Dokumentation Davidshallstorg Torgets utformning, februari 2006 Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:008 Olga Schlyter
Dokumentation Davidshallstorg Torgets utformning, februari 2006 Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1, Malmö kommun Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Dokumentation Davidshallstorg torgets utformning, februari 2006 Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1, Malmö kommun. Skåne län Författare: Olga Schlyter Foto: Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Davidshallstorg. Vy mot söder. ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2006
Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik 5 Davidshallstorg idag 8 Markbeläggning 10 Belysning 11 Utsmyckning 12 Planteringar 13 Övrigt 15 Årets rapporter 17 Bilagor Bilaga 1 Karta
Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne län Kommun:...Malmö Ort:...Malmö Fastighet:...Del av Innerstaden 6:7, Biblioteket 1 Ägare:...Malmö kommun 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer
Inledning Föreliggande dokumentation har utförts med anledning av planer på en omgestaltning av Davidshallstorg. Planerna innebär att ett underjordiskt parkeringsgarage byggs under torgytan, och att torget i samband med detta får en ny utformning. I dagsläget är inga detaljer angående den nya utformningen bestämda. Dokumentationen är sammanställd av Olga Schlyter, byggnadsantikvarie på Malmö Kulturmiljö. Fotografierna är tagna i februari 2006 om inte annat anges. Historik Stadsplanen för området Davidshall antogs 1924, och bebyggelsen uppfördes under sena 1920-talet och tidiga 1930-talet. Stadsplanen ritades av dåvarande stadsingenjören Erik Bülow-Hübe. Planen präglas av brytningstiden mellan klassicism och funktionalism. Kvarteren är kringbyggda, men gårdarna hölls fria från högre bebyggelse. På så vis ville man skapa ljusare och luftigare bostäder. Davidshall är också det kanske tidigaste området i Malmö som planerades för bilismen. Redan tidigt uppfördes garage på vissa innergårdar och det finns även underjordiska garage, exempelvis i kvarteret Haren. Liksom stadsplanen befinner sig arkitekturen i en brytning mellan stilar. Byggnaderna är senklassicistiska, men närheten till funktionalismens enkelhet och renhet är tydlig. I norr avgränsas torget av polishuset, i övrigt är det bostadshus med butikslokaler i bottenvåningen som omger torget. Byggnaderna runt torget uppfördes i fyra våningar, för att torget skulle få en mer intim skala. Polishuset som idag är fem våningar var från början en våning lägre, men byggdes på i mitten av 1950-talet. Ursprungligen var också torgytan tänkt att vara betydligt mindre än vad den är idag, då man planerade för en biblioteksbyggnad på södra delen av torget. De här planerna verkar ha avskrivits tidigt, men än idag utgör den delen av torget en fastighet med byggrätt i detaljplan. Själva torget gavs en mycket enkel utformning präglad av symmetri och stramhet. Detta gick stilmässigt i linje med den klassicistiska arkitekturen. Trädraderna utmed torgets långsidor planterades runt år 1930. En något nedsänkt gräsmatta anlades på den så kallade bibliotekstomten, och senare anlades en rund plantering mitt på gräsmattan. På 1940-talet gjordes den södra torgytan om till parkering. På den norra delen förekom torghandel redan 1931. Trottoarerna på Davidshall var från början belagda med höganäsklinker, vilket var en typisk trottoarbeläggning för Malmö vid den här tiden. Den typen av plattor finns i både gult och brunt, men på Davidshall var det de gula plattorna som användes. Man kan antaga att den norra torgytan fick sin nuvarande utformning i slutet av 1950-talet. Skulpturerna som pryder ytan är från 1958. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer 5
1930-talet.Träden är ännu små. På södra torgytan är det gräsmatta. Den norra torgytan finns två höga lyktstolpar. Vid Storgatan, framför det ännu ej byggda polishuset, står en lyktstolpe av den modell som nu finns på norra torgytan. 1930-talet. Torghandel på norra torgytan. 1930-talet. Gräsmattan är omgärdad av en låg inhägnad, den var inte till för att vistas på. Gångbanorna runt gräsmattan är grusade, medan trottoaren invid husen är belagd med gul höganäsklinker. Gatan är belagd med smågatsten. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer
Davidshallstorg på 1940-talet. På gräsytan har en rund rabatt anlagts. På norra torgytan är det torghandel och där finns också den brunn som idag finns kvar på torget, dock med annan placering. 1940-talet. På gräsmattan har blomsterurnor ställts ut. En kratig vit träbänk står placerad under träden till höger i bild. Höga lyktstolpar med böjd hals står utmed torgets långsidor. 1940-talet. Parkeringen har kommit till stånd på norra torgytan. Gräsmattan finns bitvis kvar. En vit träbänk står vänd mot Erik Dahlbergsgatan i söder, och under träden till vänster i bild står en annan. Fasaderna på torgets östra sida är täckta med klängerväxter. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer 7
Davidshallstorg idag Davidshallstorg är ett av Malmös centrala torg. Platsen har länge präglats av lugn och upplevts som en smula avsides, men på senare år har Davidshall levt upp. Många nya butiker och restauranger har öppnat och människor lockas till torget på ett nytt sätt. Södra delen av torget fungerar som parkering, medan norra delen är vistelseyta. Här finns bänkar, planteringar och vattenkonst. På senare år har det förekommit uteserveringar sommartid, och vid enstaka tillfällen torghandel eller loppisar. Utmed torgets långsidor finns naverlönnar planterade. Stadsmiljön präglas till stor del av byggnaderna som omger torget. Den klassicistiska arkitekturen är stram och symmetrisk. Det finns en stor enhetlighet i utformningen, men detaljer och färgsättning varierar. Blandningen av kulörta, putsade hus och fasader i gulgrönt tegel är karaktäristisk. Vy mot nordväst. Vistelseytan på norra delen av torget. Vy mot sydöst, juli 2005. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer
Parkeringsytan på södra delen av torget. Vy mot söder. Västra sidan av torget. Foto oktober 2003. Vy mot sydväst. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer 9
Markbeläggning Den norra delen av torget är belagd med smågatsten, liksom torgytan utanför trädraderna. Parkeringsytan på södra delen av torget är däremot belagd med asfalt, liksom gatorna runt torget. På trottoarerna ligger betongplattor, bitvis med diagonal räffling. På en sträcka på östra sidan av torget finns den gula höganäsklinkern bevarad. På den norra, gatstensbelagda torgytan där torghandel förekommit finns ett antal markeringsstenar i avvikande kulör samt stenar med siffror som markerar torghandelsplatser. Räfflade betongplattor. Höganäsklinker Sten som markerar torghandelsplatser. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer
Belysning På den norra torgytan, som är en vistelseyta med planteringar och bänkar, finns åtta stycken lyktstolpar av äldre modell. Två sådana lyktstolpar flankerar också Polishusets entré. När dessa stolpar placerats på torget är inte känt, men de finns inte med på bilder från 1930-40-talet. Däremot finns sådana stolpar utmed Storgatan på bilder från tidigt 30-tal, innan polishuset byggdes. Runt parkeringen på den södra torgytan finns höga belysningsstolpar av modernare snitt. Över gatorna som omger torget hänger belysningsarmaturen i vajrar. Nämnas kan också att på husfasaderna på torgets västra sida finns lyktor på samtliga hus, i höjd med skyltfönstrens ovankant. På torgets östra sida fanns ursprungligen klotformiga fasadlyktor på de två byggnaderna på hörnan mot Kärleksgatan. Lyktstolpar, norra torgytan. Belysning på parkering och gata. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer 11
Detaljer, lyktstolpe. Lyktor på husfasaderna på torgets västra sida. Utsmyckning På den norra torgytan finns ett konstverk bestående av fyra skulpturer placerade i kvadratiska vattenspeglar. Verket är skapat av skulptören Allan Runefeldt (1922-2005) och kom på plats 1958. Utsmyckningen var en donation av barnvagnsfabrikören AW Nilssons fond. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer
Två av Runefeldts skulpturer. Foto juli 2005. Planteringar Rader med jämnt placerade naverlönnar är planterade utmed torgets långsidor. Träden är i tämligen dålig kondition, och det finns några luckor i raderna. På den norra torgytan finns en inramning av häckar (bok och klätterhortensia) och nätstängsel som öppnar sig mot polishuset i norr. Även i söder finns en bokhäck och nätstängsel som avdelar parkeringen från Erik Dahlbergsgatan. På den av häckar inramade norra torgytan finns åtta kvadratiska rabatter inramade av kantsten i granit. Här planteras olika prydnadsväxter säsongsvis. Ett annat exempel på växtlighet på torget är det vildvin som täcker polishusets fasad. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer 13
Planteringarna på norra torgytan i juli 2005. I bakgrunden syns häcken av klätterhortensia. Vänster: Vildvin på polishusets fasad. Foto juli 2005. I förgrunden syns bokhäckar Vildvinet på polishuset har växt sig kraftigt, sedan 1930-talet. Foto oktober 2005. Höger: 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer
Övrigt Till torgets övriga möblemang hör exempelvis ett par enkla reklampelare av modernare snitt. Den ena av dessa, som är belägen nära torgets nordöstra hörn, döljer en äldre, cylinderformad reklampelare innanför sina fyra skärmar. Invid den reklampelaren finns en brunn, som även finns avbildad på fotografier från 1940-talet. Då var den dock placerad ute på den norra torgytan. Sex bänkar av det här slaget finns på norra delen av torget. Cykelställ och reklampelare i nordöst. Telefonkiosk på torgets västra sida. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer 15
Papperskorgar av olika modeller finns på torget. Nedgång till nätstation i nordväst. Brunn i nordöst. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer
Årets rapporter Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:001 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Universitetshuset. Ny hiss samt invändiga renoverings- och konserveringsåtgärder. Fastigheten Universitetet 1. Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002 Pia Gunnarsson Wallin Antikvarisk slutrapport. Kommendanthuset. Interiöra arbeten. Del av Fastigheten Innerstaden 10:14. Malmö kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:003 Mats Riddersporre, Pia Gunnarsson Wallin & Jan Lannér Utredning. Enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. (Utgiven i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län). Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:004 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Flensburgska huset. Igensättning av glasblock på innergården samt interiör renovering. Fastigheten Oscar 25 & 26. Malmö kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005 Kerstin Börjesson & Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk dokumentation. Katrinetorp. Dokumentation av tapeter och väggmålning. Del av fastigheten Lockarp 44:1. Malmö kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:006 Pia Gunnarsson Wallin & Carola Lund Kulturhistorisk konsekvensutredning. Universitetshuset. Tillförandet av audiovisuell utrustning samt bättre ljud- och ljusfunktioner i aula och atrium. Fastigheten Universitetet 1:1, Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:007 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Inre restaurering av Hyby nya kyrka. Hyby socken Värby församling, Svedala kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:008 Olga Schlyter Dokumentation.Davidshallstorg torgets utformning, februari 2006. Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1, Malmö kommun. Skåne län. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer 17
Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:nummer