Anvisningar och kommentarer till FARs uppdragsbrev och allmänna villkor Bakgrund I syfte att underlätta förståelsen för innehållet i samt tillämpningen av FARs uppdragsbrev samt allmänna villkor har följande anvisningar och kommentarer tagits fram. Dessa är avsedda att tjäna som internt stöd för FARs medlemmar och ska inte användas som en bilaga till uppdragsavtalet eller överlämnas till uppdragsgivaren. De skriftliga uppdragsavtalen syftar i första hand till att öka parternas förståelse för innehållet i tjänsten och samtidigt klargöra deras respektive rättigheter och skyldigheter i uppdragsrelationen. I syfte att undvika missförstånd etc. om uppdragets omfattning och villkor ligger det i både uppdragsgivarnas och FAR-medlemmarnas intresse att parterna använder sig av skriftliga uppdragsbrev. Dessa ska vara undertecknade av båda parter. För revisorer och redovisningskonsulter är skriftliga uppdragsbrev dessutom ett krav, vilket framgår av såväl ISA som Reko. Uppdragsbrevet dokumenterar och bekräftar att uppdragstagaren åtar sig uppdraget. Samtidigt bekräftar uppdragsgivaren uppdragets syfte och omfattning samt de särskilda villkor i övrigt som ska gälla för uppdraget. Uppdragsbrevet hänvisar till tillämpliga allmänna villkor, vilka utgör en integrerad del av uppdragsavtalet. Innehållet i de allmänna villkoren får dessutom anses utgöra god sed i branschen. De allmänna villkoren innehåller dock avsnitt, eller delar av avsnitt, som sannolikt inte kan tillämpas undantagslöst för alla tjänster. Avvikelser i form av tillägg eller ändringar kan därför göras om parterna är överens om det. För dessa fall ska det i uppdragsbrevet anges att de allmänna villkoren gäller med "följande tillägg, avvikelser eller förändringar". Det är alltså inte tillåtet att införa några ändringar i själva villkorsbilagan utan de allmänna villkoren ska endast förekomma i de versioner som getts ut av FAR. Observera även att utrymmet för avtalade justeringar vad gäller villkoren för revision av svenska företag och organisationer är begränsat. Eftersom FARs villkorsuppsättning i huvudsak återger vad som gäller enligt svensk rätt och god sed kan ändringar eller tillägg i villkoren bara göras om medlemmen utrett och kommit fram till att dessa inte står i strid med t.ex. tvingande regler om tystnadsplikt eller Revisorsnämndens föreskrifter och praxis. Medlemmen bör vid upprättande av uppdragsbrev för en specifik tjänst överväga om det finns ett behov av att också avtala om att s.k. vardagsrådgivning, dvs. rådgivning av löpande och enklare beskaffenhet som ofta sker per telefon, ska omfattas av uppdragsbrevet. Om så är fallet behöver nämligen inte något särskilt uppdragsavtal eller uppdragsbrev skrivas för dessa tjänster. För s.k. vardagsrådgivning gäller dock FARs Allmänna villkor för rådgivningstjänster, varför även dessa ska bifogas uppdragsbrevet. Uppdragsbrev för revision I uppdragsbrevet definieras revisionsuppdraget. För räkenskapsår som påbörjats den 1 januari 2011 eller senare gäller ISA som god revisionssed i Sverige. Utöver den generella hänvisningen till god revisors- och revisionssed som finns i avsnitt 2.1 i de allmänna villkoren har FAR gjort bedömningen att det saknas anledning att i uppdragsbrevet eller i de allmänna villkoren uttryckligen hänvisa till ISA.
Både skrivningarna i ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag samt det exempel på uppdragsbrev som bilagts till ISAn innehåller mer utförliga och längre textmassor än den mall som FAR tagit fram. FAR har ändå gjort bedömningen att den tillämpliga associationsrättsliga lagstiftningen tillsammans med avsnitt 2 (Revisionsbyråns ansvar att följa god revisors- och revisionssed) och avsnitt 3 (Företagets och Företagsledningens ansvar och medverkan) i de allmänna villkoren på ett likvärdigt sätt behandlar de frågor som tas upp i ISA 210, varför de inte behöver upprepas i uppdragsbrevsmallen. När det gäller avtalstiden ska denna vara identisk med den mandatperiod som gäller för uppdraget. Det finns dock inget som hindrar att parterna kommer överens om att även en senare mandatperiod ska omfattas av samma uppdragsbrev, trots att det brevet bara var avsett för en mandatperiod. Notera dock att en sådan tillämpning kan vara olämplig på grund av senare inträffade omständigheter. Revisorn bör i sådana situationer göra de överväganden som framgår av ISA 210 punkt 13 samt A 28. Uppdragsbrev för revision av finansiella rapporter upprättade enligt ett ramverk för särskilt syfte (ISA 800-uppdrag) Med finansiella rapporter för särskilt syfte menas i ISA 800 finansiella rapporter som upprättas enligt ett ramverk för särskilt syfte. De tillhörande noterna består normalt av en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar. Kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering är avgörande för de finansiella rapporternas form och innehåll samt vad som utgör fullständiga finansiella rapporter. Uppdraget kan avse att granska en eller flera rapporter. Nedan används dock genomgående uttrycket finansiella rapporter. ISA 800-uppdrag kräver normalt ett särskilt uppdrag. För att tydligare klarlägga uppdraget, föreslås att de bakomliggande förhållandena anges under rubriken Bakgrund. Vid revision av finansiella rapporter som upprättats i anledning av en bestämmelse i ett avtal kan till exempel anges X AB och Y AB ingick den [datum] avtal om [ange det avtalet avser]. Enligt punkten Z i avtalet ska finansiell rapportering upprättas. 1 Vid revision av finansiella rapporter i anledning av villkor för ett projektbidrag kan under rubriken Bakgrund till exempel beskrivas vem som har lämnat respektive mottagit bidrag samt enligt vilka villkor bidraget har lämnats. Om möjligt bör de finansiella rapporterna utgöra en bilaga till uppdragsbrevet tillsammans med t.ex. kontrakt, låneavtal eller villkor för projektbidrag. Av uppdragsbrevet bör tydligt framgå vem som har ansvaret för upprättandet av de finansiella rapporterna. I de flesta fall är det uppdragsgivarens företagsledning som har det ansvaret men det kan förekomma att ansvaret åligga någon annan. De finansiella rapporterna ska ha upprättats enligt ett ramverk för särskilt syfte. Ramverket kan vara antingen ett regelstyrt ramverk eller avsett att ge en rättvisande bild. För att fastställa om det finns förutsättningar för en revision måste revisorn kunna konstatera att det ramverk för 1 Det bör observeras att ett ISA 800-uppdrag enbart innefattar en granskning av de finansiella rapporterna och inte regelefterlevnad i allmänhet som var fallet enligt RS 800.
finansiell rapportering som ska användas vid upprättandet av de finansiella rapporterna är godtagbart. Då de finansiella rapporterna är avsedda för ett särskilt syfte är det viktigt att redan i uppdragsbrevet ange för vilket syfte som de är upprättade samt följaktligen även syftet med revisorns rapport samt hur den får användas och spridas. I ISA 800 punkterna A14 och A15 finns ytterligare information om detta. Observera dock att förbudet mot spridning som finns i uppdragsbrevet bara binder uppdragsgivaren. Om förbudet även ska binda en annan mottagare måste ett särskilt avtal ingås med denne. I de fall där detta inte är möjligt bör medlemmen överväga att ta in en särskild friskrivning i rapporten, vari det anges vem som får använda rapporten och till vad. Då ISA 800-uppdrag normalt följer av en särskild överenskommelse och inte av lag bör FARs allmänna villkor för revisionstjänster inte användas.. Eftersom ett ISA 800-uppdrag trots allt är ett revisionsuppdrag anser FAR att det skulle kunna skapa onödig förvirring om hänvisning gjordes till de villkor som gäller för andra granskningstjänster än revision. Av denna anledning bör i stället de allmänna villkoren för rådgivningstjänster användas. I praktiken torde detta dock inte leda till någon skillnad i sak eftersom villkoren i stora delar är identiska. Som framgår ovan är ISA 800 utarbetad med avseende på fullständiga finansiella rapporter som har upprättats enligt ett ramverk för särskilt syfte. ISA 805 behandlar särskilda överväganden som är relevanta vid en revision av en enskild finansiell rapport eller av en särskild del, ett särskilt konto eller en särskild post i en finansiell rapport. ISA 810 behandlar revisorns ansvar vid ett uppdrag att uttala sig om finansiella rapporter i sammandrag som är härledda från finansiella rapporter som samma revisor reviderat enligt ISA. Exemplet på uppdragsbrev för ISA 800-uppdrag bör kunna användas som utgångspunkt med relevanta justeringar även vid upprättande av uppdragsbrev för uppdrag enligt ISA 805 och ISA 810. Uppdragsbrev för redovisningstjänster och rådgivningstjänster Till skillnad från revisionstjänster är redovisningstjänster och rådgivningstjänster inte föremål för ingående reglering i lag. Det är därför särskilt viktigt att i avtalet utförligt reglera uppdragets gränser och parternas ansvar. I uppdragsbrevet ska normalt uppdragets karaktär och omfattning anges samt eventuell klassificering (rådgivning/bestyrkandeuppdrag, eventuell tillämplig nationell eller internationell standard). Uppdragsbeskrivningen bör vara så klar att varje läsare förstår var gränsen för uppdraget går. Ett sätt att tydligt ange detta är att inte bara ange vad som ingår i uppdraget utan även vad som inte ingår. På så sätt minskar utrymmet för missförstånd. Vidare bör uppdragsbeskrivningen innehålla en uppsättning med särskilda punkter för uppdragsbemanning, tidplan och arvode. Enligt Reko ska uppdragsbrev för redovisningstjänster förnyas senast vart femte år. Särskilt om s.k. kombiuppdrag Vid kombiuppdrag, dvs. uppdrag där samma företag både biträder en uppdragsgivare med redovisningstjänster och utför bestyrkandeuppdrag, gäller särskilda regler om s.k. byråjäv. I sådana situationer är det viktigt att bestämmelserna om revisorers och revisionsbyråers opartiskhet och självständigt noga iakttas. Dessa regler medger t.ex. inte att s.k. enmansbyråer utför kombiuppdrag Detta förhållande kommer till uttryck i uppdragsbreven genom att de alltid
måste skrivas under av två olika personer från revisionsbyrån. FAR rekommenderar därför att man inte använder ett gemensamt uppdragsbrev i kombiuppdrag. Särskilt om andra granskningstjänster än revision När det gäller andra granskningstjänster än revision finns exempel på sådana i bilagorna till respektive tillämplig standard. FAR vill här fästa uppmärksamheten på att de allmänna villkoren för andra granskningstjänster än revision utgår från att resultatet av uppdraget, t.ex. en rapport eller ett uttalande, endast är avsett för uppdragsgivaren. Om resultatet även är avsett för tredje man bör detta regleras i uppdragsbrevet som en avvikelse från tillämpliga bestämmelser i villkoren (se särskilt avsnitt 10.2 och 13.3 i villkoren). FARs allmänna villkor FAR har gett ut fyra uppsättningar av allmänna villkor för tillämpning inom respektive område: Revision av svenska företag och organisationer Denna uppsättning är avsedd att användas för de revisioner där revisorn är vald (för filialer utsedd) att genomföra revision i enlighet med för organisationen tillämplig lagstiftning. Villkoren ska tillämpas oavsett om uppdragsgivaren enligt lag är skyldig att ha revisor eller inte. För dessa uppdrag regleras i huvudsak ansvarsförhållandena i tvingande lag, varför villkoren t.ex. inte innehåller någon beloppsmässig begränsning av revisorns ansvar. Andra granskningstjänster än revision Denna uppsättning är avsedd för andra granskningstjänster än revision enligt ovan. I huvudsak avses översiktliga granskningar enligt SÖG 2400 och SÖG 2410, granskning enligt särskild överenskommelse (SNT 4400) samt andra bestyrkandeuppdrag än revision eller översiktlig granskning av historisk finansiell information (ISAE 3000). Villkorsuppsättningen kan även användas vid uppdrag enligt ISA 800 810. För att minimera antalet villkorsuppsättningar gentemot samma kund kan andra granskningstjänster än revision avtalas under rådgivningsvillkoren. Uppdragsbrevet måste då klargöra dels om uppdraget är ett bestyrkandeuppdrag och under vilken standard uppdraget utförs, dels att rådgivningstjänster i de allmänna villkoren i tillämpliga fall ska läsas som andra granskningstjänster än revision. Rådgivningstjänster Denna uppsättning används för rådgivnings- och konsulttjänster såsom skatterådgivning, transaktionsrådgivning eller annan affärsrådgivning. Villkoren kan dock användas för alla avtalade tjänster enligt de anvisningar som anges i detta avsnitt. Som framgår av avsnittet om uppdragsbrev i ISA 800-uppdrag kan rådgivningsvillkoren användas för sådana uppdrag. Redovisningstjänster Uppsättningen är avsedd för redovisningstjänster i meningen löpande bokföring och upprättande av eller biträde med upprättande av andra bokföringshandlingar, t.ex. årsredovisningar eller årsbokslut. För rådgivningstjänster, även inom området redovisning, bör villkoren för rådgivningstjänster tillämpas. För att minimera antalet villkorsuppsättningar gentemot samma kund kan redovisningstjänster utföras enligt rådgivningsvillkoren varvid uppdragsbrevet bör klargöra att redovisningstjänsterna utförs i enlighet med Reko samt att
avsnitt 10.2 och 10.3 i rådgivningsvillkoren är tillämpliga för redovisningsrådgivningen men inte vad avser just redovisningstjänster (jfr kommentaren nedan till 10 Sekretess, nyttjanderätt och immateriella rättigheter under Särskilt om övriga villkorsuppsättningar). Vidare ska i sådana fall av uppdragsbrevet framgå att rådgivningstjänster i de allmänna villkoren i tillämpliga delar ska läsas som redovisningstjänster. Särskilt om villkoren för revision av svenska företag och organisationer 1 Allmänt I detta avsnitt anges bl.a. att de allmänna villkoren ska tillämpas oavsett om kundföretaget utsett en juridisk person (ett registrerat revisionsbolag) eller en fysisk person till revisor. Av praktiska skäl betecknas dock revisorn i de allmänna villkoren genomgående som Revisionsbyrån. 2 Revisionsbyråns ansvar att följa god revisors- och revisionssed I detta avsnitt erinras om målet för en revision samt revisionsbyråns skyldigheter att utföra revisionsuppdraget enligt god revisors- och revisionssed. ISA gäller som god revisionssed för revisioner avseende räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2011 eller senare. 3 Företagets och företagsledningens ansvar och medverkan I detta avsnitt lämnas en redogörelse för företagsledningens ansvar för företagets organisation och förvaltningen av företagets angelägenheter, inklusive bokföring och medelsförvaltning, samt företagsledningens skyldighet att tillhandahålla revisionsbyrån den information som bedöms nödvändig för att revisionsuppdraget ska kunna utföras enligt god revisionssed. Det erinras vidare om att revisionsbyrån har rätt att genomföra granskningen i den omfattning som den anser vara nödvändig. 4 Behandling av personuppgifter Punkten är formulerad för att uppfylla kravet enligt personuppgiftslagen (1998:204) på avtal mellan personuppgiftsansvarig (vanligen uppdragsgivaren) och personuppgiftsbiträdet (vanligen uppdragstagaren) som behöver behandla uppgifter för att utföra ett uppdrag. För ytterligare information och anvisningar vad gäller hantering av personuppgifter i övrigt, t.ex. information till registrerade, hänvisar FAR sina medlemmar till Datainspektionens hemsida för information och anvisningar. 5 Revisionsuppdragets bemanning m.m. 6 Dokumentation m.m. Till skillnad från den minimitid på sju år som gäller för arkivering av räkenskapsmaterial ska revisionsdokumentationen även fortsättningsvis bevaras i minst tio år efter utgången av aktuellt räkenskapsår. Detta följer av 5 i Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet (RNFS 2001:2). Observera dock att t.ex. allmänna preskriptionsregler medför att det är lämpligt att bevara all annan dokumentation i minst tio år. 7 Tystnadsplikt I detta avsnitt erinras om att revisionsbyrån har tystnadsplikt enligt lag och god revisorssed när det gäller uppgifter som framkommer i samband med att den utför ett revisionsuppdrag.
Därutöver anges det uttryckligen att revisionsbyrån har rätt att i samband med ett rättsligt förfarande lämna information i den mån det krävs för att skydda sina befogade intressen (se vidare FARs yrkesetiska regler i EtikR 1 Yrkesetiska regler regel 5 med anvisningar till tystnadsplikten). För att det inte ska råda någon tvekan om att revisionsbyråer som är verksamma i nätverk ska kunna hantera sina uppdrag med tillämpning av sitt nätverks gemensamma resurser har två nya punkter lagts till i detta avsnitt. 8 Arvode, utlägg m.m. I detta avsnitt lämnas en redogörelse för de principer enligt vilka arvodet till revisionsbyrån för ett revisionsuppdrag ska debiteras. Det erinras om att revisionsbyrån enligt Revisorsnämndens praxis inte får lämna kundföretaget en uppgift om ett fast pris utan reservationer. Det måste, när ett totalpris anges, hela tiden röra sig om ett uppskattat arvode som kan komma att justeras beroende på ändrade förutsättningar och omständigheter. 9 Fakturering och betalningsvillkor m.m. 10 Uppdragets upphörande i förtid I situationer där revisionsbyrån tvingas avbryta revisionsuppdraget i förtid på grund av omständigheter som kundföretaget framkallat har revisionsbyrån rätt till ersättning av företaget för nedlagt arbete och upplupna kostnader på grund av revisionsuppdraget. Revisionsbyrån har rätt att frånträda uppdraget i förtid om kundföretaget är i dröjsmål med betalningen av revisionsarvodet eller arvode för annat uppdrag som revisionsbyrån åtagit sig att utföra för kundföretaget. Revisionsbyrån ska tillämpa denna rätt på ett sådant sätt att kundföretaget så långt möjligt inte försätts i revisorsnöd. Ett sätt att undvika detta är att ha tydliga fakturerings- och betalningsrutiner och att revisionsbyrån redan i samband med att uppdragsavtalet ingås går igenom dessa med kunden. På så sätt får kunden redan från början information om att revisorn vid en viss tidpunkt kan komma att lämna uppdraget för det fall att de utställda fakturorna inte betalas. I undantagsfall, om revisionsbyrån önskar avbryta revisionsuppdraget i förtid utan att det föreligger något objektivt godtagbart skäl, är det rimligt att revisionsbyrån lämnar kundföretaget skälig ersättning för de direkta kostnader som uppstår för företaget med anledning av revisionsbyråns avsägelse. Ersättningsskyldigheten begränsas dock till 25 procent av arvodet för ett räkenskapsår, dock högst 25 prisbasbelopp. 11 Skadeståndsansvar och försäkring 12 Meddelanden och elektronisk kommunikation
13 Tillämplig lag Då utförandet av dessa uppdrag till stor del regleras enligt svensk lagstiftning och praxis är det olämpligt att på avtalsrättslig väg försöka göra annat lands lag tillämplig. Därför anges även i villkoren att lagvalsreglerna inte ska tillämpas. 14 Tvister Särskilt om övriga villkorsuppsättningar (ej revision) Följande kommentarer kan lämnas till några av punkterna i övriga villkorsuppsättningar som väsentligen avviker från regleringarna i revisionsvillkoren (jfr ovan). 6 Uppdragets bemanning 6.2 Underkonsulter Uppdragstagaren ansvarar gentemot uppdragsgivaren för underkonsulter som för egen personal. Många FAR-medlemmar tillhör företag som ingår i olika nätverksstrukturer. I villkoren definieras sådana företag och individer som underkonsulter till uppdragstagaren i syfte att försöka skydda dem från att uppdragsgivaren riktar direkta krav mot dem. 10 Sekretess, nyttjanderätt och immateriella rättigheter Detta avsnitt innehåller de största skillnaderna mellan de olika villkorsuppsättningarna. Det har huvudsakligen sin grund i att uppdragstagaren vid utförande av sina tjänster använder bl.a. metoder och modeller som uppdragstagaren givetvis måste få behålla de immateriella rättigheterna till. Skulle immateriella rättigheter överlåtas till uppdragsgivaren kan inte rådgivningsbranschen fungera eftersom det skulle förutsätta att rådgivaren skulle tvingas utveckla nya modeller och tankesätt för vare enskild kund. Vissa tjänster utförs dock utan att frågan om immateriella rättigheter rent faktiskt behöver aktualiseras. Så är t.ex. fallet med löpande bokföring och eventuellt andra tjänster där konsulten arbetar med, eller direkt i, system/modeller som kunden innehar ägande- eller nyttjanderätten till oberoende av den aktuella tjänsten. Skrivningar om nyttjanderätt och immateriella rättigheter finns inte i redovisningsvillkoren då dessa är avsedda för löpande redovisningstjänster (men inte redovisningsrådgivning som rapporteras särskilt i uppdragstagarens namn). Även om vi bortser från frågan om metoder och modeller är det regelmässigt olämpligt att överlåta immateriella rättigheter när uppdraget resulterar i en slutsats eller ståndpunkt avgiven i uppdragstagarens namn. Kunden kan t.ex. i princip sedan sälja motsvarande råd och slutsats under åberopande att det är den ursprunglige rådgivaren som går i god för och ansvarar för det trots att rådet eller slutsatsen inte ens behöver återges i sin ursprungliga form. I överlåtelsen ligger nämligen att rådet/slutsatsen kan redigeras, eller återges i valda delar, utan att det egentligen kan angripas civilrättsligt. Skulle man överlåta något avgivet i uppdragstagarens namn ökar också risken för att uppdragstagarens namn och varumärke används på sätt som inte avsetts vid avtalets ingående. I punkt 10.2 i villkoren för rådgivnings- respektive övriga granskningstjänster anges att uppdragsgivaren inte har rätt att till tredje man eller "i den egna organisationen" sprida eller
använda material som tillhandahålls av uppdragstagaren i samband med uppdragets fullgörande, såsom resultat i form av exempelvis rapporter. Avsikten är att parterna i andra fall än typuppdragen, där rapporter etc. enbart är avsedda för en begränsad mottagarkrets, i uppdragsbrevet reglerar nyttjande och/eller spridande av resultatet av uppdraget. För övriga granskningstjänster måste det i uppdragsbrevet klargöras om resultatet, eller del av resultatet, är avsett för spridning till tredje man. Så är t.ex. fallet för uppdrag enligt SÖG medan motsatt förhållande gäller för SNT 4400. 13 Ansvar Parterna i uppdragsavtalet är uppdragstagaren och uppdragsgivaren (kunden). Arbetstagare hos uppdragstagaren är inte personligen ansvariga för den skada som de vållar genom fel eller försummelse i tjänsten om inte synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter (jfr 4 kap. 1 skadeståndslagen). Punkt 13.5 innehåller bestämmelser om begränsning av uppdragstagarens ersättningsansvar. Ersättningsbeloppet är begränsat till det högsta av två gånger betalt arvode för uppdraget eller tio prisbasbelopp. Valet av "tak" har föregåtts av ingående diskussioner och får sägas utgöra en kompromiss mellan å ena sidan intresset av att begränsa uppdragstagarens ansvar och å andra sidan intresset av att begränsningen inte ska vara oskälig sett ur uppdragsgivarens synvinkel. I valet av "tak" har FAR också beaktat den stora spännvidd som finns mellan olika typer av tjänster. Inom området för transaktionsrådgivning, och i synnerhet om det rör internationella uppdrag, kan nivån på det föreslagna maximibeloppet komma att ifrågasättas. För dessa fall bör det kunna vara möjligt för uppdragstagaren att avtala om avsteg från de allmänna villkoren. Ett sådant avsteg ska då framgå av uppdragsbrevet. Vid uppdrag som löper under flera år, t.ex. löpande bokföring, får med "betalt arvode" förstås årsarvodet för de aktuella tjänsterna. Det kan dock vara lämpligt att klargöra detta, särskilt i uppdragsbrev för tjänster som är återkommande, t.ex. bokförings- eller deklarationsbiträde. 17 Tvister För vissa tjänster, t.ex. transaktionsrelaterade tjänster, kan det vara lämpligare att uppdragstagaren och uppdragsgivaren överenskommer om skiljeförfarande. En skiljedom är som huvudregel inte offentlig. Medlemmen måste dock beakta och väga fördelarna med ett snabbare och icke offentligt förfarande mot kostnaden för detta innan han eller hon föreslår eller accepterar ett skiljeförfarande. Medlemmens försäkringsskydd måste också beaktas vid bestämmande av såväl förfarande som plats och processuella regler för detsamma.