Energi och klimatstrategi för Hedemora kommun från 2012 och framåt



Relevanta dokument
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energigas en klimatsmart story

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Sysselsättningseffekter

Energi- & klimatplan

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

En sammanhållen klimat- och energipolitik

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Energistrategi en kortversion

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Energi- och klimatstrategi

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Klimatpolicy Laxå kommun

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Earth Week mars

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Beskrivning av ärendet

Miljöarbete i Eskilstuna

Förnybarenergiproduktion

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö Marika Andersson COWI AB

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN

Indikatornamn/-rubrik

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Vägval för energi och klimat

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

1.1 START. Hans Nilsson. tfn: +46-(0)

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Fossilbränslefri kommun 2025

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Energi- och klimatstrategi

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Vindpark Töftedalsfjället

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Klimat- och energiplan Motala kommun

Klimatstrategi och energiplan

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET

Lokala perspektiv och hållbarhet

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Finsk energipolitik efter 2020

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Tankar kring flytten av Kiruna Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Styrdokument för energieffektivisering

Varifrån kommer elen?

Klimat- och energistrategi

Energi- och klimatfrågor till 2020

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Energiöversikt Överkalix kommun

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Bräcke kommun

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) Marie Rosenqvist.

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Transkript:

1(11) Energi och klimatstrategi för Hedemora kommun från 212 och framåt Antagen av kommunfullmäktige 212-6-19 Hedemora kommuns energi- och klimatplan ger en samlad bild över energioch klimatfrågan i Hedemora. Genom planens mål och åtgärder vill kommunen bidra till att nationella och regionala mål för energi- och klimatpåverkan uppnås. VISION Ekokommunen Hedemora är välkänt och respekterat för sitt arbete med energieffektiva och miljöanpassade transportsystem, genomsyras av energioch klimatmedvetna beslut hos såväl offentliga och privata verksamheter som ideella näringar och hushåll samt har en utvecklad förståelse för omställningens betydelse som drivkraft för en långsiktigt hållbar företags- och samhällsutveckling. Innehåll Vision Omvärldsbedömningar Övergripande energi- och klimatmål Ett levande dokument Delmål till 214: M 1 Lokal, förnybar energiproduktion M 2 Fossilbränslefri uppvärmning M 3 Energieffektiva byggnader M 4 Energi- och klimatmedveten upphandling M 5 Effektiva och miljöanpassade transporter M 6 Beteenden och konsumtionsmönster förändras Postadress Besöksadress Telefon Telefax Hemsida: www.hedemora.se Box 21 Långgatan 1 225-34 225-341 64 E.post: kommun@hedemora.se 776 28 Hedemora 12619_Energiklimat.doc

2(11) OMVÄRLDSBEDÖMNINGAR Internationella bedömningar Forskarna slår fast att människans påverkan är den dominerande orsaken till temperaturökningen under de senaste 5 åren. Sedan mitten av 18-talet har halten av koldioxid i atmosfären ökat med 37 %. Under 19-talet har temperaturen ökat med cirka en grad. Industriländerna svarar för 8 % av de globala utsläppen av koldioxid. International Panel for Climate Change bedömer i sin rapport IPCC2 att risken för en allvarlig klimatförändring föreligger om jordens temperatur ökar mer än två grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. EU:s klimatpolitik utgår från IPCC2 i sina mål och direktiv. Utsläpp av växthusgaser (basår 199) År 22 har utsläppen av växthusgaser minskat 3 % År 25 bör minskningen vara 6-8 % Energianvändning (basår 25) År 22 har energianvändningen minskat 2%, andelen förnybar energi har ökat till 2 % samt biobränslen står för 1 % av transportsektorns konsumtion. Energitjänstdirektivet syftar till att Europa ska spara energi. Där ingår ett bindande mål om en procents energibesparing per år i hela samhället fram till 216. Sveriges klimat- och energipolitik bygger i hög grad på EU:s mål: År 22 har klimatutsläppen minskat med 4 % jämfört med 199, är minst 5 % av energin förnybar, är energianvändningen 2 % effektivare jämfört med 28 (energi /BNP-enhet), är 1 % av energin i transportsektorn förnybar, har produktionen av förnybar el ökat med 25 TWh jämfört med 22 finns en planeringsram för vindkraft på 3 TWh (2 på land, 1 till havs), har byggnadssektorn 2 % mindre energianvändning jämfört med 1995. År 23 har landet en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. År 25 är Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser noll, har byggnadssektorn 5 % lägre energianvändning jämfört med 1995. Energi Intelligent Dalarna I länet har en bred regional samverkan runt energi- och klimatfrågor byggts

3(11) upp inom ramen för programmet Energi Intelligent Dalarna. Det fastställdes 26, under 28-211 har programmet kompletterats med en regional klimatoch energistrategi samt 29 med en strategi för miljöanpassade transporter. Energi Intelligent Dalarnas vision speglar Dalarnas energisystem år 25 då vi bara behöver hälften så mycket energi för dagens behov och då vi producerar ett överskott av förnybar energi. HEDEMORA KOMMUNS ÖVERGRIPANDE ENERGI- OCH KLIMATMÅL I energi- och klimatstrategin är basåret 29. I dokumentet avser koldioxidutsläpp utsläpp av koldioxid från icke förnybara bränslen. På lång sikt År 25 har nettoutsläppen av koldioxid upphört i Hedemora kommun och vi behöver bara hälften så mycket energi för vårt dagliga behov. För att nå detta behöver vi verka för att: Fossila bränslen för uppvärmning och varmvatten upphör Energibesparande åtgärder i byggande och boende genomförs Energi- och klimatmedvetenheten höjs överallt i samhället Transportarbetet i samhället effektiviseras och miljöanpassas Det privata näringslivet ser sig som en viktig aktör Lokal, förnybar energiproduktion ökar Konsumtionsmönster förändras På medellång sikt Målen för 22 är 2 procent effektivare energianvändning jämfört med 29 5 procent förnybar energi i energibalansen 1 procent förnybar energi i transportsektorn 3 procent minskade koldioxidutsläpp jämfört med 199 Fortlöpande För att nå koldioxidmålet behöver hela samhället bidra till att utsläppen av koldioxid minskar med 1 procent årligen Koldioxidutsläpp (ej industri och offentlig verksamhet) ton per år ochperson 1 5 Medelsvensken Världen Hållbart

4(11) ETT LEVANDE DOKUMENT Varje nämnd och styrelse ansvarar för att: - utarbeta en handlingsplan för aktuella mål - årligen följa upp och revidera denna - presentera eventuella förslag till förändringar av målen för strategiutskottet Handlingsplanen ska efter varje revidering: - om möjligt omfatta nästkommande fem år - innehålla tidsatta och mätbara aktiviteter/åtgärder i prioriteringsordning - vara tidsatt och kostnadsberäknad - följa processen med bokslut, verksamhetsplan och budget En sammanfattad uppföljning av målen presenteras årligen under första kvartalet för kommunstyrelsens strategiutskott. Fyra hållbarhetsvillkor Som medlem i Föreningen Sveriges Ekokommuner ställer sig kommunen bakom en verksamhet som grundar sig på Det Naturliga Stegets definition av hållbar utveckling. Dessa ska beaktas i samtliga kommunala beslut. I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: 1. koncentrationsökning av ämnen från bergrunden. 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 3. undanträngning med fysiska metoder. 4. Och i det samhället hindras inte människor systematiskt att tillgodose sina behov. M 1. Lokal, förnybar energiproduktion Nuläge I Hedemora, Långshyttan och Vikmanshyttan finns fjärrvärmeverk som eldas med träflis. De förser de flesta flerfamiljshus och många villor med varmvatten och värme. Från och med 212 producerar Hedemora Energi AB el genom mottryck och kraftvärme. Värmekraftverket har en effekt på 2,5 MW och förväntas årligen ge 25 GWh biobaserad el och 13 GWh värmeenergi. Det motsvarar årsanvändningen av el och värme för ungefär 8 villor. 212 påbörjar Dala Vind och Hedemora Energi byggandet av sex vindkraftsverk i ett område strax norr om Garpenberg. Av dessa kommer tre att ägas av Hedemora kommun, Hedemorabostäder AB och

5(11) Hedemora Energi AB. Privatpersoner kommer att kunna köpa andelar i vindkraftsverken. En mindre biogasmotor på 99 kw byggdes 29 vid Brunna reningsverk. Förutsättningarna för att tillsammans med jordbruket starta en biogasproduktion i större skala i kommunen utreddes i en förstudie 29. Den pekade på att det inte fanns tillräckligt med substrat för att få en lönsamhet. I kommunen finns privata anläggningar som producerar vattenkraft och solel. Hedemora Energi erbjuder 1 kr/kwh för överskott i microproduktion från privatpersoner. M 1.1 Det finns vindkrafts- och solcellsanläggningar som demonstrationsobjekt för småskalig elproduktion. Delmål för kommunen som geografiskt område M 1.2 Insamlat biologiskt nedbrytbart hushållsavfall och jordbrukets restprodukter används i lokal eller regional biogasproduktion. M 1.3 Fler solceller installeras i bygden. 6 Biogasproduktion vid Brunnas reningsverk MWh per år 4 2 Källa: Hedemora Energi 29 21 211 M2. Fossilbränslefri uppvärmning Nuläge Kommunens och Hedemorabostäder AB:s samtliga fastigheter har i princip fossilbränslefri uppvärmning. Undantaget är Stjärnsunds skola som har oljeuppvärmning. Kommunen har investerat i solfångaranläggningar på sporthallarna i Hedemora och Långshyttan. Solvärmen går till tappvarmvatten. I Hedemora, Långshyttan och Vikmanshyttan finns fjärrvärmeverk som eldas med träflis. De förser de flesta flerfamiljshus och många villor med varmvatten och värme. Inom fjärrvärmeområdena är 5 procent av hushållen anslutna. Olja sätts in vid toppar. Ekonomiska incitament har bidragit till att hushållen konverterat från

6(11) oljepannor till biobränslepannor (ved, pellets och spannmål). Denna utveckling har till stor del stannat av, och idag märks en trend där olika former av värmepumpar vinner terräng. Gemensamt för dessa är att den värme som finns i berg, jord, sjö och luft tas tillvara. Processen är elberoende. Bergvärmepumpar är mer eleffektiva än luft/luftvärmepumpar, medan sjö- och jordvärmepumpar ligger däremellan. För att dessa alternativ ska ses som fossilbränslefria, krävs att de drivs av fossilbränslefri el (biobränsle, sol, vind och vatten). M 2.1 Samtliga kommunens egna fastigheter värms av förnybara bränslen. Delmål för kommunen som geografiskt område M 2.2 Fossila bränslen för uppvärmning och varmvatten fasas ut. M 2.3 Andelen hushåll anslutna till fjärr- och närvärmenät ökar med 2 procent. Andel förnybar och återvunnen energi i kommunens lokaler 1% 8% 6% 4% 2% % 23 24 25 26 27 28 29 Källa: Sveriges ekokommuners nyckeltal. Koldioxidutsläpp från fjärrvärmen ton per år och kund 5, 4, 3, 2, 1,, 1 99 2 2 2 9 2 1 2 11 Fjärrvärmeverken eldas i huvudsak med biobränsle = förnybar bränsle. Källa: Hedemora Energi Energiproduktion till fjärrvärmeverket Gasol Olja El Bio MWh per år 1 8 6 4 2 1 99 2 2 2 9 2 1 2 11 29 hade de oljepannor som används sommartid bytts ut mot biobränslepannor. Andelen olja minskade då från nio till två procent/år, för att sedan öka. Kalla vintrar 21 och 211 påverkar utfallet. Källa: Hedemora Energi.

7(11) Antal biobränslepannor i kommunen Pellets Ved godk Fliseldade Spannmål 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 Andelen biobränslepannor har ökat med 5 procent (kaminer undantagna - statistik saknas) Källa: Hedemorasotarn Antal oljepannor i kommunen 6 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 Oljeeldning i kommunens villapannor har minskat med 9 procent per år från 564-227 stycken. Källa: Hedemorasotarn M3. Energieffektiva byggnader M 3.1 Energianvändningen för uppvärmning av Hedemorabostäders bostäder och kommunens lokaler är 1 procent lägre 214 och 2 procent lägre 22. M 3.2 Hedemorabostäder renoverar minst ett flerbostadshus till passivhusstandard. Delmål för kommunen som geografiskt område M 3.3 22 finns områden i detaljplan som är öronmärkta för byggnation av hus som ställer större krav på energieffektivitet än gällande regelverk. M 3.4 Energianvändningen för uppvärmning är 1 procent lägre per invånare. Energianvändningen för uppvärmning Hedemora bostäder 18 16 14 12 1 8 6 4 2 kilowattimmar per kvadratmeter 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Energianvändningen minskar med 2,5 procent vilket på sikt når de uppsatta målen. Källa: Hedemorabostäder.

8(11) M 4. Energi- och klimatmedveten upphandling Nuläge I kommunens upphandlingspolicy slås bland annat fast att varor, tjänster och entreprenader som är minst skadliga för miljö och människor utifrån rimligt ställda kvalitetskrav ska upphandlas/avropas. Mat och måltidspolicyn har en hög miljöprofil på såväl matsedlar som på produktion och transporter. Bland annat ska särskild hänsyn tas till den lokala marknaden och de lokala leverantörernas möjlighet att lämna anbud. Hedemora energi är delägare i Dalakraft som har en bränslemix med 6 procent vatten och vind och 4 procent kärnkraft, men kan även leverera helt förnybar energi. Kommunen har under många år haft avtal med elleverantör som endast säljer el från vatten och vind. Inför den kommande vindetableringen har hela kommunkoncernen ett avtal med Dalakraft. Kommunen köper idag varor inklusive leverans, vilket innebär många transporter ut till verksamheterna. Möjligheterna att införa samordnade varuleveranser utreds. Erfarenheter från andra kommuner gör gällande att transporterna minskar vilket ger minskad klimatpåverkan. M 4.1 Vid upphandling/avrop av varor, tjänster och entreprenader ställs höga krav på energieffektivitet och minimal klimatpåverkan. M 5. Effektiva och miljöanpassade transporter Nuläge Under 212 upprättas ett nytt leasingavtal i kommunen. 47 personbilar varav 44 drivs med E85, byts mot miljödiesel. En elbil, så kallad plug-in har inhandlats. Samtliga bilar hanteras av en bilsamordnare som ser till att bilarna utnyttjas optimalt. Av dessa ingår sju i en kommunövergripande bilpool. Vård och omsorgsförvaltningen använder 36 av bilarna. De kör ca 8 mil/månad och bränsleförbrukningen ligger på ca 1,2 liter/mil, totalt ca 115 2 liter/år. Hemtjänsten använder 25 av vård- och omsorgsförvaltningens bilar samt 1 elcyklar och 15 vanliga cyklar. De har den största förbrukningen med ca 75-8 brukarbesök/dag, en ökning med ca 5 procent sedan 29. En ny väganslutning till hemtjänstens parkeringsplats förväntas ge en minskning av den totala körsträckan med ca 38 km/år. Hemtjänsten har ett planeringsverktyg som tillsammans med kartbild och datasystem optimerar logistiken.

9(11) Utöver personbilarna, leasar kommunen 3 skåpbilar och 3 minibussar. Samtliga är miljödieslar med partikelfilter. Eftersom de släpper ut över 12 gram koldioxid/mil, klassas dessa inte som miljöbilar. Hedemorabostäder/Tjäderhuset AB är huvudman för den kommunala byggoch underhållsavdelningen. Där finns en fordonspark på sex arbetsfordon (lastbilar, traktorer ), nio transportfordon (flak, skåp ) varav ett par på leasing och en på leasingköp, samt en personbil på leasing. Äldst i parken är två lastbilar av årsmodell 1986 och 1991. M 5.1 Vid resor i tjänsten eftersträvas minimala koldioxidutsläpp, och ev. flygresor klimatkompenseras. M 5.2 Hemtjänstens koldioxidutsläpp/brukare minskar. M 5.3 Koldioxidutsläppen från kommunens arbetsfordon minskar. Delmål för kommunen som geografiskt område M 5.4 Koldioxidutsläppen från personbilar minskar (per ton, inv, år). M 5.5 Möjligheterna att tanka / ladda flera alternativa drivmedel i kommunen ökar. Personbilar i koncernens verksamhet 211 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Etanol/hybrid E85 Diesel Bensin Elhybrid HdaKommun HdaBostäder HdaEnergi 1 el/bensinbil används på gymnasiets fordonsprogram Koldioxidutsläpp från kommunens personbilar Privata Tjänstebilar ton per år och invånare 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 23 24 25 26 27 28 29 Källa: Sveriges ekokommuners nyckeltal.

1(11) M 6. Beteenden och konsumtionsmönster förändras Den avgörande faktorn för en hållbar offentlig och privat konsumtion är medvetna konsumenter och anställda som gör kloka val. Därför är kunskap och informationsspridning viktig. Särskilt viktigt är det att nås av budskapet att det är möjligt att komma tillrätta med miljöproblemen och att det egna agerandet gör skillnad. Nuläget Generellt kan sägas att såväl den kommunala verksamhetens som hushållens utsläpp handlar om lokal/bostad, resor, mat och övrig konsumtion. Medelsvenskens privatkonsumtion orsakar utsläpp på 1 ton CO2e per år inklusive importerade konsumtionsvaror, annars 6 ton (källa Naturvårdsverket). Medelkonsumtionen i världen ligger på 5 ton CO2e per år och den hållbara nivån ligger i intervallet,7-1,5 ton beroende på källa. M 6.1 Energianvändningen i verksamheterna minskar. M 6.2 Förutsättningar för gång- och cykeltrafik förbättras. M 6.3 Andelen ekologiskt i kommunens kök uppgår till 25 procent av inköpspriset. M 6.4 Klimatsmart och god mat serveras i kommunens kök. Delmål för kommunen som geografiskt område M 6.5 Fler går och cyklar på kortare sträckor. M 6.6 Fler konsumerar ekologiska / närproducerade varor. M 6.7 Fler handlar hemmavid, såväl varor som tjänster och upplevelser. M 6.8 Handeln av begagnat / second hand ökar. Andelen ekologisk mat i kommunens kök 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 211 procent 18 procent ekologiska livsmedel 211. Källa: Sveriges ekokommuners nyckeltal Elförbrukning i kommunens verksamhet Kommun Hda Bost 1 MWH per år 8 6 4 2 26 27 28 Elförbrukningen minskar med cirka 3 procent per år. Källa: Sveriges ekokommuners nyckeltal och Hedemora Energi

11(11) Att hjälpas åt att må bra är en bra start på hållbar utveckling Alla önskar sig en framtid där de stora miljöproblemen är lösta och vi lever ett gott liv tillsammans. För att nå dit behövs en helhetssyn på samhällets utveckling. Ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv behöver samverka. Framtiden för Hedemorabygden är något vi skapar tillsammans. Det är vi som bor och verkar här idag som avgör hur det blir att leva här imorgon. När omsorgen om mig själv och andras välbefinnande blir en del av min vardag, så påverkar jag de stora framtidsfrågorna. Att hjälpas åt att må bra är en bra start på hållbar utveckling! Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling påverkar alla delar av hållbar utveckling på ett positivt sätt. Hedemora kommun vill bjuda in alla i bygden att delta i framtidsbygget i sin egen vardag: - Mer kroppsrörelse i vardagen - Grönare mat på tallriken - Plats för föräldraskapet - Plats för mänskliga möten - Balansera stressen - Närhet till naturen - Närhet till kulturen För frågor om planen och dess innehåll, kontakta Barbro Sterner, Hedemora kommun, tel. 225-341 99 barbro.sterner@hedemora.se För frågor om de delar som berör energieffektivisering, kontakta Kari Kelkkanen, Hedemorabostäder, tel. 7-618 26 76 kari@ergos.nu