Limniska stormusslor: Levnadssätt, livscykel och ekologi Ted von Proschwitz Göteborgs Naturhistoriska Museum
Fortplantningsstrategier hos limniska musslor Ur: Wächtler et al 2001
Livscykel hos Unio crassus Ur: Lundberg & von Proschwitz
Mogna ägg hos honor Margaritifera Unio Anodonta Pseudanodonta juli-augusti maj-juni (juli) augusti-oktober augusti-oktober
Marsupium Margaritifera Unio Anodonta Pseudanodonta Alla fyra gälbladen Endast de två yttre gälbladen Endast de två yttre gälbladen Endast de två yttre gälbladen
Glochidefrisättning Margaritifera Unio Anodonta Pseudanodonta juli-september juni-juli (augusti) (november) februariapril februari-april
Närvaro av rätt värdfiskart inducerar frisättning av glochidier Ur: Bauer 2001
Lampsilis fasciola del av manteln vid glochidiefrisättning
Frisättning av glochidier Ur: Panini et al 2009
Antal glochidier hos olika arter: Margaritifera margaritifera (flodpärlmussla) 3-4 milj Unio tumidus (spetsig målarmussla) och Unio pictorum (äkta målarmussla) ca 200.000 Unio crassus (tjockskalig målarmussla) 80.000-100.000 Anodonta anatina (allmän dammussla) och Anofonta cygnea (större dammussla) 300.000-400.000 Pseudanodonta complanata (flat dammussla) 8.000-16.000 Sinanodonta woodiana (kinesisk dammussla) 167-200 milj
Glochidiets morfologi Ur: Wächtler et al 2001
Encysterade glochidier Ur: Wächtler et al 2001
Var fäster sig glochidierna på värden? Margaritifera Unio Anodonta Pseudanodonta gälar gälar gälar-hud-fenor gälar-hud-fenor
Det parasitiska stadiets längd Margaritifera Unio Anodonta Pseudanodonta 4 veckor 8 månader 2-8 veckor 2-8 veckor 2-8 veckor
Sprängning av cystor: Metamorfoserade småmusslor blir fria Ur: Wächtler et al 2001
Tidiga utvecklingsstadier av unga musslor Ur: Wächtler et al 2001
Det interstitiella stadiets längd Margaritifera > 10 år (?) Unio 2-3 år Anodonta 1-2 år Pseudanodonta 1-2 år
Överlevnad, olika stadier Ur: Bauer 2001
Följder av det speciella fortplantningssättet Speciella relationer musslor / värdfiskar utvecklas: Antingen hög värdspecificitet eller tämligen brett spektrum av värdar Värdarna utvecklar immunitet, infektion kan endast ske 1:a eller möjligen också 2:a året Genflöden begränsas: Utbildning av speciella lokalformer och underarter vanlig
Morfologi hos underarter av flat dammussla - Pseudanodonta complanata - i Franska flodsystem Ur: Falkner et al 2002
De svenska limniska stormusslorna: Arter, karaktärer och utbredning Ted von Proschwitz Göteborgs Naturhistoriska Museum
Anatomi hos Unio tumidus (spetsig målarmussla) Ur: Killeen et al. 2004
Musselskal: Morfologiska definitioner och termer Ur: Killeen et al 2004
Musselskal: Morfologiska detaljer och skillnader mellan släkten Ur: Killeen et al 2004
Musselskal: Artskiljande karaktärer Ur: Killeen et al 2004
Musselskal: Artskiljande karaktärer Ur: Killeen et al 2004
Margaritifera margaritifera - Flodpärlmussla Ur: Killeen et al 2004
Margaritifera margaritifera - Flodpärlmussla Ur: Killeen et al 2004
Flodpärlmussla Margaritifera margaritifera (L.) Två låständer i vänster skalhalva. Sidotänder saknas! En låstand i höger skalhalva. Sidotänder saknas!
Utbredning: Flodpärlmussla Margaritifera margaritifera (L.)
Utbredningen av flodpärlmussla i Norden. Fynd endast < 1950 Fynd 1950 och senare.
Unio pictorum Äkta målarmussla Ur: Killeen et al 2004
Äkta målarmussla Unio pictorum (L.) Låständer i vänster skalhalva. Från vänster: sidotänder, bakre huvudtand och främre huvudtand.
Utbredning: Äkta målarmussla Unio pictorum (L.)
Unio tumidus Spetsig målarmussla Ur: Killeen et al 2004
Spetsig målarmussla Unio tumidus Philipsson Låständer i vänster skalhalva. Från vänster: sidotänder, bakre huvudtand och främre huvudtand. Huvudtänder oftast väl separerade. Låständer i höger skalhalva. Från vänster: huvudtand och sidotand.
Utbredning: Spetsig målarmussla Unio tumidus Philipsson
Unio crassus Tjockskalig målarmussla: Exempel på varierande skalform från sörmländska åar Ur: Lundberg & von Proschwitz
Tjockskalig målarmussla Unio crassus Philipsson Låständer i vänster skalhalva. Från vänster: sidotänder, bakre huvudtand och främre huvudtand. Huvudtänder väl separerade. Den bakre huvudtanden Är oftast mycket kraftig och konformad.
Förväxlingsrisk flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla Jämför bredden (omfånget) genom att titta från ovansidan!
Utbredning: Tjockskalig målarmussla Unio crassus Philipsson
Allmän dammussla Anodonta anatina Ur: Killeen et al 2004
Anodonta anatina Allmän dammussla Ur: Killeen et al 2004
Utbredning: Allmän dammussla Anodonta anatina (L.)
Utbredningen av allmän dammussla i Norden. Fynd endast < 1950 Fynd 1950 och senare.
Större dammussla Anodonta cygnea Ur: Killeen et al 2004
Utbredning: Större dammussla Anodonta cygnea (L.)
Pseudanodonta complanata Flat dammussla Ur: Killeen et al 2004
Morfologi hos Flat dammussla Pseudanodonta complanata Ur: von Proschwitz et al
Utbredning: Flat dammussla Pseudanodonta complanata (Rossmässler)
Karaktärer: Anodonta / Pseudanodonta Ur: Killeen et al 2004
Kinesisk dammussla - Sinanodonta woodiana
Kinesisk dammussla - Sinanodonta woodiana Foto: C. Jonsson
Utbredning: Kinesisk dammussla Sinanodonta woodiana (Lea)
Vandrarmussla Dreissena polymorpha Ur: Killeen et al 2004
Utbredning: Vandrarmussla Dreissena polymorpha (Pallas)
AN ANNOTATED BIBLIOGRAPHY OF THE LARGE FRESHWATER MUSSELS (MARGARITIFERIDAE, UNIONIDAE, DREISSENIDAE) IN SWEDEN By Ted von Proschwitz Göteborg Natural History Museum (In preparation, stand 8 th June 2009) (1567 titles)
EKSTRÖM, C., LITZÉN, K., JÄRNBERG, U. & ALSBERG, T. (1998): PCB i Järnsjön - Bottenfaunaundersökning samt kemisk analys av dammussla m.m. (Institutet för tillämpad miljöforskning vid Stockholms Universitet). ITM-rapport 69. 52 pp. Solna. [Species: Aa] [Subjects: Ec, Me] [Geographical area: H] [References: TvP]. ELLIS, A. E. (1956): Proposed use of the Plenary Powers to Validate the Currently Accepted Usage of the Generic Name Unio PHILIPSON, 1788 (Class Pelecypoda). Bulletin of Zoological Nomenclature 11 (11): 337-343. London. [Species: Mm, Up, Ut] [Subjects: No] [Geographical area: -] [Remarks: Notes on the authorship of the genus Unio.] [References: TvP]. ENANDER, B. (1933): Västebottens läns hushållningssällskaps historia 1814-1914. [pp. 126-127, pearl fishery]. (pp. 85-135, FERDINAND UNANDER och lantbruksskolan på Yttertafle 1857-1872). 315 pp. Uppsala (ALMQVIST & WIKSELL). [Species: Mm] [Subjects: Ch, Pf] [Geographical area: AC] [References: TvP]. ENEFALK, R. (2002): Natura 2000 i Kalmar län. Miljönytt (Länsstyrelsen i Kalmar län) 9 (2): 2. [Species: Mm, Uc] [Subjects: Co, Fa] [Geographical area: H] [References: TvP]. ENEQUIST, P. (1956): Fiskar och fiske. [pp. 124-130]. (Flodpärlmusslan, p. 150). In: CURRY- LINDAHL, K. & EBELING, F. (eds): Natur i Västerbotten och Norrbotten. 431 pp. Uppsala (ALMQVIST & WIKSELL). [Species: Mm] [Subjects: Ch, Fa, Pf] [Geographical area: AC, BD] [References: TvP]. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P. - E. (1987): Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? En studie av försurnings- och föroreningsförhållanden. Naturvårdsverket. Rapport 3349. 274 pp. Stockholm. [Species: Dp, Mm] [Subject: Co, Ec, Fa] [Geographical area: D, Y] [References: TvP]. ENGBLOM, E. & LINGDELL, P. - E. (1994): Översiktlig bedömning av försurnings-, föroreningsoch naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. (Limnodata HB / Länsstyrelsen i Kristianstads län). [mimeographed report]. 50 pp. + bil. 1 (9 pp.) + bil. 2 (7 pp.) + bil. 3 (199 pp.). Kristianstad. [Species: Aa] [Subjects: Ec, Fa] [Geographical area: M] [References: TvP]. ENGDAHL, A., ERICSSON, U. & NILSSON, C. (2001): Bottenfaunan i Eskilstunaåns vattensystem 2000. [pp. 181-209 (bil. 9)]. In: ÅKERBLOM, L. & TORSTENSSON, H. (eds) (2001): Eskilstunaån 2000. Hjälmarens Vattenvårdsförbund. (ALcontrol Laboratories). 229 pp. Karlstad. [Species: Aa, Dp, Ut] [Subjects: Ec, Fa] [Geographical area: D] [References: TvP]. ENQVIST, J., BRUUS, A. & LÖFSTRAND, M. (2000): Flodpärlmusslan i Tolocka. Inventering av Tolockabäcken sommaren 1999. (Specialarbete, Bromangymnasiet Hudiksvall). [mimeographed report]. 34 pp. Hudiksvall. [Species: Mm] [Subjects: Co, Ec, Fa] [Geographical area: X] [References: TvP].
Hjälp till uppdatera utbredningskartorna och bibliografin! Ta om möjligt beläggexemplar och deponera dessa i något av de naturhistoriska museernas samlingar. Rapportera fynd av stormusslor. De naturhistoriska museerna i Göteborg och Stockholm kan dessutom erbjuda bestämningsservice för problematiska exemplar. Skicka exemplar av publikationer och rapporter (av alla typer) som behandlar / omnämner limniska stormusslor till Göteborgs Naturhistoriska Museum då införs de direkt i bibliografin och hamnar i det bibliotek av stormussellitteratur (baserat på bibliografin) som vi försöker bygga upp.