XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 1 Kardiovaskulärt Vårmöte Malmö 7-9 maj, 2014 Nr 2, Torsdag 8 maj Bilder från onsdagens aktiviteter... Christoph Varenhorst och Stefan James Uppsala tycker att nätverkandet och träffa gamla goda kollegor är behållningen med Vårmötet. "Det är som en riktig klassträff " Agneta Arnell Göteborgs Hjärtmottagning Charlotta Ljungman Kardiologen Sahlgrenska Anna-Clara Collén Medicinkliniken Sahlgrenska Tycker att Vårmötet är en trevlig mötesplats för kollegor från hela landet. Mötet ger en bra klinisk överblick med handfasta råd och tips. Urval dagens föreläsningar Syrgas vid ischemisk hjärtsjukdom... New approaches to valvular heart disease Palliativ vård... Patienter med refraktär... MR hjärta och pacemaker... Ekokardiografören... Hotet mot folkhälsan... Swedeheart symposium Pre-och postoperativ bedömning... Stress och hjärtsjukdom... Diagnostik och riskfaktorer... Livshotande kammararytmier... Renal denervering... Komplex PCI... EKG, fortfarande viktigaste... Pågående uppdatering av Nationella riktlinjer Fridlundföreläsning Skall vi starta ECMO... Framgångsrecept inom sekundärpreventionen...
2 XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 Här har tidigare vårmöten gått av stapeln 1999-2013 2013 17-19 april Göteborg 2012 25-27 april Stockholm 2011 4-6 maj Örebro 2010 21-23 april Göteborg 2009 22-24 april. Uppsala 2008 23-25 april Malmö 2007 25-27 april Göteborg 2006 26-28 april Linköping 2005 27-29 april Malmö 2004 5-7 maj Göteborg 2003 7-9 maj Stockholm 2002 24-26 april Malmö 2001 26-28 april Göteborg 2000 8-20 maj Uppsala 1999 5-17 april Malmö Förkortad förskrivningsinformation för ANGIOX (bivalirudin) 250 mg pulver till koncentrat till injektions-/infusionsvätska, lösning: Se fullständig produktresumé eller FASS.se vid förskrivning av Angiox. Läkemedelsklassificering: Antitrombosläkemedel (ATC-kod: B01AE06) Utformning: En injektionsflaska innehåller 250 mg bivalirudin, mannitol och natriumhydroxid. Indikationer: Antikoagulans till vuxna patienter som genomgår perkutan koronar intervention (PCI), inklusive patienter med ST-höjningsinfarkt (STEMI) som genomgår primär PCI. Angiox är även indicerat för behandling av vuxna patienter med instabil angina/icke-st- höjningsinfarkt (UA/NSTEMI) som ska genomgå brådskande eller tidig intervention. Angiox skall administreras tillsammans med aspirin och klopidogrel. Dosering och administreringssätt: För intravenös (iv) administrering. Produkten ska administreras av en läkare med erfarenhet av antingen akut ischemisk hjärtsjukvård eller koronar interventionsbehandling. Vuxna/äldre: Försiktighet bör iakttas till äldre p.g.a. nedsatt njurfunktion. PCI/primär PCI: Inledande iv-bolus på 0,75 mg/kg kroppsvikt omedelbart följt av iv-infusion på 1,75 mg/kg kroppsvikt/timme under minst hela ingreppets längd eller upp till 4 timmar efter ingreppet när det är kliniskt befogat. När infusionen på 1,75 mg/kg/timme avslutats kan man fortsätta ge en reducerad infusionsdos på 0,25 mg/kg/timme under 4 12 timmar om det är kliniskt befogat. Akuta koronara syndrom (ACS): Startdos är en intravenös bolusdos på 0,1 mg/kg följt av en infusion på 0,25 mg/kg/timme. Patienter som får läkemedelsbehandling kan fortsätta med infusionen på 0,25 mg/kg/timme i upp till 72 timmar. Om PCI ska genomföras bör ytterligare en bolusdos på 0,5 mg/kg administreras och infusionen ökas till 1,75 mg/kg/timme under hela PCI-ingreppets längd. Efter PCI kan infusionsdosen på 0,25 mg/kg/timme återupptas under 4 till 12 timmar om det är kliniskt nödvändigt. Se fullständig förskrivningsinformation för patienter som ska genomgå CABG. Säkerheten och effekten av enbart en bolusdos av Angiox har inte utvärderats och rekommenderas inte även om ett kortvarigt PCI-ingrepp planeras. Se fullständig förskrivningsinformation för anvisningar om kontroll av ACT. Nedsatt leverfunktion: Ingen dosjustering krävs. Njurinsufficiens: Se den fullständiga förskrivningsinformationen och se kontraindikationer om GFR < 30 ml/min. Övervakning av koagulation (ACT) och dosjusteringar rekommenderas i denna grupp. Barn och ungdomar: Ingen indikation. Kontraindikationer: Hos patienter med: känd överkänslighet mot bivalirudin, mot hjälpämnena eller mot hirudiner; aktiv blödning eller ökad blödningsrisk på grund av hemostasrubbningar och/eller irreversibla koagulationsrubbningar; svår okontrollerad hypertoni; subakut bakteriell endokardit; kraftigt nedsatt njurfunktion (GFR < 30 ml/min) och dialysberoende patienter. Varningar och försiktighetsmått: Blödning: Observera patienter med avseende på blödning och avbryt behandlingen om blödning observeras eller misstänks. Överväg kontroll av INR hos patienter som tar warfarin. Överkänslighet: Anafylaxi, inklusive anafylaktisk chock med dödlig utgång har rapporterats i mycket sällsynta fall vid användning efter godkännandet för försäljning. Försiktighet bör iakttas hos patienter som utvecklat antikroppar mot lepirudin. Trombosbildning under ingreppet har observerats vid användning av gamma-brachyterapi, iakttag försiktighet vid beta-brachyterapi. Akut stenttrombos har observerats hos patienter med STEMI som genomgår primär PCI och har behandlats med revaskularisering av målkärl. Patienter ska vårdas i minst 24 timmar på en avdelning där man kan behandla ischemiska komplikationer och de ska kontrolleras noga efter primär PCI avseende tecken och symtom på myokardischemi. Interaktioner: Sätt in Angiox 30 minuter efter utsättning av ofraktionerat heparin, eller 8 timmar efter subkutan injektion av lågmolekylärt heparin. Kliniska och biologiska parametrar för hemostas ska alltid kontrolleras regelbundet vid kombination av antikoagulantia. Graviditet och amning: Använd under graviditet endast då det är absolut nödvändigt, och administrera med försiktighet till ammande mödrar. Biverkningar (inklusive rapporter om dödlig utgång): Större och mindre blödning oavsett ställe, trombos (inklusive trombos i kransartär, stent och kateter), hemoglobinsänkning, punktionsblödning, hematom och ekkymos vid kärlets punktionsställe är de vanligaste biverkningarna. Även följande biverkningar har rapporterats i sällsynta eller mindre vanliga fall; ökad INR, trombocytopeni, anemi, hjärtinfarkt, hjärttamponad, perikardiell blödning, öronblödning, intraokulär blödning, gastrointestinal blödning (inklusive hematemes, malaena, esofageal och anal blödning), peritoneal blödning, retroperitoneal blödning, gingival blödning, överkänslighet inklusive anafylaktisk reaktion och chock, reperfusionsskada, blåmärke, huvudvärk, intrakraniell blödning, bradykardi, hematom, hypotension, arteriovenös fistel, vaskulärt pseudoaneurysm, hematuri, näsblod, hemoptys, svalgblödning, illamående, kräkning, nässelfeber, hudutslag, bröstsmärta, ryggsmärta, ljumsksmärta, smärta/reaktioner vid injektionsstället, angina pectoris, ventrikulär takykardi, lungblödning och dyspné. Kompartmentsyndrom har rapporterats efter marknadsintroduktion. Överdosering: Avbryt behandlingen omedelbart och övervaka patienten avseende tecken på blödning. Det finns ingen antidot mot bivalirudin, men det kan avlägsnas med hemodialys. Blödning har observerats i vissa rapporter om överdoseringar. Förpackningsstorlek: 10 injektionsflaskor. Kostnad: 39779 SEK för en förpackning om 10. EF. Hållbarhet/Förvaring: 4 år, förvaras vid högst 25 oc. Läkemedelsklassificering: Receptbelagt Nummer på godkännande för försäljning : EU/1/04/289/001. Innehavare av godkännande för försäljning: The Medicines Company UK Ltd. 115L Milton Park, Abingdon, Oxfordshire, OX14 4SA, Storbritannien. Innehavare av produktlicens: The Medicines Company UK Ltd. Datum för senaste revision av kortfattad förskrivningsinformation: Februari 2012. Ytterligare upplysningar inklusive fullständig förskrivningsinformation tillhandahålles av: The Medicines Company UK Ltd. 115L Milton Park, Abingdon, Oxfordshire, OX14 4SA, Storbritannien. +44 (0) 1235 448500. The Medicines Company, Global Health Science Centre, Talstrasse 59, CH-8001, Zurich, Switzerland Tel: 020100527 eller 0859366368. E-post: medical.information@themedco.com AX/SE/042014/04. April 2014. Palliativ vård i allmänhet och vid hjärtsvikt i synnerhet, definitioner, erfarenheter och framtidsperspektiv. Moderatorer: Hans Persson, Stockholm och Gerhard Wikström, Uppsala 08 00-09 00 Sal C Erfarenheter av hemsjukvård vid hjärtsvikt - personcentrerad och integrerad vård. Margareta Brännström Vikten av tillgång till palliativ vård för patienter med svår hjärtsvikt har upp märksammats alltmer nationellt och internationellt. Målet med HOPP-projektet (Hjärtsvikt Och Palliativa Programmet) i Skellefteå var att vetenskapligt utvärdera en personcentrerad och integrerad vård till patienter med svår hjärtsvikt i hemmet. Vårdmodellen består av kärnkomponenterna; personcentrerad vård, specialiserad vård (kardiologi, palliativ medicin), hemsjukvård, total vård, strukturerad vård, kontinuitet, lättillgänglighet, multidisciplinärt team, stöd till närstående och stöd till personalen. Studien är designad som en RCT (randomiserad kontrollerad studie) med 72 st inkluderade patienter, varav 36 st. lottades till interventionsgruppen (IG) och 36 st. till sedvanlig vård. Resultaten från studien visar att de patienter som ingått i IG har en signifikant bättre självskattad hälsorelaterad livskvalitet, minskad symtombörda och större tilltro till sin egen förmåga att hantera hjärtsvikt jäm fört med de patienter som fått sedvanlig vård. Resultaten visar också på signifikant förbättring i NYHA-grad, betydande och signifikant färre inläggningar på medicin-geriatrisk klinik och kirurgklinik samt minskat antal ambulans transporter för IG. Dessutom visar den hälsoekonomiska analysen på en kostnadsbesparing för IG. Margareta Brännström Palliativ vård i allmänhet Carl Johan Fürst Palliativ vård innebär att vårdens mål och innehåll förflyttas från att vara fokuserad på sjukdomar och organ till en helhetssyn där andra aspekter vägs in. I den palliativa vården talas om fyra dimensioner av smärta eller lidande: Fysiskt, socialt, psykologiskt och andligt/existentiellt. Med detta som grund kan den palliativa vården beskrivas enligt följande principer: 1) Symptom och symptomlindring, 2) information, beslut och planering, 3) Relationen till familjen och de närstående och deras situation och behov, 4) Vården runt patienten i form av gemensamt ansvarstagande och samverkan. Palliativ vård har traditionellt varit förbehållet patienter med cancersjukdomar i livets slutskede. Idag ser vi att behoven av palliativ vård finns för patienter i många andra sjukdomsgrupper. Det finns också behov av den palliativa vårdens principer tidigare i sjukdomsförloppet, dvs inte enbart för patienter i livets absoluta slutskede. Det finns stora utmaningar när det gäller att erbjuda palliativ vård och utveckla nya palliativa vårdformer. Carls Johan Fürst Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB, Niclas Lindqvist Tel: 070-311 24 41, e-post info@svenskmedicin.se Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB måste anges. Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna
XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 3 Edwards SAPIEN 3 Transcatheter Heart Valve DESIGNING THE FUTURE OF TAVI The SAPIEN 3 valve was designed to meet the most critical needs in TAVI, with an outer skirt to minimize paravalvular leak and an ultra-low delivery profile that reduces vascular and bleeding complications. Together, we re designing the future of TAVI. LEARN more AT SAPIEN3.cOm For professional use. See instructions for use for full prescribing information, including indications, contraindications, warnings, precautions, and adverse events. Edwards Lifesciences devices placed on the European market meeting the essential requirements referred to in Article 3 of the Medical Device Directive 93/42/EEC bear the CE marking of conformity. Material for distribution only in countries with applicable health authority product registrations. Material not intended for distribution in USA or Japan. Indications, contraindications, warnings, and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device. Edwards, Edwards Lifesciences, the stylized E logo, Edwards SAPIEN, Edwards SAPIEN 3, SAPIEN, and SAPIEN 3 are trademarks of Edwards Lifesciences Corporation. 2014 Edwards Lifesciences Corporation. All rights reserved. E4002/08-13/THV Edwards Lifesciences I edwards.com USA I Switzerland I Japan I China I Brazil I Australia I India Ett uppskattat inslag - mat! Bild ovan Malin Jönsson och Linda Lundgren från Avdelningen för transplantation och hjärtsjukvård i Lund tycker att behållningen är att få ta del av ny forskning och bredda sitt kunskapsområde Bild till vänster Kardiologer är som bäst, där de behövs som mest. Malmö, där både sinnet och karriären kan trivas. ATT JOBBA INOM VÅRDEN ÄR ATT VARA BEHÖVD. Ju mer du är behövd, desto viktigare blir du. Inte bara för patienterna, utan även för vården som helhet. Och där du behövs som mest, är chansen också stor att du trivs som bäst. lakarjouren.se Vi bemannar hela Sveriges och Norges sjukvård! MED MER ÄN 20 ÅRS ERFARENHET är vi ett av Sveriges mest erfarna bemannings företag inom vården. Det ger oss en kunskap och ett nätverk som kan hjälpa dig att bli och må så bra som möjligt i ditt jobb. Välkommen till vår monter på Kardiologiska vårmötet i Malmö, 7 9 maj
4 XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 Syrgas vid ischemisk hjärtsjukdom: Vän eller fiende? Moderatorer: Nils Witt, Stockholm och Annica Ravn-Fischer, Göteborg 08 00-09 00 Sal A Från vetenskap till klinisk praxis: DETO2X-AMI - Den randomiserade studien som ska klargöra syrgasens roll vid misstänkt hjärtinfarkt Robin Hofmann, Stockholm Tillförsel av syrgas är sedan mer än ett sekel en etablerad del i behandlingen hos patienter med instabil krankärlssjukdom och misstänkt hjärtinfarkt. Behandlingsrutinen baseras på antagandet att extra syrgas ökar tillförseln av syrerikt blod till den ischemiska hjärtmuskeln med minskad infarktstorlek och reducerad risk för komplikationer som hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar. Kunskapsläget i ämnet är dock inte tillräckligt för att klargöra syrgasens roll vid behandling av patienter med akut hjärtinfarkt. Tillgängliga data är äldre, av bristfällig kvalité och baserade på alltför små material för att kunna besvara kliniskt relevanta frågeställningar. Behovet av en stor, klargörande, randomiserad studie är därför akut. Med SWEDEHEART finns unika förutsättningar att undersöka kliniska frågeställningar i en bred population. TASTE studien, den första SWEDEHEART baserade prospektiva, randomiserade, registerbaserade studien (RRCT) har rönt stor uppmärksamhet världen över. Samma grundkoncept används nu på en bredare infarktpopulation i den pågående DETO2X-AMI (DETermination of the role of Oxygen in suspected Acute Myocardial Infarction)-studien. Högriskpatienter med symtom tydande på akut hjärtinfarkt och "normal syresättning (Sat 90%) randomiseras online vid första kontakt med sjukvården via kontakt med Automatiskt skapas en registrering i SWEDEHEART, inga andra studiespecifika insatser eller återbesök krävs. hjärtintensivvården (HIA) till syrgasbehandling 6l/min via en öppen ansiktsmask eller till rumsluft. Automatiskt skapas en registrering i SWEDEHEART, inga andra studiespecifika insatser eller återbesök krävs. Primär endpoint utgörs av totalmortalitet efter ett år vilket kräver drygt 6000 patienter. Sekundära endpoints innefattar en kombination av adverse events samt predefinierade subgruppsanalyser som olika infarktgrupper, syrgasfraktioner, kön och patienter med komorbiditet. Mer att läsa om studien och dess upplägg finns på www.deto2x.se. Studien startade vid Södersjukhuset i Stockholm i april 2013. Under resten av året anslöt ytterligare 23 sjukhus och för närvarande (april 2014) är ytterligare femton centra i uppstartsfas. Idag är drygt 1800 patienter inkluderade. Robin Hofmann Mythbuster: Syrgas och smärta i samband med koronarintervention David Zughaft, Lund Syrgas har länge varit en av de mest basala behandlingsmetoderna för patienter med akut koronart syndrom, inte minst i smärtstillande syfte,. David Zughaft från Lund beskriver med sin föreläsning hur ischemisk smärta uppstår, sambandet mellan ischemi och perkutan coronar intervention (PCI) samt erfarenheter från syrgasstudien OXYPAIN vid Skånes Universitetssjukhus i Lund och Malmö där 300 patienter randomiserades mellan syrgas och luft. Ischemisk smärta uppstår på grund av minskning av det koronära blodflödet eller på grund av att syrgasbehovet i myocardiet ökar och är på det sättet tätt förknippad med syretillgång. Internationella guidelines föreskriver att syrgas kan användas för smärtpåverkade patienter, men evidens saknas från randomiserade, kliniska studier. Dagens behandling av AKS innebär i de flesta fall FreeDigitalPhotos.net revaskularisering, mestadels i form av just PCI. I samband med PCI uppstår inte sällan störningar i blodflödet vilket medierar ischemisk smärta. Sedan PCI introducerades har syrgas funnits med som en självklar komponent. Med randomiserad fas-2 design undersökte vi som första center syrgas och dess smärtstillande effekt. 300 patienter inkluderades och erhöll luft eller syrgas. Effekten utvärderades med mätinstrumentet VAS (Visuell-Analog-Skala) som med en rangordning 0-10 är en av de vanligaste metoderna för att kvantifiera smärtupplevelse. Studien, som genomfördes i Lund och i Malmö, påvisade inga skillnader mellan grupperna. Resultatet publicerades i Acute Cardiac Care 2013. David Zughaft TÄVLA OM 2 BIOBILJETTER Ta en "selfie" och scanna qr-koden här och bifoga din bild. Det går även bra att e-posta till selfie@svenskmedicin.se. Ta bästa "selfien"! FreeDigitalPhotos.net Ditt bidrag behöver vi ha senast IDAG torsdag 8/5 kl 17.00. Vinnarens bild presenteras i kongresstidningen i morgon 9/5. Vi förbehåller oss rätten att fritt publicera de bilder som skickas till oss. Vinnaren får sina biljetter postade till sig, därför måste du uppge namn och adress när du sänder oss din bild.
Refraktär angina pectoris karaktäriseras av att patienterna trots optimerad farmakologisk behandling och revaskularisering fortfarande lider av anginasymtom. Oftast anses denna patientgrupp inte vara kandidater för ytterligare By-pass operation eller perkutan koronarintervention på grund av svår kärlanatomi, hög operationsrisk eller tidigare multipla ingrepp. Patienter med svår angina har dålig livskvalitet och konsumerar mycket sjukvård. Patientgruppen har hittills varit negligerad i sjukvården. Många patienter har av sin läkare fått beskedet att "det finns inget mer att göra", som är för patienten ett mycket nedslående besked. Det är av yttersta vikt att identifiera patienter med behandlingsrefraktär angina eftersom det finns flera nya behandlingar tillgängliga för symtomlindring och därmed förbättra livskvalitet. Definition, problemets omfattning och behandlingsmodaliteter. XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 Patienter med refraktär angina pectoris - en underbehandlad grupp Enhanced External Counterpulsation - Spinal Cord Sti- Moderatorer: Karolina Szummer, Stockholm och Per Eldhagen, Stockholm 08 00-09 00 Sal D mulation. Thomas Pettersson, kardiolog från Centralsjukhuset (CSK) i Kristianstad, som har en lång erfarenhet inom området, inleder symposiet med att lyfta problemets omfattning och vilka behandlingsmodaliteter som finns tillgängliga. Evidens för behandling med Spinal Cord Stimulation vid svår angina. Vidare i symposiet kommer Paulin Andrell, läkare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, presentera sitt föredrag med titeln Evidens för behandling med Spinal Cord Stimulation vid svår angina. Paulin disputerade i ämnet år 2005 och har både nationella/ internationella erfarenheter inom området samt engagerad i multicenterstudier. Spinal cord stimulation (SCS), är en behandlingsmetod som stimulerar kroppens endorfiner och lindrar smärtan via en inopererad elektrod i ryggmärgskanalen och en batteridosa inopererad i bukfettet. Renal denervering i klinisk verklighet Moderatorer: Jonas Spaak, Stockholm och Bert Andersson, Göteborg 14 00-15 00 Sal D Tredje föredraget hålls av Susanne Bondesson, disputerad sjuksköterska från CSK i Kristianstad, där hon kommer presentera sin studie där SCS jämförts med Enhanced External Counterpulsation (EECP) gällande funktionsklass med Canadian Cardiovascular Society Classification(CCS) och nitroglycerinkonsumtion. Studien är en observationsstudie och hon vill förmedla att både SCS och EECP är terapeutiska möjligheter för patienter med svår angina där konventionella behandlingsstrategier är uttömda. EECP är en icke-invasiv behandlingsmetod. Externa tryckmanschetter, lindas runt de nedre extremiteterna, fylls under diastole och töms under systole styrt av EKG. Detta ger en ökad diastolisk fyllnad och ökad koronarperfusion. Enhanced External Counterpulsation förbättrar livskavliteten hos patienter med refraktär angina. 5 Avslutningsvis kommer sista föredraget handla om effekter på hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). Eline Wu, doktorand/sjuksköterska från Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, har studerat effekter av EECP med avseende på HRQoL och fysiska funktionsförmåga hos patienter med refraktär angina pectoris. I sin studie har hon använt mätinstrumentet SF 36 Hälsoenkät och 6-minuters gångtest. Studien har visat att EECP är en bra behandlingsalternativ som kan förbättra både HRQoL och fysisk funktionsförmåga hos patienter med refraktär angina. Eline Wu Susanne Bondesson Utredning och optimal behandling av patienter med hypertoni Charlotta Ljungman, Specialistläkare kardiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Hypertoni är vanligt, farligt och behandlingsbart. För majoriteten av patienter går det bra att få blodtrycket under kontroll med de läkemedel som står till buds. En mindre andel av patienterna har enligt definitionen resistent hypertoni. Resistent hypertoni innebär enligt European Society of Hypertensions riktlinjer att man trots livsstilsåtgärder och en behandling som inkluderar ett diuretikum och två andra antihypertensiva läkemedel i adekvata doser inte uppnår ett blodtryck <140/90 mm Hg. För dessa patienter bör man göra en utredning om bakomliggande orsaker. Pseudoresistens är samma sak som white coat hypertension, eller vita rocken syndromet. Detta utesluts enklast med 24h blodtryckmätning. Njurartärstenos kan uteslutas med njurartär doppler. Primär hyperaldosteronism kan sedan utredas med Aldosteron/renin kvot. Inför denna undersökning bör beta blockerare, amilorid och spironolakton sättas ut. Mer ovanliga orsaker till hypertoni som coarctatio, feokromocytom, hypotyreos, Cushingssjukdom bör också övervägas. När sekundära orsaker och pseudoresistens har uteslutits bör man fördjupa sig i om patienten är följsam till behandling. I en svensk nyligen publicerad studie av Qvarnström et al visar det sig att 2 år efter insatt behandling för nydiagnosticerad hypertoni är enbart 60 % följsamma till behandlingen. Därefter bör man rikta sina krafter mot livsstilsåtgärder som viktnedgång, rökstopp, minskad alkoholkonsumtion, ökad motion samt minskat intag av NSAID och salt. Man bör även utesluta sömnapné. Behandlingsmässigt kan man sedan lägga till Spironolakton, Alfadil och/eller Physiotens som kan sänka blodtrycket men som inte har några data vad gäller kardiovaskulär mortalitet eller morbiditet. Lycka till! Kliniska effekter av renal denervering Anna Stenborg Just som renal denervation mot resistent hypertoni börjat bli etablerat i klinisk praxis kom i januari i år oväntad förhandsinformation om Symplicity-3-studien. Symplicity-3, den första RDN-studien med en shamkontrollgrupp skulle patienter med nedsatt njurfunktion kan ha sämre chans inte visa signifikant skillnad i blodtryckssänkning mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Detta oväntade resultat belyser välbehövlig att shamkontroll behövs i studier med device-baserad behandling. 10:e april publicerades sedan studien i NEJM och visar åtminstone signifikant BT-sänkning vissa i subgrupper om än inte i hela patientgruppen. Tillsammans med data från en registerstudie kan man se indikationer på att äldre hypertonipatienter och patienter med nedsatt njurfunktion kan ha sämre chans att få BT-sänkning med RDN. En aspekt av hypertonibehandling som kommit mycket i fokus med RDN såväl i studierna som i klinisk praxis är läkemedelscompliance. En annan viktig fråga är betydelsen av office-blodtryck eller ambulatorisk blodtryck som mått på effekt av hypertonibehandling. RDN är inte bara intressant för dess BT-sänkande effekt, men är även under utprövning för t ex att kombineras med lungvensablation mot FF för att öka chansen för patienter att få behålla sinusrytm. Anna Stenborg
6 XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 Hotet mot folkhälsan - Vår tids största utmaning Moderatorer: Åsa Axelsson, Göteborg och Lars Svennberg, Gävle 10 40-11 40 Sal E Matordning på Recept (MoR) - ett sätt att förmedla kostbudskap Gunnar Johansson Våra matvanor kan för många vara ett svårt och känsligt ämne att diskutera. En del människor tyngs av ett dåligt samvete över att det man vet och det man gör inte stämmer överens. Detta kan gälla såväl patienter som vårdpersonal. Därför är det viktigt att finna verktyg som underlättar en diskussion om matvanor och gör att diskussionen blir positiv, konkret, angelägen och tar upp det som är väsentligt såväl ur patientens perspektiv som ur ett hälsoperspektiv. eller går att hämta på en speciell hemsida. Preliminära resultat tyder på att det finns en del patienter som tycker att detta är ett bra sätt att diskutera matvanor på. Matordning på Recept (MoR) kan utgöra ett sådant redskap och kan innebära att en ny arbetsmetod utvecklas för att förbättra kostvanorna. Matordning på Recept (MoR) kan utgöra ett sådant redskap och kan innebära att en ny arbetsmetod utvecklas för att förbättra kostvanorna. Konceptet innebär att patienten får individanpassade MoR-budskap att följa som komplement till annan kostrådgivning. Till skillnad från allmän kostrådgivning så är MoR-budskap korta, konkreta och ofta situationsberoende kostrelaterade budskap. Kostråden gäller i mindre grad vad man bör äta och i större grad hur och när man äter, ofta relaterade till måltidsordningen. Teorin bakom MoR-budskapen är influerad av behaviorismens riktlinjer för beteendeförändring. Främst är fokus för MoR-budskapen på beteendet som ska ändras, t.ex. att man äter för fort, oavsett orsaken till detta. Men det kan även handla om kognitiva delar, såsom tankar, känslor och kroppsreaktioner. Diskussioner kan alltså handla såväl om att förändra beteenden som att diskutera vilka tankar och känslor man har kring olika beteenden och vad som kan vara orsaken till olika beteenden och hur man kan åstadkomma varaktiga förändringar. Ett exempel på MoR-budskap är: Lägg ner besticken mellan varje tugga. MoR-budskapen kan t.ex. delas ut som vykort, som sms-meddelanden Gunnar Johansson Betydelsen av FaR, fysisk aktivitet på recept Helen Sundberg, Leg sjukgymnast/fysioterapeut Att fysisk inaktivitet är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom och att fysisk träning på en ansträngande nivå har skyddande effekt för att inteåterinsjukna i hjärt- och kärlsjukdom är väl känt för många inom vården. Föredraget kommer att belysa varför, när och hur vi inom sjukvården bör använda FaR för att stödja patienter till att förändra en fysiskt inaktiv levnadsvana. I en tid då välfärdssjukdomarna ökar hos växande befolkning ställs högre krav på hälso- och sjukvården med sina begränsade resurser för att kunna erbjuda god vård på lika villkor. I en tid då välfärdssjukdomarna ökar hos växande befolkning ställs högre krav på hälso- och sjukvården med sina begränsade resurser för att kunna erbjuda god vård på lika villkor. Otillräcklig fysisk aktivitet under en längre tid innebär en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Med FaR tydliggör man för patienten hur man kan påverka sin hälsa genom att minska stillasittande, öka sin vardagsaktivitet och att regelbundet träna sin kondition, styrka och eventuellt smidighet och balans. Hälsoeffekten av fysisk aktivitet beror bland annat på aktivitetens intensitet, frekvens och duration. För bästa hälsoeffekt är det viktigt med uppföljning för att patientens aktivitet och träning är så optimal som möjligt utifrån dess förutsättningar. Inom verksamheter med korta behandlingsperioder kan man, på samma sätt som med läkemedel, ordna så att uppföljning sker inom primärvården. Vi behöver alla inom vården anta vår tids största utmaning och bekämpa fysisk inaktivitet som hotet mot folkhälsan! Helen Sundberg Ny kongresstidning i morgon fredag Missa inte tävlingen "Bästa selfie"
XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 7 Läge för byte? Med Adport och Mycophenolate mofetil Sandoz frigör ni resurser på er klinik för andra behandlingar. Samtidigt kan era patienter fortsätta sin behandling med takrolimus och mykofenolatmofetil på samma sätt som tidigare. Adport kan minska kostnaderna med cirka 35% jämfört med Prograf. Mycophenolate mofetil Sandoz kan minska kostaden med cirka 30% jämfört med CellCept. Förkortad förskrivningsinformation för fullständig SPC se www.fass.se Adport (takrolimus) ATC-kod L04AD02. Förpackningar: Kapsel, hård 0,5mg; 1mg; 5mg om 50 st. (Rx;F) Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos lever-, njur- eller hjärttransplanterade personer. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller mot andra makrolider eller något hjälpämne. Läkemedlet ska endast förskrivas, och förändringar i immunsuppressiv behandling inledas, av läkare med erfarenhet av behandling med immunsuppressiva medel och av vård av patienter som genomgått transplantation. För aktuella priser se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad 2013-10-30. Mycophenolate mofetil Sandoz (mykofenolatmofetil) ATC-kod L04AA06. Förpackningar: Tablett 500 mg, 50 st. Kapsel 250mg 100 st. (Rx;F) Indikationer: Mycophenolate mofetil Sandoz är indicerat för profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Kontraindikationer: Mycophenolate mofetil Sandoz är kontraindicerat hos patienter som är överkänsliga mot mykofenolatmofetil eller mykofenolsyra. Mykofenolatmofetil är kontraindicerat hos ammande kvinnor. För information angående användning under graviditet och krav på preventivmedel se avsnitt 4.6. För aktuella priser se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad 2013-03-19 (tabl.), 2012-11-26 (kapsel). Sandoz A/S Edvard Thomsens Vej 14 DK-2300 Köpenhamn S Danmark Adport Prograf 0,5 mg 50 st 569 kr 858,50 kr 1 mg 50 st 871 kr 1 330 kr 5 mg 50 st 4 007,50 kr 6 115,50 kr Mycophenolate mofetil Sandoz CellCept 250 mg 100 st 260 kr 517 kr 500 mg 50 st 358 kr 507 kr Listpriser i Sverige, TLV april 2014 www.sandoz.se NR1403187193 FWD 14332 AMPLATZER Cardiac Plug Structural Heart Therapy En Alternativ Behandling för att Minska Risken för Stroke hos Patienter med Förmaksflimmer 1 Nuvarande evidens tyder på att perkutan ocklusion av vänster förmaksöra (LAA) är en effektiv metod för att minska risken för tromboemboliska komplikationer i samband med icke-valvulärt förmaksflimmer. 1 Amplatzer Cardiac Plug möjliggör en säker placering även i en kort landningszon och förenklar positioneringen genom dess design. Den är utformad för en fullständig stängning av LAA. SJMprofessional.com 1. Percutaneous occlusion of the left atrial appendage in non-valvular atrial fibrillation for the prevention of thromboembolism. National Institute for Health and Clinical Excellence. http://www.nice.org.uk/nicemedia/live/11216/49407/49407.pdf. Published June 2010. Accessed April 2011. Product referenced is approved for CE Mark. AMPLATZER, ST. JUDE MEDICAL and the nine-squares symbol are trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related companies. 2013 St. Jude Medical. All Rights Reserved. Amplatzer Cardiac Plug Ad Swedish 2013 250x180.indd 1 27/03/13 17:23
8 XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 RESESTIPENDIUM Svenska Hjärtförbundet utlyser härmed resestipendium för kardiovaskulär forskning. Stipendium kan endast sökas av forskare som är medlem i någon av de föreningar* som arrangerar Svenska Kardiovaskulära Vårmötet. Stipendium kan fördelas till en eller flera sökande. Ansökan för längre postdoc vistelse vid utländskt universitet prioriteras. Särskild ansökningsblankett finns ej. Ansökan skall innehålla: 1. CV (max en A4-sida) 2. Forsknings program (max fyra A4 sidor) 3. Budget, inklusive andra sökta och erhållna bidrag. 4. Inbjudningsbrev från institutionen som skall besökas. Ansökan skickas senast 1 februari 2015 via mail till vice ordförande Per Tornvall, per.tornvall@ki.se Beslut om stipendiater fattas av Svenska Hjärtförbundets styrelse och kan inte överklagas. Stipendium överlämnas i samband med XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet, 22-24 april 2015 i Örebro. * vänligen se www.sweheart.se för namn på föreningarna. Pre- och postoperativ bedömning av TAVI Moderatorer: Ellen Ostenfeld, Lund och Jan Harnek, Lund 11 50-12 50 Sal B CT hjärta - en fast plats i bedömningen? Hanna Markstad, SUS Tät aortastenos är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb åtgärd. Många patienter med aortastenos som inte klarar öppen klaffkirurgi kan komma ifråga för kateterburen klaffimplantation (Transcatheter Aortic Valve Implantation TAVI). Till skillnad från vid öppen klaffkirurgi där man på plats i såret kan välja rätt klaffstorlek måste man vid kateterburen klaffimplantation förlita sig på bilddiagnostik innan själva implantationsproceduren för val av klaffstorlek. Storleken har betydelse. För liten klaff ger problem med paravalvulärt läckage och klaffembolisering. För stor klaff ger problem med underexpansion av klaffprotesen och potentiell risk för ruptur. Det är visat att man med CT för storleksbedömning får mindre paravalvulärt läckage och färre rupturer. Som alla modaliteter har CT fördelar och nackdelar. Bland fördelarna kan räknas: god spatial tredimensionell upplösning, snabb undersökning som inte kräver sövning, möjligt att eftergranska (även på distans). Bland nackdelarna räknas: joniserande stålning och jodkontrast. Patienterna som kan komma i fråga för TAVI är i de allra flesta fall äldre, vilket gör att strålhygieniska överväganden kan få stå tillbaka. Däremot är njurfunktionen hos patienterna ofta nedsatt vilket gör att kontrast skall användas på ett klokt sätt. Vid val av klaffstorlek är CT en tillförlitlig bildmodalitet som minskar komplikationerna. NYHET! LÅNGTIDSBEHANDLING BÖR 12 veckor 12 veckor 16 veckor 24 veckor 115 veckor Start SUPER-1 (sildenafil) (n=278) ARIES (ambrisentan) (n=394) PHIRST (tadalafil) (n=405) EARLY (bosentan) (n=185) 1 år Opsumit (macitentan), endotelinreceptorantagonist (ERA) med affinitet till både ETA och ETB-receptorer. ATC-kod: C02KX04. Rx. Pris inom förmånen ännu ej fastställt. Opsumit, som monoterapi eller i kombination, är indicerat för långtidsbehandling av pulmonell arteriell hypertension (PAH) hos vuxna patienter med WHO funktionsklass II till III. Effekt har påvisats i en PAH-population inkluderande idiopatisk och ärftlig PAH, PAH associerad med bindvävssjukdomar och PAH associerad med korrigerade enkla kongenitala hjärtfel. Tablett 10 mg, förpackningsstorlek 30 st. SPC: 12-12-20. För fullständig information se fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 Stress och hjärtsjukdom: vad kan vi göra åt detta? Sömn eller arbete? Moderatorer: Faris Al-Khalili, Stockholm och Margareta Ring, Stockholm 11 50-12 50 Sal C 9 Psykologiska faktorer som hjälper eller stjälper den krankärlssjuka patienten Oskar Lundgren, Linköping Det har under lång tid funnits uppfattningar hos allmänheten att stress och psykologiska svårigheter ökar risken att drabbas av sjukdomar som hjärtinfarkt. Det är dock först under de senaste två decennierna som välgjorda studier klarlagt att psykosociala betingelser som nedstämdhet, oro, jobbrelaterad stress och svåra förluster är betydelsefulla riskfaktorer. Den starkaste evidensen finns för depressivitet och nedstämdhet där tidigare friska som har kliniskt betydelsefulla nivåer av nedstämdhet löper dubbelt så stor risk att drabbas av en hjärtinfarkt jämfört med en icke-deprimerad medmänniska. Det har länge varit oklart vilka mekanismer som medierar sambandet mellan depressivitet och kranskärlssjukdom men det finns en rad hypoteser som har starkt stöd i lit- teraturen även om det fortsatt råder viss oklarhet och diskurs i frågan. Ökad och bristfälligt reglerad systemisk inflammation har ofta framförts en gemensam nämnare. Studier av psykologiska interventioner riktade mot depressivitet hos hjärtinfarktpatienter har hittills visat blygsamma effekter på depressivitet och inga effekter på hjärtkärlhälsa. Studier av psykologiska interventioner riktade mot depressivitet hos hjärtinfarktpatienter har hittills visat blygsamma effekter på depressivitet och inga effekter på hjärtkärlhälsa. Inom den kliniska psykologin och den beteendemedicinska forskningen pågår en stark utveckling mot nya metoder och paradigm och det finns många starka argument för att inte ge upp på denna grupp patienter som har ett stort lidande. En typ av nytänkande inom fältet är att fokusera på den skyddande effekten av psykologiska resurser och satsa på interventioner som siktar mot att odla dessa hos patienterna. Det finns en handfull prospektiva studier som visat att exempelvis en känsla av bemästrande, självförtroende och emotionell vitalitet utgör ett starkt skydd mot risken att insjukna i kranskärlssjukdom. Med dessa nya rön som bakgrund tar föreläsningen upp nya sätt att intervenera och diskuterar tänkbara mekanismer bakom en behandling grundad i ett resurs-perspektiv snarare än ett psykopatologiskt perspektiv. Ambitionen är att belysa dessa frågor ur ett systemperspektiv som spänner från pro-inflammatoriska gener till patientens privata upplevelse av sig själv och sina livsbetingelser. Oskar Lundgren Vi jobbar med möten runt om i hela Sverige www.mkon.se BASERAS PÅ LÅNGTIDSSTUDIER 1 5 Till skillnad från tidigare läkemedel vid PAH (pulmonell arteriell hypertension) har OPSUMIT (macitentan) studerats under en väsentligt längre tid. SERAPHIN är den första händelsedrivna långtids studien vid PAH och involverade 742 patienter under 115 veckor. Den primära kombinerade endpointen var: tid till första morbiditets- eller mortalitetshändelse. 6,7 Varmt välkommen till monter 3 så berättar vi mer om OPSUMIT. SERAPHIN (macitentan) (n=742) 2 år Referenser: 1. McLaughlin VV et al. J Am Coll Cardiol 2009;54(Suppl 1):97 107. 2. Vachiéry J-L, Gaine S. Eur Respir Rev, 2012;21(126):313 320. 3. Macchia A et al. Am Heart J 2007;153(6):1037 1047. 4. Rubin L et al. Curr Opin Pulm Med 2010;16(1):43 46. 5. Peacock A et al. Curr Opin Pulm Med 2010;16(Suppl 1):1 9. 6. OPSUMIT Produktresumé, SmPC, januari 2014. 7. Pulido T et al. N Eng J Med 2013;369(9):809 818. Actelion Pharmaceuticals Sverige AB, Svärdvägen 3 A, 182 33 Danderyd. Tlf.: +46 8 544 982 50. Fax: +46 8 544 982 69. opsumit.info. PTA-S-OPS-024-2014-MAR
10 XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 äannu mer annu fler Hitta flimmer stoppa stroke Varje dag får 16 personer i Sverige stroke på grund av förmaksflimmer Ofta är stroke det första symptomet på förmaksflimmer och många strokepatienter får aldrig en förklaring på varför de drabbades. Många av dessa patienter har tyst förmaksflimmer som är odiagnostiserat och saknar därför korrekt behandling. Risken att drabbas av en ny stroke är stor om inte förmaksflimret hittas och behandlas. En nyligen publicerad studie 1 från Skövde visar att en utredning med Zenicor- EKG i tre veckor hittar tysta förmaksflimmer hos 11,4% av strokepatienterna jämfört med 2,8 % med 48h Holter. Zenicor-EKG är en välbeprövad metod som idag används på över 200 kliniker i Norden, Tyskland och Storbritannien samt på över 20 strokekliniker i Sverige. För mer information: www.zenicor.se, info@zenicor.se, 08-442 68 60 1) Orrsjö et.al. Screening of Paroxysmal Atrial Fibrillation after Ischemic Stroke: 48-Hour Holter Monitoring versus Prolonged Intermittent ECG recording. ISRN Stroke 2014 Om betablockad inte räcker till... www.sanofi.se vid icke-permanent förmaksfl immer 1 Enligt ESC:s riktlinjer 2 Riskreducerande tillägg 3, 4 3, 5, 6 God säkerhetsprofi l Klass 1Arekommendation för bibehållande av sinusrytm. Väldokumenterad rytmreglerande effekt. Minskad risk för akut kardiovaskulär sjukhusvård. Positiv nyttoriskbalans. Låg risk för allvarliga biverkningar. Referenser: 1. Produktresumé MULTAQ, www.fass.se 2. 2012 focused update of the ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation.european Heart Journal, doi:10.1093/eurheartj/ehs253. 3. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987 999. 4. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668 678. 5. EMA, www.ema.europa.eu. 6. Lafuente-Lafuente et al. The Cochrane Library 2012, Issue 5. MULTAQ (dronedaron) ingår i högkostnadskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Indikation: MULTAQ, CO1BD07, R X, F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: 2013-11-15. SE-DRO-14-02-02 Februari 2014
XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 Livshotande kammararytmier: Var står vi? Moderatorer: Håkan Walfridsson, Linköping och Steen Jenssen, Umeå 11 50-12 50 Sal E 11 Hur når vi den stora populationen med risk för plötslig hjärtdöd? Annika Rosengren, professor, överläkare, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Plötslig hjärtdöd är den mest skrämmande manifestationen av ett brett spektrum av olika hjärtsjukdomar och definieras som ett dödsfall till följd av kardiell sjukdom, som inträffar inom en timme efter akuta symtom eller, om dödsfallet är obevittnat, inom 24 timmar efter det att personen senast sågs vid god hälsa. Den alltigenom dominerande orsaken i vårt land är koronar hjärtsjukdom, i alla fall hos personer i medelåldern eller äldre. Plötslig hjärtdöd hos unga är ovanligt och förklaras av t ex kardiomyopati, myokardit eller ärftliga jonkanalsjukdomar som långt QTsyndrom eller Brugadas syndrom men även i en inte helt obetydlig andel av ateroskleros i kranskärlen. Dödligheten i kranskärlssjukdom har minskat kraftigt de senaste 30 åren i Sverige liksom i många andra västländer. De flesta dödsfall i koronarsjukdom inträffar utanför sjukhus och således utom räckhåll för modern infarktbehandling. Förekomsten av såväl riskfaktorer som subklinisk kranskärlssjukdom är hög i befolkningen och våra möjligheter att förutspå vem som kommer att drabbas är inte särskilt exakta. På individnivå måste vi sträva efter att försöka finna bättre prediktorer för att kunna behandla individer med särskilt hög risk, men det är också viktigt att kända och behandlingsbara faktorer som t ex högt blodtryck och dyslipidemi behandlas bättre och mer konsekvent. Samtidigt visar modellstudier att huvuddelen av nedgången av dödligheten i kranskärlssjukdom betingas av beteendeförändringar som manifesteras i lägre kolesterolnivåer och mindre rökning. För att förebygga plötsliga dödsfall i befolkningen är det fortsatt viktigt med bra kost, frihet från tobaksrök, att förebygga fetma och att vara fysiskt aktiv. Annika Rosengren Lämna in din UTVÄRDERINGSBLANKETT det är viktigt för oss. LIPUS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildnings beskrivning finns på www.lipus.se Lipus-nr: 20140069
12 XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014 Framgångsrecept inom sekundärpreventionen - Vilka metoder fungerar? Moderatorer: Maj-Lis Hellenius, Stockholm och Saemund Oddsson, Göteborg 15 10-16 10 Sal E Finns det fungerande metoder för att hjälpa hjärtpatienter att ändra livsstil? Gunilla Burell Att förändra beteende och livsstil är en viktig del av rehabilitering och sekundärprevention för hjärtpatienter, inte minst kranskärlspatienter. De senaste riktlinjerna (2012) från European Society of Cardiology lägger stark vikt vid beteendeförändring som en integrerad del av kardiologisk behandling. Speciellt fokuserar man på rökning, fysisk aktivitet, matvanor, och följsamhet till medicinering. Man har också under de senaste åren kommit att intressera sig alltmer för depression och stress som riskfaktorer för återfall, och flera behandlingsmetoder inom dessa områden är under utveckling. Traditionella sätt att försöka påverka patienternas beteende är information och skolor. Många inom professionen upplever att de ofta inte riktigt når patienten genom att bara ge information om vad som är rätt. En Cochranereview visade att undervisning och information till kranskärlspatienter i stort sett inte har några effekter alls. En nyligen genomförd studie at PCI-patienter i Sverige visade att patienterna i förbluffande låg grad angav livsstil och beteendefaktorer som bidragande orsaker till att de fått sin sjukdom, och att många inte heller hade uppfattat att de behövde göra förändringar av levnadsvanor. Om professionen alls har gett information så har den i så fall alltför ofta inte haft avsedd effekt. Finns då andra metoder för att hjälpa patienterna att ändra sina vanor? Finns då andra metoder för att hjälpa patienterna att ändra sina vanor? De typer av metoder som har utvärderats mest är Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Motiverande samtal (MI). KBT-metoder syftar till att på ett strukturerat sätt arbeta med beteendeförändringstekniker. Framförallt har KBT-metoder utvärderats för stresshantering och depressionsbehandling. De program som har visats ge effekt är relativt långa (flera månader) och inriktade på konkret beteendeträning. MI används oftast i kombination med KBT-behandling med syfte att hjälpa patienten att öka sin motivation och beslutsamhet att genomföra förändringar. Effekter av MI har studerats i relation till rökning, kost, motion och följsamhet. Det finns relativt god evidens för KBT-behandling för stress, med effekter på morbiditet och mortalitet. De försök som har gjorts att behandla depression med syfte att påverka hårda ändpunkter har inte varit lika framgångsrika. MI-behandling visar måttliga men systematiskt positiva effekter i jämförelse med traditionell rådgivning och undervisning. Vi ser alltså en lovande metodutveckling men behöver större studier för att kunna dokumentera effekter på både beteende och sjuklighet. KBT-metoder och Motiverande samtal är specialistverksamheter i den betydelsen att man behöver utbildning och handledning i hur man använder dem, och vi kommer alltså att behöva en satsning på metodutbildning av de professioner som verkar inom kardiologin. Gunilla Burell Det sjuksköterskestyrda multiprofessionella teamet - Vilken är doktorns roll? Margrét Leósdóttir, Malmö Sekundärprevention har bidragit mest av alla behandlingar till den sänkta mortaliteten i hjärtinfarkt som observerats i Västvärlden de senaste årtionden. Enligt såväl svenska som internationella riktlinjer bör alla hjärtinfarktpatienter erbjudas sekundärprevention i form av hjärtrehabilitering. Vilka riskfaktorer som ska behandlas, till vilka målnivåer och val av profylaktisk medicinering är för det mesta väldefinierat med bred evidensbas. Mindre väldefinierat är hur man ska uppnå målen, både när det gäller val av metoder och hur arbetet i kranskärlsteamet ska fördelas. Den vanligaste modellen på kranskärlsmottagningar runtom i Sverige är en sjuksköterskebaserad mottagning med ett eller flera besök till kranskärlssköterska under det första året efter hjärtinfarkt. Som del av hjärtrehabiliteringen brukar sedan alla patienter erbjudas minst ett läkarbesök. Men behöver verkligen alla patienter träffa läkare, eller kan sköterskorna göra mer? Evidensen talar för att sjuksköterskor på ett framgångsrikt sätt kan leda preventionsarbetet, en modell som förespråkas i ESC preventionsriktlinjer. Samtidigt bör läkaren vara rådgivare till sköterskan, ta hand om patienter med mer komplicerade medicinska frågor samt hålla det yttersta medicinska ansvaret. På flera håll i landet pågår det förbättringsarbeten där man går ifrån den tidigare modellen ett-läkarbesök-till-alla till en mer individanpassad uppföljning där sköterskorna får ta större ansvar. I symposiet kommer några av dessa projekt att belysas samt kommer en generell bild av kunskapsläget att ges. Margrét Leósdóttir FreeDigitalPhotos.net Modern teknologi - smartphones, sufplattor och internet Christoph Varenhorst Under föreläsningen Modern teknologi- smartphones, surfplattor och internet pratar Christoph Varenhorst från Uppsala om hur modern teknologi kan hjälpa hjärtinfarktpatienter att uppnå sekundärpreventiva mål. Trots effektiva läkemedel når inte en stor andel av hjärtinfarktpatienter målnivåer avseende blodtryck och blodfetter. Orsakerna till detta är flera, men en stor andel av patienterna har dålig följsamhet till läkemedelsbehandlingen. Visserligen är 85 % av alla patienter rökfria som får hjärtinfarkt, men av dom som rökte när dom fick sin hjärtinfarkt har bara hälften slutat vid uppföljning. Mindre än hälften av hjärtinfarktpatienterna är tillräckligt fysiskt aktiva. Vi får höra om två svenska studier som just nu utvärderar mobiltelefonstöd till hjärtinfarktpatienter med syftet att öka följsamheten till läkemedelsbehandling men också att i större utsträckning nå uppsatta mål för hälsosam kost, träning och rökstopp. FreeDigitalPhotos.net