Diagram 13. Förväntningsläget inom byggverksamheten för kommande sex månader, Kalmar län, våren 2007-hösten 2014 60 Nettotal Genomsnitt Kalmar län Riksgenomsnitt 50 40 30 20 10 0-10 -20 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden 2013 2013 2014 2014 Flertalet företag, som Arbetsförmedlingen har varit i kontakt med, uppger att det inte finns rekryteringsbehov i dagsläget. Däremot kommer det på sikt att krävas nyanställningar, framförallt ersättningsrekryteringar med tanke på alla pensionsavgångar framöver. Brist på målare, S-montörer, plåtslagare och murare signaleras. Även rekrytering till yrken som grävmaskinister, anläggare, arbetsledare, byggnadsträarbetare och kyltekniker är problematiskt. Det var även svårt att hitta isoleringsmontörer, golvläggare, erfarna installationselektriker samt isolerings- och ventilationsmontörer. Möjligheten till ROT-avdrag påverkar fortfarande sysselsättningen positivt, framförallt hos de mindre företagen. Privatpersoner vill ofta ha en ingång i samband med renovering/ombyggnation och söker ofta helhetslösningar där till exempel plattsättning, murning, målning och snickeri ingår. Företagen söker alltmer allround-personal, till exempel målare som kan snickra. Inom byggverksamheten var det drygt 23 procent som svarade i prognosundersökningen att de upplevt arbetskraftsbrist de senaste sex månaderna. Det var svårt att hitta isoleringsmontörer, golvläggare med yrkesbevis och S-montörer. Även erfarna installationselektriker och ventilationsmontörer var svåra att få tag i. De större företagen löser bristen genom att låna inom koncernen eller hyra in personal från bemanningsföretag.

20 Det uppges också att det är svårt att få tag i arkitekter som vill flytta till Kalmar län. Privata tjänster Andelen sysselsatta inom de privata tjänsterna i Kalmar län uppgår till 32,7 procent. Det är en lägre nivå än rikets som ligger på 43,8 procent. Den privata tjänstesektorn omfattar flera olika branscher, som handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Diagram 14. Andel förvärvsarbetande 5 inom privata tjänster per kommun i Kalmar län 2012. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kalmar län Riket Källa: SCB (RAMS) Det är Kalmar kommun som i länet sysselsätter flest personer inom privata tjänster, 42,1 procent. Motsvarande siffra för Borgholms kommun är 39,8 procent och för immerby kommun 32,6 procent. Den lägsta andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn finns i Emmaboda och Torsås kommuner, 18,6 respektive 21,7 procent. Den privata sektorn brukar visa en starkare optimism än andra branscher. Även i höstens undersökning låg branschens konjunkturindex för marknadsutveckling de kommande sex månaderna högre än andra näringsgrenar. Men jämfört med våren 2014 var det en liten minskning. Skillnaden mellan de olika tjänsterbranscherna är stora och den bästa efterfrågeutvecklingen de kommande sex månaderna visar information och kommunikation. Därefter 5 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

21 kommer vård och omsorg samt finansiell verksamhet, företagstjänster. Inom transport är efterfrågeutvecklingen lägst, men fortfarande optimistisk. Diagram 15. Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, Kalmar län, våren 2007-hösten 2014 60 Nettotal Genomsnitt Kalmar län Riksgenomsnitt 50 40 30 20 10 0 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden 2013 2013 2014 2014 andel Branschen består av detaljhandel, partihandel samt handel med och reparationer av motorfordon. Näringsgrenen omfattar 10 procent av länets totalt sysselsatta. Det är 2 procentenheter lägre än i riket. Andelen män och kvinnor inom branschen är nästan i jämvikt, mäns andel uppgår till 51 procent. andeln i länet växer och handlarna förväntar sig en bra utveckling. Det är fackhandeln som expanderar mest. Arbetsgivarna inom fackhandeln är förhoppningsfulla att försäljningen fortsätter öka det kommande året. En del av fackhandlarna är dock försiktiga med sina förväntningar. En anledning till att försäljningsökningen kan avta på längre sikt är att internethandeln hela tiden stiger. Däremot tror inte dagligvaruhandeln på någon försäljningsökning under den närmaste tiden. Butikernas näthandel och matkassen ökar hela tiden men det är fortfarande en mindre del av försäljningen. Kunderna förväntar sig mer och mer helhetslösningar, som till exempel. leveranser till olika event. Många av arbetsgivarna inom handeln jobbar mycket aktivt med service till kunderna, inte minst företagskunder, för att på så sätt knyta trogna kunder till sig. Företagen inom handeln i länet har inte några större rekryteringsproblem. För arbetsgivare som söker personal är det lätt att hitta rätt kompetens. I flera fall annonseras inte ens de lediga tjänsterna ut. Den sociala kompetensen kan i vissa fall vara viktigare än både utbildning och erfarenhet. Det förekommer också sammarbeten mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer för att öka möjligheten för ungdomar att få möjlighet att komma ut och jobba inom handeln.

22 Det finns livsmedelsbutiker som signalerar om svårigheter att hitta kvalificerad personal till chark och färskvaruhanteringen. Yrken som redovisats i länet med en viss brist är personal med specialistkunskap inom exempelvis frukt och grönt eller chark. Även företagssäljare är ofta svårt att rekrytera. Ett annat yrke som anges som bristyrke är apotekare. Transport Ungefär 4 procent av Kalmar läns sysselsatta jobbar inom delbranschen transport. Transport inkluderar passagerar- och godstransporter, drift av terminaler, lager och godshantering samt post och budverksamhet. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har under 2008-2012 haft en svagt negativ utveckling med en minskning på nästan 2 procent. Ungefär 82 procent av de sysselsatta är män. Konjunkturberoendet mot andra näringsgrenar, till exempel byggverksamhet, industri och handel, är stor för transportbranschen. Transportbehovet tenderar att öka vid en konjunkturuppgång om byggverksamhet, industri och handel går bra. Branschen uttrycker en positiv syn när det gäller efterfrågan av produkter och tjänster under de kommande sex månaderna. E-handeln har fått stor betydelse. Många transportföretag utför tjänster mot e-handeln. Länets arbetsgivare uppger dock att de känner av den ökande konkurrensen från utlandet och att man har problem att matcha de utländska transportföretagens offerter vid upphandlingar. Branschen redovisar en låg brist vid rekrytering, vilket troligen i första hand beror på att transportbranschen under den senaste perioden haft ett litet rekryteringsbehov. Även om antalet rekryteringar har varit och för närvarande är lågt kommer till exempel vakanser i samband med pensionsavgångar att behöva fyllas framöver. Framtida rekryteringsbehov gäller bland annat transportledare, taxi- och busschaufför. Inom åkerinäringen har införandet av YKB (Yrkeskompetensbevis) betytt att arbetsgivarna i stor utsträckning söker efter personal som har denna kompetens. otell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Inom branschen finns drygt 7 procent av länets totalt sysselsatta. Kvinnor utgör 57 procent. Sysselsättningen inom branschen har sedan 2008 ökat med närmare 6 procent. Turismen och besöksnäringen är viktiga inslag i länets arbetsmarknad och påverkar arbetslösheten, som tenderar att minska under vår- och sommarmånaderna. Under senaste året har många nyetableringar skett, vilket har lett till en ökad konkurrens. För att öka lönsamheten har flera av verksamheterna försökt att förlänga sin säsong eller utveckla andra verksamhetsområden. Av höstens undersökning framgår att branschen hade en bra utveckling under sommaren och våren och förväntar sig ännu bättre marknadsutveckling för sex till tolv månader framöver. Det var 48,9 procent av de svarande som angav detta.

23 Diagram 16. Förväntad efterfrågeutveckling på varor och tjänster inom branschen hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster. Minskar Oförändrad Ökar 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6 12 månadera framöver Brist på kockar med utbildning och några års erfarenhet signaleras framförallt under sommarsäsongen. Serveringspersonal med erfarenhet och yrkeskunskap är också ett bristyrke men inte i lika stor omfattning som kockarna. För att mildra bristsituationen har etablerade krogar ofta ett samarbete med vintersäsongsorter och har därmed möjlighet till förvärv av eftersökt kompetens. Konkurrensen inom branschen är under lågsäsongen hård. Bristen på erfaren serveringspersonal och kockar kvarstår. Under sommaren har det även rekryterats många diskare/restaurangbiträden. Dessa tjänster har varit relativt lätta att tillsätta. I ett försök att förlänga säsongen erbjuds, tillsammans med bussbolag, olika paket där mat, resa och övernattning ingår. Det sker genom kombinationer av olika evenemang, konferenser, golf och spa med mera. Finansiella verksamheter och företagstjänster Näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar bland annat finansoch försäkringsverksamhet, data- och IT-konsulter samt företagstjänster som fastighetsoch uthyrningsverksamhet samt service inom till exempel ekonomi, teknik och juridik. I branschen ingår även städföretag och bemanningsföretag. Drygt 11 procent av samtliga sysselsatta i länet finns inom denna näringsgren. Sysselsättningen har stadigt ökat från 2008.

24 Finansiella verksamheter och företagstjänster är den bransch som har mest positiv syn på verksamheten och efterfrågan på sina varor och tjänster under de kommande sex månaderna och även på längre sikt, sex till tolv månader framöver. Konjunkturindex ligger på 42 respektive 55. issa verksamheter har en snabb teknikutveckling och det sker en utveckling av nya tjänster vilket leder till att en allt högre kompetens efterfrågas vid både ny- och ersättningsrekrytering. I dagsläget signaleras rekryteringsproblem inom yrken som systemerare och programmerare, elingenjörer, civilingenjörer m.fl, projektledare, arkitekter samt redovisningsekonomer. Offentliga tjänster Länets kommuner ger en stabil bild av den ekonomiska utvecklingen. Fortfarande sker inom många kommuner organisatoriska förändringar med bland annat sammanslagningar av olika förvaltningar och övergångar av verksamheter till privat regi. Jämförelse mellan länets kommuner visar på att ögsby kommun har den högsta andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn, 42,8 procent. Därefter kommer ästerviks kommun med 41,6 procent och Kalmar kommun med 40,2 procent. Emmaboda, immerby och Oskarshamns kommuner har de lägsta andelarna med 22,7, 25,4 och 27,7 procent. Diagram 17. Andel förvärvsarbetande 6 inom offentliga tjänster per kommun i Kalmar län 2012 45 Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Källa: SCB (RAMS) Den offentliga sektorns bedömningar om förändringen av tjänsteproduktionen pekar uppåt både för kommande sex månader och för sex till tolv månader framöver. Den offentliga tjänstesektorn omfattar flera av länets största yrkesgrupper. Det finns många yrken med bristsituation och även många yrken där de naturliga avgångarna är stora. Rekryteringsbehov noteras framför allt inom yrken som kräver någon typ av högskolekompetens, till exempel läkare, specialistläkare, sjuksköterskor - medicin/kirurgi, 6 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

25 geriatriksjuksköterskor, socialsekreterare, specialpedagoger och grund- och gymnasielärare. Kommunala tekniker och ingenjörer utgör fortarande en brist. Generationsväxlingen slår hårt mot dessa yrkeskategorier och det är svårt att hitta personal vid ersättningsrekryteringar. Kommunerna har små möjligheter att konkurrera med privata arbetsgivare om personerna med rätt yrkeskompetens. Många av yrkeskategorierna är dessutom svårrekryterade över hela arbetsmarknaden. Samtidigt som det råder viss övertalighet inom vissa områden finnas det även en oro för framtida brist inom en del yrkesgrupper. I länet uppges bland annat undersköterskor och sjuksköterskor med rätt kompetens att på några års sikt ses som bristyrken då pensionsavgångar inom yrkesgrupperna blir omfattande. Andra yrkesgrupper med rekryteringsproblem är bland annat fritidspedagoger, gymnasielärare matematik/naturorienterande ämnen samt omsorgs- och vårdlärare. På arbetsställen där det fanns problem med att hitta rätt personal vid rekryteringar har man bland annat fått förlita sig på äldre personer som väntat med att gå i pension. I vissa fall har man tvingats att sänka kraven, både när det gäller utbildning och erfarenhet, för att kunna fullfölja rekryteringen och i vissa fall har det även inneburit att befintlig personal fått arbeta mer. yrläkare inom sjukvården har varit ett alternativ för att täcka behoven. Landstinget jobbar aktivt med rekrytering av läkare från olland, Polen och Tyskland. Samtidigt finns det en ambition att minska antalet hyrläkare då det är ett dyrt alternativ. Andra yrken som det råder brist på är leg. psykologer, vidareutbildade sjuksköterskor och distriktssköterskor. Landstinget satsar på att vidareutbilda sjuksköterskor för att på sikt förebygga brist. När det gäller förskollärare och lärare så ser inte Kalmar kommun någon arbetskraftsbrist då lärarutbildning finns på orten medan de andra kommunerna oroar sig för kommande brist på förskollärare och speciallärare. I Kalmar län har under senaste halvåret 2014 antalet sysselsatta ökat inom den offentliga sektorn i och beräknas att öka ytterliga under 2015.

26 Diagram 18. Förväntad efterfrågeutveckling inom offentliga tjänster. Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6 12 månader framöver 20 15 10 5 0 5 åren 2012 östen 2012 åren 2013 östen 2013 åren 2014 östen 2014 10 15 20 Brist- och överskottsyrken issa yrken är konjunkturkänsligare än andra och en del yrken drabbas hårdare av strukturella förändringar. Detta gäller bland annat för en rad industriyrken som utsatts för kraftiga nedskärningar under lågkonjunkturen. Inom andra yrkesområden råder det en permanent brist på utbildade personer oavsett konjunkturläge. Den konstanta bristsituationen är ofta följden av ett strukturellt underskott på utbildningsplatser inom vissa inriktningar. Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande under 2015: Yrken inom teknik och data med krav på högskoleutbildning Enstaka yrken inom bygg- och anläggningsarbete En del kvalificerade yrken inom industrin ögskoleyrken inom hälso- och sjukvård Läraryrken Enstaka yrken med krav på högskoleutbildning inom försäljning och ekonomi Bristen avser till största delen arbetskraft med yrkeserfarenhet. Framför allt små och medelstora företag inom byggverksamhet, IT och teknik samt industri är i uttalat behov av yrkeskompetent arbetskraft för att klara konkurrenstrycket. Inom IT och teknik fortsätter rekryteringsläget vara mycket besvärligt eftersom tillgången på yrkeserfarna och även nyutexaminerade arbetssökande är begränsad. Inom yrken som i första hand finns inom offentlig tjänstesektor varierar rekryteringssituationen väsentligt beroende på utbildningsnivå. Inom ett antal yrken på högskolenivå råder stor brist på utbildad arbeskraft medan det bedöms råda tydliga överskott på arbetskraft inom de flesta yrken med kortare utbildning. Bristen på högskoleutbildade gäl-

27 ler vissa kategorier av lärare samt yrken som kräver lång utbildning inom hälso- och sjukvård (främst läkare, tandläkare och vidareutbildade sjuksköterskor). Bristen inom dessa yrken är utbredd över hela länet. Yrkesbarometern är Arbetsförmedlingens bedömning av närmare 200 yrken. Arbetsförmedlarna gör där en marknads- och sökandeanalys över efterfrågan på arbetskraft inom respektive yrke jämfört med tillgången på lämpliga arbetssökande inom den lokala/regionala arbetsmarknaden. Yrkesbedömningarna görs i april och oktober varje år i samband med prognosundersökningen. Svaren i Yrkesbarometern utgör underlag till Arbetsförmedlingens yrkeskompass och bedömningarna syns på kartbilden i Yrkeskompassen på hemsidan. De brist- och överskottsyrken som listas nedan är ett urval av de yrken som det bedöms vara brist respektive överskott på om ett år. Listan innehåller enbart frekventa yrken. Tabell 1. Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Kalmar län under det närmaste året. Bristyrken Arbetsterapeuter Bagare/konditorer Barnmorskor Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Distriktssköterskor Lastbilsmekaniker Läkare Mjukvaru- och systemutvecklare Psykologer Röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Överskottsyrken Administratörer och sekreterare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Lagerarbetare Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruind. Maskinoperatörer, kemisk industri Maskinoperatörer, trävaruindustri Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Truckförare aktmästare årdbiträden

28 Befolkning och arbetskraft Befolkningsutvecklingen Enligt SCB:s senaste befolkningsstatistik hade Kalmar län i slutet av 2013 en folkmängd på 141 300 personer i ålder 16 64, 69 000 kvinnor och 72 300 män. Länet har under en längre tid haft en minskning av befolkningen och under de senaste fem åren har befolkningen minskat med ungefär 4 000 personer. Bland länets kommuner har Kalmar och Mörbylånga haft den lägsta befolkningsminskningen med 0,5 respektive 1,6 procent. Det högsta bortfallet av invånare noteras i Borgholms och Torsås kommuner, en minskning med 7,2 respektive 6,3 procent. Fram till 2025 bedöms befolkningen i åldrarna 16-64 år att sjunka något och det är den svenskfödda befolkningen som står för minskningen, medan utrikes födda fortsätter att öka varje år. Diagram 19. Beräknad befolkningsutveckling i Kalmar län. Befolkningsprognos 140 000 138 000 136 000 134 000 132 000 130 000 128 000 126 000 124 000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Befolkningen i arbetsaktiv ålder är basen för arbetskraften och de senaste åren har befolkningen i åldersgruppen 16-64 år minskat. Samtidigt har antalet utrikes födda ökat, vilket innebär att länets folkmängd skulle vara avsevärt mindre utan dessa. Utrikes födda är ett viktigt tillskott till länets arbetsmarknad och ska ses som en resurs för det framtida arbetskraftsutbudet. Utbildning I Kalmar län är utbildningsnivå lägre jämfört med riket. Andelen av befolkningen som har förgymnasial utbildning är 23 procent och i riket 20 procent, 50 procent har gymnasieutbildning medan motsvarande siffra för riket är 44 procent. Andelen personer med eftergymnasial utbildning är knappt 28 procent, vilket kan jämföras med riket där andelen uppgår till nästan 34 procent. (Källa: SCB)

29 id en jämförelse mellan de arbetslösas utbildningsnivå och befolkningens som helhet framgår att det är personer med förgymnasial utbildning som har svårast att få ett arbete. Dessutom ökar deras andel bland de arbetslösa hela tiden. Ohälsa Andra grupper av individer som påverkar antalet i arbetskraften är personer som har sjukersättning på heltid, eftersom dessa inte ingår i arbetskraften. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning) under en 12-månadersperiod. öga ohälsotal påverkar antalet personer i arbetskraften genom att arbetskraften minskar. Det aktuella ohälsotalet för Kalmar län under 2013 var 30,8 och för samtliga län 26,8. För Kalmar län är detta en fortsatt sänkning av ohälsotalet, en sänkning som pågått kontinuerligt sedan 2003 då ohälsotalet låg på 44,7. Stora skillnader råder dock mellan könen. Under 2013 hade kvinnor ett ohälsotal på 36,7 och män på 25,2. Bland länets kommuner är det ögsby kommun som har det högsta ohälsotalet med 39,3, medan det lägsta finns i Mörbylånga, 25,3. Den minskning av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning som skett under de senaste åren har inneburit ett tillskott till arbetskraften och en höjning av arbetskraftsutbudet. Pendling arje dag sker det en viss arbetspendling över länsgränserna. Detta gör att den potentiella arbetskraften i ett län inte bara innefattar länets befolkning utan även personer som inte bor men arbetar på samma sida länsgränsen. Under 2012 var det drygt 4 900 personer som pendlade in till länet för att arbeta. Under samma period var det nästan 7 250 personer som arbetspendlade till arbetsplatser utanför länets gränser. Länet har därmed en negativ nettopendling (inpendling minus utpendling) på drygt 2 400 personer. Inom länets gränser är det stora skillnader i pendlingen mellan kommunerna. Det är betydligt fler män som pendlar till länet än kvinnor, 64 respektive 36 procent. Kommuner som under 2012 hade en positiv nettopendling var Emmaboda, Kalmar, Oskarshamn och immerby. I länets övriga kommuner var det fler utpendlare än inpendlare. Arbetskraftsdeltagande Befolkningen i arbetsföra åldrar (16-64 år) utgör basen för arbetskraften. Arbetskraften består av antalet förvärvsarbetande plus summan av antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Personer i arbete med stöd som lönebidrag, anställningsstöd samt nystarts- och instegsjobb räknas in i gruppen förvärvsarbetare. Utbudet av arbetskraft påverkas av en rad olika faktorer som bland annat hur befolkningen förändras, pensionsavgångar och sysselsättningsutveckling samt studier och sjukskrivningstal. I konjunkturuppgångar tenderar arbetskraften att öka då det bland annat blir ett tillskott av personer från utbildningssystemet och personer som är potentiella arbetssökande. Omvänt gäller följaktligen vid lågkonjunkturer.

30 Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet i Kalmar län trots en svag befolkningsutveckling. Anledningen är att befolkningens arbetskraftsdeltagande, det vill säga den andel av den arbetsföra befolkningen som har eller söker arbete, blir större. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Nivån på arbetskraftsdeltagandet har stora variationer i olika åldersgrupper. ögst är arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 35-44 år. Deltagandet minskar med stigande ålder. Minskningen beror bland annat på att antalet personer med sjukersättning ökar med stigande ålder. Arbetskraftsdeltagandet är även mycket lägre bland de yngre åldrarna, främst till följd av ett högre studiedeltagande. Generellt har kvinnor ett lägre arbetskraftsdeltagande än män. Detta beror bland annat på att kvinnor har ett högre studiedeltagande och i större utsträckning tar ut föräldraledighet. Utrikes födda har ett lägre arbetskraftsdeltagande än inrikes födda och även här finns en betydande skillnad mellan män och kvinnor. I Kalmar län var mäns arbetskraftsdeltagande drygt 83 procent i november 2012. Kvinnor hade ett par procentenheter lägre arbetskraftsdeltagande med drygt 79 procent. Bland de utomeuropeiska männen var arbetskraftsdeltagandet endast nästan 64 procent och de utomeuropeiska kvinnorna hade ännu lägre andel, 59 procent. Andelen personer som har svårare att få arbete har ökat. I och med det förändrade regelverket för sjukförsäkringen har många tidigare sjukskrivna trätt in i arbetskraften. Sedan 2008 har ett betydande antal personer förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Arbetskraften har också ökat kraftigt bland personer över 55 år. Arbetslösheten i denna grupp är relativt låg, men det blir svårt att få ett nytt arbete när man blivit arbetslös. Risken för långtidsarbetslöshet är därmed högre bland äldre än i andra åldersgrupper. Samtidigt har andelen utomeuropeiskt födda i arbetskraften ökat.