39.2 Handläggning av återvändandeärenden

Migrationsverket Kap 39 Återvändande Handläggning Uppdaterat 2006-11-22 39.2 Handläggning av återvändandeärenden Innehållsförteckning 1. Allmänt 2. Inledande åtgärder och planering av återvändandet 2.1 Ärendekategorisering och registrering 2.2 Planering av återvändandet 2.3 Tidpunkten för återvändandet 2.4 Vart verkställighet ska ske 2.5 Familjesplittring i samband med återvändande 3. Tillräckliga handlingar för att möjliggöra utresa 3.1 Att klarlägga identiteten 3.2 Sökning i databasen eller referensdossier 3.3 Språkanalys 3.4 Äkthetskontroll av handlingar m.m. 3.5 Slagning i Schengens Informationssystem (SIS) 3.6 Förfrågning enligt artikel 21 i Dublinförordningen 3.7 Ambassadförfrågan m.m. 3.8 Anskaffning samt förnyelse av resehandlingar 3.9 Ambassadsamordningen 3.10 Åtgärder vid ändrad identitet eller medborgarskap 4. Återvändande vid allmänt åtal eller ådömd fängelsepåföljd 5. Utvisningsdom på grund av brott i förhållande till avlägsnandebeslut enligt UtlL 5.1 Utvisningsdomar 5.2 Verkställbart beslut innan utvisningsdom med laga kraft 5.3 Avvisningsbeslut när det finns en utvisningsdom med laga kraft 5.4 Ej preskriberat avvisningsbeslut när utvisningsdom inte längre kan verkställas 6. Överlämnande av verkställighet till polisen 7. Verkställighetshinder 7.1 Verket prövar självmant om verkställighetshinder finns 7.2 Verkställighetshinder åberopas av utlänning 7.3 Polisens underrättelse om hinder mot verkställighet 8. Inhibition av avvisnings- eller utvisningsbeslut 9. Planering av resan 9.1 Utreseform 9.2 Beslut om utreseform 9.3 Beställa resa 9.4 Enskild resa 9.5 DEPU 9.6 DEPA 9.7 DEPA / DEPU 9.8 Särskilt att beakta vad gäller transiteringar inom Schengenområdet 10. Särskilda åtgärder vid överföringar enligt Dublinkonventionen 10.1. Allmänt 10.2 Tidsfrister 11 Troligen utrest 11.1 Indikationer på att en person inte ska vara kvar i mottagningssystemet 11.2 Utredningsåtgärder 11.3 Bedömningsgrunder för ställningstagande om personen finns kvar i landet eller ej 11.4 Registreringsåtgärder när ett verkställbart beslut föreligger 11.5 Registreringskoder 12. Avskrivning av återvändandeärende m.m. 12.1 Ett återvändandeärende ska avskrivas när: 12.2 När tillstånd beviljats 12.3 Rutin vid avskrivning 13. Ny verkställighet

2 (31) 1. Allmänt Grundläggande bestämmelser om verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut finns i 12 kap. utlänningslagen, SFS 2005:716 (UtlL) och regeringens proposition 1997/98:173, Verkställighet och återvändande - en del av asylprocessen. I 12 kap. 15 UtlL anges inom vilka tidsgränser utlänningen ska lämna landet. Den grundsyn som ska prägla vårt arbete är att stödja utlänningen så att han eller hon väljer att resa från Sverige inom den lagstadgade tiden. Avser utlänningen inte att lämna landet inom dessa tidsgränser ska myndigheterna se till att beslutet blir verkställt. Målsättningen med återvändandearbetet är att beslut om avvisning eller utvisning verkställs under värdiga former. Arbetet bör präglas av en helhetssyn och vara en integrerad del av asyl- och tillståndsprocessen. Återvändandearbetet bör fokuseras på individuellt anpassade åtgärder och i möjligaste mån ske i samverkan med den enskilde. Personer som inte beviljas uppehållstillstånd ska lämna landet med bibehållen självkänsla och integritet. Identitet och resehandlingar är viktiga delar av återvändandearbetet. Vi ska i asylverksamheten utgå från att den sökande har ett eget ansvar för att styrka sin identitet och lämnar kompletta och riktiga uppgifter i sin ansökan. Vi ska därför på ett tidigt stadium i asylprocessen tydligt och klart informera om dessa utgångspunkter. Redan från ankomsten ska sökanden informeras om asylprocessen och ges möjlighet att mentalt förbereda sig för bosättning, alternativt självmant återvändande. Samtal ska föras under den tid en eventuell överklagan av avlägsnandebeslutet prövas i migrationsdomstolarna så att den sökande har en handlingsberedskap i de fall överklagandet avslås. Handläggaren av verkställigheten ska inte pröva rimligheten i avlägsnandebeslutet. Handläggaren ska: pröva rätten till bistånd i förhållande till LMA, avgöra om ärendet eventuellt måste överlämnas till polisen för tvång, ombesörja att beslut fattas om förvar om han eller hon bedömer att personen kommer att hålla sig undan, ge socialt stöd, hjälpa till när det gäller att underlätta för de som ska återvända uppmärksamma sådana omständigheter som kan utgöra eventuella verkställighetshinder (se avsnitt nedan). 2. Inledande åtgärder och planering av återvändandet

3 (31) 2.1 Ärendekategorisering och registrering När ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (8 kap. UtlL) vinner laga kraft och/eller är verkställbart ska beslutet verkställas. Notera nedan när verkställbarhet/laga kraft inträder: 1. utlänningen har avgett nöjdförklaring enligt 15 kap. 1 UtlL (laga kraft omedelbart) 2. avvisnings- eller utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft på grund av att: beslutet inte överklagats eller överklagan inte har inkommit i rätt tid till Migrationsverket eller Migrationsdomstolen (laga kraft tre veckor efter underrättelse) utlänningen har återkallat överklagan till Migrationsdomstolen (nöjdförklaring) (laga kraft omedelbart) Migrationsdomstolen har fastställt Migrationsverkets avlägsnandebeslut och beslutet har inte överklagats (laga kraft tre veckor efter underrättelse). Migrationsöverdomstolen beviljar inte prövningstillstånd (avvisningseller utvisningsbeslutet vinner laga kraft omedelbart) Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd och fastställt Migrationsverkets avlägsnandebeslut (laga kraft omedelbart). 3. prövningsenheten har förordnat om omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 6 UtlL (verkställbart omedelbart) 4. Migrationsverkets beslut enligt 8 kap 4 andra stycket (tillståndsavvisningar) jmf 12 kap 6 UtlL. 5. polismyndighets beslut om avvisning enligt 8 kap. 1 och 2 UtlL som har överklagats och Migrationsverket har avslagit överklagan (verkställbart omedelbart) 6. beslut om överföring i enlighet med Dublinförordningen (verkställbart omedelbart) 7. avlägsnandebeslutet ska verkställas på nytt enligt 12 kap 23 UtlL 8. Ett återvändandeärende uppstår också när en utlänning återtagit sin asylansökan innan beslut har fattats i ärendet. När något av ovanstående har inträffat ska ett återvändande registreras i Stamm. 2.2 Planering av återvändandet I samband med att ett avlägsnandebeslut blir verkställbart ska handläggaren gå igenom förutsättningarna för den fortsatta handläggningen. Förutsättningarna bör vara klara och dokumenterade inför återvändandesamtalet med utlänningen (förutsättningarna nedtecknas i

4 (31) noteringsfältet under åtgärden Förbered återvändande i SKAPA). Exempel på förutsättningar som bör klarläggas är: vilken inställning utlänningen har till att återvända, vart verkställigheten ska ske, hur lång tid utlänningen har på sig att lämna landet, dvs. om det ska ske omedelbart, efter två eller fyra veckor, om det finns något återtagandeavtal, och vad avtalet i så fall säger om hur ett återvändandet ska gå till, vilka identitets-/resehandlingar som finns i ärendet, vilka handlingar utlänningen behöver för att kunna resa in i destinationslandet och hur sådana anskaffas, om det finns något annat i utlänningens personliga omständigheter som kan påverka planeringen av arbetet. I samband med återvändandesamtal ska en handlingsplan läggas upp utifrån förutsättningarna i ärendet och det som framkommer i samtal med utlänningen. Planen ska upprättas inom 14 dagar från lagakraftvunnet beslut. Med utgångspunkt från de uppgifter som handläggaren har bland annat från samtal med utlänningen med utlänningen ska handläggaren kunna avgöra om utlänningen kommer resa självmant eller om ärendet ska överlämnas till polisen. Detta ska framgå av planen. I SKAPA finns åtgärderna Upprätta tidplan och Vidta åtgärder utefter tidplan, varav den första är obligatorisk. Planen nedtecknas i noteringsfältet under åtgärden Upprätta tidplan. Tidplanen är ett levande dokument och ska uppdateras när behov finns. Uppdatering kan exempelvis vara aktuellt när genomförandet av resa bedöms kunna ske tidigare än planerat eller om utlänningen ändrar inställning under arbetets gång. Om återvändande ska ske med bistånd av verket ska tidplanen visa hur tillräckliga handlingar för utresa ska anskaffas och därmed även vid vilken tidpunkt utresa beräknas ske. Om personen däremot vägrar medverka och ärendet ska överlämnas till polisen ska det ske inom två veckor från verkställbart beslut om personen har tillräckliga handlingar för att genomföra återresa och tas emot i hemlandet. Om personen inte har tillräckliga handlingar för att genomföra resa och det kommer bli ett överlämnande på grund av tvång ska tidplanen visa när och hur tillräckliga handlingar ska anskaffas eller hur verket ska uttömma sina resurser för att anskaffa sådana handlingar 2.3 Tidpunkten för återvändandet En utlänning som har avvisats ska lämna landet inom två veckor, om inte annat bestämts i beslutet. För en utlänning som har utvisats gäller fyra veckor. Om inte utlänningen själv lämnar landet inom dessa tider, eller det med säkerhet måste antas att han eller hon inte har för avsikt att lämna

5 (31) landet inom denna tid, ska beslutet verkställas så snart det kan ske (12 kap. 15 UtlL). Migrationsverkets beslut om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 6 UtlL ska verkställas snarast möjligt. Ett återvändande måste ske relativt omgående i de fall där utlänningen ska återsändas till ett tredjeland som inte tillträtt Dublinkonventionen eller Dublinförordningen. Oftast måste avvisningen verkställas inom några dagar från ankomsten till Sverige. Det är därför viktigt att sådana ärenden handläggs mycket skyndsamt. Avvisning enligt Dublinkonventionen ska verkställas senast inom en månad från den dag då beslutet vunnit laga kraft, eller vid omedelbar verkställighet inom en månad från acceptansdatum. I ärenden enligt Dublinförordningen har Migrationsverket, efter att ansvarig stat påtagit sig ansvaret för prövningen av den sökandes asylansökan, 6 månader till sitt förfogande att verkställa beslutet. Tidsfristen kan dock förlängas med ytterligare 6 månader när sökanden är frihetsberövad, respektive 12 månader när sökanden avviker. 2.4 Vart verkställighet ska ske Verkställigheten av ett avlägsnandebeslut ska ske till det land som anges i beslutet. I undantagsfall, och i första hand i Dublinärenden, kan återvändande ske till ett annat land än det som anges i beslutet. I 12 kap. 4 UtlL anges att utlänningen kan sändas till annat land som han eller hon visar att mottagande kan ske i. Följande kriterier ska då vara uppfyllda: att utlänningen innehar en giltig resehandling, att utlänningen kan uppvisa ett tillstånd för bosättning i det aktuella landet. Att denne är viseringsfri under en viss tid, eller innehar ett turistvisum, kan inte ses som tillräckligt för att Migrationsverket ska medverka till inresa, att verkställigheten inte fördröjs, att inte andra olägenheter uppkommer för verkställande myndighet, såsom att verkställigheten fördyras. Resan bör då ske såsom DEPU för att vi därigenom ska kunna konstatera att personen verkligen lämnat Schengenområdet. I Dublinärenden ska aktuell Dublinstat informeras om att utlänningen rest till annat land och därmed inte kommer att bli överförd. Ansvaret för att meddela aktuell Dublinstat åvilar respektive Dublinfunktion.

6 (31) 2.5 Familjesplittring i samband med återvändande Europadomstolen har i ärendet Cruz Varas m.fl. mot Sverige (46/1990/237/307) konstaterat att det inte varit fråga om någon kränkning av artikel 8 i Europakonventionen (rätten till skydd för privat- och familjeliv) när Sverige verkställde hans utvisningsbeslut trots att hans familj (som också skulle ha utvisats) hade gått under jorden. Europadomstolen fann att splittringen av familjen var en följd av familjens eget handlande och att det inte visats föreligga något hinder mot att familjen skulle kunna bo i Chile. (se regeringens proposition 1997/98:173 s. Kap 7.2 s. 40 och Danelius Mänskliga rättigheter i europeiskt perspektiv Kapitel 13) Omständigheten att familjemedlemmar under en tid kan komma att vistas i olika länder kan inte heller anses stå i strid mot grundprincipen i artikel 8 i Europakonventionen. I prop. 1996/97, svensk migrationspolitik i globalt perspektiv (s. 230) framgår att en familj som tagit sig till Sverige och saknar skäl att få bosätta sig här kan också komma att splittras i de fall familjemedlemmarna har olika utländsk nationalitet och inte får tillstånd att tillsammans resa in i och stadigvarande uppehålla sig i något av hemländerna. Skyldigheten att respektera rätten till familjeliv åvilar i första hand dessa länder. När det gäller verkställighetsfrågor där de som ska avvisas ska till olika länder ska detta vara utrett i asylärendet. Frågor om identitet och vem som är vårdnadshavare för barn bör utredas innan Migrationsverket fattar beslut i ärendet. Lagändringen i LMA (1 juli 2004) gällande möjligheten till nedsättning av ersättning för personer som ej medverkar till att fastställa sin identitet förstärker ytterligare detta faktum. Övergivna barn med lagakraftvunna avlägsnandebeslut är i sin levnadssituation att jämställa med ensamkommande barn i samma situation. Svensk internationell familjerätt gäller. Verket gör anmälan till Socialnämnden och sedan får vi samverka med hemlandsmyndigheter och barnet via dennes gode man för att verkställigheten ska kunna genomföras. 3. Tillräckliga handlingar för att möjliggöra utresa Det är utlänningens ansvar att anskaffa resehandlingar så att utlänningen kan återvända självmant inom den lagstadgade tiden. Gör utlänningen inte det ska en planering för vad som måste göras finnas i den handlingsplan för återvändande som ska upprättas inom två veckor. I normalfallet måste en utlänning ha en giltig resehandling (hemlandspass eller tillfällig resehandling) för att kunna återvända. I vissa fall är det dock möjligt att återvända utan en sådan handling. Om en resehandling saknas kan andra dokument eller handlingar finnas i ärendet som är tillräckliga för att det mottagande landet ska tillåta utlänningen inresa. Om inte annat kan sådana handlingar vara till hjälp för att få ut en giltig resehandling från hans eller hennes ambassad eller konsulat. Det kan till exempel vara fråga om

7 (31) kopior av utgångna pass, id kort eller andra handlingar utfärdade av myndigheterna i hemlandet och som styrker identiteten. Saknas sådana handlingar behövs verifierbara personuppgifter som kan styrka identiteten.. 3.1 Att klarlägga identiteten Utlänningen har ett ansvar att klarlägga sin identitet då han ansöker om asyl. Oklarheter kring utlänningens identitet ska klarläggas innan beslut fattas i asylansökan. För att kunna fatta beslut i asylansökan ska identiteten vara tillräckligt klar för att verket ska veta att asylprövningen sker mot rätt land. Har identitetsfrågan inte klarlagts så att utlänningen vid ett återvändande tas emot av mottagande land måste detta ske inför ett återvändande. I Hass, under landöversikter, finns information om identitetshandlingar i ett antal länder. Där finns också exempel på landspecifika frågor som är viktiga att få besvarade för att kunna fastställa en persons identitet. 3.2 Sökning i databasen eller referensdossier Ibland kan det finnas uppgifter som är till hjälp för att fastställa en persons identitet i exempelvis CUD eller i eventuella referensdossierer. Det kan därför vara av värde att försöka söka uppgifter från sådana källor i syfte att möjliggöra ett återvändande. 3.3 Språkanalys En utlännings hemvist kan ibland ringas in genom att man gör en språkanalys. I regel ska en bandupptagning och en analys genomföras i början av asylprocessen. Om så inte har skett kan man istället göra en bandupptagning och/eller analys i samband med att avvisningen ska verkställas. Uppmana utlänningen att tala fritt på sitt modersmål (lokal dialekt) i minst 15 minuter under det att en bandinspelning görs. Under bandinspelningen bör utlänningen tala om exempelvis sin hembygd eller om kulturspecifika företeelser som t.ex. traditioner och maträtter. Beakta att bandupptagningen inte får innehålla några asylskäl eller personuppgifter. Bandupptagningen skickas sedan till ett språkanalysföretag där en analytiker gör en bedömning om var utlänningens språk geografiskt hör hemma. Med utlåtandet som grund kan det sedan vara möjligt att ringa in vilket land utlänningen kommer ifrån och anpassa det fortsatta återvändandearbetet utifrån detta. Man kan även i samband med språkanalysen begära kunskapskontroll om utlänningens kultur- och geografikunskaper och lokalkännedom.. Ett annat alternativ är att begära en s.k. direktanalys, vilket innebär att en analytiker samtalar med utlänningen direkt via telefon.

8 (31) 3.4 Äkthetskontroll av handlingar m.m. Äkthetskontroll av identitetshandlingar och resehandlingar kan utföras av Migrationsverkets id-enhet i Solna samt i vissa fall även av Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). På id-enheten finns teknik för jämförande analys av fotografier, texter och fingeravtryck. I Hass kan man hitta exempel från SKL på hur identitets- och resehandlingar från olika länder ser ut samt information om hur man äkthetskontrollerar dessa. 3.5 Slagning i Schengens Informationssystem (SIS) Ibland kan det finnas anledning att göra en ny s.k. SIS-slagning i samband med återvändandearbetet. Det kan bli aktuellt i det fall man kan anta att tidigare sökning i SIS inte varit komplett eller att namnuppgifterna avseende någon detalj har ändrats. Jämför det som skrivits i kapitel 1 Utlänningshandboken om SIS. 3.6 Förfrågning enligt artikel 21 i Dublinförordningen Det kan vara möjligt att i återvändandeskedet ställa en förfrågan enligt artikel 21 i Dublinförordningen till en annan medlemsstat för att undersöka ifall utlänningen är känd hos dem. Syftet är då att verifiera identiteten samt att utfå handlingar som kan möjliggöra ett återvändande. Närmare upplysningar om tillvägagångssätt lämnas av närmaste Dublinenhet. 3.7 Ambassadförfrågan m.m. Svenska ambassader Se även utlänningshandboken kapitel 6.5 om ambassadkontakter. Svenska ambassader och konsulat är skyldiga att biträda Migrationsverket i utlänningsärenden enligt 7 a förordningen (1992:247) med instruktioner för utrikesrepresentationen. Med personuppgifter som grund kan Migrationsverket därför be en svensk ambassad eller konsulat om hjälp för att få uppgifterna verifierade. De kan bistå med efterforskningar i folkbokföringsregister eller liknande. UD och Migrationsverket har även för närvarande s.k. migrationsattachéer stationerade vid ett antal ambassader (se verksnätet/internationellt/utlandsmyndigheter/lista över migrationsattachéer). Migrationsverket kan även göra en viseringsförfrågan utifrån medborgarskap och möjlig resväg hos svensk ambassad eller konsulat. Wilma-myndigheternas registreringar om viseringsansökningar syns i Stamm (för uppgift om vilka utlandsmyndigheter som registrerar i Wilma se verksnätet/it/it-system/wilma/införande av Wilma/Startdatum för utlandsmyndigheterna. I kontakterna med ambassader ska allmänna återvändandefrågor gå via landinformationsenheten, VO förvaltning och internationella frågor. Frågor i

9 (31) enskilda ärenden (exv. viseringsförfrågan) kan ställas direkt till den ambassad som svarar för det aktuella landet (www.ud.se). Direktkontakt får inte tas med ett honorärkonsulat då det är ansvarig ambassad som avgör om bistånd kan begäras från underordnat konsulat. Om ambassadförfrågan innehåller personuppgifter som omfattas av sekretess måste den sändas med kurirpost. Adressera kuvert till aktuell ambassad och skicka det i ett större kuvert till: Migrationsverket, Administrativa serviceenheten, Värdepost, 601 70 NORRKÖPING. Polisens sambandsmän Polisen har sambandsmän stationerade i ett antal länder. Deras uppgifter består bl.a. av att upparbeta lokala kontakter med polis- och immigrationsmyndigheter utomlands. Polisens sambandsmän kan även hjälpa till med utlänningsärenden. För uppgift om i vilka länder det finns sambandsmän se www.polisen.se och sök på sambandsmän. Övrigt Migrationsverket kan även ställa en förfrågan till UNHCR eller till andra organisationer utomlands för att undersöka om utlänningen varit registrerad hos dem. 3.8 Anskaffning samt förnyelse av resehandlingar I många fall går det att anskaffa eller förnya resehandlingar via utlänningens ambassad eller beskickning. Under rubriken Landöversikter i HASS finns uppgifter om tillvägagångssätt för anskaffning av resehandlingar. Utgångspunkten i återvändandearbetet är att utlänningen i möjligaste mån själv ska skaffa tillräckliga resehandlingar för att denne ska kunna återvända. Verket kan bistå med anskaffningen om utlänningen efter egna försök har misslyckats med att utfå resehandlingar, eller om möjligheter saknas för denne att själv ordna sådana. Lämpligen ges utlänningen en tidsfrist för att anskaffa handlingar samt information om tillvägagångssätt. Utlänningen bör i de flesta fall kunna presentera ett kvitto eller liknande från dennes hemlandsambassad som verifierar att en ansökan inlämnats. Har utlänningen inte själv anskaffat en resehandling bör det övervägas om dagersättningen ska sättas ned enligt 10 LMA, se avsnitt om nedsättning av dagersättning samt kap. 33.6 i utlänningshandboken. 3.9 Ambassadsamordningen Till stöd i arbetet med återvändande av dokumentslösa personer, som själva inte lyckats eller vill medverka till att ordna resehandlingar, finns en särskild ambassadsamordningsfunktion vid Migrationsverkets operativa stödenhet i Solna. Denna grupp bistår i frågor som rör resehandlingar i samband med återvändande. Det är av största vikt att alla inledande

10 (31) kontakter som verket har med utländska ambassader/beskickningar i syfte att utfå resehandlingar sker via ambassadsamordningen. Ambassadsamordningen har även huvudansvaret för att utfärda EU s resehandling (EU Laissez-Passer). En komplett ansökan som skickas in till ambassadsamordningen ska utöver det som är landspecifikt (se Hass/Landöversikter/ Resehandlingar) innehålla följande: - kort PM som beskriver ärendet (dossiernummer, namn på de personer som omfattas, nationalitet, verkställighetsland, vilka handlingar/dokument som finns i original och kopia samt utlänningens inställning till återvändandet), - beslut från Migrationsverket och Migrationsdomstol (ev. Utlänningsnämnden), - samtliga utredningar i ärendet, viktigast är den inledande utredningen med familjeutredning, - original eller kopia av befintliga id-handlingar, - passfoton. Kontrollera eventuellt följebrev från utlänningen innan det vidarebefordras till ambassadsamordningsfunktionen. Detta för att säkerställa att innehållet är korrekt. Det bör även tydligt framgå huruvida det rör sig om ett barn- eller förvarsärende då ambassadsamordningen prioriterar sådana ärenden. En begäran om ett EU Laissez-Passer ska skickas till ambassadsamordningen per post. EU-LP utfärdas påföljande arbetsdag efter att begäran inkommit till ambassadsamordningen under förutsättning att beslut, ett LMA-foto och uppgift om längd finns bifogat. Kontakta ambassadsamordningen när det inträffat något som kan påverka anskaffningen av handlingar. Det kan röra sig om sjukdomsfall, ändrad inställning till att besöka ambassad, nya identitetsuppgifter och identitetshandlingar etc. Kontakta också ambassadsamordningen innan ett överlämnande sker till polismyndigheten, då något kan vara på gång i ärendet som ambassadsamordningen inte hunnit informera ansvarig handläggare om. Ambassadsamordningens korrespondens med ambassaderna ska bifogas till polisen när de tar över ärendet för att underlätta det fortsatta verkställighetsarbetet. Ambassadsamordningen har en jourtelefon mellan kl. 09.00 och 16.00 där svar på en fråga kan erhållas samma dag, antingen direkt eller genom att frågeställaren lämnar ett meddelande och blir uppringd samma dag. Skriftliga frågor kan skickas till gb-sto-ambassadsamordningen. Svar ges i normalfallet senast påföljande arbetsdag.

11 (31) 3.10 Åtgärder vid ändrad identitet eller medborgarskap Om det under återvändandearbetet framkommer att en utlänning har en annan identitet än den han tidigare uppgivit ska prövningsenheten informeras om detta. De svarar då för att korrekt identitet registreras i databasen och att en alias identitet läggs upp i ärendet. Har personen återreseförbud svarar prövningen för att uppdatera uppgifterna i SIS Observera att eventuella biljetter och resehandling måste vara utfärdade i samma identitet. Identiteten ska också överensstämma med de uppgifter som finns registrerade i databasen. 4. Återvändande vid allmänt åtal eller ådömd fängelsepåföljd Enligt 12 kap. 9 UtlL får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas: förrän en utlänning avtjänat ett fängelsestraff eller verkställigheten av fängelsestraffet har flyttats till ett annat land, eller innan ett allmänt åtal slutligen prövats, alternativt att åtalet lagts ned. Kontakta ansvarig åklagare i de fall åtal har väckts för att undersöka om åtalet kan läggas ned i de fall utlänningen istället lämnar landet. 5. Utvisningsdom på grund av brott i förhållande till avlägsnandebeslut enligt UtlL Följande gäller beträffande utvisningsdomar och avvisningsbeslut: 5.1 Utvisningsdomar En avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen är subsidiär i förhållande till en domstols utvisningsdom. Polisen ansvarar för verkställighet av domstolars utvisningsdomar. En utvisningsdom kan verkställas så länge återreseförbudet gäller. 5.2 Verkställbart beslut innan utvisningsdom med laga kraft Finns ett verkställbart avvisnings- eller utvisningsbeslut och ett återvändandeärende har registrerats tidigare ska återvändandeärendet avskrivas när en utvisningsdom vinner laga kraft. 5.3 Avvisningsbeslut när det finns en utvisningsdom med laga kraft Finns en lagakraftvunnen utvisningsdom med gällande återreseförbud när verket fattar beslut om avvisning eller utvisning ska något återvändandeärende inte registreras.

12 (31) 5.4 Ej preskriberat avvisningsbeslut när utvisningsdom inte längre kan verkställas Finns ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte preskriberats när återreseförbudet för en utvisningsdom löper ut ska verket registrera ett återvändandeärende. Enheterna måste alltså uppmärksamma detta. Uppgift om en dom vunnit laga kraft kan fås från respektive tingsrätt eller hovrätt. 6. Överlämnande av verkställighet till polisen Migrationsverket har huvudansvaret för verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut som har fattats av verket eller Migrationsdomstol samt Migrationsöverdomstol. Enligt 12 kap. 14 UtlL får emellertid Migrationsverket lämna över verkställigheten till polismyndighet - om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan polismyndighets medverkan eller, - om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställigheten ska kunna genomföras. Det är endast Migrationsverket som kan besluta om en verkställighet ska lämnas över till polismyndighet. Observera att en förutsättning för att lämna över ett ärende till polisen är att det finns ett verkställbart avvisningsbeslut (12 kap. 14 UtlL ). Ett överlämnande kan alltså inte ske i de fall avvisningsärendet har avskrivits exempelvis på grund av att personen återtagit sin asylansökan. Migrationsverket kan överlämna ett ärende när verket uttömt sina egna möjligheter att få kontakt med utlänningen och det kan finnas behov av polisiärt eftersöknings- och spaningsarbete (Regeringens proposition 1997/98:173, sidan 44). Likaså kan ett ärende överlämnas när verket har uttömt sina möjligheter att motivera den enskilde att lämna landet och det på goda grunder kan antas att någon form av tvångsåtgärder är nödvändiga. Frågan om överlämnande av verkställighet är ett tvåmannabeslut och ska föredras enligt gällande arbetsordning. Beslutet, tillsammans med övriga för verkställigheten relevanta handlingar överlämnas till polisen på lämpligaste sätt. I beslutet ska grunderna för överlämnandet framgå samt vilka åtgärder som vidtagits i ärendet. Normalt kan vi skicka hela dossiern till polisen, undantag kan vara material som är uppenbart obehövligt och känsligt. I de fall personakten i sin helhet överlämnas till polisen ska den lokaliseras på ansvarig polisman eller polismyndighet i ml 19. Registrera alltid utlämnande av originalhandlingar och pass. Säkerställ att det finns kopia i dossiern av samtliga handlingar som lämnas ut, oavsett om dossier lämnas ut i sin helhet eller ej. I de fall Migrationsverkets ambassadsamordning anlitats för dokumentanskaffning ska dessa konsulteras innan ärendet överlämnas till

13 (31) polismyndighet. Polismyndighet bör underrättas om vad som gjorts för att försöka anskaffa resehandlingar. Innan ett ärende överlämnas till polismyndigheten på grund av tvång bör man regelmässigt ta ställning till om förutsättningar finns för att sätta ned dagersättningen. Polismyndigheten ska informeras om verket får uppgifter om att utlänningen lämnat landet efter det att ett överlämnade har skett. Polisen får därigenom möjlighet att avsluta ärendet. Polismyndighet har ansvaret för verkställighet av sina egna beslut om avvisning och domstols beslut om utvisning på grund av brott. 7. Verkställighetshinder 7.1 Verket prövar självmant om verkställighetshinder finns Verket har ett stående uppdrag att inför alla avvisningar eller utvisningar bevaka att inget inträffat, som gjort avlägsnandet omöjligt. Det är det här som kallas prövning ex officio men detta begrepp används inte i den nya utlänningslagen, där reglerna finns i 12 kap. 18. Återvändandeansvarig handläggare ska under handläggningen uppmärksamma sådana omständigheter som kan utgöra eventuella verkställighetshinder. Enligt lagstiftaren går det inte att göra någon fullständig uppräkning av situationer där en verkställighet inte ska genomföras. Det ska dock vara fråga om rena undantagssituationer (se prop. 2004/05:170 s 299 ff). Inom varje enhet finns särskilda personer utsedda som ska fungera som stöd i frågor om verkställigheter i enhetens operativa arbete. Verksamhetsområde asyl har även utsett ett antal beslutsfattare inom mottagning, transit och förvar som ska utgöra ett stöd i frågor om verkställigheter för ovan nämnda personer. Dessa beslutsfattare fungerar som kontaktyta mot Verksamhetsområde förvaltningsprocess i den operativa verksamheten. Är stödpersonernas bedömning att ärendet ska lämnas till Verksamhetsområde förvaltningsprocess ska de överväganden och åtgärder som görs alltid dokumenteras genom tjänsteanteckningar. I tjänsteanteckningen ska anges vem som initierat ärendet (ex officio), när verkställighet av avlägsnandebeslut beräknas ske, vem som är verkställande myndighet. Om polismyndigheten är verkställande myndighet ska det anges vilken polismyndighet som är ansvarig. Tjänsteanteckning och relevanta handlingar skickas per post med notering om att det rör sig om ett eventuellt verkställighetshinder.

14 (31) Finns det hinder kan verket fatta beslut om uppehållstillstånd. Är verkställighetshindret bestående får verket bevilja permanent uppehållstillstånd. Är hindret tillfälligt får verket bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd. Verksamhetsområde förvaltningsprocess har enligt beslutandeordningen befogenhet att bevilja uppehållstillstånd vid verkställighetshinder. Det är även Verksamhetsområde förvaltningsprocess som beslutar om inhibition. 7.2 Verkställighetshinder åberopas av utlänning Utlänningen kan själv hävda att det finns hinder för honom/henne att återvända. Vad verket ska göra i den situationen regleras i 12 kap. 19 UtlL. Om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett lagakraftvunnet avvisnings-/utvisningsbeslut åberopar verkställighetshinder får verket bevilja uppehållstillstånd enligt 12 kap 18 UtlL. Det finns ingen bestämmelse i lagen som begränsar möjligheten för en sökande att anföra verkställighetshinder. Verkställighetshinder kan alltså anföras flera gånger. Nya omständigheter kan åberopas antingen muntligt eller skriftligt genom att utlänningen eller ett ombud skriver till verket. Om åberopande sker muntligt ska verket anteckna vad utlänningen anför i en tjänsteanteckning. I tjänsteanteckningen ska tydligt anges vem som initierat ärendet (vem som åberopar), när verkställighet av avlägsnandebeslut beräknas ske, vem som är verkställande myndighet. Om polismyndigheten är verkställande myndighet ska det anges vilken polismyndighet som är ansvarig. Åberopade verkställighetshinder ska skickas per post till respektive förvaltningsprocessenhet. Det ska tydligt framgå att det rör sig om ett eventuellt verkställighetshinder. Det är processförare på förvaltningsprocessenhet som är behöriga att ta ställning till om åberopade verkställighetshinder kräver ytterligare handläggningsåtgärder eller berättigar utlänningen till uppehållstillstånd. 7.3 Polisens underrättelse om hinder mot verkställighet Om en verkställande polismyndighet finner att verkställighet inte kan genomföras, eller att ytterligare besked behövs, ska myndigheten enligt 12 kap. 17 UtlL underrätta Migrationsverket om detta. Migrationsverket får i ett sådant fall besluta i frågan om verkställighet, eller vidta de åtgärder i övrigt som behövs. En underrättelse enligt 12 kap.17 UtlL ska handläggas av en förvaltningsprocessenhet. Även om polisen är handläggande myndighet för verkställigheten av avvisnings- eller utvisningsbeslutet kan verkställighetshinder komma fram

15 (31) eller åberopas hos verket. Förfarande enligt ovan under 7.1 och 2 är tillämpligt även i dessa fall. 8. Inhibition av avvisnings- eller utvisningsbeslut Inhibition innebär att verkställighet av beslut om avvisning/utvisning ska ställas in. Frågan om inhibition regleras i 12 kap. 10, 11, 12, 13, 18, 19, och 20 UtlL. Ett beslut om avvisning/utvisning ska verkställas genom att utlänningen återvänder självmant eller att myndigheterna verkställer beslutet. Det är enbart ett beslut om inhibition som stoppar myndigheterna att verkställa beslutet. Om beslutet om avvisning eller utvisning har inhiberats ska verkställigheten omedelbart avbrytas. Om verket beviljar ny prövning enligt 12 kap. 19 UtlL ska verket även besluta om inhibition. Verket får även besluta om inhibition enligt 12 kap 18 UtlL. Verksamhetsområde förvaltningsprocess beslutar om inhibition enligt 12 kap. 18 och 19 UtlL. Migrationsverket tar ställning till eventuell inhibition enligt 12 kap 10 UtlL i de fall där en utlänning har överklagat ett beslut om avvisning med förordnande om omedelbar verkställighet enligt 8 kap 6 UtlL. Om ett internationellt organ som har rätt att pröva klagomål från enskilda riktar en begäran till Sverige om inhibition av ett avlägsnandebeslut, ska inhibition meddelas om inte synnerliga skäl talar mot detta (12 kap 12 UtlL). Enligt 12 kap 13 UtlL har Migrationsverket även en generell inhibitionsrätt, vilket innebär att verket även kan besluta om inhibition i andra fall där det föreligger särskilda skäl. Ett beslut om avvisning eller utvisning som inhiberas meddelas verkställande enhet via fax eller telefon. Beslutet kan även läsas i Stamm. Förvissa dig därför inför en avresa att verkställigheten inte har inhiberats. Detta sker genom kontroll Stamm, ärendebild ma 31. 9. Planering av resan 9.1 Utreseform I samband med planeringen av resan ska man besluta om vilken utreseform som är aktuell. Med utreseform avses på vilket sätt en utresa ska genomföras vid verkställighet av ett avlägsnandebeslut. Utreseformerna är:

16 (31) Enskild resa DEPU (Deportee Unaccompanied) DEPA (Deportee Accompanied) DEPA / DEPU 9.2 Beslut om utreseform Beslut om utreseform är tvåmannabeslut. I fråga om återvändanderesa med ledsagare (DEPA och DEPA/DEPU) ska enhetschef fatta beslut om utreseform. Befogenhet att fatta beslut om DEPA och DEPA/DEPU följer av budget- och arbetsmiljöansvar, vilket åvilar enhetschefen. Övriga resformer ska föredras för den som har rätt att besluta i frågan. Föredragningen bör innehålla uppgifter om alternativa resvägar och utreseformer i de fall sådana finns. Inför föredragningen av utreseform ska en säkerhetsbedömning göras. Kan det antas att utlänningen kan komma att utgöra en fara för flygsäkerheten bör verkställigheten istället ska överlämnas till polisen enligt 12 kap 14 UtlL. Faktorer som bör beaktas vid denna bedömning är om utlänningen: motsätter sig utresa på sådant sätt att tvångsanvändning kan erfordras, tidigare har varit utåtagerande eller våldsam, lider av mental ohälsa och därför kan anses som farlig för sig själv eller andra. En bedömning bör även ske om det föreligger risk för att den som ska återvända kommer att uppträda störande för medpassagerare eller besättning. Eventuella hälsoskäl bör beaktas, exv. om personen under resan är i behov av assistans eller ledsagning. Innan resan bokas ska beslut om utreseform registreras i Stamm. I beslutsmotiveringen ska anledningen till vald utreseform framgå samt vilken säkerhetsbedömning som gjorts inför resan. Betalas biljetten vid återvändandet av den avvisade själv ska beslut om utresefrom ändå fattas. Återvändandeärendet stängs sedan med UTREST-M. 9.3 Beställa resa Enheter inom Verksamhetsområde asyl ska beställa samtliga resor i återvändandeärenden via resesamordningen vid operativa stödenheten i Solna. Resesamordningen handhar verksamhetsområdets kontakter i återvändandeärenden med den resebyrå verket har avtal med (för närvarande American Express).

17 (31) Resebeställningar faxas till resesamordningen. En komplett resebeställning ska innehålla en, med stora bokstäver, ifylld blankett (återfinns i Word under återvändande och heter Transportbeställning Solna Å19b) med följande uppgifter: o Samtliga namn (så som personen heter på reshandlingen). Har personen ett annat namn i Stamm bör detta noteras på resebeställningen. o Ange alltid person nr o Samtliga doss nr o Medborgarskap (använd ej förkortning) o Beställande enhet (ange både enhetsnamn och kod) o Det faxnummer till vilken resplanen ska sändas när den är färdig o Utreseort här anges från vilken flygplats eller tågstation resan ska inledas o Kostnadsställe här anges handläggande enhets verkställighetsrelaterade kostnadsställe o I ruta för avresedatum är det önskvärt att det anges ett från och med datum, d.v.s. tidigaste datum för utresa. Detta innebär ofta att man kan hitta en billigare biljett än om enbart ett datum anges. Observera att anteckning om snarast hanteras som en beställning med första möjliga flyg, ofta samma dag, vilket ofta kan fördyra resan o Destination ange destinationsort samt land (använd ej förkortning) o Resedokument ange med vilken typ av handling utlänningen ska resa med; exempelvis HP, ID kort, kopia på födelsebevis etc. Finns HP ska passnummer anges, då vissa flygbolag kräver detta. o Resans orsak ange om resan avser avvisning, utvisning eller återtagen asylansökan o Vilken utreseform som beslutats (enskild, DEPU, DEPA/DEPU eller DEPA) Övrigt att tänka på i samband med resebeställningar: o För Dublinresa ska accept och Dublin LP för samtliga familjemedlemmar bifogas fax o Önskas transiteringshjälp av ansökningsenheterna i Malmö eller Märsta vid DEPU-resa (även enskilda resor från Kastrup) anges det på resebeställningen. o I det fall det föreligger särskilda önskemål gällande resan antecknas detta i resebeställningen exempelvis specialmat, om utlänningen är rörelsehindrad eller liknande. Resesamordningen en jourtelefon mellan kl. 08.00 och 16.00 för akuta frågor. För frågor som inte är akuta går det bra att kontakta medarbetare vid resesamordningen.

18 (31) 9.4 Enskild resa Vid enskild resa lämnar utlänningen landet helt på egen hand. Utresa kan ske med lämpligt transportmedel; flyg, båt, tåg eller liknande. Förutsättningar för enskild resa är: att utlänningen önskar resa hem självmant. En trovärdighetsbedömning ska göras avseende utlänningens utsaga om att åka hem. Enbart då Migrationsverket bedömer att utlänningen avser att resa ända till slutdestinationen tillåts en enskild resa, att giltig resehandling finns, att det i resvägen inte ingår en transitering i ett Schengenland, att visering finns i de fall där sådan behövs för transitering. Vid enskild resa lämnar utlänningen landet som vilken annan resenär som helst. Flygbolag respektive transiteringsorter känner inte till att transporten avser en avvisad eller utvisad person. Migrationsverkets ansvar sträcker sig i normalfallet inte längre än till och med säkerhetskontrollen på aktuell utreseflygplats. Med anledning av avsaknaden av kontrollmöjligheter kan enskild resa enbart användas i undantagsfall för förvarstagna personer. Enskild resa används även i de fall utlänningen måste beledsagas på grund av exempelvis sociala- eller hälsoskäl. Observera dock att det istället för beledsagning i vissa fall går att använda flygbolagets beledsagningsservice. Detta beställs i samband med bokning. Ofta är hjälp till rörelse- och funktionshindrade och äldre gratis. Vid beställning av denna service bör särskild bokningsbekräftelse krävas. Vid enskild resa ut ur Schengenområdet ska den person som återvänder förses med en blankett för begäran om utresebesked. Blanketten häftas lämpligen fast i passet. Utresebeskedet stämplas sedan av passpolisen vid utresekontrollen och återsänds därefter till Migrationsverket. Blankett för begäran om utresebesked återfinns i Word/arkiv/nytt/återvändande/begäran om utresebesked. 9.5 DEPU Allmänt DEPU, d.v.s. Deportee Unaccompanied, innebär att information om passageraren tillställs flygbolag, eventuella transiteringsorter och i vissa fall destinationslandets myndigheter. De rutiner som gäller för utreseformen DEPU är internationellt vedertagna. DEPU är den normala utreseformen vid överföringar enligt Dublinkonventionen och Dublinförordningen, då DEPU uppfyller kravet på så kallad kontrollerad överföring.

19 (31) DEPU är även tillämpbar i vissa fall då giltig eller fullständig resehandling saknas och inte kan anskaffas i eller från Sverige. Det är framförallt destinationslandets flygbolag som kan acceptera DEPU, i det fall de bedömer att handlingarna är tillräckliga för inresa. DEPU är även aktuell vid transiteringar inom Schengenområdet, där transiteringsöverenskommelser finns (se särskilt avsnitt om transiteringsrutiner i utlänningshandboken kapitel 39.6). En förutsättning för att ett återvändande ska kunna ske som DEPU är att utlänningen har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Rutiner och genomförande Vid utreseformen DEPU ska särskilda åtgärder vidtagas. Notification of Deportee ska upprättas vilken, tillsammans med övrig resedokumentation och biljetter iläggs det så kallade Document Envelope (det blå kuvertet). Notification of Deportee är en information till transportören om den som ska återvända och används enbart vid utreseformerna DEPU och DEPA samt vid en kombination av dessa. Handlingen finns i Word/arkiv/nytt/ återvändande/notifieringsblanketten. På den nedre delen av blanketten anges grunderna för verkställigheten samt de uppgifter som kan antas ha betydelse för den säkerhetsbedömning som flygplanets befälhavare ska göra. Innefattar återvändandet en transitering, upprättas en så kallad itineraryblankett (resplan). Den ifylles och tillställs kompetent myndighet enligt de rutiner som anges i avsnittet om underrättelser till transiteringsflygplatser. I de fall utresa sker med SAS, eller annat flygbolag anslutet till Star Alliance, ska itineraryblanketten faxas till SAS incheckning vid respektive avgångsflygplats. Sker utresa med Star Alliance från Arlanda ska SAS gruppincheckning erhålla itinerary. Vad gäller utresa från Arlanda med Finnair eller British Airways kan kontakt tas med resesamordningen vid operativa stödenheten i Solna. Den kan ge närmare besked om tillvägagångssätt. Vid DEPU medföljer migrationsverkets personal utlänningen till flygplats och ombesörjer incheckningen. I samband med detta överlämnas en kopia av Notification of Deportee. Personalen ledsagar därefter utlänningen till aktuell gate. Gate personalen informeras. Ombordstigning sker under medverkan av Migrationsverkets personal. Flygplanets befälhavare informeras och Document envelope överlämnas till denne. Migrationsverkets personal får inte avlägsna sig från flygplatsen förrän besked inhämtats att flygplanet har lyft. Verkets ansvar i samband med denna utreseform sträcker sig således ända fram till flygplanet.

20 (31) 9.6 DEPA DEPA, dvs. Deportee accompanied, innebär att personal från Migrationsverket följer med under flygningen. I övrigt vidtas samma rutiner som vid DEPU. För att DEPA ska kunna tillämpas krävs det att utlänningen har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. De rutiner som gäller för utreseformen DEPA är internationellt vedertagna. DEPA kan tillämpas: när destinationsland, transiteringsland eller transportör så kräver. SAS tillåter exempelvis enbart en vuxen såsom DEPU, såtillvida det ej rör sig om makar med barn under 12 år, när fullgoda resehandlingar saknas och det bedöms som möjligt att bereda inresa i destinationslandet genom att medfölja till inreseorten och redogöra för omständigheterna i ärendet. Anledningen till varför utlänningen avlägsnas från Sverige får endast redovisas med att denne saknar pass eller uppehållstillstånd. Om utlänningen inte medges inresa svarar Migrationsverket för att utlänningen får följa med tillbaka till Sverige, när utlänningen är försedd med EU s resehandling (EU Laissez- Passer). Undantag finns bl.a. vid verkställigheter till Kosovo som trots ett EU Laissez-Passer kan ske som enskild resa eller DEPU. när utlänningen ska återsändas till ett tredje land som inte tillträtt Dublinkonventionen. Syftet är då att redogöra för varför aktuellt land är ansvarig för ärendet, när det föreligger andra särskilda skäl. De tjänstemän som ledsagar en utlänning måste ha en tillräckligt hög kompetens för att klara av delar av uppdraget. Närmare upplysningar om rutiner och förhållningssätt vid ledsagade återvändanderesor redovisas i särskild manual i utlänningshandboken kapitel 39.7. 9.7 DEPA / DEPU DEPA/DEPU innebär att resan inleds således såsom DEPA, varefter den fortsätter som DEPU efter transitering. Document envelope överlämnas vid sista transiteringsflygplats till kaptenen på planet eller på det ställe där DEPU påbörjas. 9.8 Särskilt att beakta vad gäller transiteringar inom Schengenområdet

21 (31) För enskild resa med transitering inom Schengenområdet krävs att utlänningen: är viseringsfri och ej har förbrukat sin viseringsfria tid inom Schengenområdet, är viseringspliktig och innehar en gällande Schengenvisering, är viseringspliktig eller har förbrukat sin viseringsfria tid och har beviljats en visering för flygplatstransitering (ATV). Det är dock ytterst sällsynt att en Schengenstat utfärdar en ATV för en avvisad/utvisad person. Avhoppsrisken ska också ha bedömts vara obefintligt. Detta bör dokumenteras i beslutet om utreseform. Huvuddelen av de personer som avlägsnas genom Migrationsverkets försorg uppfyller inte förutsättningarna enligt a c. Detta får till följd att enskild resa med transitering inom Schengenområdet är begränsade, eftersom Migrationsverket som central utlänningsmyndighet under inga omständigheter kan medverka till illegala vistelser i andra Schengenstater. De möjligheter som står till buds är att antingen transitera utanför Schengenområdet eller att använda sig av DEPU eller DEPA. Förutsättningen för att använda utreseformen DEPU är att svensk myndighet har en överenskommelse med myndigheterna på den aktuella transitorten. Deportee förfarandet ersätter i dessa fall så att säga viserandet av passageraren. 10. Särskilda åtgärder vid överföringar enligt Dublinkonventionen 10.1. Allmänt I ärenden som initierats före den 1 september 2003 är Dublinförordningen inte tillämplig, utan här gäller fortfarande Dublinkonventionen. Dublinförordningen är inte heller tillämplig när ärenden drivs gentemot Danmark, eftersom Danmark ej ännu tillträtt förordningen. 10.2 Tidsfrister Verkställigheten av avvisningen planeras utifrån de tidsfrister som anges i 8 kap 12 UtlL. I Dublinärenden ska dock utlänningen verkställas senast inom en månad från den dag då beslutet vunnit laga kraft eller vid omedelbar verkställighet inom en månad från acceptansdatum. Sker inte överföringen inom tidsfristen kan ansvaret för prövningen av asylansökan övergå till Sverige. Om det inte är praktiskt möjligt att verkställa utlänningen inom den uppställda tidsfristen ska en begäran om anstånd skickas till den mottagande staten. Prövningsenheten svarar då för att begära anstånd vid omedelbara verkställigheter enligt 8 kap 8 UtlL. Vid långa ärenden är det den verkställande enheten som svarar för detta. Anståndsbegäran ska

22 (31) registreras i Stamm. Om det är oklart huruvida anstånd har begärts kontaktas den prövningsenhet som handlagt Dublinfrågan för besked. Mall för anståndsbegäran finns under Word/Nytt/Dublin. I korrespondensen med en annan medlemsstat är det viktigt att det framgår uppgifter om avsändare, utlänningens namn, mottagande stats referensnummer samt vårt dossiernummer. 11 Troligen utrest Enligt beslut av verksamhetschef för verksamhetsområde asyl den 20 oktober 2006 ska följande rutin gälla för registrering av troligen utrest. 11.1 Indikationer på att en person inte ska vara kvar i mottagningssystemet De vanligaste indikationerna om att en person inte ska vara kvar i mottagningssystemet är: att personen inte har kommit på en kallelse till samtal, att personen inte har hämtat ut dagersättning att post har kommit i retur, att personen inte har fullföljt beslut om uppsikt, att personen inte längre deltar i den organiserad sysselsättning, att vi har fått information från exempelvis bostadsupplåtare om att personen inte längre vistas på aktuell adress. Observera att uppräkningen inte är uttömmande. 11.2 Utredningsåtgärder När en person inte kan anträffas ska utredningsåtgärder omgående vidtas för att fastställa om personen inte ska vara kvar i mottagningssystemet. Nedan följer en exemplifiering av vilka åtgärder som kan vidtas för att avgöra vilken bedömning som ska göras: undersöka om personen har hämtat ut dagersättningen genom kontoinspektion undersöka om det finns uppgifter i CUD som visar på att personen lämnat landet, exv. en begäran om återtagande från annat land, eller en registrerad ansökan hos någon av våra ambassader och konsulat undersöka om personen har deltagit i den organiserade verksamheten undersöka närvaron i skolan för eventuella barn, eftersöka personen via eventuella telefonnummer, till denne själv, anhörig, eventuell arbetsgivare eller till dennes bostadsupplåtare (EBO) kalla personen till reception eller samtal för att se ifall han/hon hörsammar kallelsen vid anläggningsboende kontrollera ifall personen eller dennes tillhörigheter finns kvar i den lägenhet som verket upplåter Kontrollera med ev. biträde.