Vårdnadsbidraget. En fallstudie av hur vårdnadsbidraget har påverkat barnfamiljer i Växjö kommun. Institutionen för samhällsvetenskap

Institutionen för samhällsvetenskap Vårdnadsbidraget En fallstudie av hur vårdnadsbidraget har påverkat barnfamiljer i Växjö kommun G3-uppsats i statsvetenskap HT 2008 Författare: Anna Thomasson Handledare: Lena Agevall

Abstract The first July 2008 did the Swedish government introduce a new family policy, the child care allowance. This essay is a case study of how the child care allowance has influenced families and which possible effects that the child care allowance can lead to. In order to respond to the issue has family models been used in order to analyze the results from a questionnaire survey distributed to households which has become granted child care allowance in Växjö municipality. Therefore is this essay s premier contribution to the social science a description of how families have reasoned and decided about their child-care. The main result from the essay's empirical survey is that it s mainly women that are influenced by the grant, through that they lower the scope on their hour of work. This fact can on longer view give effects on the Swedish labor market, when women's position on the labor market are to be weakened compared with the men's. Keywords: Child care allowance, child-care, family policy 2

Innehållsförteckning 1. Inledning...6 1.1 Syfte och frågeställningar...6 1.2 Disposition...7 1.3 Avgränsningar...7 2. Teoretiskt ramverk...8 2.1 Beckermodellen...8 2.2 Förhandlingsmodellen...9 2.3 Den strategiska familjemodellen...9 2.3.1 Empirisk motivering av familjemodellerna... 10 3. Bakgrund... 12 3.1 Svensk familjepolitik... 12 3.2 Vårdnadsbidraget i korthet... 13 3.2.1 Kritik mot vårdnadsbidraget... 14 4. Tidigare studier... 16 4.1 Studier av vårdnadsbidraget i Sverige... 16 4.2 Familjepolitiska reformers betydelse... 17 4.3 Vårdnadsbidraget sett ur ett internationellt perspektiv... 17 4.3.1 Vårdnadsbidraget i Norge... 18 4.3.2 Vårdnadsbidraget i Finland... 19 4.4 Vårdnadsbidragets effekter på familjers agerande... 19 5. Metod... 22 5.1 Material och metod... 22 5.2 Centrala begrepp... 24 5.3 Forskningsetiska hänsynstaganden... 24 5.4 Metodkritik... 25 6. Resultatredovisning... 27 6.1 Resultatredovisning från enkätundersökning... 27 6.1.1 Inledande frågor... 27 6.1.2 Allmänna frågor... 27 6.1.3 Frågor till barnets vårdnadshavare... 35 6.2 Analys av resultaten... 38 3

7. Slutsatser... 42 Referenser Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Sammanställning av resultat från enkätundersökningen 4

Figurförteckning Figur 1: Genomsnittlig månadslön för kvinnor och män 2006... 10 Figur 2: Genomsnittlig tid för barnomsorg som huvudaktivitet efter familjecykel år 2000/01. Föräldrar med hemmavarande barn. Alla dagar, minuter per dag.... 11 Figur 3: Hur hushållen valt att agera om vårdnadsbidraget inte varit ett alternativ... 27 Figur 4: Hushållens anledningar till ansökan om vårdnadsbidrag... 28 Figur 5: Hur hushållens inkomster påverkar valet att ansöka om vårdnadsbidrag... 29 Figur 6: Hur hushållens ekonomi klarar sig under uttag av vårdnadsbidrag... 29 Figur 7: Den eller de vårdnadshavare som huvudsakligen stannar hemma med barnet... 30 Figur 8: Anledningar till varför huvudsakligen en vårdnadshavare stannar hemma... 31 Figur 9: Anledningar för de vårdnadshavare som delar barnomsorgen lika mellan sig... 32 Figur 10: Om hushållen under uttag av vårdnadsbidrag är i behov av barnpassningshjälp... 32 Figur 11: Vilka vårdnadshavarna vänder sig till för hjälp med barnpassning... 33 Figur 12: Påståenden... 34 Figur 13: Vårdnadshavarnas utbildningsnivå... 35 Figur 14: Karaktären på vårdnadshavarnas arbeten... 35 Figur 15: Vårdnadshavarnas arbetstid under uttag av vårdnadsbidrag... 36 Figur 16: Vårdnadshavarnas uppskattning av deras arbetstid efter uttag av vårdnadsbidrag... 37 5

1. Inledning I jämförande internationell forskning beskrivs ofta Sverige som en tvåförsörjarstat där både mödrar och fäder kombinerar förvärvsarbete med barn. Denna tvåförsörjarmodell brukar förklaras av den svenska familjepolitiken med inkomstrelaterad föräldraförsäkring och en väl utbyggd barnomsorg. Den första juli år 2008 infördes vårdnadsbidrag i 16 av Sveriges kommuner. Vårdnadsbidraget ger barnfamiljer en större valfrihet i frågan om hur de vill hantera omsorgsfrågan för sina barn efter att de utnyttjat föräldrapenningen, och underlättar för dessa familjer ekonomiskt under den period de önskar vårda barnet hemma. Lagförslaget om vårdnadsbidrag har föranlett en diskussion där regeringens ståndpunkt är att bidraget fungerar som en valfrihetsreform medan kritiska röster hävdar att det är en kvinnofälla. Hur familjepolitiska reformer organiseras ger effekter på individers rationella beteenden, men det kan därutöver även ge olika konsekvenser för män och kvinnor. Hur har då vårdnadsbidraget påverkat de familjer som blivit beviljade bidraget? Vad innebär reformen för männen och kvinnorna? Erfarenheter från Norge och Finland kastar ett ljus över vilka möjliga konsekvenser som vårdnadsbidraget kan leda till, men för att få en djupare förståelse över fenomenet i den svenska kontexten är det lämpligaste tillvägagångssättet att fråga de berörda vårdnadshavarna själva. Utifrån hur familjer har agerat kan sedan vårdnadsbidragets konsekvenser uppmärksammas. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att utreda hur vårdnadsbidragets införande har påverkat barnfamiljer. Huvudfrågeställningen är: Hur påverkar vårdnadsbidraget barnfamiljer och vilka effekter kan bidraget ge? För att besvara huvudfrågeställningen ställs två delfrågor: 1) Hur har familjerna agerat 1 kring vårdnadsbidraget? 2) Finns det några skillnader mellan könen? Genom att undersöka hur småbarnsföräldrar har agerat kommer en diskussion om vårdnadsbidragets effekter senare att föras där resultaten från uppsatsens empiriska undersökning sammanförs med tidigare forskning och teori. 1 Begreppet agera avgränsas i denna studie till att åsyfta till vårdnadshavares beslut om hur deras barnomsorg ska organiseras, vilket bland annat innefattar vårdnadshavarnas beslut om arbetsfördelning och förvärvsarbete. 6

1.2 Disposition Uppsatsen är disponerad enligt följande: I kapitel 2 beskrivs en teorigenomgång där relevanta familjemodeller presenteras för att förklara hur hushåll agerar. I kapitel 3 beskrivs vårdnadsbidraget bakgrund i svensk familjepolitik. I kapitel 4 följs detta upp av tidigare forskning, där bland annat internationella erfarenheter av vårdnadsbidrag samt forskning om familjers agerande beskrivs. I kapitel 5 redogörs för uppsatsens metod och tillvägagångssätt. I kapitel 6 presenteras först resultaten av uppsatsens empiriska undersökning, för att därefter analyseras. I kapitel 7 summeras resultaten i form av slutsatser och en avslutande diskussion. 1.3 Avgränsningar Studien är avgränsat till att genom en fallstudie av Växjö kommun undersöka vårdnadsbidragets effekter på barnfamiljer. Vidare har jag valt att göra avgränsningen att endast undersöka hur familjer agerat kring frågor om barnomsorg och hur de påverkas av vårdnadsbidraget. 7

2. Teoretiskt ramverk Ett val som alla familjer som skaffar barn ställs inför är valet av barnomsorg och i förlängningen hur föräldrarnas förvärvsarbete kommer att påverkas av detta. I forskning kring familjers beslutsprocess finns det ett flertal teorier som på olika sätt uppmärksammar denna beslutsprocess. Av dessa teorier finns exempelvis Becker-modellen och genusideologisk teori. Både Becker-modellen och genusteorin ger liknande förutsägelser för fädernas utnyttjande av föräldraledighet, då fäder i större utsträckning tjänar mer på förvärvsarbete än mödrar vilket leder till större nytta för familjen om det är mamman som stannar hemma med barnet. 2 Sedan Becker-modellens införande har kompletterande familjemodeller växt fram, som tillfört fler aspekter av familjens beslutsprocess. Bland dessa återfinns förhandlingsmodellen och den strategiska familjemodellen. Eftersom syftet med uppsatsen inte är att pröva validiteten av någon specifik teori används en kombination av dessa teorier för att undersöka vårdnadsbidragets effekter. 2.1 Beckermodellen Beckermodellen har sedan den introducerades på 1970-talet varit den dominerande teorin i ekonomisk forskning kring hur familjer väljer att disponera sin tid mellan förvärvsarbete och hushållsarbete. Modellen utgår ifrån att familjer agerar som en helhet, där de har ett gemensamt intresse av att utöka deras välfärd och deras sociala nyttor. 3 Enligt Beckermodellen förväntas familjens medlemmar att göra individuella insatser för att skapa fördelar åt familjen som helhet, och hur familjemedlemmarna väljer att fördela sin tidsinsats mellan förvärvsarbete och hushållsuppgifter förväntas ha komparativa fördelar. Eftersom mannen i familjen förväntas ha större fördelar av att förvärvsarbeta, då denne oftast har högre lön, och kvinnan förväntas vara effektivare på hushållsarbete är en av modellens hypoteser att både kvinnan och mannen kommer att maximera sin produktion av sociala nyttor genom att specialisera sig på det område de är bäst på, alltså mannen på förvärvsarbete och kvinnan på hushållsarbete. Barnomsorgen kommer för familjen att vara en social nytta, då barnets välfärd är ett gemensamt intresse hos föräldrarna. Deras ansträngningar för barnets välfärd anses ge komparativa fördelar längre fram i tiden. 4 2 Sundström och Duvander, 2000:6f 3 SOU 1997:138:60 4 ibid:61f 8

2.2 Förhandlingsmodellen I familjer där par delar både hushåll och får barn tillsammans uppstår arbetsuppgifter som bör fördelas mellan parterna och genom att använda sig av förhandlingsmodellen är målet att på ett tydligt sätt åskådliggöra hur förhandlingen om barnets omsorg går till. Förhandlingsmodellen uppmärksammar, till skillnad från Beckermodellen, att det finns individuella preferenser i en familj som möjligtvis kan kollidera med varandra. Exempelvis kan både kvinnan och mannen ha ett intresse av att förvärvsarbeta, men eftersom barnets välfärd innebär ett åtagande som kräver att föräldrarnas tid åt förvärvsarbete måste sänkas behövs en förhandling föräldrarna sinsemellan om hur de ska lösa konflikten mellan förvärvsarbete och barnomsorg. Förhandlingen pågår inte enbart inom familjen utan även mellan anställd och arbetsgivare, det finns med andra ord två olika arenor där förhandlingar måste genomföras för att besluta om vilken vårdnadshavare som ska stanna hemma med barnet. Det pågår endast någon form av förhandling i de par där båda föräldrarna planerar att dela på föräldraledigheten, i andra par är en förhandling inte aktuell utan det är underförstått att föräldraledigheten tillfaller kvinnan. De reproduktiva uppgifterna i de hushållen som inte är föremål för förhandling är med andra ord kvinnans ansvar. 5 2.3 Den strategiska familjemodellen Den strategiska familjemodellen utgår från att det inom en familj, precis som i förhandlingsmodellen, inte finns några gemensamma intressen utan snarare individuella intressen som familjemedlemmarna genom att agera strategiskt försöker uppnå. Genom att en familjemedlem uppskattar hur de andra familjemedlemmarna kommer att agera och hur de kommer att fördela sin tid kan familjemedlemmen ifråga besluta om hur denne bäst kan allokera sin tid. Om exempelvis en annan familjemedlem med stor sannolikhet kommer att ta hand om hushållsarbetet, behöver andra familjemedlemmar inte investera sin tid i det arbetet själv. Därför finns det i den strategiska familjemodellen incitament för familjemedlemmar att undvika egna investeringar i familjens kollektiva nyttigheter, med andra ord existerar det ett free-rider problem. 6 5 Bekkengen 2002:164 6 SOU 1997:138:68-71 9

Dessa tre modeller uppmärksammar på varierande sätt hur beslutsprocessen i familjekonstellationer kan gå till, antingen om man väljer att se familjen som en enhet med gemensamma intressen eller med familjemedlemmar som har individuella mål som kan komma att kollidera med varandra. Eftersom familjers ekonomiska situation samt deras värderingar kring barnets välfärd ser olika ut för olika familjer kan det variera vilken modell som förklarar beslutsprocessen mest tillfredsställande. 2.3.1 Empirisk motivering av familjemodellerna Tillsammans med de tre familjemodellerna används empiriskt material för att stödja två antaganden som hör ihop med familjemodellernas förutsägelser: att män tjänar mer på förvärvsarbete jämfört med kvinnor och att kvinnor i större utsträckning än män använder sin lediga tid åt barnomsorg. Dessa antaganden används tillsammans med familjemodellerna som analysverktyg senare i uppsatsen. Figur 1: Genomsnittlig månadslön för kvinnor och män 2006 7 Män inom samtliga delar inom arbetsmarknaden tjänar mer på förvärvsarbete jämfört med kvinnor. Störst skillnad råder hos tjänstemän inom privat sektor och minst skillnad återfinns hos arbetarna inom offentlig sektor. 7 Landsorganisationen 2007:21 10

Figur 2: Genomsnittlig tid för barnomsorg som huvudaktivitet efter familjecykel år 2000/01. Föräldrar med hemmavarande barn. Alla dagar, minuter per dag. 8 Enligt statistik från SCB lägger kvinnor en ansenligt större tid åt barnomsorg, främst vad gäller hjälp och tillsyn. Till stora delar sköts den vardagliga omsorgen av barn av mamman i hushållet, både som sammanboende och som ensamstående förälder. 8 SCB 2008 11

3. Bakgrund I detta avsnitt beskrivs en kortfattad historik om vårdnadsbidraget, följt av en sammanfattning av lagens utformning idag. Därefter uppmärksammas kritik som föranletts av propositionen till vårdnadsbidraget. 3.1 Svensk familjepolitik Från år 1960 fram till år 1985 ökade andelen förvärvsarbetande kvinnor från ungefär 48 procent upp till cirka 80 procent, vilket var ett resultat av nya samhällsförändringar och nya jämställdhetsideal. Trenden var att familjer gick från att vara en- till tvåinkomsttagarfamiljer. Konsekvensen av denna utveckling var ett ökat behov av barnomsorg, då kvinnan i familjen inte längre stannade hemma som hemmafru under perioden då barnen var små, vilket föranledde krav på de politiska partierna att skapa lösningar till god barnomsorg. 9 Vårdnadsbidrag har under en lång period varit uppe i diskussion på politisk nivå i Sverige. Redan år 1964 utredde socialdemokraterna i ett betänkande, Kvinnans jämlikhet, ett möjligt vårdnadsbidrag. Det principiella skälet att införa detta var att öka jämlikheten och kompensera inkomstbortfallet som följer om familjerna väljer att stanna hemma med sina barn. Samtidigt motsatte sig det dåvarande Högerpartiet den tänkta reformen, då bidraget skulle bli liktydigt med ett kommunistiskt system. 10 Ett decennium senare var åsikterna partierna emellan ombytta, och istället var det moderata samlingspartiet som rekommenderade vårdnadsbidrag och socialdemokraterna som motsatte sig det. Anledningen till varför socialdemokraterna år 1973 var emot reformen var därför att det riskerade att hindra utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen. 11 Å andra sidan var det moderata samlingspartiet starkt för ett vårdnadsbidrag då de ansåg att politiskt betingade kollektiva lösningar kan aldrig ersätta den kärlek, värme och omtanke som utvecklas i familjekretsen samtidigt som de menade att det är negativt att småbarnsfamiljer blir beroende av staten för tillhandahållande av barnomsorg, som var fallet med den kommunala barnomsorgen. 12 9 Hinnfors 1992:37-41 10 ibid:110f 11 ibid:176 12 ibid:174 12

1991 tillträdde en borgerlig regering där framför allt det kristdemokratiska partiet var för ett införande av vårdnadsbidrag. I juli 1994 infördes lagen, ett halvår kvar till nästa val. Då socialdemokraterna vann valet var en av den nya regeringens första åtgärder att avskaffa vårdnadsbidraget. 3.2 Vårdnadsbidraget i korthet Vårdnadsbidraget är ett kommunalt bidrag som kan införas av de kommuner som anhåller om detta. Kommunerna kan besluta om de vill införa antingen helt vårdnadsbidrag med en bidragsnivå på 3000 kronor i månaden eller både helt och ett reducerat vårdnadsbidrag med en ersättningsnivå som motsvarar mot de timmar barnet ej går i förskola. 13 För att föräldrar med barn i åldrarna 1-3 ska ha rätt att ansöka om vårdnadsbidrag finns det ett antal förutsättningar. De allmänna förutsättningarna för att kunna ansöka om vårdnadsbidraget är att barnet ifråga är mellan 1 till 3 år, folkbokfört i den aktuella kommunen samt inte har förskoleplats som avser heltid. Den vårdnadshavare som ansöker om vårdnadsbidrag måste vara folkbokförd på samma adress som barnet och även bo tillsammans med barnet. Vårdnadshavaren är inte berättigad att ansöka om vårdnadsbidrag om de samtidigt tar emot föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program, sjukpenning eller rehabiliteringspenning, sjukpenning under eller direkt efter att arbetslöshetsersättning lämnats, sjukersättning eller aktivitetsersättning, ålderspension, äldreförsörjningsstöd eller introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. 14 Regeringen har funnit det nödvändigt att göra avgränsningar för att främja arbetsmöjligheter för vårdnadshavarna och för att undvika att de som redan står utanför arbetsmarknaden inte ska hamna i en så kallad inlåsningseffekt och hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget får inte heller ges till en vårdnadshavare vars make eller sambo tar emot någon av dessa ersättningar. Anledningen till detta är att om de begränsningar som fastställs i lagen enbart skulle avse den individ som ansöker om vårdnadsbidrag skulle denne kunna kringgå lagen genom att låta sin partner ansöka om vårdnadsbidrag istället och därigenom motverka regeringens mål att främja arbetslinjen. 15 Regeringen gör antagandet att de föräldrar 13 I Växjö kommun finns det enbart möjlighet att ansöka om helt vårdnadsbidrag, därför utgår studien härefter endast från att bidragsnivån ligger på 3000 kronor. 14 SFS 2008:307 Lag om kommunalt vårdnadsbidrag 15 Proposition 2007/08:91:31 13

som uppbär några av de nämnda bidragen inte har lika stort behov att få mer tid tillsammans med sina barn jämfört med de föräldrar som förvärvsarbetar. 16 Vårdnadshavare till barn har rätt att, om de ansöker om helt vårdnadsbidrag, vara helt ledig eller vara ledig på halvtid från sina arbeten under tiden vårdnadsbidrag tas ut, samtidigt som vårdnadsbidraget ändå kan kombineras med fullt förvärvsarbete om så önskas av vårdnadshavarna. Reglerna är utarbetade för att göra en avvägning mellan vårdnadshavarnas intresse av att stanna hemma med barnet och intresset för att bedriva en effektiv verksamhet hos företag och arbetsgivare. 17 Regeringens bedömning är att vårdnadsbidraget är att betrakta både som en familjeförmån och en social förmån. 18 Den nuvarande socialministern Göran Hägglund berättar i en intervju att avsikten med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar valmöjligheten att antingen själva vara delaktiga i barnomsorgen eller använda vårdnadsbidraget till att köpa tjänster av mer än en barnomsorgsgivare. Han förklarar vidare att genom att öka föräldrarnas möjlighet, och vi tror på föräldrarna, så kommer de att bestämma det som passar deras egna barn bäst.. 19 3.2.1 Kritik mot vårdnadsbidraget Flera remissinstanser, däribland Försäkringskassan och Barnomsorgsmannen, har kritiserat förslaget att både vårdnadshavaren och dennes partner inte får ta emot några av dessa bidrag då det ur ett barnperspektiv inte är rimliga begränsningar vad gäller barnets omsorg. Nacka kommun argumenterar för att aktivitetsstöd och utvecklingsstöd bör uteslutas från listan av bidrag som inte är förenliga med vårdnadsbidrag, då dessa bidrag innebär en heltidssysselsättning. 20 Det har riktats ytterligare kritik mot vårdnadsbidraget, däribland i en motion från socialdemokraterna. De hävdar att vårdnadsbidraget inte stödjer ett jämställt föräldraskap, då det stänger ute kvinnor från arbetsmarknaden under den period de tar emot bidraget. Vidare i motionen skriver de att barnet inte vinner en mamma, utan istället förlorar en pappa, samtidigt som många hushåll utesluts från möjligheten att utnyttja vårdnadsbidrag. Ett annat argument som tas upp är att vårdnadsbidraget kostar kommunerna mer än vad en 16 Proposition 2007/08:91:33 17 ibid:50 18 ibid:54 19 Engelmark 2007:48 20 Proposition 2007/08:91:31 14

vårdplats hos den kommunala barnomsorgen är värd, och hotar därför kvalitén på kommunal barnomsorg. 21 Enligt Skolverket fattas vårdnadsbidragets effekter sett ur ett barnperspektiv i regeringens promemoria för lagen. Förskolans betydelse för barnens utveckling och lärande är av vikt, och för barn som har ett annat modersmål än svenska ger förskolan en möjlighet för barnen att utveckla både sitt modersmål som svenska. Då barn med minoritetsspråk enligt erfarenheter från Norge är överrepresenterade bland barn som brukar kontantstöd (den norska motsvarigheten till vårdnadsbidrag) riskerar dessa barn att förlora den språkstimulans förskolan erbjuder. 22 21 Motion 2007/08:Sf14:1 22 Skolverkets yttrande dnr 2007:3736:6 15

4. Tidigare studier Först beskrivs tidigare studier av vårdnadsbidraget i Sverige. Därefter uppmärksammas familjepolitiska reformers betydelse, vårdnadsbidraget sett ur ett internationellt perspektiv och slutligen studier som uppmärksammar familjers beslutsprocess i barnomsorgsfrågor. 4.1 Studier av vårdnadsbidraget i Sverige Vårdnadsbidraget som infördes en kort period under år 1994 undersöktes i en studie av Widman, och resultaten därifrån visade att det främst var kvinnor som antingen hade en låg utbildningsnivå eller en låg inkomstnivå i jämförelse med pappan, som tog ut vårdnadsbidrag. Enligt Widman riskerar kvinnor i högre utsträckning än män att hamna i ett bidragsberoende då vårdnadsbidraget ger en belöning för den period som kvinnorna väljer att inte arbeta. 23 En annan studie som uppmärksammat vårdnadsbidragets möjliga effekter observerar att den familjepolitiska reformen kan stärka en traditionsbunden arbetsfördelning mellan män och kvinnor, men hur vårdnadsbidraget påverkar kvinnorna beror på vilken socioekonomisk grupp de tillhör. 24 Enligt en undersökning av det nuvarande vårdnadsbidraget är det bara var 60:e familj, som har rätt att ansöka om vårdnadsbidrag som gör det, och regeringens tidigare uppskattning att cirka 15 procent av familjerna skulle ansöka om vårdnadsbidrag har varit en överskattning. Vad undersökningen även slog fast var att en överhängande del sökande var kvinnor, 92 procent jämfört med 8 procent män, och att det i första hand var familjer med en redan låg inkomst som valde att ansöka om vårdnadsbidrag. Enligt experter beror den stora andelen kvinnor som stannar hemma med barnen på att deras medelinkomst är lägre. 25 Enligt en tjänsteman på Växjö kommun är däremot intresset för vårdnadsbidraget stort hos medborgarna, och tycks inte ha avstannat eller ebbat ut sedan lagens införande. I relation till andra kommuner finns det i Växjö kommun ett stort intresse. En av flera möjliga förklaringar till detta intresse misstänks vara att Växjö kommun det senaste året haft flera hundra barn i kö till barnomsorgen. 26 23 Widman, Marit 2006:39 24 Andersson, Elvira 2007:43 25 Rapports nyhetssändning 25 november 2008 26 Intervju med tjänsteman på Växjö kommun 16

4.2 Familjepolitiska reformers betydelse Politiska institutioner skapar belönings- och bestraffningssystem, som i förlängningen påverkar individers rationella beteenden. Exempelvis kan införandet eller avskaffandet av ett bidrag i förlängningen leda till att medborgarna får en annan bild av vilka tjänster som staten kan tillhandahålla. Vad gäller jämställdhetsdebatten kom avskaffandet av sambeskattning av makar 1971 och införandet av föräldraförsäkringen 1974 att ha en starkare genomslagskraft än vad den ideologiska debatten hade, då det efter avskaffandet var mer lönsamt för gifta kvinnor att förvärvsarbeta än tidigare, vilket ledde till en ökad andel gifta kvinnor som förvärvsarbetade. Fenomenet hade snarare att göra med ekonomiska incitament än vad det hade med hur jämställda hushållen var. 27 Det finns tidigare forskningsresultat som visar att politiska institutioner är med och påverkar inte bara individers rationella beteenden i fråga om ekonomi utan även vilket beteende som är lämpligt i olika situationer. 28 Hur politiker väljer att organisera socialförsäkringssystemen kommer i stor utsträckning påverka kvinnor och mäns valmöjligheter, men leder då till olika konsekvenser beroende på deras kön. 29 Sverige tillsammans med de nordiska länderna har utvecklat en tvåförsörjarmodell, då den svenska föräldraförsäkringen samt en väl utvecklad barnomsorg har skapat goda möjligheter för bägge föräldrarna att förvärvsarbeta under perioden då barnen är unga. Då föräldraförsäkringens ersättning till stor del avgörs på grund av tidigare inkomster har detta ekonomiska incitament för kvinnorna lett till en internationellt sett hög andel förvärvsarbetande kvinnor. Den inkomstrelaterade föräldraförsäkringen är enligt studier starkt korrelerade med andelen barn under tre år i offentlig barnomsorg. 30 4.3 Vårdnadsbidraget sett ur ett internationellt perspektiv I detta avsnitt beskrivs studier och dess empiriska resultat av vårdnadsbidrag i Norge och Finland. Både Norge och Finland innefattas i det som brukar kallas för den nordiska välfärdsmodellen, där den offentliga sektorn har ett stort ansvar för barnomsorg och äldreomsorg samtidigt som andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög. Vid jämförelser mellan länder är i det i detta sammanhang viktigt att påpeka att det finns skillnader mellan 27 Pierre, Rothstein 2003:8f 28 ibid:10 29 Åmark 2005:225 30 Ferrarini 2005:64f 17

länderna som gör det svårt att dra säkerställda slutsatser, men erfarenheterna från Norge och Finland kan ändå kasta ett ljus över vilka faktorer som är centrala. 4.3.1 Vårdnadsbidraget i Norge I Norge infördes ett likartat bidrag 1999, kontantstøtte (på svenska: kontantstöd), ett bidrag som efter att ha varit verksamt i nio år ska tas bort. Den första utvärderingen av kontantstöd i Norge slog fast att dess påverkan på arbetsmarknaden var förbluffande låg. Däremot hade enbart de kortsiktiga effekterna fångats upp av utredningen, vilket gjorde en ytterligare undersökning något år senare nödvändig. I en rapport från 2005 kartlades hur föräldrarnas förvärvsarbete påverkats av kontantstödet. Tvärsnittsanalyser har då visat att huruvida föräldrarna haft kontantstöd har en betydande verkan för främst mammornas utsikter för arbete. Slutsatsen av utredningen var att kontantstödet i stor utsträckning bidrog till att upprätthålla traditionella könsroller bland småbarnsföräldrar och därmed även gett en negativ effekt för jämställdheten. 31 Sannolikheten för att mödrar har arbete minskade drastiskt från år 1998 till år 2002. Anledningen till den minskade andelen förvärvsarbetande kvinnor i Norge är att de har anpassat sig till den förda familjepolitiken och förlängt sin arbetsfrånvaro, bland annat genom att gå ner till deltid. 32 Hur föräldraförsäkringen är organiserad ger olika konsekvenser för kvinnors förvärvsarbete. I länder där ett lågt enhetsbelopp betalas ut som ett vårdnadsbidrag ger istället negativa effekter på kvinnors förvärvsarbete, både under perioden vårdnadsbidraget tas ut men även efter. Det finns studier som påvisar starka samband mellan förstföderskor i Sverige och Norge som genom tidigare inkomstnivåer blivit berättigade till inkomstrelaterad föräldraförsäkring och fortare återgår till förvärvsarbete, jämfört med de förstföderskor som inte varit berättigade till en inkomstrelaterad ersättning. Hur föräldraförsäkringen är uppbyggd, om den är inkomstrelaterad eller är uppbyggd som ett vårdnadsbidrag, ger tydliga effekter på kvinnors förvärvsarbete. Exempelvis har införandet av vårdnadsbidrag i Tyskland och Frankrike lett till att andelen förvärvsarbetande kvinnor minskar dramatiskt medan tvåförsörjarmodellen lett till en mer jämställd arbetsmarknad. 33 31 Rønsen 2005:3 32 Haataja och Nyberg 2005:204 33 Ferrarini 2005:66 18

Från 1999 fram till 2004 har det i den norska befolkningen varit en svag nedgång i andelen barn som är brukare av kontantstöd, medan det bland barn med invandrarbakgrund är en betydligt större andel. Denna skillnad var som störst i Oslo, och en anledning till detta var att andelen barn med invandrarbakgrund är överrepresenterade i huvudstaden än i andra delar av landet. En ytterligare bakomliggande faktor är att föräldrar med invandrarbakgrund i större utsträckning har lägre sysselsättning samtidigt som andelen barn är högre än genomsnittet. 34 4.3.2 Vårdnadsbidraget i Finland I Finland har vårdnadsbidrag funnits sedan 1980-talet. Den forskning som utförs visar att ju högre ekonomisk ersättning vårdnadshavare kan få via vårdnadsbidrag, desto högre andel kvinnor som tog hand om sina barn hemma och desto lägre användning av offentlig barnomsorg. År 2001 ansökte 78 procent av mödrarna i Finland om vårdnadsbidrag. De kvinnor som i störst utsträckning använt sig av vårdnadsbidrag är de unga, lågutbildade och som har en svag position på arbetsmarknaden. Jämfört med Sverige har finska mödrar i stor utsträckning valt att utnyttja vårdnadsbidrag medan svenska mödrar i ökande grad använt sig av offentlig barnomsorg. 35 En möjlig förklaring till varför vårdnadsbidraget varit mer populärt i Finland jämfört med Sverige beskrivs i en studie som uppmärksammar den politiska diskursen och dess påverkan på policyresultat. När vårdnadsbidraget infördes i Sverige 1994 beskrevs den i den politiska debatten som en kvinnofälla, medan det i Finland beskrevs som en möjlighet för föräldrarna att själva bestämma hur de ville organisera barnets omsorg. 36 4.4 Vårdnadsbidragets effekter på familjers agerande Hur kombinationen mellan barn och förvärvsarbete fungerar är en viktig faktor som påverkar hur familjer väljer att använda sig av vårdnadsbidraget. Det finns en tydlig könsaspekt av den problematiken då det främst är kvinnor som väljer att minska sin arbetstid till förmån för tid med barn. 37 Enligt en undersökning utförd av Lennart Flood och Urban Gråsjö brukar män till skillnad från kvinnorna i regel inte sänka sin arbetstid när familjen skaffar barn. Kvinnors förvärvsarbete minskas med nästan 11 timmar per vecka när hushållet har barn i åldrarna 0-3, medan männens arbetstid är oförändrad under samma period. Denna minskade jämlikhet 34 Daugstad 2006:1 35 Haataja och Nyberg 2005:201ff 36 Hiilamo och Kangas 2006:3 37 Duvander 2006:3 19

ifråga om arbetstidens omfattning minskar sedan i takt med att barnet blir äldre, då behovet av barntillsyn inte är lika stor. 38 I forskning kring vilka hinder som kan ligga till grund till varför pappor i mindre utsträckning än mammor väljer att ta ut föräldraförsäkring uppmärksammas fyra typer av hinder som kan spela in för att förklara detta. Det första hindret är de traditionella könsrollerna, det andra de ekonomiska skälen, det tredje hindret är attityder på arbetsplatsen och det fjärde och sista är att kvinnan i familjen inte vill dela med sig av föräldraledigheten och övar motstånd till att låta pappan stanna hemma med barnet och ta över kvinnans privilegium. 39 Problemet med lång frånvaro från arbetsmarknaden när mödrar stannar hemma för att ta hand om sina barn uppmärksammades redan när föräldraförsäkringen infördes 1974. Skillnaden mellan föräldrarnas jämställdhet ifråga om barnomsorg och hushållsarbete antas då förstärkas samtidigt som arbetsgivare i större utsträckning tvekar att anställa mödrar. 40 De allra flesta forskare är eniga om att vårdnadsbidraget riskerar att ytterligare förstärka de traditionella könsrollerna och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden genom en lång frånvaro från arbete försvagas. 41 Hushållens ekonomiska situation kan påverka valet på olika sätt. Familjer med god ekonomi har enklare att stanna hemma med barnen men har samtidigt starkast incitament för att återgå till arbetslivet. Hushåll med lågutbildade föräldrar tenderar att ha mer slitsamma arbeten, vilket kan påverka deras vilja att återgå till förvärvsarbete negativt. Dessutom är den ekonomiska förlusten att avstå från förvärvsarbete ytterligare en period inte lika stor som i hushåll med högavlönade arbeten. 42 Därför finns det skäl att hävda att kombinationen mellan barn och förvärvsarbete fungerar olika i olika familjekonstellationer med olika ekonomier. 43 I hushåll där antingen mammans inkomst är lägre än pappans eller i de fall där bägge vårdnadshavarna har låga inkomster är sannolikheten högre att barnet börjar senare i förskola. 44 Det faktum att låginkomstmammor stannar hemma längre med barnet kan tolkas i ljuset av deras arbetsmarknadssituation och att en låg inkomst inte är ett tillräckligt incitament för 38 SOU 1997:138:182f 39 Bekkengen 2002:18-22 40 Haataja och Nyberg 2005:201 41 ibid:203 42 Duvander 2006:7f 43 ibid:21 44 ibid:17 20

dessa att börja förvärvsarbeta tidigare än vad de behöver. En möjlighet är också att en andel av dessa inte har något arbete att gå till efter föräldraledigheten och att nivån på arbetslöshetsersättningen inte skiljer sig nämnvärt från den rådande ekonomiska situationen. 45 Ett delat ansvar för barnets omsorg kan antingen ses som en faktor för att båda föräldrarna återgår till förvärvsarbete tidigare, samtidigt som det delade ansvaret kan tolkas som att föräldrarna är barnorienterade och önskar att maximera den disponibla tiden tillsammans med sitt barn. 46 För faktum är att föräldrar generellt sett önskar en senare start i förskola för sina barn än den faktiska tidpunkten då barnet börjar på förskola. 47 När vårdnadshavare till barn anser att det är lämpligt att låta barnet börja på förskola kan vara en betydande faktor som inverkar på andelen familjer som utnyttjar vårdnadsbidrag. Det främsta argumentet mot en tidig start för barnet att börja i förskola är att barnet då inte är mogen tillräckligt att vistas utanför hemmiljön. Andra argument som framförs är att barnet lätt smittas av infektioner på dagis, att det är en mycket stressig miljö jämfört med vad barnet är van vid hemifrån och att en stor andel föräldrar vill spendera mer tid tillsammans med sina barn än vad föräldraförsäkringen erbjuder. Argumenten för en tidig start är istället att det finns forskning som pekar på att barn som börjar på dagis tidigare klarar sig bättre i skolan och att förskolan ger indirekta positiva effekter som kan visa sig senare i livet. 48 45 Duvander 2006:20 46 ibid:18 47 ibid:13 48 ibid:7 21

5. Metod Grundantagandet i denna uppsats är att omvärlden är observerbar och existerar med eller utan vår kunskap av den. Detta innebär att verkligheten är densamma även om vi gör olika beskrivningar av hur den är beskaffad. Ontologin hamnar i det realistiska synsättet före epistemologin, och innebär med andra ord att hur verkligheten ter sig påverkar hur vi kan samla in kunskap om den och till vilken utsträckning det är möjligt att skaffa sig kunskap. Till skillnad från positivisternas synsätt, finns det enligt realismen sociala fenomen som inte är direkt observerbara. Detta faktum påverkar hur kunskap enligt realismen kan samlas in, och än viktigare, hur kunskapen senare tolkas. Djupgående strukturer som råder i samhället påverkar hur individuella aktörer själva upplever verkligheten. Könsordningen i ett samhälle kan exempelvis påverka aktörer utan att det finns möjlighet att upptäcka det genom enbart observation. 49 Genom att utreda hur vårdnadshavare både upplever och påverkas av vårdnadsbidraget kan dessa erfarenheter i en vetenskaplig analys bearbetas för att skapa en bild av vilka möjliga mekanismer som ligger bakom deras val och vilka effekter vårdnadsbidraget kan ge. 5.1 Material och metod För att besvara uppsatsens frågeställningar rörande vårdnadsbidragets påverkan på familjers beslutsprocess och vilka konsekvenser det kan leda till har jag i uppsatsen valt att göra en fallstudie av vårdnadsbidragets införande i Växjö kommun. Växjö kommun var en av sexton kommuner i Sverige som valt att införa vårdnadsbidraget från och med den första juli 2008. Vid valet av fall uppmärksammades vilka kommuner som valt att införa vårdnadsbidraget från och med den första juli 2008. Eftersom uppsatsens syfte är att undersöka en enda given händelse, vårdnadsbidragets införande, och då antalet fall är begränsade har det varit nödvändigt att göra ett strategiskt val. Enligt en artikel från SVT 50 ligger Växjö kommun närmast det totala genomsnittet avseende antalet barn som blivit beviljade vårdnadsbidrag, och vid valet av fall var bedömningen att Växjö kommun kan väljas utifrån det vetenskapliga resonemanget om det typiska fallet. 51 I jämförelse med kommuner i eller i närheten av 49 Marsh och Stoker 2002:30f 50 Rapports nyhetssändning 25 november 2008 51 Esaiasson et al 2007:187 22

storstadsområden som exempelvis Stockholm eller Malmö, kan Växjö kommun bättre tala för det totala genomsnittet av kommuner som infört eller ska införa vårdnadsbidrag. Vidare är uppsatsen av förklarande karaktär eftersom syftet är att genom en närgranskning av populationen småbarnsföräldrar i Växjö kommun, söka förklaringar snarare än beskrivningar och värderingar. 52 Uppsatsen kommer till att vara teorikonsumerande då jag använder olika teorier som på olika sätt kan förklara de empiriska data som jag får fram genom enkätundersökningen. 53 Utöver enkätundersökningen har även en informantintervju genomförts med en tjänsteman på Växjö kommuns skol- och barnomsorgsförvaltning som har varit delaktig i implementeringen av vårdnadsbidraget. Sedan den förste juli 2008 fram tills den förste november 2008 har 63 ansökningar om vårdnadsbidrag blivit beviljade i Växjö kommun. Genom att hämta information från Växjö kommuns allmänna handlingar om vilka det är som har beviljats vårdnadsbidrag under denna period har sedan enkätundersökningar skickats ut till dessa hushåll (Se bilaga 1). De 63 hushållen som blivit beviljade vårdnadsbidrag är med andra ord uppsatsens analysenheter. Enkätundersökningens resultat är därefter uppsatsens empiriska material. Då uppsatsens syfte är att utreda hur vanligt förekommande olika svar är i populationen har en frågeundersökning i form av en enkät varit en rimlig metod att använda. Det har gett en stordriftsfördel då populationens storlek överskrider vad som hade varit ett rimligt antal intervjuer i denna uppsats. Genom att använda sig av en enkätundersökning undviks även oönskade intervjuareffekter mellan intervjuare och den intervjuade. 54 För att utreda hur vårdnadshavarna dels har resonerat och dels hur de påverkats av vårdnadsbidraget har flera tänkbara variabler utarbetats för att sedan operationaliseras i enkäten. De faktorer som har tänkts kan påverka vårdnadshavarna är i flera av fallen av ekonomisk karaktär, exempelvis frågorna 7, 8 och 9. Dessa samt övriga frågor grundar sig främst på de familjemodeller som presenteras i uppsatsens teoretiska ramverk. Vid utformandet av enkätfrågorna togs hänsyn till att antalet frågor skulle hållas så låg som möjligt, då risken att respondenterna väljer att inte besvara enkäten ökar ju fler frågor som 52 Esaiasson et al 2007:125 53 ibid:99 54 ibid:264 23

läggs till. För att kompensera ett lägre antal frågor har det i flera av frågorna getts möjlighet åt respondenterna att själva fylla i om de har något annat svar än de som finns valbara. 55 5.2 Centrala begrepp Då uppsatsens syfte är att undersöka familjers agerande och deras uppfattning om barnomsorgsfrågor blir begreppen familj och kön centrala. Det finns ingen enhetlig definition av begreppet familj tillgänglig i svensk lagstiftning, utan begreppets innebörd varierar beroende på situation. I äktenskapsbalkens beskrivning av familjen avses familjen vara en så kallad kärnfamilj, där mamma-pappa-barn lever tillsammans. 56 I denna uppsats definieras begreppet familj som ett hushåll där en eller två vuxna vårdnadshavare lever tillsammans med sitt eller sina barn. I uppsatsen kommer familj och hushåll att vara synonyma begrepp. Begreppet kön är av problematisk natur, då begreppet både kan innefatta det biologiska och det sociala könet. Det går inte att vetenskapligt fastställa bakomliggande mekanismer genom att enbart hänvisa till det biologiska könet, utan det finns en social innebörd av begreppet kön som behöver tas hänsyn till. I uppsatsen utreds skillnader mellan vårdnadshavares kön för att uppmärksamma hur vårdnadshavarna påverkas av vårdnadsbidraget, därför kommer begreppet kön i fortsättningen att både innefatta de biologiska och de sociala mekanismer som kan ligga bakom skillnader mellan vårdnadshavare. 5.3 Forskningsetiska hänsynstaganden Då uppsatsens empiriska undersökning är en enkätundersökning riktade till vårdnadshavare som blivit beviljade vårdnadsbidrag i Växjö kommun är det främst denna population som jag har fått göra forskningsetiska hänsynstaganden mot. Individerna som innefattas i denna population har ett grundläggande krav på integritetsskydd, det så kallade individskyddskravet. För denna uppsats innebär det ett avvägande av vilka frågor som är berättigade att ställa ur forskningssynpunkt och frågor som kan uppfattas av otillbörliga av de som ingår i undersökningen. Av den anledningen har inte några frågor om individernas inkomstnivå 55 Esaiasson et al 2007:265 56 Fahlbeck, Reinhold 2005:1 24

ställts, då en sådan fråga kan uppfattas som obefogad i ett sammanhang där vårdnadsbidraget är i fokus. 57 Informationskravet, som innebär att uppgiftslämnare ska vara informerade om i vilket sammanhang deras uppgifter kommer att användas, har i uppsatsen konkretiserats i följebrevet till enkäten (se bilaga 1). Samtyckeskravet, att uppgiftslämnare ger sitt samtycke till medverkan i studien, krävs inte på förhand i enkätundersökningar utan ges efter att enkäten skickats tillbaka ifylld. 58 Konfidentialitetskravet hör starkt ihop med frågan om sekretess, identiteter av personer som deltar i en studie ska inte lämnas ut till utomstående och vid publicering ska det vara omöjligt att identifiera enskilda personer. 59 I denna undersökning har enskilda enkäter inte kodats och vid publicering visas respondenterna som enskilda hushåll utan namn eller numrering. Nyttjandekravet innebär att forskaren inte får använda forskningsmaterialet i kommersiellt eller icke-vetenskapligt syfte, och ej heller för beslut som direkt påverkar uppgiftslämnaren. 60 Då Växjö kommuns utvecklingsenhet på Skol- och barnomsorgsförvaltning har ett intresse av att ta del av uppsatsens empiriska resultat måste ett forskningsetiskt hänsynstagande tas för att resultaten inte ska utnyttjas felaktigt. Som åtgärd för att uppgiftslämnarnas åsikter och integritet ska skyddas har enkäterna inte kodats, i ett led för att deras anonymitet ska vara säkrad. 5.4 Metodkritik Ett kritiskt påpekande av uppsatsens utförande bör göras. På grund av att enkäterna inte skickades ut till hushållen förrän den sjunde december, och då endast en kort period innan juluppehåll, beräknades inte det finnas tillräckligt med tid att hinna skicka ut påminnelser till de hushåll som efter en vecka inte besvarat enkäten. Av 63 utskickade enkäter svarade 23 hushåll på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent. För att kunna dra slutsatser för hela populationen är det önskvärt med en svarsfrekvens som ligger på runt 60-65 procent 61. Till följd av att ingen påminnelse skickades ut till den resterande populationen har generaliserbarheten av den insamlade informationen blivit svagare än vad som hade kunnat vara fallet. Det är därför av vikt att tolka resultaten försiktigt. 57 Vetenskapsrådet 2002:5 58 Vetenskapsrådet 2002:9 59 ibid:12 60 ibid:14 61 Esaiasson et al 2007:269 25

Det har visat sig i efterhand att några av frågorna i enkäten inte varit generaliserbara och därför inte av intresse för uppsatsens frågeställning. Dessa frågor är hur många barn som det finns i familjerna och hur deras boendeform ser ut. Därutöver har det inte funnits nödvändigt att redovisa svaren på frågan om vilken yrkesform vårdnadshavarna har, eftersom det inte bidragit till några intressanta jämförelser. Som jag nämnde tidigare har jag inte bidragit med frågor som berör vårdnadshavarnas inkomster. Även om motiveringen till detta var att undvika att färre hushåll skulle besvara enkäten, kan jag i efterhand konstatera att uppsatsens analys till viss del blivit lidande. Med dessa erfarenheter till godo är min förhoppning att vidare forskning lägger märke till dessa brister i enkäten och undviker samma problem. Procentuträkning som metodik är ett val som inte är lämpligt för analysenheter som är färre än 20 stycken. I denna undersökning är analysenheterna 23 stycken (se bilaga 2). Med motiveringen att förtydliga resultaten för läsaren och göra sammanställningen av det empiriska materialet mer begriplig valdes ändå en procentuträkning vid sammanställningen av resultaten från enkätundersökningen. Läsaren bör observera detta, och därför tolka resultaten försiktigt. Ett alternativ tillvägagångssätt för att besvara uppsatsens frågeställning är att göra en studie av samtliga kommuner som infört vårdnadsbidrag och därefter göra strategiska urval av populationen. Metoden för att besvara uppsatsens frågeställning hade med fördel kunnat vara att använda sig av intervjuer istället för frågeundersökning. Genom att använda sig av intervjuer kan respondenterna svara på frågorna mer öppet och ge möjlighet att förklara tydligare hur de har resonerat kring frågor rörande vårdnadsbidraget. De svar som sedan samlas in kan i efterhand kategoriseras för att ge en klarare bild av vilka olika synsätt som finns på hur respondenter förhåller sig till vårdnadsbidraget. 62 För att skapa empiriska data med större generaliserbarhet hade ett annat alternativ varit att göra en enkätundersökning riktade till ett stort urval av samtliga kommuner som infört vårdnadsbidrag. Fördelen med detta är att forskaren undviker problem med regionala skillnader, exempelvis kan vårdnadsbidragstagares agerande skilja sig åt beroende på var de bor i landet eller beroende av deras kulturella bakgrund. 62 Esaiasson et al 2007:260 26

6. Resultatredovisning I det första delavsnittet redovisas resultaten från enkätundersökningen. I kommande avsnitt följer en analys av resultaten där möjliga samband och tendenser av respondenternas svar uppmärksammas. 6.1 Resultatredovisning från enkätundersökning 6.1.1 Inledande frågor De hushåll som svarade på enkäten var med 4 procents undantag samboende vårdnadshavare till barnet. Vidare uppger 70 procent av hushållen att de bor i tätort medan resterande 30 procent uppger att de bor på landsbygd. Hur många barn det är i hushållen varierar, men det vanligaste bland hushållen, med 48 procent, var två barn. 91 procent av hushållen har vårdnadsbidrag till endast ett barn. 6.1.2 Allmänna frågor Figur 3: Hur hushållen valt att agera om vårdnadsbidraget inte varit ett alternativ 60% 50% 52% 40% 35% 30% 20% 10% 0% Valt kommunal barnomsorg 0% Valt privat barnomsorg Valt att ha barnet hemma ändå 9% Valt privata lösningar 4% Bortfall Antal respondenter: 23 27

Majoriteten av vårdnadshavarna hade, om vårdnadsbidrag inte varit ett alternativ, valt att låta barnet gå i kommunal förskola. 35 procent hade valt att ha barnet hemma ändå och 9 procent hade valt privata lösningar. Figur 4: Hushållens anledningar till ansökan om vårdnadsbidrag 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 78% 61% 35% 52% 17% 4% 0% Vill själv/a ta hand om barnet Det är bättre för barnet att vara hemma Hade stannat hemma med barnet ändå Eknomin tillåter en lägre inkomst Osäker på om barnet fått barnomsorg i närheten Är ej nöjd med kommunal barnomsorg Är ej nöjd med privat barnomsorg Antal respondenter: 23 Här har respondenterna haft möjlighet att fylla i fler än ett alternativ, vilket innebär att den totala svarsfrekvensen överstiger 100 procent. Den främsta anledningen till varför vårdnadshavarna har valt att ansöka om vårdnadsbidrag, med 78 procent, är att de själva önskar ta hand om sitt eller sina barn. 61 procent anser att det är bättre för barnet att vara hemma 63. 52 procent uppger att deras ekonomi klarar av en lägre inkomst, 35 procent uppger att de hade stannat hemma med barnet ändå och 17 procent uppger att de är osäkra på om barnet fått barnomsorg i närheten. Här fanns även en möjlighet för respondenterna att fylla i om det fanns någon annan anledning till varför de ansökt om vårdnadsbidrag. Två respondenter skriver att anledningen är att de inte fick barnomsorg i närområdet, ett hushåll förklarar att vårdnadsbidraget ersätter föräldrapenningens funktion, ett hushåll beskriver att deras barn har extra omsorgsbehov, ett hushåll förklarar att hushållets totala inkomst förblir densamma om de tar emot vårdnadsbidrag, ett hushåll anser att vårdnadsbidraget är rättvist eftersom pengarna annars endast hade gynnat barn på dagis och ett hushåll anser att barnets uppväxt blir på barnets villkor genom vårdnadsbidraget. 63 Flera respondenter har skrivit i marginalen att de syftar till att det är bättre för barnet att vara hemma fram tills dess att barnet fyllt tre-fyra år. 28

Figur 5: Hur hushållens inkomster påverkar valet att ansöka om vårdnadsbidrag 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 17% 22% 26% 0% 4% 4% 0% 4% 30% 83% 4% 4% Ansökt om inkomster varit lägre Ansökt om inkomster varit högre Antal respondenter: 44 Om hushållens totala inkomster varit högre hade majoriteten, 83 procent, valt att ansöka om vårdnadsbidrag. Om däremot hushållens totala inkomster varit lägre hade enbart 30 procent sökt vårdnadsbidrag medan 26 procent tvekat och resterande inte eller antagligen inte ansökt. Figur 6: Hur hushållens ekonomi klarar sig under uttag av vårdnadsbidrag 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 78% 9% 9% 4% Inte alls bra Inte särskilt bra Ganska bra Mycket bra Antal respondenter: 23 29

Majoriteten av hushållen anser att deras ekonomi klarar sig ganska bra under perioden då de får vårdnadsbidrag, medan 18 procent tycker att deras ekonomi inte klarar sig alls eller inte särskilt bra. 64 Figur 7: Den eller de vårdnadshavare som huvudsakligen stannar hemma med barnet 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 83% Mamman 17% Vårdnadshavarna delar lika mellan sig 0% Pappan Antal respondenter: 23 Uppdelningen av den eller de vårdnadshavarna som huvudsakligen stannar hemma med barnet är i de flesta fall mamman, medan 17 procent delar barnomsorgen lika mellan sig. 65 64 Här har ett hushåll skrivit i marginalen att de tar av sparade pengar för att klara av den ekonomiska situationen under uttag av vårdnadsbidrag. 65 Ett hushåll har beskrivit att de arbetar 85 procent respektive 100 procent under perioden vårdnadsbidrag tas ut, och vårdnadsbidraget ges till släktingar som sköter deras barn under de tillfällen då bägge vårdnadshavarna arbetar. 30