NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG

Transkript

1 NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG

2 Innehåll FÖRORD UPPGIFTER OCH ANSVAR ÖVERGRIPANDE MÅL ÖVERVAKNING OCH KVALITETSKONTROLL UTFÖRA REVISIONEN REVISIONSBEVIS DOKUMENTERA UPPDRAGET Krav på dokumentationen Sammanställa slutlig dokumentation för revisionsuppdrag KOMMUNIKATION MED FÖRETAGSLEDNINGEN OCH STYRELSEN ACCEPTERA ELLER BEHÅLLA ETT REVISIONSUPPDRAG MÅL FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN REVISION YTTERLIGARE KRAV PÅ DOKUMENTATION PLANERA MÅL OMFATTNING, TIDPUNKT OCH INRIKTNING FÖR UPPDRAGET FASTSTÄLLA VÄSENTLIGHET YTTERLIGARE KRAV PÅ DOKUMENTATION RISKBEDÖMNING MÅL RISKBEDÖMNING OCH NÄRALIGGANDE AKTIVITETER FÖRSTÅ FÖRETAGET OCH DESS MILJÖ IDENTIFIERA OCH BEDÖMA RISKERNA FÖR VÄSENTLIGA FELAKTIGHETER Riskbedömning Risker som kräver särskilt övervägande Ändring av riskbedömning YTTERLIGARE KRAV PÅ DOKUMENTATION REVISORNS HANTERING AV BEDÖMDA RISKER MÅL GRANSKNINGSÅTGÄRDER FÖR ATT HANTERA DE BEDÖMDA RISKERNA FÖR VÄSENTLIGA FELAKTIGHETER PÅ PÅSTÅENDENIVÅN Granskning av kontroller Substansgranskning Substansinriktad analytisk granskning Detaljgranskning Juni 2015

3 5.3 UTVÄRDERING Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen Bedöma revisionsbevisens tillräcklighet och ändamålsenlighet YTTERLIGARE KRAV PÅ DOKUMENTATION SLUTSATSER OCH RAPPORTERING MÅL EFTERFÖLJANDE HÄNDELSER ANALYTISK GRANSKNING SOM HJÄLPER REVISORN ATT NÅ FRAM TILL EN ÖVERGRIPANDE SLUTSATS SKRIFTLIGT UTTALANDE BILDA SIG EN UPPFATTNING OM DE FINANSIELLA RAPPORTERNA UTTALANDETS UTFORMNING REVISORS RAPPORT Innehållet i revisors rapport när uttalandet är modifierat Bilaga 1. Exempel på revisors rapport Bilaga 2. Ordlista Juni 2015

4 FÖRORD Denna standard är en principbaserad, fristående revisionsstandard av hög kvalitet som är anpassad för revisioner av mindre företags finansiella rapporter. En revision enligt denna standard ger revisorn rimlig säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna i ett mindre företag inte innehåller väsentliga felaktigheter. De revisionsbevis som införskaffas ger underlag för en revisors rapport som innefattar revisorns uttalande. Standarden har utarbetats utifrån allmänna principer för revision och bygger på en riskbaserad revisionsansats. Standarden kräver att revisorn använder professionellt omdöme och förhåller sig professionellt skeptisk. Standarden kräver att revisorn bedömer risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna och att han eller hon planerar och genomför revisionen så att risken minskas till en godtagbar nivå. När revisorn tillämpar denna standard ska han eller hon följa relevanta yrkesetiska krav, däribland sådana som gäller oberoende, och kraven i The International Standard on Quality Control (ISQC 1). Vid utarbetandet av denna standard har egenskaperna för mindre företag (under gränsen för krav på lagstadgad revision i EU:s revisionsdirektiv) varit i fokus. Standarden är inte avsedd att tillämpas vid revision av företag av allmänt intresse oavsett storlek, bransch eller egenskaper. Juni

5 1 UPPGIFTER OCH ANSVAR 1.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Revisorns övergripande mål vid utförandet av en revision av finansiella rapporter är att: uppnå rimlig säkerhet att de finansiella rapporterna i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig på grund av oegentligheter eller fel, och därigenom göra det möjligt för revisorn att uttala sig om huruvida de finansiella rapporterna, i alla väsentliga hänseenden, har upprättats enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, och lämna en rapport om de finansiella rapporterna och kommunicera sina iakttagelser. 1.2 ÖVERVAKNING OCH KVALITETSKONTROLL Den ansvariga revisorn ska ta ansvar för den övergripande kvaliteten i varje revisionsuppdrag. Under hela revisionsuppdraget ska den ansvariga revisorn, genom observation, inspektion av revisionsdokumentation och genom att göra förfrågningar i den mån det behövs, vara uppmärksam på tecken på att relevanta yrkesetiska krav och standarder för yrkesutövningen inte följs. Den ansvariga revisorn ska ta ansvar för: ledning, övervakning och utförande av revisionsuppdraget enligt denna standard, International Standards on Quality Control, relevanta yrkesetiska krav och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, att genomgångar utförs enligt revisionsföretagets riktlinjer och rutiner, att tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har inhämtats som stöd för de slutsatser som har dragits och för att revisors rapport kan lämnas, att konsultationer görs enligt revisionsföretagets riktlinjer och rutiner i svåra eller tvistiga frågor och när det finns meningsskiljaktigheter i uppdragsteamet, att en uppdragsanknuten kvalitetskontroll utförs enligt revisionsföretagets riktlinjer och rutiner, och att revisors rapport är korrekt med hänsyn till omständigheterna. 1.3 UTFÖRA REVISIONEN När revisorn utför revisionen av de finansiella rapporterna ska han eller hon: följa relevanta yrkesetiska krav, däribland sådana som gäller oberoende, avseende uppdrag att utföra en revision av finansiella rapporter, förhålla sig professionellt skeptisk vid planering och utförande av revisionen, och vara medveten om att det kan finnas omständigheter som gör att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter, använda sitt professionella omdöme vid planering och utförande av revisionen av de finansiella rapporterna, inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att minska revisionsrisken till en godtagbart låg nivå för att därmed få möjlighet att dra rimliga slutsatser som grund för sitt uttalande; och utföra revisionen enligt denna revisionsstandard. Juni

6 1.4 REVISIONSBEVIS När revisorn inhämtar information som ska användas som revisionsbevis ska han eller hon beakta informationens relevans och tillförlitlighet. Informationskällan, original jämfört med kopia och skriftlig jämfört med muntlig information påverkar revisorns bedömning av tillförlitligheten. När revisorn använder information som tagits fram av företaget ska revisorn utvärdera riktigheten och fullständigheten i informationen samt om informationen är tillräckligt exakt och utförlig för revisorns syften. När revisorn använder information som har upprättats av specialister anlitade av företagsledningen, externa specialister eller andra revisorer, ska revisorn i den mån som krävs: utvärdera kompetens, förmåga och objektivitet hos dem som har upprättat informationen, överväga behovet av direkt kommunikation eller andra lämpliga åtgärder med specialisten eller den andra revisorn, och utvärdera om revisorn kan förlita sig på informationen som revisionsbevis. Såvida inte revisorn har anledning tro motsatsen kan revisorn betrakta bokföring och dokument som äkta. Om omständigheter framkommer under revisionen som föranleder revisorn att tro att ett dokument inte är äkta eller att innehållet i ett dokument ändrats, men detta inte har redovisats för revisorn, ska revisorn utreda saken ytterligare. Om revisorn under revisionen identifierar avvikelser, skillnader eller överträdelser, ska han eller hon överväga effekten på revisionen och överväga ändringar i eller tillägg till granskningsåtgärderna. Revisorn ska bestämma vilka ändringar i eller tillägg till granskningsåtgärderna som krävs för att hantera oförenligheter eller tvivel och ska överväga deras effekt på andra aspekter av revisionen samt dokumentera hur han eller hon hanterade oförenligheten, om: revisionsbevis som har inhämtats från en källa är oförenliga med dem som har inhämtats från en annan, revisorn tvivlar på tillförlitligheten i information som ska användas som revisionsbevis, svar på frågor till företagsledningen eller dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) inte stämmer överens, och revisorn identifierar information som är oförenlig med revisorns slutsats avseende en betydelsefull fråga. 1.5 DOKUMENTERA UPPDRAGET Revisorn ska upprätta dokumentation som innehåller: en tillräcklig och ändamålsenlig dokumentation av grunden för revisionsberättelsen, och bevis på att revisionen planerats och utförts enligt denna standard samt tillämpliga krav i lagar och andra författningar Krav på dokumentationen Revisorn ska utan onödigt dröjsmål upprätta revisionsdokumentation som är tillräckligt uttömmande för att en erfaren revisor, som tidigare inte varit inblandad i revisionen, ska kunna förstå följande: karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de granskningsåtgärder som har planerats och utförts för att följa denna standard och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, vilket inbegriper betydande ändringar under revisionen, o vem som utförde arbetet och när det utfördes, samt o vem som utförde genomgången och när. resultatet av de utförda granskningsåtgärderna och vilka revisionsbevis som inhämtats, vilket inbegriper detaljer om de särskilda poster eller förhållanden som granskats, och Juni

7 betydelsefulla frågor som uppstått under revisionen, vilka slutsatser som har dragits om dessa samt betydelsefulla professionella bedömningar som gjorts till följd av dessa slutsatser. När det uppstår frågor som revisorn enligt denna standard måste ta upp med företagsledningen och styrelsen ska revisorn i revisionsdokumentationen inkludera dessa frågor samt när och med vilka de togs upp. Revisorn ska dokumentera diskussioner med företagsledningen, styrelsen och andra om betydelsefulla frågor, inkluderande frågornas karaktär samt när och med vem diskussionerna ägde rum Sammanställa slutlig dokumentation för revisionsuppdrag Revisorn ska samla revisionsdokumentationen i en revisionsakt och utan onödigt dröjsmål efter datumet för revisors rapport slutföra den administrativa processen med att sammanställa den slutliga dokumentationen för revisionsuppdraget. När den slutliga dokumentationen för revisionsuppdraget sammanställts får revisorn inte radera eller kassera någon revisionsdokumentation förrän arkiveringstiden upphört. Om revisorn finner att han eller hon måste göra ändringar i dokumentationen eller tillföra ny dokumentation efter det att den slutliga dokumentationen har sammanställts, ska revisorn, oavsett skälen för ändringarna eller tilläggen, dokumentera de särskilda skälen för varför de gjorts samt när och av vem de gjordes och när och av vem de gicks igenom. 1.6 KOMMUNIKATION MED FÖRETAGSLEDNINGEN OCH STYRELSEN Revisorn ska kommunicera med företagsledningen och styrelsen utan onödigt dröjsmål. Frågor som ska tas upp inbegriper: betydelsefulla iakttagelser från revisionen, o revisorns syn på kvalitativa aspekter av företagets redovisningssätt, däribland redovisningsprinciper, uppskattningar i redovisningen och upplysningar i de finansiella rapporterna, o identifierade brister i kontroller, o identifierade felaktigheter, o identifierade oegentligheter eller information som tyder på att oegentligheter kan förekomma, o identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar eller andra författningar som är av betydelse för revisionen, modifieringar av, stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i revisors rapport, lagstadgade krav på kommunikation, andra frågor, om sådana finns, som framkommit vid revisionen och som, enligt revisorns professionella bedömning, är betydelsefulla för de finansiella rapporterna och processen för finansiell rapportering. Revisorn ska använda sitt professionella omdöme när han eller hon bestämmer lämplig kommunikationsform med företagsledningen och styrelsen. När revisorn bestämmer formen för kommunikationen, muntlig eller skriftlig, ska han eller hon överväga: krav på kommunikation i lag eller andra författningar, betydelsen av de frågor som ska tas upp, andra frågor där muntlig kommunikation inte skulle vara lämplig. Juni

8 2 ACCEPTERA ELLER BEHÅLLA ETT REVISIONSUPPDRAG 2.1 MÅL Revisorns mål är att utvärdera om han eller hon ska acceptera eller fortsätta med ett revisionsuppdrag. 2.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN REVISION Revisorn ska överväga om det finns förutsättningar för en revision. När revisorn gör detta övervägande utvärderar han eller hon om: det ramverk för finansiell rapportering som ska tillämpas vid upprättandet av de finansiella rapporterna är godtagbart, företagsledningen kommer att förse revisorn med: o all relevant information som företagsledningen känner till, o eventuell ytterligare information som revisorn kan komma att begära från företagsledningen, o obegränsad tillgång till personer i företaget som revisorn anser att det är nödvändigt att inhämta revisionsbevis från, villkoren för uppdraget är godtagbara, företagsledningen eller styrelsen inför en begränsning av omfattningen av och inriktningen på revisorns arbete, och det finns andra faktorer som kan påverka uppdraget. Vid återkommande revisionsuppdrag ska revisorn bedöma om det finns omständigheter som gör att villkoren för revisionsuppdraget behöver ändras och om det är nödvändigt att påminna företaget om de gällande uppdragsvillkoren. Såvida inte revisionens omfattning och företagsledningens ansvar för de finansiella rapporterna klart definieras i lag eller föreskrifter, ska revisorn från företagsledningen eller styrelsen, enligt vad som är tillämpligt, inhämta en skriftlig överenskommelse: om att företagsledningen eller styrelsen är medveten om och förstår sitt ansvar: o avseende upprättandet av de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, vilket innefattar, där så är relevant, att de ger en rättvisande bild, o avseende sådan intern kontroll som företagsledningen bedömer som nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och o för att förse revisorn med: tillgång till all information som företagsledningen har kännedom om och som är relevant för upprättandet av de finansiella rapporterna, t.ex. bokföring, dokumentation och annat, ytterligare information som revisorn kan begära från företagsledningen för revisionen, obegränsad tillgång till personer i företaget som revisorn anser att det är nödvändigt att inhämta revisionsbevis från. avseende villkoren för revisionsuppdraget, däribland: o revisionens syfte samt inriktning och omfattning, o revisorns ansvar, o företagsledningens ansvar, o identifiering av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, Juni

9 o hänvisning till den förutsedda formen för och det förutsedda innehållet i alla rapporter som ska lämnas av revisorn och ett uttalande om att det kan finnas omständigheter under vilka en rapport kan skilja sig från den förutsedda formen och det förutsedda innehållet. 2.3 YTTERLIGARE KRAV PÅ DOKUMENTATION Utöver de allmänna kraven på dokumentation (se 1.5) för ett revisionsuppdrag ska revisorn ta med följande i revisionsdokumentationen: frågor som har identifierats när det gäller huruvida relevanta yrkesetiska krav har följts och hur dessa frågor har lösts, slutsatser rörande huruvida krav på oberoende gällande revisionsuppdraget har följts och eventuella relevanta diskussioner med revisionsföretaget som stöder dessa slutsatser, slutsatser som nåtts rörande att acceptera och behålla kundrelationer och revisionsuppdrag och karaktären på och omfattningen av samt slutsatser som har dragits av konsultationer som har gjorts under revisionsuppdragets gång. Juni

10 3 PLANERA 3.1 MÅL Revisorns mål är att planera revisionen så att den kan utföras på ett effektivt sätt och så att väsentlighetsprincipen tillämpas på ett riktigt sätt under revisionens gång. 3.2 OMFATTNING, TIDPUNKT OCH INRIKTNING FÖR UPPDRAGET Revisorn ska fastställa omfattning, tidpunkt och inriktning för revisionen för att ge vägledning i arbetet med granskningen. När revisorn fastställer omfattning, tidpunkt och inriktning för revisionen överväger han eller hon: uppdragets egenskaper, den förväntade tidpunkten för revisionen och karaktären på den kommunikation och rapportering som krävs, faktorer som, enligt revisorns professionella bedömning, är betydelsefulla när revisionsstrategin bestäms, resultaten av det inledande uppdragsarbetet och, i tillämpliga fall, om kunskapen från andra uppdrag är relevant för detta företag, och karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av resurser som krävs för att utföra revisionen. 3.3 FASTSTÄLLA VÄSENTLIGHET Revisorn måste fastställa väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet. Revisorns fastställande av väsentlighet är en fråga om professionell bedömning och påverkas av revisorns uppfattning om de behov av finansiell information som användare av de finansiella rapporterna har. I allmänhet betraktas felaktigheter, vilket innefattar utelämnanden, som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i de finansiella rapporterna. Om revisorn under revisionen får kännedom om information som hade inneburit att revisorn hade fastställt en annan väsentlighetsnivå, ska väsentlighetsnivån ändras. 3.4 YTTERLIGARE KRAV PÅ DOKUMENTATION Utöver de allmänna kraven på dokumentation (se 1.5) för ett revisionsuppdrag ska revisorn i revisionsdokumentationen ta med följande: omfattning, tidpunkt och inriktning för revisionen samt betydelsefulla förändringar under revisionen, väsentlighet, och eventuella ändringar i denna, för de finansiella rapporterna som helhet, och de bedömningar som gjorts för att fastställa väsentlighet. Juni

11 4 RISKBEDÖMNING 4.1 MÅL Revisorns mål är att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, på rapport- och påståendenivån. Det uppnår revisorn genom att inhämta en förståelse av företaget och dess miljö, däribland företagets interna kontroll, och därmed få en grund för hur de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter ska hanteras. 4.2 RISKBEDÖMNING OCH NÄRALIGGANDE AKTIVITETER Revisorn ska utföra riskbedömning för att inhämta en förståelse av företaget och dess miljö och för att revisorn ska kunna identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter på rapport- och påståendenivåerna. Detta utgör grunden för utformningen av de åtgärder som ska genomföras för att hantera de bedömda riskerna (fortsatta granskningsåtgärder). Under hela revisionen ska revisorn vara uppmärksam på tecken på händelser eller ändrade omständigheter som kan påverka riskbedömningen eller göra att nya risker identifieras. Riskbedömningen ska innefatta: diskussioner med företagsledningen och andra inom företaget som revisorn anser kan ha information som kan underlätta att identifiera risker för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter eller fel. analytisk granskning för att identifiera ovanliga eller oväntade trender eller relationer som kan tyda på risker för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter eller fel och observation och inspektion. Dessutom ska riskbedömningen inbegripa de åtgärder som bedöms som nödvändiga, utifrån revisorns professionella bedömning, för att kunna: o identifiera potentiell risk för oegentligheter, däribland risken att företagsledningen sätter sig över kontroller och risken för oegentligheter rörande redovisningen av intäkter, även när inga riskfaktorer för oegentligheter har identifierats, o bedöma om företaget kan ha ingått avtal eller förbindelser som kan leda till icke redovisade skulder, framtida åtaganden eller ändringar av aktuella tillgångsvärderingar, o bedöma om det finns transaktioner, händelser eller omständigheter som kan leda till ett behov av redovisning av eller upplysning om uppskattningar i redovisningen i de finansiella rapporterna. När en uppskattning i redovisningen bedöms vara betydelsefull för en post i de finansiella rapporterna ska revisorn inhämta en förståelse av de antaganden och metoder som använts för att göra uppskattningen. o bedöma företagets förmåga att fortsätta verksamheten, o identifiera risker avseende överträdelse av lagar och andra författningar som kan ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna, och o identifiera företagets närstående, och i tillämpliga fall förstå karaktären på relationerna mellan företaget och de närstående, och identifiera och förstå karaktären på och syftet med eventuella transaktioner med närstående. 4.3 FÖRSTÅ FÖRETAGET OCH DESS MILJÖ För att kunna identifiera och bedöma riskerna för väsentliga fel på rapport- och påståendenivåerna ska revisorn inhämta en förståelse av: Externa faktorer som påverkar företagets mål och strategier samt de affärsrisker hänförliga till dessa som kan leda till risker för väsentliga felaktigheter (däribland uppskattningar i Juni

12 redovisningen och antagande om fortsatt drift). Externa faktorer inbegriper faktorer som rör bransch och regelverk samt andra faktorer (t.ex. det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering). Karaktären på företaget, däribland verksamhet, ägande och styrstrukturer, investeringsplaner, kapitalstruktur och finansiering, för att revisorn ska kunna förstå vilka typer av transaktioner, konton och upplysningar som kan förväntas i de finansiella rapporterna. Företagets val och tillämpning av redovisningsprinciper och orsaken till byten av dessa. Revisorn ska bedöma om företagets redovisningsprinciper är ändamålsenliga för verksamheten och förenliga med gällande ramverk för finansiell rapportering och de redovisningsprinciper som används inom den aktuella branschen. Det av företagets kontrollmiljö som är relevant för finansiell rapportering, däribland överväganden avseende: o styr- och ledningsfunktioner, o inställning, medvetenhet och åtgärder hos styrelsen och företagsledningen i fråga om företagets interna kontroll och dess vikt för företaget, o om det faktum att ägaren eller företagsledaren är aktivt engagerad medför risker på grund av bristande uppdelning av arbetsuppgifter och att företagsledningen kan åsidosätta kontroller, o att kontrollmiljön inte i sig förhindrar, eller upptäcker och rättar till, en väsentlig felaktighet. Det informationssystem som är relevant för finansiell rapportering, däribland: o för betydande transaktionsslag ska revisorn inhämta en förståelse av hur dessa transaktioner initieras, registreras, bearbetas, i förekommande fall rättas, överförs till huvudbok och rapporteras i de finansiella rapporterna. o hur informationssystemet, förutom transaktioner, fångar andra händelser och förhållanden, som har betydelse för de finansiella rapporterna. o den process för finansiell rapportering som används för att upprätta företagets finansiella rapporter, inklusive betydelsefulla uppskattningar i redovisningen och upplysningar; och bokföringsposter, inklusive särskilda bokföringsposter som används för att för att redovisa transaktioner av engångskaraktär, ovanliga transaktioner eller justeringar. Relevanta kontrollaktiviteter och utvärdera utformningen samt fastställa om kontrollerna har införts, om revisorn planerar att förlita sig på identifierade kontrollaktiviteter. 4.4 IDENTIFIERA OCH BEDÖMA RISKERNA FÖR VÄSENTLIGA FELAKTIGHETER Riskbedömning Revisorn ska identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter på rapportnivån; och påståendenivån för transaktionsslag, konton och upplysningar, för att ge en grund som revisorn kan använda för att utforma och utföra fortsatta granskningsåtgärder. I detta syfte ska revisorn göra följande: identifiera risker, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, under hela arbetet med att förstå företaget och dess miljö, däribland kontrollmiljön och informationssystemen, och beakta de transaktionsslag, konton och upplysningar som finns i de finansiella rapporterna; bedöma de identifierade riskerna, om de har stor betydelse för de finansiella rapporterna som helhet och om de kan påverka flera påståenden; koppla de identifierade riskerna till vad som kan bli fel på påståendenivån med hänsyn till de relevanta kontroller som revisorn har för avsikt att granska; Juni

13 bedöma sannolikheten för felaktigheter, även risken för upprepade felaktigheter, och om den möjliga felaktigheten är så omfattande att den skulle kunna leda till en väsentlig felaktighet Risker som kräver särskilt övervägande Som en del av riskbedömningen ska revisorn avgöra om någon av de identifierade riskerna enligt revisorns mening utgör en betydande risk. I sin bedömning ska revisorn inte ta hänsyn till effekterna av de identifierade kontroller som rör risken. När revisorn gör sin bedömning av vilka risker som är betydande ska han eller hon minst ta hänsyn till följande faktorer: om risken utgör en risk för oegentlighet. om risken rör ny, betydande utveckling inom ekonomiområdet, redovisningsområdet eller något annat område och därför måste uppmärksammas särskilt. transaktionernas komplexitet. om risken inbegriper betydande transaktioner med närstående. Revisorn ska behandla identifierade betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet som en källa för betydande risker. graden av subjektivitet i mätningen av den finansiella information som rör risken, framför allt de mätningar som inbegriper ett stort mått av osäkerhet. om risken är hänförlig till betydande transaktioner som inte ingår i företagets normala verksamhet eller som på annat sätt tycks vara ovanliga Ändring av riskbedömning Revisorns bedömning av risken för väsentliga felaktigheter på påståendenivån kan förändras under revisionens gång i takt med att ytterligare revisionsbevis inhämtas. I de fall där revisorn inhämtar revisionsbevis från fortsatta granskningsåtgärder, eller om ny information erhålls, och något av detta är oförenligt med de revisionsbevis som revisorn ursprungligen grundade sin bedömning på, ska revisorn omarbeta sin bedömning och ändra de planerade fortsatta granskningsåtgärderna därefter. 4.5 YTTERLIGARE KRAV PÅ DOKUMENTATION Utöver de allmänna kraven på dokumentation (se 1.5) för ett revisionsuppdrag ska revisorn i revisionsdokumentationen ta med följande rörande revisorns förståelse av företaget och dess miljö samt bedömningen av riskerna för väsentliga felaktigheter: viktiga komponenter i den inhämtade förståelsen avseende var och en av aspekterna av företaget och dess miljö och avseende kontrollmiljön och informationssystemen och informationskällorna. namn på identifierade närstående och karaktären på närståenderelationer. de identifierade och bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, inklusive risker som beror på oegentligheter, på rapportnivån och på påståendenivån. de kontroller som avser de identifierade risker som revisorn har inhämtat en förståelse av, och identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar samt resultat av diskussion med företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen och andra externa parter. Juni

14 5 REVISORNS HANTERING AV BEDÖMDA RISKER 5.1 MÅL Revisorns mål är att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter genom ändamålsenliga åtgärder för att hantera dessa risker. Fortsatta granskningsåtgärder utgörs av granskning av kontroller, substansgranskning eller en kombination av dessa. Revisorn använder sitt omdöme när han eller hon utformar och utför de fortsatta granskningsåtgärder som bedöms vara de mest effektiva för att hantera de identifierade och bedömda riskerna. 5.2 GRANSKNINGSÅTGÄRDER FÖR ATT HANTERA DE BEDÖMDA RISKERNA FÖR VÄSENTLIGA FELAKTIGHETER PÅ PÅSTÅENDENIVÅN Revisorn ska utforma och utföra fortsatta granskningsåtgärder vars karaktär, tidpunkt och omfattning bygger på och svarar mot de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter på påståendenivån. Detta utgör grunden för utformandet av fortsatta granskningsåtgärder. När revisorn utför fortsatta granskningsåtgärder före bokslutsdatum ska revisorn överväga ytterligare åtgärder för den återstående perioden. När revisorn utformar de fortsatta granskningsåtgärderna ska han eller hon: beakta grunderna för den bedömning av risken för väsentliga felaktigheter på påståendenivån som gjorts för varje transaktionsslag, konto och upplysning, däribland: o sannolikheten för sådana väsentliga felaktigheter som beror på särskilda egenskaper hos transaktionsslaget, kontot eller upplysningen i fråga (dvs. den inneboende risken), och o om riskbedömningen tar hänsyn till relevanta kontroller (dvs. kontrollrisken), vilket kräver att revisorn inhämtar revisionsbevis för att fastställa om kontrollerna fungerar (där revisorn avser att förlita sig på att kontrollerna fungerar för att fastställa substansgranskningens karaktär, tidpunkt och omfattning), och inhämta mer övertygande revisionsbevis ju högre risken bedöms vara Granskning av kontroller När revisorn planerar att förlita sig på kontroller ska han eller hon utforma och utföra granskning av kontroller för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis ifråga om funktionen hos de kontroller som revisorn avser att förlita sig på. När revisorn utformar och utför granskning av kontroller ska mer övertygande revisionsbevis inhämtas ju mer revisorn förlitar sig på en kontrolls funktion. Överväganden vid granskning av kontrollers funktion: Kontrollernas karaktär och omfattning o den granskade perioden och hur ofta kontrollen har utförts o betydande förändringar i kontrollerna under perioden o bestämma om de kontroller som ska granskas är beroende av andra kontroller (indirekta kontroller) Tidpunkten för granskningen av kontroller o granska kontroller för en viss period eller för hela perioden o om bara en viss period granskas, bestämma ytterligare åtgärder för den period som inte granskas Juni

15 utvärdera kontrollernas funktion o orsaken till och potentiella följder av identifierade avvikelser o om felaktigheter som identifierades under substansgranskningen tyder på att kontrollerna inte fungerar o behovet av ytterligare granskning av kontroller eller andra åtgärder för att inhämta ändamålsenliga revisionsbevis o om den granskning av kontrollerna som har utförts utgör en skälig grund för att förlita sig på kontrollerna Substansgranskning Substansgranskning är granskningsåtgärder som är utformade för att upptäcka väsentliga felaktigheter på påståendenivån. Med grund i revisorns omdöme utförs substansgranskning genom detaljgranskning av transaktionen, upplysningen eller kontot, substansinriktad analytisk granskning eller en kombination av dessa. Substansgranskning utformas och utförs för att hantera bedömda risker (4.4) för att kunna inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis på påståendenivån. Oavsett de bedömda riskerna ska substansgranskning utföras för varje väsentligt transaktionsslag, konto och upplysning. Substansgranskning för att hantera identifierade betydande risker ska vara särskilt utformad för att hantera dessa risker och granskningsåtgärderna ska innefatta detaljgranskning. Fortsatta granskningsåtgärder för att hantera bedömda risker ska alltid innefatta substansgranskningsåtgärder: för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om huruvida de ingående balanserna innehåller felaktigheter som väsentligt påverkar de finansiella rapporterna för aktuell period, för att hantera riskerna för att företagsledningen sätter sig över kontroller, för att hantera risken som orsakas av eventuella identifierade händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta att bedriva verksamheten, däribland o utvärdera företagsledningens planer på framtida åtgärder och hur dessa påverkar företagsledningens bedömning om fortsatt drift, o utvärdera företagsledningens kassaflödesprognos och analysera betydande faktorer som påverkar företagsledningens planer på framtida åtgärder, o överväga om ytterligare fakta eller information har framkommit efter det datum när företagsledningen gjorde sin bedömning o begära skriftliga uttalanden från företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen, avseende deras planer på framtida åtgärder och dessa planers genomförbarhet. efterhandsgranskning av företagsledningens bedömningar och antaganden avseende betydande uppskattningar i redovisningen som avspeglas i tidigare års finansiella rapporter, i förhållande till bokslutsprocessen o stämma av finansiella rapporter mot underliggande räkenskapsmaterial, o undersöka väsentliga bokföringsposter och andra justeringar som har gjorts under arbetet med att upprätta de finansiella rapporterna, o utvärdera om den övergripande presentationen i de finansiella rapporterna, däribland de tillhörande upplysningarna, överensstämmer med det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Överväganden vid utformning av substansgranskning för att hantera riskerna som identifierats i 4.4: Risk för oegentligheter o riktigheten i bokföringsposter i huvudboken och andra justeringar vid upprättandet av de finansiella rapporterna, o övervägande av behovet att granska bokföringsposter i huvudboken och andra justeringar som gjorts under perioden, o de affärsmässiga grunderna för betydande transaktioner som inte ingår i företagets Juni

16 normala verksamhet eller som på annat sätt tycks vara ovanliga. Antagande om fortlevnad o företagsledningens bedömning av företagets förmåga att fortsätta driften, o avtalsbestämmelser eller andra omständigheter som kan påverka företagsledningen när den gör sin bedömning, o överväga om ytterligare fakta eller information har framkommit efter det datum när företagsledningen gjorde sin bedömning, o när det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, överväga effekten detta kan ha på risken för oegentligheter, däribland hur inblandad företagsledningen är i upprättandet av uppskattningar i redovisningen och i tillämpningen av redovisningsprinciper. Lagar och andra författningar o tillämpliga lagar och andra författningar. Uppskattningar i redovisningen o den av företagsledningen använda metoden, och konsekvensen av denna, för upprättandet av uppskattningar i redovisningen, indata och antaganden som uppskattningarna baseras på, däribland osäkerhet i uppskattningen, o riktigheten i uppskattningar som företagsledningen har gjort för tidigare perioder, o potentiell bristande objektivitet i uppskattningarna och en utvärdering av om de eventuella bakomliggande omständigheterna utgör en risk för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter, o om händelser som inträffat fram till datumet för revisors rapport utgör revisionsbevis med avseende på uppskattningar i redovisningen. Närstående o upplägg eller information som tyder på att det finns närståenderelationer eller närståendetransaktioner som företagsledningen inte har identifierat eller upplyst revisorn om tidigare, o de affärsmässiga grunderna för betydande transaktioner som rör närstående, o villkoren för transaktionerna Substansinriktad analytisk granskning När revisorn utformar och utför substansinriktad analytisk granskning för att hantera bedömda risker på påståendenivån ska han eller hon: utvärdera tillförlitligheten i de data som används i analyserna, utarbeta förväntade värden för redovisade belopp eller nyckeltal och utvärdera om de förväntade värdena är tillräckligt exakta för att kunna identifiera felaktigheter, bestämma det högsta belopp som en eventuell skillnad mellan redovisade belopp och förväntade värden får uppgå till för att vara godtagbart utan ytterligare utredning, för identifierade avvikelser som överstiger godtagbara nivåer använda sitt professionella omdöme och utreda sådana avvikelser och utföra ytterligare granskningsåtgärder enligt vad som är nödvändigt med hänsyn till omständigheterna Detaljgranskning När revisorn utför detaljgranskning för att hantera bedömda risker på påståendenivån ska han eller hon, genom användning av sitt professionella omdöme, utforma åtgärdens karaktär och omfattning samt tidpunkt för densamma med syfte att identifiera felaktigheterna och minska revisionsrisken till en godtagbar nivå. En detaljgranskning kan utföras genom inspektion, omräkning eller externa bekräftelser. När revisorn gör ett urval av poster för detaljgranskning kan han eller hon välja antingen alla poster, vissa poster eller basera urvalet av poster på tekniker för revisionsmässiga urval. Juni

17 När revisorn gör revisionsmässiga urval ska han eller hon bestämma en urvalsstorlek som är tillräckligt stor för att minska risken till en godtagbart låg nivå och välja poster på ett sätt så att varje urvalsenhet i populationen har en möjlighet att bli vald. Identifierade felaktigheter i urvalet ska undersökas med avseende på karaktär och orsak samt på deras inverkan på revisionen. Felaktigheter i urvalet, förutom felaktigheter som inte påverkar den återstående populationen, ska användas för skattning av hela populationen. När revisorn inhämtar externa bekräftelser ska han eller hon fastställa omfattningen av bekräftelser, välja vilka parter som ska bekräfta, skicka förfrågan om bekräftelse och få svar direkt från den part som gör bekräftelsen. Revisorn ska ha kontroll över processen för externa bekräftelser och i tillämpliga fall inhämta mer information om den part som lämnar bekräftelsen. 5.3 UTVÄRDERING När revisorn har utfört de granskningsåtgärder som är utformade för att hantera de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter på påståendenivån ska utvärderingar göras gällande om tillräckliga och ändamålsenliga bevis har inhämtats för relevanta påståenden, däribland utvärdering av identifierade felaktigheter Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen Under revisionens gång ska revisorn sammanställa felaktigheter som identifierats, förutom sådana som är uppenbart betydelselösa. Revisorn ska fastställa karaktären på och orsaken till varje identifierad felaktighet, däribland om felaktigheterna kan tyda på oegentligheter och deras potentiella effekt på riskbedömningen och revisionsstrategin. Revisorn ska utan onödigt dröjsmål informera lämplig ledningsnivå och, i tillämpliga fall, styrelsen om samtliga felaktigheter som ackumulerats under revisionen och begära att felaktigheterna ska rättas. Om vissa eller samtliga av dessa felaktigheter inte rättas ska revisorn inhämta en förståelse av skälen till varför felaktigheterna inte har rättats och ska överväga den förståelsen när han eller hon utvärderar om de finansiella rapporterna som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter. Revisorn ska avgöra om icke rättade felaktigheter är väsentliga, enskilt eller sammantaget. Då ska revisorn beakta: felaktigheternas storlek och karaktär, både i förhållande till särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar och i förhållande till de finansiella rapporterna som helhet samt de särskilda omständigheterna kring deras förekomst, reaktionen hos användarna av de finansiella rapporterna på potentiella felaktigheter, och hur icke rättade felaktigheter avseende tidigare perioder påverkar de relevanta transaktionsslagen, kontona eller upplysningarna samt de finansiella rapporterna som helhet. Revisorn ska kommunicera med företagsledningen och, i tillämpliga fall, med styrelsen, om huruvida den anser att den påverkan som icke rättade felaktigheter har, enskilt och sammantaget, på de finansiella rapporterna som helhet är oväsentlig Bedöma revisionsbevisens tillräcklighet och ändamålsenlighet Baserat på de utförda granskningsåtgärderna och de inhämtade revisionsbevisen ska revisorn utvärdera om bedömningarna av riskerna för väsentliga felaktigheter på påståendenivån fortfarande är korrekta. Revisorn ska avgöra om tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har inhämtats. När revisorn utvärderar tillräckligheten i revisionsbevisen ska han eller hon överväga om karaktären på och Juni

18 orsaken till identifierade felaktigheter tyder på att det kan finnas andra felaktigheter som sammantagna skulle kunna vara väsentliga. När revisorn bildar sig en uppfattning om detta, ska han eller hon ta hänsyn till alla relevanta revisionsbevis, oavsett om de tycks bekräfta eller motsäga påståendena i de finansiella rapporterna. Om revisorn inte har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för ett väsentligt räkenskapspåstående, ska han eller hon försöka inhämta ytterligare revisionsbevis. Om revisorn inte lyckas inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, ska han eller hon uttala sig med reservation eller avstå från att uttala sig om de finansiella rapporterna. 5.4 YTTERLIGARE KRAV PÅ DOKUMENTATION Utöver de allmänna kraven på dokumentation (se 1.5) för ett revisionsuppdrag ska revisorn i revisionsdokumentationen ta med följande om hanteringen av de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter: kopplingen mellan de utförda åtgärderna och bedömda riskerna på påståendenivån och resultaten av granskningsåtgärderna, däribland slutsatserna om dessa inte framgår på annat sätt, samtliga felaktigheter som ackumulerats under revisionen och om de har rättats, grunden för revisorns slutsatser om: o huruvida orättade felaktigheter är väsentliga, enskilt eller sammantaget,, o rimligheten i uppskattningar i redovisningen och upplysningar om dem som ger upphov till betydande risker och eventuella tecken på bristande objektivitet hos företagsledningen, o antagandet om fortsatt drift, o att lagar och andra författningar följts, o risken för oegentligheter, eventuella närståendetransaktioner och upplysningar om dem som ger upphov till betydande risker, och bevis på att de finansiella rapporterna stämmer överens med underliggande räkenskapsmaterial. Juni

19 6 SLUTSATSER OCH RAPPORTERING 6.1 MÅL Revisorns mål är att utvärdera de inhämtade revisionsbevisen, identifierade felaktigheter och företagets tillämpning av ramverket för finansiell rapportering och att dra en slutsats om huruvida de finansiella rapporterna har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt det tillämpade ramverket för finansiell rapportering. 6.2 EFTERFÖLJANDE HÄNDELSER Revisorn ska utföra granskningsåtgärder som har utformats så att de ger honom eller henne tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att han eller hon har uppmärksammat alla händelser som har inträffat mellan datumet för de finansiella rapporterna och datumet för revisors rapport, och som kräver justering av eller upplysning i de finansiella rapporterna. Revisorn är inte skyldig att utföra granskningsåtgärder avseende de finansiella rapporterna efter datumet för revisors rapport. Men om revisorn får kännedom om fakta eller händelser som kan ha en inverkan på revisorns slutsats: efter datumet för revisors rapport men före datumet när de finansiella rapporterna avges, eller efter att de finansiella rapporterna har avgetts, ska revisorn utföra ytterligare åtgärder och utvärdera effekten på sin rapport. 6.3 ANALYTISK GRANSKNING SOM HJÄLPER REVISORN ATT NÅ FRAM TILL EN ÖVERGRIPANDE SLUTSATS Revisorn ska utforma och utföra sådan analytisk granskning i revisionens slutfas som hjälper honom eller henne att nå fram till en övergripande slutsats om huruvida de finansiella rapporterna är förenliga med revisorns förståelse av företaget. 6.4 SKRIFTLIGT UTTALANDE Revisorn ska utvärdera behovet av att inhämta skriftliga uttalanden för att bekräfta vissa frågor eller få stöd för andra revisionsbevis som är av betydelse för de finansiella rapporterna eller en eller flera särskilda påståenden i de finansiella rapporterna. När revisorn utvärderar behovet av skriftliga uttalanden överväger han eller hon: omfattningen av revisionsbevis som inhämtats via muntliga uttalanden, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor rörande företagets förmåga att fortsätta verksamheten, uppskattningar med ett stort mått av osäkerhet i uppskattningen, förekomsten av närstående och närståendetransaktioner och företagsledningens ansvar för upprättandet av de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, och där så är relevant, att dessa ger en rättvisande bild i enlighet med lag eller annan normgivning. Såvida inte företagsledningens ansvar för upprättandet av de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, däribland, där så är relevant, att dessa ger en rättvisande bild, klart definieras i lag eller täcks på annat sätt, t.ex. genom att företagsledningen undertecknar de finansiella rapporterna, ska revisorn erhålla ett skriftligt uttalande om detta. Datumet för de skriftliga uttalandena ska vara så nära datumet för revisors rapport för de finansiella rapporterna som det är praktiskt möjligt, dock inte efter det datumet. Juni

20 6.5 BILDA SIG EN UPPFATTNING OM DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Revisorn ska bilda sig en uppfattning om huruvida de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. För att bilda sig denna uppfattning ska revisorn komma fram till en slutsats om huruvida han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att de finansiella rapporterna i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel. Slutsatsen ska beakta om tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis har inhämtats, om orättade felaktigheter är väsentliga, enskilt eller sammantaget, om de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, däribland o företagets tillämpning av kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, o de kvalitativa aspekterna av företagets redovisningsmetoder, om de finansiella rapporterna har upprättats enligt ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, och om huruvida de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild. 6.6 UTTALANDETS UTFORMNING Revisorn ska göra ett uttalande enligt standardutformningen när han eller hon drar slutsatsen att de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild och har upprättats, i alla väsentliga avseenden, enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Om de finansiella rapporterna har upprättats enligt kraven i ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild, ska revisorn också göra ett uttalande om huruvida de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild. Revisorn ska modifiera uttalandet i revisors rapport om han eller hon: med grund i de inhämtade revisionsbevisen, drar slutsatsen att de finansiella rapporterna som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, eller, i förekommande fall, de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra slutsatsen att de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vid modifierat uttalande: gör revisorn ett uttalande med reservation när revisorn: o drar slutsatsen att det finns felaktigheter som enskilda eller sammantaget är väsentliga, men inte av avgörande betydelse, för de finansiella rapporterna, eller o inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för uttalandet men drar slutsatsen att de möjliga effekterna av oupptäckta felaktigheter på de finansiella rapporterna skulle kunna vara väsentliga men inte av avgörande betydelse. gör revisorn ett uttalande med avvikande mening när revisorn drar slutsatsen att felaktigheter, enskilda eller sammantaget, är både väsentliga och av avgörande betydelse för de finansiella rapporterna. avstår revisorn från att uttala sig om han eller hon inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att göra ett uttalande och drar slutsatsen att de möjliga effekterna av oupptäckta felaktigheter på de finansiella rapporterna skulle kunna vara både väsentliga och av avgörande betydelse. Revisorn ska, om detta bedöms nödvändigt: för att uppmärksamma användaren på ett förhållande som är presenterat eller om vilket upplysning lämnas, ta med ett stycke med upplysning av särskild betydelse i revisors rapport för att ge information om ett annat förhållande än dem som är presenterade eller som upplysning har lämnats om i de finansiella rapporterna, ta med ett stycke med övriga Juni

21 upplysningar i revisors rapport. 6.7 REVISORS RAPPORT Revisors rapport ska vara skriftlig och 1 : identifiera det företag som är föremål för revisionen; identifiera de finansiella rapporterna, datumet och den period som de omfattar; och identifiera det ramverk för finansiell rapportering som har använts vid upprättandet; innehålla en beskrivning av omfattningen av den lagstadgade revisionen, vilken som minst ska identifiera de revisionsstandarder enligt vilka den lagstadgade revisionen utfördes, innehålla ett revisionsuttalande, som ska vara antingen ett uttalande enligt standardutformningen, ett uttalande med reservation eller uttalande med avvikande mening och som tydligt ska ange: o om de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild enligt det relevanta ramverket för finansiell rapportering, o om de årliga finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt det tillämpliga ramverket för finansiella rapporter, o i tillämpliga fall, om de finansiella rapporterna följer lagstadgade krav och o om revisorn inte kan göra ett revisionsuttalande ska det framgå av rapporten att revisorn avstår från att uttala sig. hänvisa till andra frågor, av särskild betydelse eller övriga frågor, som revisorn vill fästa uppmärksamheten på, utan att modifiera revisionsuttalandet, innehålla ett uttalande om varje väsentlig osäkerhetsfaktor som avser händelser eller förhållanden som kan medföra betydande tvivel rörande företagets förmåga att fortsätta verksamheten. vara undertecknad. dateras, och datumet ska inte vara tidigare än det datum då revisorn hade införskaffat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. ange sätet för den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget Innehållet i revisors rapport när uttalandet är modifierat När revisorn modifierar sin rapport och uttalar sig med reservation, med avvikande mening eller avstår från att uttala sig, ska revisorn: Ta med ett stycke i revisors rapport med rubriken Uttalande med reservation, Uttalande med avvikande mening respektive Inget uttalande görs. Detta stycke ska innefatta: o För uttalanden med reservation och uttalanden med avvikande mening, en beskrivning av grunden för reservationen däribland: För felaktigheter som avser särskilda belopp, en beskrivning med belopp av de finansiella effekterna av respektive felaktighet, såvida detta inte är praktiskt ogenomförbart. Om det inte går att kvantifiera de finansiella effekterna, ska revisorn ange detta. För felaktigheter som avser beskrivande upplysningar, ska revisorn infoga en förklaring om på vilket sätt upplysningarna är felaktiga. För felaktigheter som avser upplysningar som inte lämnats, ska revisorn beskriva 1 i tillämpliga fall innehålla ett uttalande om: o huruvida förvaltningsberättelsen är förenlig med de finansiella rapporterna för samma år, och o om förvaltningsberättelsen har upprättats enligt de tillämpliga lagstadgade kraven, i tillämpliga fall ange, mot bakgrund av den kunskap om och den förståelse av företaget och dess miljö som inhämtats under revisionens gång, revisorn har identifierat väsentliga felaktigheter i förvaltningsberättelsen, en indikation om karaktären på dessa felaktigheter. Juni