INNEHÅLLSFÖRTECKNING Omvärldsorientering 2 Länets tillverkningsindustri leder nedgången 2 Sammanfattning 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen 3 Utmaningar i länet 3 Lediga platser 3 Varsel 4 Sysselsättningen 4 Kapacitetsutnyttjandet sjunker 5 Låg efterfrågan på varor och tjänster 6 God tillgång på välutbildad och erfaren personal - bristerna minskar 6 Utveckling branscher, varuproduktion, tillverkningsindustrin 6 Verkstadsindustrin 7 Livsmedelsindustrin 7 Träindustrin 7 Massa och papper 7 Bygg 8 Privat tjänsteproduktion, handel och kommunikation 8 Handel 8 Transport 9 Personliga och kulturella tjänster 9 Hotell och restaurang 9 Finanseill verksamhet och uppdragsverksamhet 10 Banker 10 Konsulter teknik och dataverksamhet 10 Bemanningsföretag 10 Offentlig finansierad verksamhet 10 Utbildning 11 Omsorg 11 Vården 11 Utbudet av arbetskraft 12 Befolkningsutvecklingen 12 Utbildning 12 Arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiska program 13 Utökade programaktiviteter 14 Arbetslöshetens struktur 14 Arbetslöshetens utveckling regionalt 14 Ny kull ungdomar, som till stor del går ut i arbetslöshet 15 Utveckling av sjuk- och aktivitetsersättningen 15 Fakta om prognosen 15 Bilaga 1 16 Bilaga 2 16 Författare: Monica Klawitter Ansvarig utgivare: Clas Olsson
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 2 Omvärldsbild Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten. Länets tillverkningsindustri leder nedgången Sammanfattning Den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen som länet sett under några år bröts under fjärde kvartalet förra året. Nedgången under året har slagit hårt mot länets näringsliv och arbetsmarknad och ännu ses inte några tydliga signaler på en vändning. Varseltalen har legat på en historiskt sett mycket hög nivå sedan september förra året. En dämpning av varselinflödet har skett på försommaren men är fortfarande högre än normalt. Inom industrin har efterfrågan på varor och tjänster minskat och produktionsnedgången har varit betydlig med kraftiga personalneddragningar som följd. Nedgången har drabbat alla branscher i större eller mindre omfattning, men tydligast har den exportberoende tillverkningsindustrin drabbats och där framför allt bilindustrin. Arbetstillfällen som nu försvinner inom industrin kommer inte att ersättas fullt ut och en strukturomvandling är att vänta när marknaden väl vänder. Nedgången i industrin drabbar i sin tur uppdragssektorn samtidigt som godsvolymerna sjunker tydligt. Även byggverksamheten har fått färre uppdrag att räkna på och efterfrågan på deras tjänster sjunker. Hos de mindre byggföretagen uppvägs detta till viss del av införandet av ROT-bidraget men det täcker inte på långt när förlusten av uppdrag som skjuts på framtiden hos de större företagen. Den finansiella krisen slog hårdare, snabbare och bredare än vad någon prognosmakare kunde förutse i höstas. Effekten blir också att skatteintäkterna minskar kraftigt för kommunerna och Regionen, budgeterna håller inte och en översyn av kostnader och personal görs. Från en historiskt sett låg nivå har arbetslösheten ökat kraftigt i länet och inte minst har det drabbat ungdomarna i länet. Under året kommer arbetslösheten successivt att stiga för att nå 51 000 personer (5,0 procent relaterat till befolkningen 16-64 år) i snitt sista kvartalet i år. Även om ökningstakten avtar kommer arbetslösheten vara 63 500 personer (6,3 procent) sista kvartalet 2010. Samtidigt ökar också sökande i program till 25 600 (2,5 procent) och ytterligare omkring 9 000 till 35 000 (3,5 procent) sista kvartalet nästa år. Företagen räknar med ytterligare personalminskningar och sysselsättningen, som redan minskat, kommer att fortsätta att minska kraftigt under året med 36 000 arbetstillfällen, motsvarande omkring fem procent. Även om företagen ser mer optimistiskt på år 2010, i takt med att efterfrågan på varor och tjänster ökar, släpar sysselsättningen efter. Den kommer att fortsätta att sjunka under nästkommande år, även om minskningstakten avtagit avsevärt. Till grund för prognosen ligger arbetsförmedlingens intervjuer med länets arbetsgivare, urvalet var 2 825 arbetsställen och 1 846 företag svarade, motsvarande 65 procent.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 3 Analysen utgörs även av andra arbetsmarknadsindikatorer och arbetsförmedlingens arbetsmarknadsstatistik Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Utmaningar i länet - Den snabba ökningen av ungdomsarbetslösheten. - Kraftig ökning av arbetslösa lärlingar inom hantverksyrkena. - Arbetssökande som innan lågkonjunkturen stod långt från arbetsmarknaden kommer nu stå än längre bort från ett arbete. Det kan vara sökande med långa inskrivningstider, funktionshindrade, utrikes födda och ungdomar med multiproblem. - Problem med att hitta praktikplatser till de arbetslösa. Många företag har sagt upp personal och kan då inte arbetsrättsligen ta emot praktikanter. Lediga platser Det låga behovet av arbetskraft håller i sig. Platsinflödet under årets fyra första månader sjönk med drygt 40 procent jämfört med motsvarande period förra året. Nedgången över lag är markant, men inte oväntat, tydligast inom de industrirelaterade yrkena; processoch maskinoperatörsarbete, monteringsarbete och annat hantverksarbete inom tillverkning. Betydligt färre nyrekryteringar har också gjorts inom byggbranschen vilket indikerar att nedgången nu även nått dit, byggbranschen som traditionellt ligger i en senare fas i konjunkturen. Andelen platser med tillsvidareanställningar har på ett år minskat från 61 till 56 procent och de tillfälliga anställningarna har ökat med sju procentenheter till 33 procent. I en lågkonjunktur är företagen försiktiga med rekryteringar och en förskjutning sker från tillsvidareanställningar till tillfälliga, tidsbegränsade anställningar. Nyanmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet Västra Götalands län jan 1992 - april 2009 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 199201 199210 199307 199404 199501 199510 199607 199704 199801 199810 199907 200004 200101 200110 200207 200304 200401 200410 200507 200604 200701 200710 200807 200904 Säsongsrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 4 Varsel Under förra året varslades 21 600 personer om uppsägning, 14 000 av dessa enbart under sista kvartalet. Även under inledningen av detta år har varselinflödet fortsatt att ligga på en hög nivå. Under de fyra första månaderna varslades ytterligare 12 700 personer vilket innebär att vi nu är i nivå med de 26 700 som varslades motsvarande månader 1992-1993 (oktober till april). Nu som då är det tillverkningsindustrin och där framför allt transportmedelsindustrin som leder varselligan. Under de senaste två månaderna, april och maj, har en viss nedgång setts i inflödet, då varslades omkring 2 300 personer per månad, vilket skall jämföras med i snitt 3 400 under första kvartalet i år. Även om varselinflödet minskat något kommer det vara fortsatt turbulent på arbetsmarknaden och varselnivån kommer, åtminstone i år, att ligga högre än vad som kan betecknas som normalt. Det finns farhågor att byggbranschen med nu utförda uppdrag och få uppdrag att räkna på inför hösten, kommer att personalminska framöver. Byggbranschen är traditionellt sent in i en lågkonjunktur. Varsel förekommer redan nu inom den kommunala sektorn och sannolikt kommer fler kommuner att behöva lägga varsel framöver. Beroende på att skatteintäkterna kommer att minska rejält samtidigt som försörjningsstödet ökar, vilket pressar på utgiftsbudgetarna ytterligare. Regeringens statsbidrag kommer att motverka kommunernas neddragningar till viss grad men det är ännu osäkert i vilken utsträckning detta kommer att påverka verksamheterna. Antal berörda 40 000 35 928 35 000 Varsel. Antal berörda personer perioden 1992-2009 maj. Västra Götalands län 30 000 25 000 20 000 21 533 21642 15 000 10 000 5 000 11 193 5 978 7 315 8 471 7 056 5 405 5 239 10 256 8 752 13 411 9 871 7 869 5 992 4 948 14685 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 tom maj Sysselsättningen Trots en god arbetsmarknad under den inledande delen av 2008 gick nedgången snabbt under fjärde kvartalet. Effekten av den finansiella krisen var omedelbar, då länets exportberoende, konkurrensutsatta transportmedelsindustri drabbades i ett tidigt skede. Antal sysselsatta sjönk direkt när framför allt de visstids- och timanställda fick gå omgående. Uppskattningsvis har länet tappat omkring 4 000 arbetstillfällen under sista kvartalet 2008 jämfört med år 2007.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 5 För innevarande år beräknas sysselsättningen minska kraftigt med 36 000 personer vilket motsvarar uppemot fem procent totalt. Under 2010 kommer minskningstakten att bromsas upp men även under detta år beräknas ytterligare cirka 14 500 arbetstillfällen försvinna. Även om konjunkturen kommer att bottna och konjunkturläget förbättrats något, släpar sysselsättningen som alltid efter. Sysselsättningsutveckling för Västra Götaland: Bransch/näring Tillverkning, utvinning, energi och miljö Jordbruk, skogsbruk, fiske Antal sysselsatta kvartal 4 2008 Utveckling till kvartal 4 2009 Utveckling till kvartal 4 2010 (jämfört med kv 4, 2009) 163 800 Bygg- och anläggningsverksamhet 49 600 Handel och kommunikationer 147 200 Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Finansiell verksamhet och uppdragsverksamhet 52 000 104 200 Offentlig förvaltning, mm 38 500 Utbildning 79 200 Vård och omsorg 124 500 Summa 759 000 Kapacitetsutnyttjandet sjunker Reservkapaciteten har ökat sedan i höstas. 13 procent av de tillfrågade företagen kan öka sin produktion med mellan 21-30 procent och ytterligare 14 procent kan öka mer än 30 procent innan man når produktionstaket. Detta indikerar att en av fyra företag kan utöka sin produktion mer än måttligt innan de behöver nyanställa personal. Inte oväntat är det inom tillverkningsindustrin med verkstad där kapacitetsutnyttjandet har sjunkit som tydligast. 18 procent, i nivå med i höstas, anger att de inte alls kan utöka sin produktion utan att rekrytera. I undersökningen ligger byggverksamheten kvar på ett högt kapacitetsutnyttjande, högre än i höstas. En förklaring kan vara de säsongsmässiga svängningarna inom branschen. Utnyttjad kapacitet. - Hur mycket kan produktionen öka innan det krävs rekryteringar? Västra Götaland. Våren 2009 (Andel företag, inom parentes hösten enkätsvar) Näringsgren 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent över 30% procent Tillverkningsndustrin exkl verkstadsindustrin 13% (14%) 38 (46) 20 (22) 13 (11) 16 (7) Verkstadsindustrin 16% (22%) 32 (52) 19 (17) 14 (5) 19 (4) Byggverksamheten 28% (23%) 40 (54) 23 (15) 9 (6) 9 (2) Handel och kommunikation 14% (12%) 32 (43) 22 (24) 16 (9) 16 (12) Finansiel verksamhet, företagstjänster 23% (20%) 32 (50) 19 (16) 13 (6) 13 (8) Personl och kulturella tjänster, renhålning 16% (6%) 45 (46) 23 (25) 7 (13) 9 (10) Totalt 18% (17%) 35 (47) 20 (20) 13 (8) 14 (8) Låg efterfrågan på varor och tjänster Enligt enkätunderlaget kommer efterfrågan att vara fortsatt låg, åtminstone under detta år. I höstas var det en större andel företag som trodde att efterfrågan skulle minska än öka, detta på sex månaders sikt. Nettotalet (andel företag som tror på en ökad efterfrågan minus de som tror på en minskad) var minus sex. I vårens enkät kan vi se utfallet för de
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 6 senaste sex månaderna, minus 28. Alltså en kraftigare försvagning än vad som kunde förutses i höstas. Nu svarar företagen, på sex månaders sikt framåt, en oförändrad låg nivå på efterfrågan (nettotal +-0). Förväntningar ökar tydligt på 6-12 månader framåt, då har nettotalen svängt till plus 15. Företagen räknar med att orderingången under nästa år kommer att öka, dock från låga nivåer. Minst förväntningar inför framtiden har byggbranschen, som har ett nettotal på plus fem de närmaste sex månaderna och därefter på sex till tolv månaders sikt, minus 10. Detta indikerar att byggbranschen kommer in i lågkonjunkturen i en senare fas. God tillgång på välutbildad och erfaren personal bristerna minskar I takt med att konjunkturen försämras minskar bristerna på välutbildad och erfaren arbetskraft inom privata näringslivet. Endast tolv procent av företagen i vårens enkätundersökning anser att brister förekommer, en nedgång från höstens 26 procent. Inom uppdragssektorn finns de största bristerna, 19 procent av företagen upplever brist vid rekrytering, en minskning från höstens 36 procent. Förekommer brist på arbetskraft vid rekrytering? Andel företag som svarat ja. Näringsgren Våren 2009 Hösten 2008 Byggnads 13% 27% Finansiell verksamhet, företagstjänster 19% 36% Handel 8% 17% Industri - exklusive verkstadsindustri 11% 27% Verkstadsindustri 10% 35% Personliga och kulturella tjänster 6% 30% Transport 12% 26% Totalt 12% 26% UTVECKLING BRANSCHER VARUPRODUKTION TILLVERKNINGSINDUSTRIN Länets tillverkningsindustri och dess underleverantörer har drabbats hårt av den pågående konjunkturnedgången. De tillfrågade företagen är försiktiga och känner stor oro inför framtiden. Mindre företag som inte är underleverantörer till transportmedelsindustrin har en något positivare syn emedan större företag och främst med kunder inom bilindustrin känner stor oro. Enkätmaterial visar att personalneddragningar har skett sedan i höstas, ytterligare personalneddragningar kommer att ske under kommande år och först under år 2010 tror företagen att nyanställningar kommer att ske och då i låg takt. Länets transportmedelsindustri, som är hårt konkurrensutsatt, genomgår en strukturomvandling, rationaliseringar har pågått kontinuerligt under flera år och ansatt producenter och underleverantörer hårt. Antal sysselsatta har minskat och kommer att minska kraftigt inom näringsgrenen. Arbetstillfällen som inte fullt ut återkommer inom delbranschen. Arbetsförmedlingens bedömning är att uppemot 21 000 av arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin kommer att försvinna till och med utgången av år 2010. Detta motsvarar ca 15 procent av arbetstillfällena i sektorn. Kraftigast är tappet under 2009 och med en svagare sysselsättningsminskning under 2010.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 7 Verkstadsindustrin Den globala nedgången på efterfrågan på personbilar och tunga fordon har satt djupa spår i länets transportmedelsindustri och även inom andra branscher som har sin produktion riktad mot denna sektor. Efterfrågan på nya bilar och tunga fordon är mycket låg. Inom verkstadsindustrin har stora varsel lagts, drygt 12 000 personer har varslats om uppsägning under perioden oktober till april månad i år. Hur stor del av dessa som kommer ut i arbetslöshet är för tidigt att säga. Undersökningar som har gjorts pekar dock på att en större andel än tidigare kommer ut i arbetslöshet, omkring 60 procent mot tidigare 35 procent. Arbetsgivarna har tömt alla möjligheter och signalerar en uppgivenhet som pekar på en mycket stor oro inför framtiden och möjligheten att övervintra krisen. Skift har dragits in, korttidsvecka har införts, utbildningsinsatser har satts in, fackliga förhandlingar har förts och överenskommelse har fattats om frysta och i vissa fall sänkta löner samtidigt som all innestående semester måste tas ut i sommar då företagen kommer att semesterstänga. Trots detta finns farhågor att åtgärderna inte är tillräckliga för att vänta ut krisen. Till detta kommer nedskrivning av utestående fordringar till företag som är i rekonstruktion. Konsekvenserna för underleverantörerna har vi redan sett som varsel, konkurser och utflyttning av företag. Enligt de tillfrågade företagen är efterfrågan låg, åtminstone i år och nettotalet ligger på minus (större andel tror på en minskad efterfrågan än en ökad). På 6-12 månaders sikt är man mer optimistisk och tror på en ökad efterfrågan, ett nettotal på plus 12. Kapacitetsreserven är större nu än i höstas. 19 procent kan öka sin produktion mer än 30 procent innan nyrekryteringar behöver ske, det är en ökning från höstens låga fyra procent. Livsmedelsindustrin Den processinriktade livsmedelsindustrin, som inte är konjunkturkänslig, ser ingen nedgång på efterfrågan på deras varor. Tvärtom, på sex till 12 månaders sikt anser 92 procent antingen oförändrad eller en ökad efterfrågan. Trots detta bedöms sysselsättningen minska marginellt då en av tre av de tillfrågade företagen anger att man kan öka kapaciteten mer än 10 procent utan att börja rekrytera. En effekt av rationaliseringar som fortgår i syfte att få en produktionsökning med färre anställda. Träindustrin Branschen är konjunkturkänslig och beroende av byggverksamheten och allmänhetens investeringsvilja. En låg ränta och ROT-avdraget har bidragit till att en stabilisering har skett. En sysselsättningsminskning har redan skett då varsel tidigare har lagts men i något fall har varsel till viss del dragits tillbaka. Fram till årsskiftet 2009-2010 ser företagen en stabilisering, möjligen kommer rekryteringar att ske, men då med låga volymer och i ett lågt tempo med en marginell sysselsättningsökning till följd. Detta mot bakgrund av att hälften av de tillfrågade företagen ser en möjlighet att öka produktionen 10 procent och ytterligare 30 procent kan öka uppemot 20 procent innan nyrekryteringar måste ske. Massa och papper Branschen för en krympande tillvaro och minskar sysselsättningen även under denna prognosperiod. De höga energipriserna pressar lönsamheten och två pappersbruk har under våren lagt ner tillverkningen. Detta innebär en minskning med drygt 10 procent av arbetstillfällen och bedömningen är att antal anställda fortsättningsvis under året fortsätter att krympa om än i långsam takt. Efterfrågan står oförändrad fram till och med ett år framåt.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 8 BYGG Införandet av ROT-bidraget (renovering, om- och tillbyggnad) riktat mot privatpersoner har inneburit en lättnad för de små företagen inom branschen. De större företagen har dragit ner kraftigt under de senaste sex månaderna. Bostadsbyggande har minskat påtagligt och antal påbörjade lägenheter och småhus har minskat med två tredjedelar under första kvartalet i år jämfört med förra året. Under finanskrisen har det blivit allt svårare för byggföretagen att få banklån till bostadsbyggande. För att förbättra möjligheterna för fler bostadsbyggen att komma igång kommer regeringen från och med 1 juli införa kreditgarantier under byggtiden, vilket välkomnas av branschens aktörer. Detta skulle innebära att byggföretagen har lättare att få lån för att finansiera byggandet. Risktagandet kommer då att förskjutas från bankerna till regeringen. Enkätunderlaget är svajigt då arbetsförmedlingen har haft svårt att få in intervjuunderlaget. De stora företagen (med fler än 100 anställda) har varslat och gjorts sig av med kapacitetsöverskottet emedan de mindre företagen har väntat ut ROT-bidraget. Trots detta har 41 procent av de mindre företagen en möjlighet att öka produktionen med uppemot 20 procent innan nyanställningar behöver göras. Många företag är också bekymrade för den planerade förändrade administrativa rutinen som är kopplad till ROTbidraget, rutiner som uppfattas som krångliga och framför allt tidskrävande. Anläggningsmarknaden har inte drabbats särskilt hårt av den pågående konjunkturavmattningen. Uppdragen inom infrastrukturen har inte minskat utan fortgår enligt planerna. Dock påverkar detta inte sysselsättningen i någon riktning då delbranschen är maskintät och inte så personalintensiv. Ett bekymmer är alla de lärlingar som blivit arbetslösa och en ny kull väntas nu komma ut på försommaren. Enbart i Göteborg beräknas de nytillträdande lärlingarna vara uppemot 600. En uppskattad siffra är att 80 procent av dessa går ut i arbetslöshet. Arbetsmarknadens partner har tillsammans gjort en överenskommelse att lärlingar kan anställas på kort tid (även om byggföretaget tidigare varslat) och vid speciella lärlingsbyggen vilket skall underlätta för dessa att stärka deras framtida möjligheter inom byggbranschen. Detta kommer dock inte vara tillräckligt för att hålla kvar de unga i branschen. Byggbranschen går traditionellt sent in i en konjunkturnedgång och det tar tid innan uppgången kommer. Det kan innebära att när det vänder så går många av de utbildade till andra näringar, ett fenomen som noterats i andra konjunkturuppgångar. De brister som finns, återfinns på tjänstemannasidan såsom arbetsledare och platschefer med inriktning mot bygg, väg och vatten samt VVS-ingenjörer. Mycket pekar på att byggkonjunkturen kommer att försämras framöver och arbetstillfällena kommer att minska kraftigt inom branschen. Uppskattningsvis med omkring 4 500 personer, vilket skulle innebära att vi är nere på 2006 års nivå PRIVAT TJÄNSTEPRODUKTION HANDEL OCH KOMMUNIKATION Handel En stark inledning men en svagare avslutning. Så kan förra året sammanfattas inom dagligvaruhandeln, men även om konsumenterna blivit mer prismedvetna minskar inte hushållens dagliga konsumtion och försäljningsvolymerna hålls uppe. Efterfrågan kommer att öka enligt enkätunderlaget och endast en liten andel av de tillfrågade företagen inom dagligvaruhandeln tror på en minskad efterfrågan på sex månaders till ett års sikt. Sysselsättningen är stabil, vid toppar och vakanser utökas tjänstgöringsgraden för de redan anställda. Gränshandeln mot Norge slår nya rekord tack vare en svag svensk krona, en av de viktigaste faktorerna för att gränshandeln även i framtiden skall utvecklas positivt.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 9 Däremot har klädbutikerna sett ett shoppingras och dessa har minskat sin personal, visstids- och timanställda har fått lämna sina anställningar. Mer positiva är man inför framtiden där de tillfrågade anser att efterfrågan kommer att öka framöver. Sällanköpshandlarna är överlag mer försiktiga men här är det också beroende vilken inriktning på sortimentet butikerna har. Nybilsförsäljningen är fortsatt låg medan däremot begagnatmarknaden säljer bättre, säljarnas lager av begagnade bilar minskar. De stora rikstäckande kedjorna inom hemelektronik har redan dragit ner och här har man nått ett stabilt läge. E-handeln har ökat och länets postorderhandel ser att efterfrågan ökar på deras varor, trots detta har en personalminskning skett de senast sex månaderna. Sammantaget för branschen ses en måttlig sysselsättningsminskning i år och en stabilisering under nästa år. Transport Godsvolymerna har minskat betydligt sedan i höstas, en effekt av den stora neddragningen inom industri- och byggsektorn. Åkerierna kan inte se någon tydlig förändring av efterfrågan på deras tjänster på 6-12 månaders sikt och branschen kommer att fortsätta att minska antalet anställda. Många enmansföretag har fått lägga sin verksamhet vilande tills en vändning kan ses och här förekommer även konkurser. Arbetslösheten stiger bland branschens chaufförer och i takt med detta minskar tidigare rekryteringsproblem. De västsvenska hamnarna har känt av en tydlig minskning av godstransporter på vatten. De timanställda får gå i första hand men även de fast anställda drabbas då varsel har lagts. I några fall har hamnarna använts som lager för tillverkade osålda bilar. Det är inom godstransporter som vi bedömer de största minskningarna av antal anställda, inom persontransporter är läget stabilt. PERSONLIGA OCH KULTURELLA TJÄNSTER Hotell och restaurang Inledningen av 2008 var god men i samband med den finansiella krisen i höstas började efterfrågan på konferenser minska och helgförsäljningen av hotellrum sker nu till starkt rabatterade priser till hushållen. Branschen är också till stor del beroende på hur turismen utvecklar sig och når nu under sommaren sin högsäsong. Förhoppningarna är stora inför de planerade kryssningsfartygens stopp i Göteborg och en svag svensk krona bidrar till att utländska besökare är mer benägna att turista i Sverige. Enligt Västsvenska Turistrådet omsätter turismen 33 miljarder i länet där Göteborgs stad bidrar med hälften. Utvecklingen varierar dock i länet, där storstaden Göteborg haft en bättre utveckling än småstäderna. Länets restaurang- och caféägare är negativa och ser mörkt på framtiden fram till 2010. Framför allt är det de dyrare restaurangerna som ser att kundunderlaget viker och att lönsamheten minskar. Men även lunchrestaurangerna ser ett minskande kundunderlag då de stora livsmedelskedjorna nu har ett stort utbud av färdigmat och konkurrerar om lunchgästerna. Antal anställda kommer att minska tydligt under prognosperioden men trots detta finns behov av välutbildade och erfarna kockar. I branschen ingår även bland annat idrotts-, nöjes- och museiverksamhet, personlig vård såsom kropps-, hud- och hårvård m.m. Totalt sett kommer uppskattningsvis 2 000 arbetstillfällen försvinna motsvarande runt tre-fyra procent.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 10 FINANSIELL VERKSAMHET OCH UPPDRAGSVERKSAMHET Till finansiell verksamhet hör banker, kreditinstitut, försäkringsbolag och serviceföretag. I företagstjänster ingår fastighets- och uthyrningsverksamhet, dataverksamhet, bevakning, teknisk konsultverksamhet och andra företagstjänster. Sett över hela branschen kommer antal arbetstillfällen minska betydligt med 8 000 personer fram till utgången av år 2010. En minskning med cirka åtta procent, främst då under år 2009. Banker Då kunderna har varit något försiktiga i sina investeringar har bankerna upplevt en avmattning på finans- och bostadsmarknaden men i takt med att utlåningsräntan sjunkit har kunderna återkommit. Inom sektorn hårdnar nu konkurrensen om de privata kunderna och bankerna jagar marknadsandelar och tar privatkunder från varandra. Strukturförändringar pågår kontinuerligt för att effektivisera och bankkontoren blir allt färre. De flesta tjänster går nu att sköta per Internet och telefon. Konsulter teknik och dataverksamhet Företagen har sett hur uppdragen stadigt minskat i takt med att lågkonjunkturen djupnar. Redan tidigt har de företag som riktar sig mot industrin sett att uppdragen dragits tillbaka, projekt inte avslutats och konsulttjänster sagts upp. Några av företagen har varslat. Ingen ljusning kan ses i enkätunderlaget utan bedömningen är att antal anställda kommer att minska tydligt under prognosperioden. Bemanningsföretag I enkätunderlaget är branschföreträdarna mycket optimistiska. På ett års sikt ser företagen en tydlig sysselsättningsökning. Detta är mer en förhoppning än en realistisk bedömning då många har uppdrag från industrin och lager. Där ser man ingen tydlig ljusning under prognosperioden som sträcker sig år 2010 ut. Behovet av omställningstjänster har ökat, vilket innebär att man jobbar med personal som blivit uppsagda. Målet är att kartlägga och stödja de varslade till nytt jobb eller utbildning. Uppdrag som i många fall har hamnat hos bemanningsföretagen. Då detta arbete inte är så personalintensivt så har även konsulterna på bemanningsföretagen i vissa fall varslats om uppsägning. När marknaden vänder och företagen återigen behöver personal, kommer uppdragen i första hand gå till bemanningsföretagen då arbetsgivarna inledningsvis kommer var mycket försiktiga i sina rekryteringar. Sannolikt kommer bemanningsföretagen utöka sina marknadsandelar och nyetableringar kommer att ske. OFFENTLIG FINANSIERAD VERKSAMHET Prognosen för skatteintäkterna har skrivits ner kraftigt av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detta sätter hård press på länets kommuner. Till detta kommer en kraftig höjning av utbetalt försörjningsstöd som överstiger det som budgeterats. I enkätunderlaget svarar cirka 50 procent av de tillfrågade enheterna inom kommunal verksamhet att en övertalighet finns. Även om man i några fall höjer skattekronan så räcker inte detta, utan flera insatser måste göras. Kommunerna ser sig nödsakade att ta av tidigare överskott, höjer avgifterna för de kommunala tjänsterna och ser över bemanningen, ny- och ersättningsrekrytering granskas noga innan beslut fattas. Flera varsel har redan inkommit och fler kommuner kommer att tvingas lägga varsel under prognosperioden. Även Regionen ser en övertalighet även om inte varsel läggs och viljeinriktningen är att inga fast anställda skall behövas sägas upp. Primärvården ser ett ökat uppdrag och där kan man idag inte svara på hur detta påverkar antalet anställda.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 11 Sammantaget görs bedömningen att sysselsättningen inom hela sektorn kommer att minska mer än måttligt fram till år 2010, uppskattningsvis mellan fyra-fem procent. Utbildning Trots att 16 kommuner svarat att det finns en mindre övertalighet inom barnomsorgen, står verksamhetsområdet tämligen intakt och inga stora personalförändringar planeras. Verksamheten kommer dock att vara restriktiv med att ersätta avgångar, förlänga vikariat och ersätta sjuka vilket innebär en långsamt minskande sysselsättning. Barnkullarna i de lägre åldrarna har ökat vilket innebär att en viss utbyggnad av förskolan behövs. Som tidigare finns brist på förskollärare. Här varierar det dock inom länet. I storstaden Göteborg finns ett behov av 250-300 förskollärare per år de kommande fem åren och här är bristen stor, medan tretton av länets 49 kommuner anser att det är balans mellan efterfrågan och utbud. Däremot nödgas kommunerna varsla inom grund- och gymnasieskola. Dels beror detta på ekonomin men delvis också på att barnkullarna nu minskar. Konkurrensen från privata friskolor har ökat och i vissa fall har skolor fått läggas ner. Det är lärare och resurspersonal som i första hand sägs upp. Övertaliga lärare har i vissa fall används inom barnomsorgen där behovet av förskollärare kvarstår. Sammantaget kommer de största neddragningar under året att ske inom utbildningen, främst grundskolan. Inför nästa år är läget osäkert. Hur mycket det planerade statliga bidraget kommer att bromsa upp neddragningarna är svårt att säga. Men kommunernas företrädare menar på att pengarna inte räcker fullt ut till att behålla personaltätheten. En oro finns att det ekonomiska läget kommer att förvärras under nästa år och ytterligare personalneddragningar kommer att behövas göras. Omsorgen Många av dem som jobbar inom äldre- och handikappomsorgen är outbildade. Var tredje av de tillsvidareanställda är outbildad och inom gruppen visstidsanställda så är bilden än värre. Många av dessa börjar som tim- och visstidsanställda och har varit anställda så länge att de fått anställning på grund av lagen om anställningsskydd. Flera kommuner har olika utbildningsinsatser i syfte att öka andelen utbildade inom sektorn. I vårens enkätundersökning svarar 16 kommuner att det finns en viss övertalighet inom omsorgen, om än med låga tal. Timanställda kommer att nyttjas i mindre utsträckning och vikariat kommer att tillsättas efter noggrann granskning. Konsekvensen av översynen blir att fast anställd personal får en större arbetsbörda och att viss service till äldre och handikappade kommer att ses över. Vården Vården som ligger inom Regions ansvarsområde signalerar att ekonomin har försämrats markant och visar på ett budgetunderskott. Flera åtgärder kommer att sättas in för att minska kostnaderna. Då en viss övertalighet finns, råder anställningsstopp och återbesättning av tjänster kommer inte att ske utan noggrann granskning. Viljeinriktningen är att ingen fast anställd personal skall få gå. Däremot kommer de timanställda att nyttjas i mindre utsträckning och tidsbegränsade anställningarna inte att förlängas. Även bemanningsföretagens tjänster skall användas i mindre omfattning. Bland annat planeras hopslagningar av enheter vilket innebär färre vårdplatser och antalet akutmottagningar ses över. De resurser som finns skall användas på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Rationaliseringar fortgår vilket innebär att antal anställda minskar långsamt. En strategisk kompetensförsörjningsplan skall tas fram för att identifiera kommande yrkesbehov men även kartlägga yrkens innehåll och vilken kompetenspåfyllnad som behövs för att personalen skall platsa inom framtidens vårdverksamhet.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 12 Inom serviceförvaltningen, här återfinns administrativ personal, finns ett besparingskrav och bemanningen kommer att ses över. Bristerna inom länets sjukvård kvarstår: läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens och barnmorskor. I samband med att vårdvalet inom primärvården införs under hösten kommer vårdcentralerna bli mer konkurrensutsatta av privata aktörer. Dessa vårdenheter skall ha patientansvaret dygnet runt vilket innebär ett förlängt öppethållande. Vad detta innebär personalmässigt kan idag inte sägas, dock kommer en viss förskjutning att ske från offentlig verksamhet till privat regi. Inom primärvården är det brist på disktriktsköterskor. UTBUDET AV ARBETSKRAFTEN En uppskattning har gjorts av arbetskraften som består av sysselsatta (RAMS, SCB) och arbetslösa, som är anmälda på arbetsförmedlingarna i länet. Arbetskraften förändras under tid beroende på befolkningsutvecklingen, hur många som studerar och ohälsotalen. Vår bedömning är att arbetskraften kommer att minska med omkring 13 500 personer under innevarande år och ytterligare 2 000 under år 2010. Prognosen bygger på att betydligt fler nu än tidigare kommer att studera och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer att öka betydligt, dessa räknas inte in i arbetskraften. Samtidigt sjunker arbetskraftsdeltagandet i en lågkonjunktur, då många äldre väljer att träda ifrån arbetslivet innan den formella pensionsåldern och yngre väljer att göra något annat och avvaktar sitt inträde i arbetslivet. Se bilaga 2. Befolkningsutveckling Under 2008 ökade befolkningen trendmässigt med cirka 10 000 personer till 1 558 000. Som tidigare står invandringen för merparten av ökningen men länet har också ett födelseöverskott och en nettoinflyttning. Tydligast är befolkningsökningen i Göteborgsregionen, men den ökar även långsamt i övriga kommuner i länet. Det senaste året baseras ökningen i övriga kommuner helt på invandring. I förhållande till landets två andra storstadsregioner har Västra Götaland tappat i attraktivitet under senare år. För år 2008 var befolkningsökningen i gruppen 16-64 år, 7 000 personer. Prognosen för innevarande år är att befolkningen kommer att växa i nivå med år 2008, alltså 7 000 personer. För år 2010 ser vi en marginellt svagare befolkningstillväxt på omkring 5 000 personer. Antal nytillträdande 20-24-åringar är fler i år än de frånträdande 60-64-åringar, ett tillstånd som kommer kvarstå några år framöver. Utbildning. Under flera år har vuxenutbildningen dragit ner på utbildningsplatser. Nu, inför höstterminen, gör regeringen en ny satsning på yrkesvuxenutbildningen i syfte att motverka brist på yrkesutbildade personer. Drygt 5 000 platser skall fördelas i riket. Av dessa har Göteborgsregionens kommunalförbund fått 538 platser. Nu i lågkonjunkturen är det aktuellt att rusta och höja grundkompetensen för dem som slagits ut och fler kommer att välja att utbilda sig. Därför har ett samverkansprojekt i Göteborg, tillsammans med tolv kringkommuner, äskat och blivit beviljade medel för att sätta in utbildningsinsatser för 3 500 varslade personer. Behovet av nya utbildningsplatser, dels inom vuxenutbildningen men också på högskolan, är betydligt större än utbudet. Inför höstens start har ansökningarna till högskolorna ökat kraftigt. Högskoleverket har gjort en sammanställning på utbildningsplatserna inför höstens studier, vilket för Västra Götaland skulle innebära sex procent fler helårsstuderande. Ytterligare ökning beräknas inför starten hösten 2010.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 13 Eftersom de studerande inte räknas in i arbetskraften bidrar detta till antal personer i arbetskraften minskar. Arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiska program Från en historiskt sett låg arbetslöshet kom trendbrottet under oktober månad, förra året, då arbetslösheten vände uppåt igen och det snabbt. Under fjärde kvartalet ökade arbetslösheten med uppemot 30 procent till 32 000 personer. Många av de nya arbetslösa hade varit anställda av bemanningsföretag, varit timanställda eller hade tidsbegränsade anställningar och deras ställning på arbetsmarknaden var svag. När orderingången minskade och produktionen drogs ner fick dessa gå direkt ut i arbetslöshet. Sedan i höstas har arbetsmarknaden varit orolig. Stora och många varsel har lagts och nedgången leddes återigen av länets bilindustri. Därifrån har det spritt sig till övriga delar av industrin. Detta har i sin tur påverkat godstransporterna och tjänste sektorn. Effekten av detta blev en snabb och kraftig ökning av arbetslösheten. Mot bakgrund av detta görs bedömningen att 51 000 personer kommer att vara arbetslösa i snitt under fjärde kvartalet, motsvarande 5,0 procent av befolkningen 16-64 år. Inga tecken finns idag på en tydlig vändning nedåt av antal arbetslösa och arbetslösheten kommer att fortsätta att öka, även om ökningstakten avtagit, till 63 500 (6,3 procent) under sista kvartalet 2010. Antal pers 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Arbetslösa och i program. snitt 4:e kv resp år. Västra Götaland I program Arbetslösa 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 progn 2010 progn Antal personer i arbetsmarknadspolitiska program fortsätter att öka under prognosperioden. Inflödet bedöms vara högt av unga till Ungdomsgarantin samt de äldre till Jobb och Utvecklingsgarantin. Nya satsningar på praktikplatser kommer att göras även om svårigheter finns att hitta platser då många företag har varslat och arbetsrättsligen inte får ta in praktikanter. Uppskattningsvis kommer 25 600 (2,5 procent) ta del av program under fjärde kvartalet i år och under år 2010 kommer antalet att öka ytterligare till 35 000 (3,5 procent).
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 14 Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd Skattning av antalet arbetslösa och antalet i program med aktivitetsstöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. Program med A r b e t s l ö s a aktivitetsstöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % 2007kv4 23700-22% 9200-38% 2008kv4 28498 20% 12790 39% 2009kv4 51000 79% 25600 100% 2010kv4 63500 25% 35000 37% Utökade programaktiviteter Successivt sedan hösten 2007 har antal personer i program med aktivitetsstöd stigit och var vid april månads slut 18 500, motsvarande 1,8 procent av befolkningen 16-64 år. Jobbgaranti för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin för de äldre omfattar drygt 80 procent av alla deltagare i program. Insatserna under garantins paraply kommer att öka kraftigt under prognosperioden. I planeringen ingår att arbetspraktiken med bland annat praktisk kompetensutveckling och yrkeskompetensbedömning skall öka. Huvudsyftet är att stärka individens möjligheter att få arbete. Genom praktikplatsen kan den arbetslöse få yrkesorientering, yrkespraktik, arbetslivserfarenhet och samtidigt stärka yrkeskompetensen. Möjligheten att ordna praktikplatser skall prövas på hela arbetsmarknaden, privat och offentligt näringsliv och ideella organisationer. Arbetslöshetens struktur Sedan april förra året har arbetslösheten ökat kraftigt, med 90 procent till 39 600 personer. Alla åldersgrupper omfattas av uppgången. Bland ungdomar mellan 18 och 24 år har arbetslösheten nästan fördubblats på ett år, från 3 800 till 7 300. Även bland de äldre över 55 år har arbetslösheten stigit påtagligt, från 3 000 till 4 450, en ökning med 50 procent. Det är framför allt männens arbetsmarknad som kraftigt försvagats. Det beror på att varslen är flest inom mansdominerade branscher såsom tillverkningsindustrin. I ungdomsgruppen är det särskilt tydligt, där är 35 procent kvinnor och 65 procent är män. Totalt fördelar sig arbetslösheten på 41 procent kvinnor och 59 procent män. När lågkonjunkturen fördjupas och den offentliga sektorn drabbas av dess effekter kommer vi att se en ökande andel arbetslösa kvinnor. Se bilaga 1. Arbetslöshetens utveckling regionalt Västra Götaland är ett län med stora regional skillnader vad gäller näringsliv, befolkningstillväxt, utbildningsnivå och arbetslöshetens utveckling. Hela länet har i större eller mindre utsträckning känt av den minskande aktiviteten inom tillverkningsindustrin. Arbetslösheten är hög inom Fyrstadsområdet och Dalsland. Den enskilt mest drabbade kommunen i länet är Trollhättan. Vid månadsskiftet april/maj var arbetslösheten 6,1 procent relaterat till befolkningen 16-64 år. Ytterligare 3,6 procent tar del av arbetsmarknadspolitiska program. Det innebär att en av tio av den yrkesverksamma befolkningen i Trollhättan står utan arbete. Men även Skövderegionen har drabbats då tillverkningsindustrin, med bilindustrin och dess underleverantörer i spetsen, dragit ner kraftigt. I Fyrstadsområden, Dalsland och Skövdeområdet kommer arbetslösheten öka kraftigare än i länet som helhet då lagda varsel kommer att falla ut framöver. Sjuhärad
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 15 med Borås och arbetsmarknadsområden Lidköping har haft en måttligare utveckling av arbetslösheten och är i nivå med länet totalt sett. I Göteborgsregionens stiger arbetslösheten nu i snabbare takt än i länet som helhet. Ny kull ungdomar, som till stor del går ut i arbetslöshet Ungdomarna som oftast har en svag anknytning till arbetsmarknaden, har drabbats, som alltid, hårt i konjunkturnedgången. Nu kommer en ny kull med ungdomar som skall ut i arbetslivet, många till arbetslöshet. I slutet av april var tio av 100 i åldern 18-24 år, antingen arbetslös eller i arbetsmarknadspolitiskt program. Norra Dalsland, Skaraborg och Trollhättan har drabbats hårdast efter personalneddragningar inom tillverkningsindustrin, där är 15 av 100 ungdomar utan arbete. Arbetslösheten kommer att späs på ytterligare, dels när de nytillträdande på arbetsmarknaden kommer i juni och dels när vårens varsel ramlar ut. Andra som missgynnas i en lågkonjunktur Många av våra funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga har arbete med stöd. Även dessa drabbas av varsel när marknaden viker. Antal arbetslösa funktionshindrade och i program har på ett år ökat med 28 procent till 8 200 personer och 11 300 funktionshindrade har idag arbete med stöd, 500 färre jämfört med förra året. Utanförskapet bland länets utrikes födda har ökat det senaste året med 6 200 personer till 18 000, en ökning med drygt 50 procent på ett år. Många av ovanstående har också långa inskrivningstider och lägre utbildning än de nya arbetslösa. Större krav ställs på att kunna språket, inhämta information både skriftligen och muntligen. Att ha ett kontaktnät underlättar också möjligheten att komma in på arbetsmarknaden, vilket gäller för alla nytillträdande på arbetsmarknaden. Konkurrensen blir allt större om de allt färre lediga platserna. Utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning Målgruppen i samverkan med Försäkringskassan har vidgats. Arbetslösa som är sjukskrivna, har sjukersättning eller aktivitetsersättning samt anställda sjukskrivna som inte kan återgå till sin anställning, skall få möjligheter till rehabilitering för att kunna återgå helt eller delvis till arbete eller utbildning. Försäkringskassans egen bedömning är att 2 000 personer i år och ytterligare 5 000 nästa år skall föras över till arbetsförmedlingen. Där påbörjas rehabilitering, under tiden utgår rehabiliteringsersättning. Först efter rehabiliteringsperioden blir personen öppet arbetslös och räknas då in i arbetskraften. Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I urvalet finns 2 825 företag. Svarsfrekvensen var 65 procent i vårens undersökning. Anledning till bortfall kan bland annat vara att företaget inte går att nå, sjukdom, vill ej delta i denna omgång, med mera. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som hämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer.
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län till och med 2010 16 För kommentarer kring prognosen, kontakta utredare Monica Klawitter, 010-486 56 68, eller respektive arbetsförmedlingschef. Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Västra Götalands län finns på www.arbetsformedlingen.se. Bil 1. Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, april 2009 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. För länet även jämförelsesiffror april 2008. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Arbetsmarknadsomr Göteborg 40% 60% 19% 11% 13% 33% 18% 14% 23% 47% 30% Arbetsmarknadsomr Mölndal 43% 57% 23% 16% 15% 36% 16% 10% 26% 50% 24% Arbetsmarknadsomr Borås 41% 59% 25% 14% 14% 33% 17% 14% 34% 50% 16% Arbetsmarknadsomr Trollhättan 38% 62% 26% 13% 16% 36% 15% 6% 27% 58% 15% Arbetsmarknadsomr Lidköping 44% 56% 26% 16% 14% 38% 13% 6% 25% 59% 16% Arbetsmarknadsomr Skövde 42% 58% 29% 14% 14% 34% 16% 8% 26% 58% 16% Västra Götaland april 2009 41% 59% 23% 13% 14% 34% 16% 10% 26% 52% 22% Västra Götaland april 2008 47% 53% 17% 17% 14% 29% 19% 3% 31% 45% 24% Riket april 2009 42% 58% 22% 15% 15% 34% 16% 2% 27% 51% 22% Arbetsmarknadsomr Göteborg Kommunerna: Göteborg och Öckerö Arbetsmarknadsomr Mölndal Kommunerna: Mölndal, Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Alingsås, Orust, Stenungsund och Tjörn Arbetsmarknadsomr Borås Kommunerna: Borås, Bollebygd, Mark, Herrljunga, Vårgårda, Svenljunga, Ulricehamn, Tranemo Arbetsmarknadsomr Trollhättan Kommunerna: Trollhättan, Grästorp, Mellerud, Vänersborg, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Uddevalla, Strömstad och Tanum Arbetsmarknadsomr Lidköping Kommunerna: Lidköping, Essunga, Götene, Vara och Skara Arbetsmarknadsomr Skövde Kommunerna: Skövde, Falköping, Hjo, Karlsborg, Tibro, Tidaholm, Gullspång, Mariestad och Töreboda. Bil 2. Västra Götaland Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Skattning förändring av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa (Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och Af:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa) annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4 aku 800-4000 4800 2009kv4-13500 -36000 22500 2010kv4-2000 -14500 12500