Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skolinspektionen Datum: Diarienummer: :7476

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skolinspektionen 2016-2018 Datum: 2015-11-02 Diarienummer: 09-2015:7476

1 Innehåll Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skolinspektionen 2016-2018... 0 1. Sammanfattning... 2 2. Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering... 2 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning... 3 4.1 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag... 3 4.2 JiM-uppdraget... 3 4.3 Process för framtagande av handlingsplan... 4 4.4 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills... 4 4.5 Utvecklingsbehov för arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamheten... 5 5. Myndighetens uppdrag och mål ur ett jämställdhetsperspektiv... 6 5.1 Jämställdhetsintegrering i myndighetens kärnuppdrag... 6 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnverksamheten... 8 Regelbunden tillsyn... 8 Kvalitetsgranskning... 9 Anmälningar, inklusive Barn- och Elevombudet (BEO)... 10 Tillstånd och ansökningar... 11 6. Genomförande av jämställdhetsintegering... 11 6.1 Organisering och styrning... 11 6.2 Kompetensförsörjning... 11 6.3 Samverkan... 11 6.4 Uppföljning och utvärdering... 12 6.5 Hållbarhet och lärande... 12 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar... 12 7. Mål- och aktivitetslista... 13

2 1. Sammanfattning Skolinspektionen bidrar till utvecklingen av svensk skola och värnar enskilda barns och elevers rättigheter. Genom möten med barn, elever och andra i skolan vet vi att det går att ta tillvara de styrkor som finns i svensk skola när det gäller jämställdhet men också att det finns områden som kan förbättras. Till de senare hör bilden när det gäller pojkars resultat och att psykiska kränkningar som ofta är svårare att utreda i större utsträckning drabbar flickor. Utmaningar saknas således inte. Vi har verktyg och arbetssätt som vi vet förbättrar skolan och den enskildes situation. Dessa ska vi använda för att få störst effekt på jämställdheten. Vi fokuserar våra insatser för att nå följande resultat. 1. Det är tydligt vad som ska finnas i skolor och verksamheter för att flickor och pojkar ska få en likvärdig utbildning. Skolinspektionen ställer krav på nödvändiga förbättringar när så inte är fallet. 2. Kunskap och överblick om flickors och pojkars förutsättningar i skolan sprids till berörda och bidrar till utveckling och ökad kvalitet i svensk skola. 3. Flickor och pojkar får sina rättigheter tillvaratagna i enskilda ärenden, vilket leder till förbättringar för varje barn eller elev som inte fått den skolgång de har rätt till. 4. Utpekade områden inom skolan där brister i jämställdheten är särskilt stor är synliggjorda och skolan har stimulerats till utveckling inom dessa. Skolinspektionen fortsätter bidra till utvecklingen till dess förbättringar genomförts. 2. Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering Ansvarig för Skolinspektionens jämställdhetsintegrering Björn Persson, avdelningschef, processägare anmälningsärenden Telefon: 08-58 60 81 91 Fax: 08-58 60 80 10 E-post: bjorn.persson@skolinspektionen.se Samordnare jämställdhetsintegrering Jacob Henriksson, chef enheten för ekonomi- och verksamhetsstyrning Telefon: 08-58 60 86 71 E-post: jacob.henriksson@skolinspektionen.se

3 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning 4.1 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Jämställdhetsfrågorna är en integrerad del av skolans utveckling. Det är därför, redan sedan tidigare, en del av Skolinspektionens samlade uppdrag. Detta kommer till uttryck bland annat i instruktionen för myndigheten: 7 Myndigheten ska integrera ett jämställdhetsperspektiv och perspektivet mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Myndigheten ska också i sin verksamhet analysera konsekvenserna för barn och då ta särskild hänsyn till barnets bästa enligt Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter. Utöver ovanstående portalparagraf kan regeringen lyfta fram jämställdhetsaspekten exempelvis i uppdrag relaterat till myndighetens kvalitetsgranskningar. Därutöver ska all individbaserad statistik redovisas uppdelad på kön och ålder samt innehålla en analys och bedömning av utvecklingen om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta. 4.2 JiM-uppdraget Av regleringsbrevet för 2015 framgår att Skolinspektionen ska utarbeta en plan för hur myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering ska utvecklas i syfte att verksamheten ska bidra till att de jämställdhetspolitiska målen nås 1. Redovisning av plan för bidrag till de jämställdhetspolitiska målen återfinns främst i avsnitt 5. Jämställdhetsintegrering i myndighetens kärnuppdrag samt i inledningen till respektive åtgärdsområde i avsnitt 7. Mål- och aktivitetslista Myndigheten ska i planen identifiera utvecklingsbehov, Redovisning av planering av utvecklingsbehov återfinns vad avser prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering i avsnitt 4.5 Utvecklingsbehov för arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamheten samt vad avser åtgärdsområden Skolinspektionen prioriterar inför 2016 för att bidra till jämställdhet i skolan i avsnitt 7. Mål- och aktivitetslista. Mål och aktiviteter som myndigheten avser att genomföra under 2016 2018 ska framgå av planen. Redovisning av planerade åtgärder för 2016 framgår av avsnitt 7. Mål- och aktivitetslista Mål- och aktiviteter för 2017 och 2018 kommer att tas fram enligt den struktur som beskrivs i 4.3 Process för framtagande av handlingsplan 2 Myndigheten ska också i planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis myndighetens styrprocesser. Redovisning av plan för integrering i ledningsprocessen framgår av 4.3 Process för framtagande av handlingsplan 1 Prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123 2 Skolinspektionen tillämpar en agil planerings- och uppföljningsprocess, vilket innebär att utifrån fastslagen inriktning beslutas och utvärderas aktiviteter löpande. Jämställdhetsarbetet är integrerat i denna styrprocess.

4 Återrapportering och formalia Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 2 november 2015. Åtgärder enligt planen och deras resultat ska redovisas i årsredovisningarna för 2016 2018. Myndigheten ska även redovisa en beskrivning och analys av resultatet av genomfört arbete under 2015 2017 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 22 februari 2018. 4.3 Process för framtagande av handlingsplan Skolinspektionen har sedan tidigare i sin instruktion att integrera jämställdhetsperspektivet i verksamheten. En utgångspunkt i arbetet med handlingsplanen har därför varit att inom ramen för den samlade ledningsprocessen ytterligare förstärka jämställdhetsperspektivet i kärnprocessernas kontakt med skolan. Framtagandet av handlingsplanen har följt och varit en del av den samlade planeringsprocessen och uppföljningen av planen är på motsvarande sätt en del av uppföljningsstrukturen. Konkret har detta inneburit följande steg i framtagandet av handlingsplanen. 1. Ledningsgruppsseminarium om jämställdhetsintegrering lett av expertis från Göteborgs Universitet. 2. Seminarier om myndighetens målbild med chefsgrupper samt via lokala mötesformer samtliga medarbetare, har inkluderat jämställdhetsperspektivet. 3. Processägare och funktionsansvariga har inkluderat perspektivet i sina nulägesanalyser och beslutsunderlag inför myndigheten strategiska dagar. 3 4. Ledningsgruppen har vid de årliga strategiska dagarna beslutat en inriktning för myndighetens jämställdhetsintegrering samt gett vägledning om inriktning för processer och funktioner inom myndigheten. 5. Processägare har utifrån den strategiska inriktningen lagt åtgärdsförslag inför 2016. 6. Samtliga chefer har diskuterat förslagen vid myndighetens planeringsdagar. 7. Slutlig beredning av förslagen har genomförts med ledningsgruppen som en del av övrig verksamhetsplanering. 8. Avdelningar planerar genomförande utifrån uppdrag i åtgärdslistan. 9. Uppföljning av åtgärder är en del av tertial- och årsuppföljningar. 10. Utvärdering av jämställdhetsarbetets effektivitet görs i ledningsgruppen årligen kopplat till årsuppföljningen. I och med att perspektivet är en del av ordinarie ledningsprocess upprepas steg 3-9 årligen. Under de år rapportering av handlingsplanen lämnas till departementet görs det baserat på beslutade åtgärder i verksamhetsplanen från punkt 7 samt för årsresultaten från punkt 9. 4.4 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills Formuleringen om jämställdhet i Skolinspektionens instruktion är inkluderad i ett sammanhang där utgångspunkten är att bedriva verksamheten utifrån varje barns förutsättningar och behov. I den aktuella paragrafen framhålls särskilt Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter. 3 En sammanställning ur dessa analyser presenteras nedan under 5. Myndighetens uppdrag och mål

5 Det här har Skolinspektionen tolkat som att frågor om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar tillsammans bör genomsyra myndighetens verksamhet och tillsynen av svensk skola. Det stämmer också väl med iakttagelsen att i välfungerande skolverksamheter förstärker perspektiven varandra. Skolinspektionen har i sin målbild identifierat två nivåer där verksamheten kan påverka skolan i den riktning som instruktionen pekar ut. Det första är att hela skolverksamheten bedrivs utifrån och på ett sätt som stärker jämställdhet och andra mänskliga rättigheter. Det andra är att skolan och Skolinspektionen genom sin tillsyn tillvaratar varje enskilt barns rättigheter. I det strukturella perspektivet arbetar Skolinspektionen bland annat med att inkludera frågor om jämställdhet och andra mänskliga rättigheter i prioriteringar och arbetssätt i myndighetens processer. Det kan exempelvis ta sig uttryck i utformning av bedömningar inom tillsynen eller val av frågeställningar för myndighetens kvalitetsgranskningar. I det individuella perspektivet, utifrån varje barn och elevs situation, är frågor om rättssäkerhet och bemötande prioriterade. Varje barn och elev ska ges möjlighet att på lika villkor kunna anmäla och få missförhållanden prövade. I detta ingår, utifrån den ram lagstiftningen ger, inskränkningar av jämställdhet och andra mänskliga rättigheter. Skolinspektionen bygger även upp viktiga iakttagelser för hela skolan, ur de erfarenheter som hämtas både från den samlade tillsynen och bedömningen av enskilda ärenden. En viktig del av bidraget till jämställdhet och andra mänskliga rättigheter kommer därför genom en välfungerande sammanställning och spridning av statistik och andra fakta om läget i svensk skola. 4.5 Utvecklingsbehov för arbetet med jämställdhetsintegrering i verksamheten Skolinspektionens ledningsgrupp fastställde vid de strategiska dagarna 2015 följande prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering: Vi ska i utvecklingen av Skolinspektionens jämställdhetsintegrering prioritera att: genomföra åtgärder inom avgränsade områden i skolan och våra arbetssätt där en direkt nytta i förhållande till myndighetens mål för jämställdhetsintegreringen kan uppnås, till skolan sprida den kunskap om jämställdhet i skolan som byggs upp inom myndigheten samt internt prioritera utveckling i jämställdhetsfrågor för de medarbetare som direkt berörs av åtgärderna i de bägge första punkterna. Bakgrunden till beslutet är att den gjorda nulägesanalysen per kärnprocess och samlat för myndigheten visar att Skolinspektionen har inarbetade arbetssätt för att integrera jämställdhetsarbete i verksamhetsstyrningen. Prioriteringar i styrningen och valda arbetssätt är gjorda utifrån s.k. bidragsanalyser av hur Skolinspektionen bäst kan påverka svensk skola att nå uppställda mål. I detta har integration av jämställdhet och andra mänskliga rättigheter i verksamheten varit inkluderat. På samma sätt finns redan könsuppdelad statistik och en stor samlad kunskap både inom och utom myndigheten om nuläget för jämställdhet i skolan inom olika områden. Bedömningen är att befintliga grundstrukturer både i kärnprocesser och ledningsprocessen på ett fullgott sätt möjliggör en verksamhet som integrerar jämställdhetsperspektivet. I analysen har även

6 ingått att Skolinspektionen, som tillsynsmyndighet, främst kan bidra till jämställdheten i samhället indirekt genom att påverka skolans huvudmän. Det sammanhang handlingsplanen ger är ett tillfälle för Skolinspektionen att ytterligare lyfta fram jämställdhetsperspektivet vid prioriteringar i den befintliga verksamhetsstrukturen. Precis som andra tvärperspektiv riskerar jämställdhetsfrågorna att få otillräckligt utrymme, i konkurrensen med alla de olika faktorer som bidrar till en bra skola. Det identifierade utvecklingsbehovet i jämställdhetsarbetet är därför att bättre utnyttja den styrmodell som finns för att få genomslag för Skolinspektionens verksamhet. För att få största möjliga effekt i skolan med givna resurser är prioriteringen att verksamheten ska agera på kända utvecklingsområden relaterade till jämställdhet i skolan med redan etablerade verktyg. En fokusering på direkta åtgärder i kärnverksamheten har också en starkare intern motiverande effekt i jämställdhetsarbetet. Genomslaget för perspektivet blir större om det kopplas till åtgärder i det löpande arbetet. De prioriterade problemställningarna utifrån de jämställdhetspolitiska målen presenteras i avsnitt 5.1 Jämställdhetsintegrering i myndighetens kärnuppdrag. 5. Myndighetens uppdrag och mål ur ett jämställdhetsperspektiv 5.1 Jämställdhetsintegrering i myndighetens kärnuppdrag Uppdraget Statens skolinspektion ska genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna och de vuxenstuderande. 4 Med utgångspunkt i ovanstående är myndighetens internt formulerade målbild En skola där alla barn och elever får lika rätt till god utbildning och kunskaper i en stimulerande och trygg miljö. Varje enskilt barn och elev har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Jämställdhetsintegrering i uppdraget så kan Skolinspektionen bidra till jämställdhet Uppdraget enligt instruktionen och vår egen målbild återspeglar två prioriteringar som genomsyrar styrningen av verksamheten. Det ena är att Skolinspektionen är till för att skolan ska bli bättre. Det andra är vårt fokus på barnperspektivet och elevers rätt. Det är i förhållande till dessa båda perspektiv som Skolinspektionen främst kan bidra till en bättre jämställdhet, dvs. genom att bidra till förbättringar i skolan som stärker jämställdheten respektive genom att tillvara ta alla barns och elevers rättigheter oavsett kön. 4 Förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion

7 Skolinspektionens mål och strategier För att förverkliga målbilden har Skolinspektionen fyra målformuleringar som är vägledande i hela verksamheten. Skolinspektionen ska; markera tydligt vad som ska finnas i skolor och verksamheter och ställa krav på nödvändiga förbättringar, bidra med kunskap och överblick för utveckling och ökad kvalitet i svensk skola, ta tillvara elevens rätt i enskilda ärenden för att bidra till förbättring samt följa upp och stimulera till utveckling inom utpekade områden tills förbättring genomförts. Skolinspektionen har identifierat fem strategier som centrala när verksamheten utformar arbetssätt och åtgärder utifrån målformuleringarna. Är vi bra på och stärker vår förmåga inom var och en av strategierna ger det förutsättningar för att nå våra mål. Strategierna är: Vi vet vad vi talar om. Vi har en rättssäker och effektiv verksamhet. Vi lyssnar till barn och elever i skolan. Vi kommunicerar tydligt och klart. Vi lär oss mer för att förbättra vår verksamhet. Jämställdhetsintegrering i styrningen genom Skolinspektionens målformuleringar Skolinspektionens fyra målformuleringar, ovan, återspeglar det vi bedömt, utifrån vårt uppdrag, ger den bästa effekten på skolans resultat och enskilda barn och elevers förutsättningar. Det är naturligt att samma infallsvinkel anläggs på målsättningar för jämställdhetsarbetet. Målformuleringarna har för jämställdhetsarbetet formulerats som: 1. Det är tydligt vad som ska finnas i skolor och verksamheter för att flickor och pojkar ska få en likvärdig utbildning. Skolinspektionen ställer krav på nödvändiga förbättringar när så inte är fallet; vilket bidrar till en undervisning som ger flickor och pojkar samma möjligheter i livet, värderingar där ett jämställt samhälle är en utgångspunkt samt kunskap och förståelse om olika vals betydelse för förutsättningar längre fram i livet, den direkta övergripande effekten av insatserna är störst på de jämställdhetspolitiska målen om en jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet men indirekt effekt finns på alla de jämställdhetspolitiska målen. 2. Kunskap och överblick om flickors och pojkars förutsättningar i skolan sprids till berörda och bidrar till utveckling och ökad kvalitet i svensk skola; vilket bidrar till en undervisning som ger flickor och pojkar samma möjligheter i livet, värderingar där ett jämställt samhälle är en utgångspunkt samt kunskap och förståelse om olika vals betydelse för förutsättningar längre fram i livet, den direkta övergripande effekten av insatserna är störst på de jämställdhetspolitiska målen om en jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet men effekt finns även på målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

8 3. Flickor och pojkar får sina rättigheter tillvaratagna i enskilda ärenden, vilket leder till förbättringar för varje barn eller elev som inte fått den skolgång de har rätt till; vilket bidrar till en trygg undervisningsmiljö och värderingar där ett jämställt samhälle är en utgångspunkt. Det i sin tur bidrar till bättre studieresultat och kan ha en påverkan på inställningen till våld mot kvinnor senare i livet, den direkta övergripande effekten av insatserna är störst på de jämställdhetspolitiska målen om en jämn fördelning av makt och inflytande samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 4. Utpekade områden inom skolan där brister i jämställdheten är särskilt stor är synliggjorda och skolan har stimulerats till utveckling inom dessa. Skolinspektionen fortsätter bidra till utvecklingen till dess förbättringar genomförts; vilket bidrar till att olika konkreta jämställdhetsproblem inom skolan adresseras. Vilka dessa är väljs ut som en del av myndighetens prioriteringsprocess för kvalitetsgranskningar. Det går därför inte att i förväg peka ut vilket jämställdhetspolitiskt mål som påverkas, den direkta effekten på de jämställdhetspolitiska målen beror på vad respektive insats berör. Alla målen är aktuella att vidta åtgärder inom. Huvudpunktsatserna är de näraliggande effekter 5 Skolinspektionen vill uppnå med jämställdhetsintegreringen. I förlängningen bidrar detta till regeringens uppställda jämställdhetspolitiska mål på det sätt som anges under respektive punkt ovan. När åtgärder har valts ut per område ovan har våra strategier varit utgångspunkten. 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnverksamheten Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Vi har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet. Skolinspektionen ska verka för att barn och elever får goda förutsättningar för sin utveckling och sitt lärande samt för förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. För att utföra detta är verksamheten strukturerad i fyra kärnprocesser. För var och en av processerna har en nulägesanalys av prioriterade jämställdhetsfrågor gjorts. Regelbunden tillsyn Skolinspektionens regelbundna tillsyn berör alla kommunala och fristående skolor, från förskola till vuxenutbildning 6. Verksamheten granskas på en rad punkter. I ett beslut anger vi inom vilka områden huvudmannen för skolan inte uppfyller de nationella kraven. Vid ett seminarium med ansvariga inom kommunen och skolan tar vi upp de områden där det behövs förbättringar. 5 Med näraliggande effekt avses den direkta påverkan Skolinspektionens verksamhet ska ge. Dessa effekter bedöms bidra till att skolan samt förutsättningar för barn och elever utvecklas i rätt riktning. I mer långtgående effektresonemangen kopplade till de jämställdhetspolitiska målen minskar dock den del av förklaringen till resultatet som kan härledas direkt till vår verksamhet. 6 Fristående förskolor ingår inte i tillsynen

9 Skolinspektionen kan använda sanktioner och trycka på så att en huvudman förbättrar sin verksamhet. Om huvudmannen inte vidtar åtgärder eller grovt åsidosätter sina skyldigheter kan Skolinspektionen besluta om vite eller åtgärder på huvudmannens bekostnad. För fristående skolor kan tillståndet dras in. Prioritering från tillsynsprocessens nulägesanalys Det finns konstaterade skillnader i svensk skola kopplade till könstillhörighet 7. En sådan är pojkars lägre och fallande resultat. Andra är exempelvis skillnader i hälsa 8. Det framkommer också skillnader inom mer avgränsade områden, som studiero. En utgångspunkt för att Skolinspektionen ska kunna agera på problemen är att de identifieras och kan hanteras i det breda verktyg för att nå skolan som ges av den regelbundna tillsynen. En genomlysning och revidering av processbeskrivningen ur ett jämställdhetsperspektiv ska genomföras. Det kan exempelvis innebära förtydliganden kring att resultatskillnader mellan pojkar och flickor alltid ska analyseras inför tillsyn av grund- och gymnasieskolor. Det kan också handla om jämn könsfördelning i elevintervjuer. Med utgångspunkt i genomlysningen ska också fortsatt planering av åtgärder göras. Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningarna är tematiskt inriktade och behandlar avgränsade områden, till exempel ett särskilt ämne eller problemområde inom skolan. Varje granskad skola får ett beslut om vad den behöver utveckla och förbättra inom det aktuella området. Erfarenheterna, också goda exempel, sammanfattas i en gemensam rapport som även andra skolor kan få vägledning av. Prioritering från kvalitetsgranskningsprocessens nulägesanalys Kvalitetsgranskningarna belyser områden med centrala frågeställningar inom skolan. Vid val av granskningsområden och vid utarbetande av direktiv och projektplaner ska alltid jämställdhetsperspektivet beaktas och belysas. Det innebär även att perspektivet ska beaktas i utarbetandet av bedömningspunkter och utredningsverktyg. Det innebär att de ger ett verktyg både för riktade insatser kopplade till jämställdhet och för att jämställdhetsperspektiven i förslag till- och utformning av kvalitetsgranskningar och riktade/flygande tillsyner. Istället för att lyfta fram något enstaka område är det här ett arbetssätt som ska vara etablerat i hela kvalitetsgranskningsprocessen. Ett exempel på frågor ur verksamhetsplanen för 2016 är det delprojekt som behandlar dels hur förskolan arbetar med jämställdhet, det vill säga flickors och pojkars möjligheter att få pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån könsstereotyper och vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar i förskolan. Ett annat delprojekt i satsningen handlar om möjligheterna till omsorg på obekväm tid, ett område som antas ha störst betydelse för kvinnor och därmed kan inkluderas som en fråga viktig för de jämställdhetspolitiska målen. Där ingår bland annat att titta på 7 Detta framgår bl.a. av nationell betygsstatistik. Även PISA- rapporter om studieresultat visar skillnader mellan pojkar och flickor. Forskning är bland annat Nordberg, Marie (red.)(2008). Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. 1. Uppl. Stockholm: Liber; SOU 2009:64 Flickor och pojkar i skolan: hur jämställt är det? Delbetänkande från Delegationen för jämställdhet i skolan, SOU 2010:51 Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker av Inga Wernersson, SOU 2010:52 Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat av Martin Ingvar samt SOU 2010:53 Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen av Michael Kimmel 8 Folkhälsomyndigheten (2011) Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga. Resultat från den nationella totalundersökningen bland årskurs 6 och 9 hösten 2009. Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Grundrapport.

10 om flickor och pojkar har samma förutsättningar i verksamheten och hur möjligheterna till barnomsorg på obekväm arbetstid ser ut i olika verksamheter. En särskild fråga för området kvalitetsgranskningar är att till huvudmän, skolor och beslutsfattare sprida den kunskap Skolinspektionen bygger upp om jämställdheten i skolan och framgångsrika sätt att stärka jämställdheten. Det kan vi göra dels genom att inkludera jämställdhetsperspektiv i utformningen av rapporter och andra texter, dels genom riktade information kring jämställdhetsfrågor som kommit upp i vår granskning. Anmälningar, inklusive Barn- och Elevombudet (BEO) Alla, till exempel föräldrar och elever, kan anmäla missförhållanden till Skolinspektionen. Anmälningar kan göras här på vår webbsida. Det kan till exempel handla om kränkningar eller om uteblivet stöd till en elev, men också om andra problem. Skolinspektionen utreder frågorna och fattar ett beslut om vad skolan behöver göra. Skolinspektionen utreder också disciplinanmälningar som gäller legitimerade lärare. Dessa ärenden kan Skolinspektionen i vissa fall anmäla till Lärarnas ansvarsnämnd som fattar beslut. Barn- och elevombudet, BEO, är en självständig funktion vid Skolinspektionen. BEO är utsedd av regeringen och tar ställning till anmälningar om kränkningar i skolan. BEO kan för en elevs räkning kräva skadestånd från huvudmannen och driva sådana ärenden mot såväl kommunala som fristående huvudmän. BEO har också till uppgift att informera om den lagstiftning som ska skydda barn och elever mot kränkande behandling. Prioritering från anmälningsprocessens nulägesanalys Typiskt för processen för anmälningsärenden är att det vi tillsynar i styrs av externa signaler. Det är anmälarna som bestämmer vilka ärenden som kommer under vår lupp. Vi kan konstatera att vår senaste uppföljning visar att endast 30 procent av anmälningarna som kommer till Skolinspektionen avser flickor. Vi har också sett att det är en högre andel kritik, relativt sett i kränkningsärenden som gäller pojkar. Samtidigt finns det skillnader i barns hälsa som tyder på att flickors problem med kränkningar inte alltid effektivt åtgärdas med de verktyg som står till buds 9. Vi kan undersöka våra utredningsmetoder när det gäller mera svårutredda kränkningsärenden som gäller psykiska kränkningar i syfte att nå längre i ärenden som kan förmodas gälla flickor i högre utsträckning än pojkar. Vi kan också arbeta med den interna medvetenheten kring genusperspektiv och typiska könsmönster både i den anmälda situationen och i vår handläggning. Det kan exempelvis handla om hur identifieras problem i skolan, hur fördelas resurser mellan könen när problem finns och vilken analys görs av vilken konsekvens identifierade problem får för flickor respektive pojkar. 9 Se not 8

11 Tillstånd och ansökningar För att få starta eller utöka en fristående skola måste man ha tillstånd. Skolinspektionen beslutar om sådana tillstånd och följer också upp att skolan startar i enlighet med tillståndet. Skolinspektionen arbetar även med ansökningar från skolor, fristående såväl som kommunala, som vill ha delar av undervisningen på engelska, bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen eller använda färdighetsprov från och med årskurs 4. Prioritering från nulägesanalys för tillstånd och ansökningar Det är möjligt att exempelvis analysera ägar- och ledningsstrukturer i de organisationer som ansöker om tillstånd att bedriva skolverksamhet. Utifrån Skolinspektionens huvudsakliga uppdrag och förmåga att påverka jämställdheten är dock detta inte ett prioriterat område för handlingsplanen. 6. Genomförande av jämställdhetsintegering 6.1 Organisering och styrning Ansvaret för genomförande av jämställdhetsintegreringen följer den övriga arbetsordningen inom myndigheten. Den huvudsakliga ansvarskedjan är Generaldirektör, processägare, avdelningschef, enhetschef och medarbetare. Mer precist ansvar anges i avsnittet 7. Mål- och aktivitetslista. Samordningsfunktionen för jämställdhetsintegreringen är en del av myndighetens funktion verksamhetsstöd. Organisatoriskt är den en del av funktionen för ekonomi- och verksamhetsstyrning. I styrmodellen följer arbetet fullt ut övrig planering och uppföljning. Inom verksamhetsstöd finns även HR- och IT-funktionen, särskilt det förstnämnda bedöms ha positiva effekter på förutsättningarna för genomförandet. 6.2 Kompetensförsörjning Skolinspektionen har upparbetad kunskap om förhållanden i svensk skola, inklusive perspektiv som berör jämställdhet. I linje med myndighetens övriga prioriteringar inom jämställdhetsarbetet är den valda utgångspunkten att utöver lärande i arbetet, genom att arbetssätt inkluderar jämställdhetsperspektiv, fokusera på riktad utbildning till medarbetare i kärnprocesserna, utifrån deras respektive behov. Praktiskt hanteras frågan genom att bedömningar om jämställdhetsperspektiv i verksamheten påverkar beställningar av exempelvis nya utbildningar eller justeringar i befintliga. Detta görs i samband med verksamhetsplaneringen. 6.3 Samverkan Skolinspektionen samverkar löpande både med andra aktörer inom svensk skola och internationellt. Dessa partners blir aktuella att samarbeta med i konkreta åtgärder kopplade till handlingsplanen. I arbetet med jämställdhetsintegrering har samverkan gjorts med Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) samt Arbetsmiljöverket.

12 6.4 Uppföljning och utvärdering Listan med mål och aktiviteter kommer att följas upp i samband med ordinarie tertialuppföljning. Precis som med övrig verksamhet beslutas då löpande om nya åtgärder samt lämpliga justeringar i befintliga. Baserat på de resultat som redovisas årligen har ledningen en utvärderande genomgång av jämställdhetsarbetet efter att årsredovisningen lämnats in. Resultatet av den kan föranleda justeringar som antingen påverkar den innevarande planen eller går in som underlag till myndighetens strategiska planering. 6.5 Hållbarhet och lärande I och med att jämställdhetsintegreringen är inkluderad både i kärnprocesserna och ledningsprocessen samt att det finns en organisation på plats bedöms förutsättningarna för en bestående utveckling vara goda. 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar I arbetet med jämställdhetsintegrering har det framkommit att Skolinspektionens utmaning inte är att hitta relevanta åtgärder att vidta utan att säkerställa att perspektivet slår igenom i kärnprocesserna och att verktyg vi vet fungerar används även inom detta område. Därför är en framgångsfaktor att vi arbetar med jämställdheten genom löpande, konkreta, åtgärder i vår verksamhet inte i en separat projektform.

13 7. Mål- och aktivitetslista Näraliggande effektmål 1 Det är tydligt vad som ska finnas i skolor och verksamheter för att flickor och pojkar ska få en likvärdig utbildning. Skolinspektionen ställer krav på nödvändiga förbättringar när så inte är fallet; vilket bidrar till en undervisning som ger flickor och pojkar samma möjligheter i livet, värderingar där ett jämställt samhälle är en utgångspunkt samt kunskap och förståelse om olika vals betydelse för förutsättningar längre fram i livet, samt att den direkta övergripande effekten av insatserna är störst på det jämställdhetspolitiska målen om en jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet men indirekt effekt finns på alla de jämställdhetspolitiska målen. Rapporteringsansvarig: processägare tillsyn Aktivitet: En genomlysning och revidering av processen för tillsyn ur ett jämställdhetsperspektiv ska genomföras. Ansvar för genomförande: Processägaren för tillsyn Resurser Beskrivning Resultatmål Tid: Fas 1: utredning och implementering färdigt 2016. Fortsatt arbete baserat på resultat 2016 planeras inför 2017. Berörda: Processägaren leder genomlysningen. Implementering ligger främst på regionavdelningar. Uppföljning av resultat (främst 2017) ligger på avdelningen för Analys och statistik samt avdelningen för verksamhetsstöd Beräknad kostnad: Aktiviteten ryms inom ordinarie prioritering av förvaltning och utveckling av processen, dvs åtgärden är prioriterad att genomföra med befintliga resurser. Tillsynsmodellens utformning och tillämpning ska analyseras och vid behov justeras av processen. Det kan exempelvis innebära förtydliganden kring att resultatskillnader mellan pojkar och flickor alltid ska analyseras inför tillsyn av grund- och gymnasieskolor. Det kan också handla om jämn könsfördelning i elevintervjuer. I fas 2 kommer en utvärdering av tillämpningen att göras samt därefter eventuella ytterligare åtgärder formuleras. Alla inspektörer vet hur jämställdhetsaspekterna kommer in i tillsynen genom: 1. En förstärkt tillämpning av befintlig analys i tillsynen av osakliga skillnader i 2. Att vid behov tydliggöra och justera tillsynsmodellen.

14 Näraliggande effektmål 2 Kunskap och överblick om flickors och pojkars förutsättningar i skolan sprids till berörda och bidrar till utveckling och ökad kvalitet i svensk skola; vilket bidrar till en undervisning som ger flickor och pojkar samma möjligheter i livet, värderingar där ett jämställt samhälle är en utgångspunkt samt kunskap och förståelse om olika vals betydelse för förutsättningar längre fram i livet samt att den direkta övergripande effekten av insatserna är störst på de jämställdhetspolitiska målen om en jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet men effekt finns även på målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Rapporteringsansvarig: Avdelningen för verksamhetsstöd samordnar inrapportering från delansvariga. Procesägaren, respektive projekt och avdelningen för analys och statistik rapporterar in. Aktivitet: Rapporter från kvalitetsgranskningar där jämställdhetsperspektivet har särskilt stor bäring på elevens förutsättningar och resultat ska ha särskilda jämställdhetsavsnitt som även ingår i rapporteringen av JiM-uppdraget. Samtliga rapporter ska fortsatt ha beaktat jämställdhetsperspektivet. Ansvar för genomförande: följer ordinarie kvalitetsgranskningsprocess (del av projektägare, projektledares, Avdelningen för Analys och statistik m.fl ordinarie roller) processen ansvarig för att arbetssätt följs Resurser Beskrivning Resultatmål Tid: Fas 0: identifiering inom pågående granskningar Fas 1: del av VP2016 Fas 2: del av prioritering inför VP2017 Berörda Verksledning, projektledare, Avdelningen för analys och statistik samt kommunikation bereder rapporter. Beräknad kostnad Inga tillkommande. Frågan blir prioriterad i rapporter där det är relevant, innebär att något annat får mindre utrymme. För närvarande har Skolinspektionen cirka 40 insatser inom processen kvalitetsgranskning. I flera av dessa finns jämställdhetsperspektiv redan beaktade. I fas 0 identifieras vilka av dessa där det finns poäng att lyfta fram jämställdheten särskilt i rapporteringen. I prioriteringen av insatser för 2016 samt 2017 beaktas rapportering av jämställdhet redan i prioriteringsfasen. Ett antal rapporter per år kommuniceras till intressenter inom skolan, där konkreta områden kring jämställdhet i skolan lyfts fram (antalet definieras inte, eftersom det beror på sammansättningen av frågor som väljs ut). Jämställdhetsperspektiv beaktat i alla rapporter. Aktivitet: Analys av skillnader i anmälningar av kränkande behandling och stöd mellan flickor och pojkar. Ansvar för genomförande: processägare anmälningsärenden Resurser Beskrivning Resultatmål Tid: Fas 1: nulägesanalys (2016) Fas 2: åtgärder utifrån Skolinspektionens statistik visar redan skillnader både i antal inkomna anmälningar Analysunderlag för att förstå skillnader både i varför flickor respektive pojkar anmäler samt

15 iakttagelser (2017) Berörda Avdelningen för analys och statistik, Rättsenheten samt processen för anmälningsärenden och åtgärd mellan flickor och pojkar. Aktiviteten är en fördjupad analys av vad anmälningarna avser och vad de leder till för åtgärd. vilka åtgärder detta leder till. Underlagen ska också vara kända och använda i Skolinspektionens processer. Beräknad kostnad Ej beslutat, om ekonomiskt utrymme finns kan konsulter genomföra analysen. Annars internt utförd med resurser som tas från annan statistikbearbetning. Aktivitet: All verksamhetsstatistik ska där det är relevant vara könsuppdelad Ansvar för genomförande: Avdelningen för analys och statistik Resurser Beskrivning Resultatmål Tid: Genomförs inför årsredovisningen respektive år. Berörda Avdelningen för analys och statistik Beräknad kostnad Ingen tillkommande. Skolinspektionens statistik är redan uppdelad på kön där det är möjligt. En genomgång görs per process för att se om ytterligare något mått bör delas upp. Processerna analyserar även skillnader i befintliga mått och föreslår vid behov nya åtgärder till handlingsplanen. Uppdaterad och analyserad könsuppdelad statistik till årsredovisningen. Statistiken används i intern planering.

16 Näraliggande effektmål 3 Flickor och pojkar får sina rättigheter tillvaratagna i enskilda ärenden, vilket leder till förbättringar för varje barn eller elev som inte fått den skolgång de har rätt till; vilket bidrar till en trygg undervisningsmiljö och värderingar där ett jämställt samhälle är en utgångspunkt. Det i sin tur bidrar till bättre studieresultat och kan ha en påverkan på inställningen till våld mot kvinnor senare i livet samt att den direkta övergripande effekten av insatserna är störst på de jämställdhetspolitiska målen om en jämn fördelning av makt och inflytande samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Rapporteringsansvarig: Processägaren för anmälningsärenden Aktivitet: En analys genomförs av en extern kompetens för att ta reda på om anmälningsärendens arbetssätt och insatser påverkar pojkar och flickor olika? Ansvar för genomförande: Processen för anmälningsärenden Resurser Beskrivning Resultatmål Redan framtagen statistik visar på skillnaderna mellan pojkar och flickor Det här är ett komplement till den fortsatta statistikanalysen. Tid: Analysen färdigställs under 2016. Berörda Processen för anmälningsärenden, Avdelningen för analys och statistik Beräknad kostnad Kostnad för konsulter samt intern arbetstid. Huvudfrågorna i den här analysen är: Vem eller vilka är norm för verksamheten, den normala mottagaren? Vem eller vilka har verksamheten haft som utgångspunkt i sina beslut? Vems eller vilkas behov står i centrum? En beskrivning av skillnader i förutsättningar när flickor respektive pojkar anmäler kränkande behandling. En analys av vilka förutsättningar som inom nuvarande lagstiftning finns att åtgärda problem i skolmiljön oavsett om de i större utsträckning berör pojkar eller flickor. Resultatet av analysen ska vara känt och använt inom Skolinspektionen. Slutsatser som aktörer inom skolan kan ha glädje av ska vara kommunicerade. Aktivitet: Säkerställa kompetens i jämställd handläggning av anmälningsärenden Ansvar för genomförande: respektive enhetschef Resurser Beskrivning Resultatmål Tid: Genomförs årligen under programperioden i anslutning till likvärdighetsseminarier eller liknande. Berörda Processen för anmälningsärenden samt enheter som arbetar inom Enheterna ska arbeta med att analysera utredningsmetoder och förhållningssätt och dra slutsatser för att förbättra arbetet när det gäller mera svårutredda kränkningsärenden, till exempel psykiska kränkningar och andra svårigheter. Medarbetare vid anmälningsenheterna behärskar effektiva utredningsmetoder för att handlägga ärenden oavsett om det är en pojke eller en flicka som är utsatt.

17 processen. Eventuellt kan HR Beräknad kostnad Avsatt arbetstid. Därtill kommer en utbildning till berörda att övervägas. Syftet är öka vår egen medvetenhet och kompetens om dessa svårigheter som förmodas drabba flickor i större utsträckning än pojkar.

18 Näraliggande effektmål 4 Utpekade områden inom skolan där brister i jämställdheten är särskilt stor är synliggjorda och skolan har stimulerats till utveckling inom dessa. Skolinspektionen fortsätter bidra till utvecklingen till dess förbättringar genomförts; vilket bidrar till att olika konkreta jämställdhetsproblem inom skolan adresseras. Vilka dessa är väljs ut som en del av myndighetens prioriteringsprocess för kvalitetsgranskningar. Det går därför inte att i förväg peka ut vilket jämställdhetspolitiskt mål som påverkas samt att den direkta effekten på det jämställdhetspolitiska mål som respektive insats berör. Alla målen är aktuella att vidta åtgärder inom. Rapporteringsansvarig: Avdelningen för verksamhetsstöd samordnar inrapportering från delansvariga. Processen, respektive projekt och avdelningen för analys och statistik rapporterar in Aktivitet: Säkerställa att styrdokument inom kvalitetsgranskningsprojekt inkluderar jämställdhetsperspektiv. Ansvar för genomförande: följer ordinarie kvalitetsgranskningsprocess (del av projektägare, projetktledares, Avdelningen för analys och statistik m.fl ordinarie roller) processen ansvarig för att arbetssätt följs Resurser Beskrivning Resultatmål Tid: löpande med årlig uppföljning Berörda Processen för samt projekt inom kvalitetsgranskningar samt avdelningen för analys och statistik m.fl. som arbetar inom processen Beräknad kostnad Ingen tillkommande. Prioriteras inom befintlig arbetstid. Vid val av granskningsområden och vid utarbetande av direktiv och projektplaner ska alltid jämställdhetsaspekterna beaktas och belysas. Det innebär även att jämställdhetsaspekterna ska beaktas i utarbetandet av bedömningspunkter och utredningsverktyg Jämställdhet beaktat i styrdokument för kvalitetsgranskningar

19 Internt effektmål Skolinspektionens arbetssätt, styrning och stöd ger goda förutsättningar att bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete med utgångspunkt i uppställda effektmål; vilket bidrar till att prioriterade aktiviteter ovan får rätt förutsättningar samt återrapporteringen av uppdraget till regeringen blir tydlig, vilket ökar förutsättningarna för att effektmålen ovan nås. Rapporteringsansvarig: Chefen för avdelningen för Verksamhetsstöd Aktivitet: Integrera planering och uppföljning av jämställdhetsfrågor i ledningsprocessen, främst i Verksamhetsplan och tertialuppföljningar Ansvar för genomförande: Avdelningen för verksamhetsstöd Resurser Beskrivning Resultatmål Tid: löpande med årlig uppföljning Berörda Avdelningen för verksamhetsstöd samt via planeringen och uppföljning samtliga Beräknad kostnad Ingen tillkommande. Jämställdhetsanalys för myndigheten samt per process ingår i verksamhetsplanen och årsredovisningen. Aktiviteterna i handlingsplanen ingår VP:n och följs upp tillsammans med övriga aktiviteter i tertialen. För de aktiviteter där ändrad planering ingår (t.ex. kvalitetsgranskning), är även detta en del av VP:n Aktivitet: Säkerställa att Skolinspektionen har en jämställd kommunikation Ansvar för genomförande: Kommunikationssekretariatet Resurser Beskrivning Resultatmål Tid: under 2016 samt med ny planering inför 2017 Berörda Kommunikationssekretariatet samt via planeringen och uppföljning samtliga Analysera ett urval av bilder, texter, samt talespersoner internt och externt för att få en bild av hur jämställdhetsperspektivet beaktas idag. (med hjälp av extern konsult) Planerad och uppföljd jämställdhetsintegrering inom ramen för den ordinarie ledningsprocessen. Uppföljd tillämpning av att Skolinspektionen har en jämställd kommunikation. Beräknad kostnad Extern konsult kommer att övervägas i övrigt inom ram. Med utgångspunkt i nulägesanalysen ta fram riktlinjer, checklistor samt implementera dessa. Aktivitet: Rätt kompetens i jämställdhetsfrågor Ansvar för genomförande: Avdelningen för verksamhetsstöd Resurser Beskrivning Resultatmål

20 Tid: löpande under programperioden, årlig uppföljning Berörda HR samt berörd funktion Beräknad kostnad Eventuell kostnad för utbildningar. Vid kompetensinventering ska utbildningsbehov i jämställdhetsarbete för funktioner som nämns ovan beaktas. Rätt kompetens för jämställdhetsarbete.