BTI STRATEGIPLAN 2014-2017



Relevanta dokument
Översikt över kongressveckan

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

IMFs modell för internationellt ramavtal

Sociala tjänster för alla

Barnens Rättigheter Manifest

Unga arbetstagares möte

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

ARBETSPROGRAM

Semcon Code of Conduct

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Nytt program för upphandling och inköp. Stefan Nordin stadsledningskontoret

Klart att det spelar roll!

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

Infranords uppförandekod

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy

Infranord AB Box Solna Tel

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.

POLICY. Uppförandekod för leverantörer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Global solidaritet för en hållbar framtid

Vi är Vision! Juni 2016

Affärssed och etik för leverantörer

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Uppförandekod (Code of Conduct)

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Uppförandekod för leverantörer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

Program för social hållbarhet

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Värderingar Vision Etiska principer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Sinfras interna uppförandekod

Teser om medlemsrekrytering och organisering

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

ISO En standard om ta samhällsansvar

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Lagen om anställningsskydd

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling (SOU 2016:15) Svar på remiss från kommunstyrelsen ( /2016)

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016.

Vita jobb Lokalt partiarbete för trygga anställningar och bra arbetsvillkor

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Sinfras interna uppförandekod:

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken

Hållbarhetsregler för leverantörer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När


Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Sinfras uppförandekod för leverantörer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

LOs politiska plattform valet 2018

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Pandox Fair Play Uppförandekod för Samarbetspartners

Hållbarhetsrapport. Woody Bygghandel AB Version 1.0

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

ERICSSONS Uppförandekod

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

ITF:s STYRELSE. London, oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL

Extremism och lägesbilder

Minska löneskillnaderna mellan könen.

15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Transkript:

BTI STRATEGIPLAN 2014-2017

Byggnads- och Träarbetar- Internationalen en Global Union JOBB FÖR ALLA RÄTTVISA ÅT ALLA: FACKföreningar GÖR DET MÖJLIGT Vår vision En värld med starka, oberoende och demokratiska fackliga organisationer inom byggnadsoch träindustrin, där alla arbetare har jämlik tillgång till stabila jobb, rättvisa löner och säkra och hälsosamma arbets- och levnadsvillkor. Vi vill se en gynnsam omgivning för fackliga organisationer, där man främjar, tillämpar och sätter i kraft internationella arbetsmarknadsnormer och där social rättvisa, jämlikhet mellan könen och de fackliga och mänskliga rättigheterna respekteras. Vårt uppdrag Vårt primära uppdrag är att försvara och stärka arbetstagarnas rätt till bättre arbets- och levnadsvillkor inom våra branscher. I vår verksamhet lägger vi framför allt stor tonvikt på rättigheterna. Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter och grundar sig på jämlikhet, solidaritet och demokrati, samt att facket är oumbärligt för ett gott samhällsstyre. Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) internationellt erkända arbetsnormer, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och ILO:s Agenda för anständigt arbete är basen för den fackliga agendan i våra branscher. Vi demonstrerar vilka positiva bidrag den organiserade arbetarrörelsen kan ge när det gäller att nå dessa utvecklingsmål och att göra arbetstagarnas rättigheter till en prioriterad fråga. Våra fackliga nätverk är redo att motarbeta exploaterande anställnings- och arbetsmetoder och att stå upp för alla arbetares rättigheter inom byggnads- och träbranscherna. Våra mål Att förbättra arbets- och levnadsvillkoren inom byggnads- och träindustrin och att verka för en hållbar industriell utveckling. Verka för och försvara mänskliga och fackliga rättigheter. Visa på fackföreningarnas positiva påverkan och driva på för en hållbar utveckling och anständigt arbete genom kampanjer, nätverkande, kommunikation och utvecklingsprojekt. Stärka facket. Ge stöd till en utveckling med ständigt växande medlemsantal bland arbetare i formella och informella jobb, förbättra fackets förmåga att företräda arbetarna i takt med utvecklingen i branschen, att föra kollektiva avtalsförhandlingar och bedriva organiseringsaktiviteter på arbetsplatserna. Verka för en stabil och hög sysselsättningsnivå inom våra branscher. Mer direkta anställningar och en kollektivavtal med större täckning är avgörande för att man skall kunna garantera fackliga och anställningsrättigheter, löner som går att leva på för män och kvinnor, godtagbara arbetstider, goda normer för arbetarskydd, hälsa och välfärd, och kompetensutveckling för att minimera de hälsorisker arbetarna utsätts för samt maximera deras anställningsbarhet och arbetskvalitet. Påverka politikerna och stärka institutionernas och trepartsstrukturernas kapacitet inom våra branscher. Sträva efter att förbättra sysselsättningen och arbetsmetoder samt att arbetsnormer främjas, tillämpas och drivs igenom med hjälp av trepartssamtal, social dialog och en hållbar utveckling i industripolitiken. Stödja en ökad facklig delaktighet i beslutsprocesserna. Nyckelområden i strategiplanen 2014-2017 Organisering och facklig uppbyggnad Värva fler medlemmar och öka representationen på arbetsplatserna genom fackföreningar som riktar in sig på rättigheter, starka strukturer, en tydlig policyagenda och organiseringsförmåga. Förhandlingar Höja standarderna i bindande avtal och stärka systemen för kollektiva avtalsförhandlingar för att åstadkomma en större täckning för arbetarna i våra branscher. Påverka politiken och förbättra vår medverkan i det institutionella arbetet. Det är extremt viktigt att vi förbättrar vår institutionella kapacitet och att vi stödjer trepartsstrukturer inom våra industrier för att få till stånd en meningsfull social dialog, trepartsrelationer på arbetsmarknaden och en utveckling mot en hållbar industripolitik.

Kämpa för framtiden DEN FINANSIELLA OCH EKONOMISKA KRISEN HAR MEDFÖRT ATT MILJONTALS JOBB HAR GÅTT FÖRLORADE OCH ATT ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOREN FÖR MILJONER ARBETARE INOM BYG- GNADS- OCH TRÄINDUSTRIN HAR FÖRSÄMRATS Alla arbetstagare har påverkats, men kvinnor och migrerande arbetare i otrygga jobb har drabbats allra hårdast. Miljontals migrerande arbetare i Gulf-regionen har mist sina jobb, vilket har tvingat dem att återvända till sina hemländer eller att bli papperslösa och ännu mer sårbara för exploatering. Arbetarrörelsen måste väcka en större förståelse hos allmänheten för att arbetstagarnas rättigheter utgör en nyckelförutsättning för en fungerande demokrati och en jämlik, rättvis och hållbar ekonomi. Vi behöver bygga upp en effektiv politisk styrka och söka allmänhetens stöd för en progressiv reformering av arbetsmarknadslagstiftningen och kraven på respekt för de fackliga rättigheterna. Fackföreningar innebär en större ekonomisk trygghet för arbetarna, deras familjer och samhällen. Genom facket har det arbetande folket en gemensam röst på arbetsplatserna och en väg mot jämlikhet och rättvis behandling. Genom facket kan arbetarna reagera kollektivt mot företagsledningens makt på arbetsplatsen. Fackföreningar skapar möjligheter för arbetarna att uppnå rimliga löner så att deras familjer kan få en anständig levnadsstandard och ekonomisk trygghet. De hjälper arbetarna att slåss för bättre förmåner betald semester, sjukförsäkring, handikapp- och livförsäkringar samt pensioner. Men fackföreningar spelar en mycket bredare roll än så i samhället genom att bidra till att stärka demokratin på lokal, nationell och global nivå. Facket driver på för en bättre social-, hälsovårds-, ekonomisk och miljöpolitik genom politiska aktioner och genom samarbete med andra organisationer med gemensamma mål. BTI fortsätter arbeta med parallella strategier tillsammans med ITUC och övriga Global Union-federationer. Vi accepterar inte att det inte finns något alternativ till kapitalismens kärleksaffär med den nyliberala globaliseringen. Business as usual fungerar inte. Människor förtjänar något bättre: ett tryggt jobb med rimlig lön, kompetensutveckling och lärlingsutbildning, en trygg och säker arbetsmiljö, hälsa, utbildning, trygga pensioner och lika villkor för kvinnor. STRATEGIPLAN 2014 2017 3

BTI fortsätter betona initiativ som grundar sig på rättigheter, såsom krav på anständiga jobb och tilllämpning av ILO:s kärnarbetsnormer i internationella ramavtal med multinationella företag och avtal med andra relevanta organisationer. Målet är en reglering av arbetsnormerna genom avtal med normgivande partners inom industrin, såsom FSC (Forest Stewardship Council), PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification), internationella byggarbetsgivarorganisationer som CICA, EIC och FIEC, FIDIC (International Federation of Consulting Engineers), GRI (Global Reporting Initiative) samt multinationella företag. BTI samarbetar också med internationella organ som ILO, ISSA (International Social Security Association), Världshälsoorganisationen, de multilaterala utvecklingsbankerna (MDB), Internationella Valutafonden (IMF) och Världshandelsorganisationen (WHO). Förbunden bygger också allianser med frivilligorganisationer (NGOs) och sociala rörelser för att driva agendan för anständiga jobb framåt. Denna uppströmssatsning för att säkerställa respekten för arbetstagarnas och fackets rättigheter hos multinationella företag, normgivande organisationer, stora entreprenadföretag, kunder och långivare är av avgörande betydelse för att skydda arbetarna i dessa starkt fragmenterade branscher. Outsourcing är en utbredd företeelse, man använder sig av kedjor av underentreprenörer, bemanningsföretag, migrerande arbetare och falska egenföretagare. I en del länder hyr arbetsgivarna in migrerande arbetstagare, en del som myndighetsstödd yrkespraktik eller utbildningsprogram och andra via privata rekryteringsföretag, för att underminera den fackliga verksamheten. Den internationella arbetsmigrationen har ökat dramatiskt på senare år. I en del länder utgörs majoriteten av arbetsstyrkan inom BTI:s branscher av migrerande arbetare. I Qatar är 99 procent av byggnadsarbetarna migrerande arbetare från Sydasien. I Malaysia är 65 procent av alla arbetare på skogsplantagerna migranter. I en affärsmiljö präglad av stenhård konkurrens, där lägsta-pris-kulturen är förhärskande, måste det finnas gemensamma spelregler för att garantera rättigheterna till arbete, hälsa och trygghet och för att förhindra att dessa offras i syfte att hålla kostnaderna nere i upphandlingarna. Enda vägen ut ur fattigdomen är en trygg inkomst. Anständiga jobb måste stå i centrum för en ekonomisk politik med fokus på ökad tillväxt. Baserat på ett socialt grundskydd är en sysselsättningsfokuserad tillväxt en central förutsättning för att en utveckling enligt millenniemålen skall kunna uppnås. ILO:s globala sysselsättningspakt måste tillämpas, men en sysselsättningsfokuserad tillväxt kan bara uppnås om regeringarna investerar i jobb både i den offentliga och privata sektorn. Utmaningen är att skapa mer än 400 miljoner arbetstillfällen under de närmaste tio åren för att tillgodose dem som redan är arbetslösa och de ytterligare 45 miljoner människor som varje år kommer ut på arbetsmarknaden. En stor andel av dessa arbetare är kvinnor. Miljontals unga arbetare kommer obönhörligen att hamna i den migrerande arbetskraften om det inte skapas några anständiga jobb i deras hemländer. Åtstramningsåtgärderna är ett beklagligt misslyckande som driver ytterligare miljoner människor ut i misär. Att ignorera arbetslösheten och hoppas på att det skall bli tillväxt igen är både en misslyckad modell och en tidsinställd social bomb. BTI anser att man måste använda sig av beskattningsåtgärder för att finansiera investeringar i en sysselsättningsfokuserad tillväxt. Globala, kollektiva satsningar bör inkludera en skatt på finansiella transaktioner. Den finansiella sektorn måste ge sitt bidrag och dess spekulationsverksamhet måste begränsas. Byggnadssektorn har potential att bidra till betydligt större ekonomisk tillväxt och till att nya jobb skapas. Byggandet har en hög ekonomisk multiplikatoreffekt och skapar nästan tre dollars ytterligare aktivitet för varje investerad dollar. Byggverksamhet har också en positiv ekonomisk och sysselsättningsskapande vågrörelseeffekt på de underliggande sektorer som stöder byggandet, särskilt när det gäller byggmaterial- och träindustrin, men också i övrig tillverkningsindustri, transporter och lokala ekonomier. Ett litet stycke byggnadsaktivitet har stor inverkan när det gäller att skapa jobb. Sektorn är runt 40 procent mer arbetsintensiv än tillverkningsindustrin och 75 procent mer arbetsintensiv än affärs- och finanstjänstesektorn. Den betjänar också alla delar av samhället genom att skapa jobb på olika kunskaps- och utbildningsnivåer. Statens roll är avgörande genom att den kan ge skattestimulanser och satsa offentliga medel för att bygga upp en hållbar infrastruktur som också tillgodoser sociala behov. Det innebär att man måste fokusera mer på hållbarhet och integritet och använda de internationella arbetsnormerna och millenniemålen som nyckelindikatorer. 4 STRATEGIPLAN 2014 2017

Fackliga aktivister inom byggnads- och träbranscherna har också en speciell insyn i kampen mot klimatförändringarna. Vi vet att bästa sättet att motverka klimatförändringarna är att agera gemensamt. Klimatförändringarna påverkar oss alla, särskilt människorna i utvecklingsländerna. BTI vet av erfarenhet hur viktigt det är med uppströmsåtgärder i upphandlingsprocesserna som kontraktsvillkor, regler och marknadsstruktur för att uppnå de sociala målen. Offentliga myndigheter kan skriva in miljökrav i sina anbudsförfrågningar. De kan handla upp tjänster med hänsyn till pris, kvalitet och livscykelkostnader, och sätta upp kvalitetsbedömningskriterier som också omfattar hållbarhetsaspekter. Staten måste använda sin inköpsmakt till att uppmuntra hållbart byggande. I denna strategi måste ingå att man maximerar möjligheterna till lokal sysselsättning och att man skapar jobb som uppfyller ILO:s kriterier för anständigt arbete, rättvisa löner och rimliga arbetstider samt god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Staten kan utöva sin upphandlingsmakt genom att agera som part på marknaden och samtidigt reglera den. BTI:s medlemsförbund står redo att delta i en social dialog och ett beslutsfattande som bidra till förändringar. STRATEGIPLAN 2014 2017 5

Blicka framåt Vår industri är stadd i förändring. Kommersiella, bostads- och industriella byggprojekt kommer nu i andra hand efter energi, naturresurser, transporter, kommunikation, teknologi och andra vitala infrastrukturprojekt. Det kommer sannolikt att byggas nya infrastrukturprojekt i en enorm omfattning. Denna tillväxt kommer att drivas på av BRICekonomierna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina). Där beräknas marknaderna fram till 2020 växa med 110 procent till 7 biljoner US$. Byggandet i de utvecklade länderna beräknas öka med 5,7 biljoner US$ (upp med 35 procent) fram till slutet av det här decenniet. Utvecklingsmarknaderna ger nya organiseringsmöjligheter. Den kinesiska internationella organisationen för entreprenadbolag, CHINCA (Association of Chinese International Contractors), har numera en frivillig standard för socialt ansvar som omfattar sociala rättigheter och arbetarskydd. Detta dokument utgör en inkörsport för facket. I Afrika har flera bra kollektivavtal förhandlats fram med kinesiska multinationella företag. Kina förväntas gå förbi USA som världens största byggmarknad 2018. Levande bevis Världens befolkning 2013 < 7 miljarder Uppskattat antal människor som bor i städer 2050 70 procent Världens befolkning 2050 > 9 miljarder Satsningar på Infrastruktur fram till 2050 Cirka 70 biljoner USD Tillväxt i infrastrukturen Tillväxten i infrastrukturen drivs på av de växande städerna. Infrastrukturen är så avgörande för denna tillväxt att till och med de ekonomiskt hårdast pressade regeringarna kommer att prioritera den eller möta en drastisk förändring i sina befolkningars livsstil. Denna exploderande infrastruktur innebär en hittills aldrig skådad konkurrens om energi, mineraler, skogsprodukter och vattenresurser. Hållbarheten i denna byggboom börjar och slutar med byggandet det material som används, det avfall det producerar och den färdigbyggda miljön. Detta skapar nya möjligheter, såsom utveckling av infrastrukturen mot förnyelsebar energi, grönt byggande och upprustning av befintliga byggnader för att effektivisera energianvändningen. Byggföretagen och de fackliga organisationerna bör spela en aktiv roll i utvecklingen av den framväxande regelmiljön, eftersom kunderna framför allt i de industrialiserade länderna i allt större utsträckning kräver reviderade data i fråga om hållbar utveckling. Stora byggföretag, som kommer att bli mer globala och mer diversifierade, kommer att kunna erbjuda att ta hand om en fast egendom över hela dess livscykel, där de sköter både byggandet, underhållet och Uppåtgående trend Byggnads- och entreprenadindustrins globala omsättning 7.2 biljoner USD sysselstänning ca 150 miljoner människor 2010 12.7 biljoner USD år 2020; sysselsättning? 2020 EN ÖKNING MED ÖVER 70% PÅ 10 ÅR 6 STRATEGIPLAN 2014 2017

administrationen. Denna inriktning på totalupphandling kommer att leda till fler direktanställningar och fler som behöver utbildning och administrativ utveckling för att kunna bygga upp en mycket rörlig, global arbetsstyrka. Industrin kommer att behöva ha ett närmare samarbete med den offentliga sektorn om infrastrukturen i form av offentligt-privata partnerskap (PPP), och det kommer att innebära en starkare betoning på hållbarhet och åtaganden att tillämpa internationella arbetsnormer. Gränsöverskridande fackliga nätverk är av central betydelse för vår fackliga organiserings- och förhandlingsstrategi. De bör fungera som resurscentra för information och stöd till de fackliga organiseringsnätverken och främja ett aktivt fackligt rekryteringsarbete, representation, kollektiva avtalsförhandlingar och arbetsmiljö. De multinationella företagen blir allt viktigare aktörer, särskilt med tanke på det växande antalet stora infrastrukturprojekt. Reaktionen från fackligt håll måste vara att bygga internationella nätverk som kan stärka den fackliga närvaron på arbetsplatserna och befästa relationerna mellan de fackliga organisationerna i de multinationella bolagens hemländer och i de länder där de är verksamma. Aktiviteter i infrastrukturprojekt Inom infrastrukturprojekten kan det arbeta flera hundra eller flera tusen arbetare på en enda arbetsplats under flera års tid. Arbetarna har höga förväntningar på dessa projekt eftersom de skapar långvariga och stabila jobb med bra löner, arbetsvillkor och arbetarskydd. Staten som kund. Infrastrukturprojekt kan handla om väg- och järnvägsbyggen, flyg- eller vattentransporter; energi olja, gas, vattenkraft, jordvärme; vatten och sanitet; kommunikationer; byggnader som t.ex. bostäder, köpcentra, sjukhus, skolor eller fängelser. Kunderna återfinns vanligtvis inom den offentliga sektorn på lokal, regional eller nationell nivå. Här spelar staten dubbla roller som byggkund och beställare till byggföretag, och som regleringsmyndighet och ansvarig för att arbetsnormer och arbetarskydd efterlevs. Staten som regleringsansvarig. ILO:s konvention nr 94 om sociala klausuler i offentlig upphandling handlar om löner, arbetstider och arbetarskydd i alla projekt där den offentliga sektorn är beställaren, eller en av beställarna. Syftet är att förhindra att man kompromissar med eller offrar grundläggande arbetsvillkor i konkurrensen vid upphandling av byggkontrakt. Samtidigt är entreprenadföretag som lägger anbud på offentliga uppdrag skyldiga att garantera minimigränser för arbetsvillkor och arbetarskydd. På det sättet kan staten vara aktiv på marknaden och samtidigt reglera den. Ratificeringen av ILO:s konvention nr 94 är och förblir ett viktigt mål för många fackförbund. Internationella entreprenadbolag. Stora infra-strukturprojekt utförs i allmänhet av internationella entreprenadbolag eller flera företag som samarbetar i ett konsortium. BTI skall tillsammans med nationella förbund kontakta entreprenadbolagen och förhandla om fackligt erkännande och kollektivavtal, vare sig det redan finns eller inte finns ett internationellt ramavtal med de aktuella bolagen. Finansiell utveckling. De multinationella utvecklingsbankerna (MDB) placerar cirka 60 procent av alla sina lånesatsningar i infrastrukturprojekt. BTI har använt sig av konvention 94 för att med hänvisning till de viktigaste normerna öva påtryckningar på dessa banker att ta med de sociala klausulerna i sina standarddokument för upphandling av byggnadsarbeten (Standard Bidding Documents för Procurement of Construction Works) och de allmänna villkoren för byggkontrakt (General Conditions of Contract for Construction). Bankerna (MDB) utvecklade först en vägledning om arbetsnormer och införde sedan steg för steg obligatoriska sociala normer i sin utlåning. 2010 harmoniserade alla dessa banker sina allmänna villkor för byggkontrakt till att omfatta de internationella arbetsnormerna. Dessa dokument måste alla beställare använda både offentliga och privata för att få lån till infrastrukturprojekt från dessa MDB. För att få lån från Världsbanksgruppens International Finance Corporation och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling gäller ytterligare standarder för arbetets utförande som skall tillämpas i offentligt-privata partnerskapsprojekt (PPP). Rätten till facklig anslutning, organisering och kollektiva avtalsförhandlingar är nu fastställda i låneavtalen, tillsammans med garantier för arbetarskydd, välfärd, HIV/AIDS och lika möjligheter. Facket använder sig av lagstiftning, standarder och kontraktsvillkor för att hjälpa till vid organisering och kollektiva avtalsförhandlingar i samband med offentliga kontrakt och MDB-finansierade infrastrukturprojekt. BTI och dess medlemsförbund har t.ex. förbättrat sina organiseringsstrategier i Panama Canal-projektet, järnvägs- och vägkorridorerna till Balkan, infrastrukturprojekten för fotbolls-em 2012 och fotbolls-vm 2014 i Brasilien, samt i vattenkraftsprojekt i Afrika. Fackföreningarna bör kämpa för att sociala klausuler tillämpas i offentliga infrastrukturprojekt och använda dem för att rekrytera och organisera nya medlemmar. STRATEGIPLAN 2014 2017 7

Skogsfakta Antal människor i världen som är ekonomiskt beroende av skogar 1 miljard Andel av jordens yta som är täckt av skog 26 procent Andel växthusgaser som tas upp at skogar 16 procent Bidrag till den globala BNP 1 procent Statliga inkomster som gått förlorade på grund av misshushållning med skogen Upp till 5 miljarder USD Statliga inkomster som går förlorade varje år på grund av illegal skogsavverkning 10-15 miljarder USD Lokala hem, lokala jobb Industrin räknar med att bostadsmarknaden kommer att utgöra 40 procent av den globala omsättningen på byggmarknaden år 2020 och vara värd 5,1 biljoner US$. Bostadsbyggandet är bra för att generera lokala jobb och lokala ekonomiska aktiviteter med tanke på att över 90 procent av utgifterna för byggandet stannar kvar lokalt och det mesta av materialet köps in från lokala leverantörer. Lokala offentliga upphandlingar och kontrakt kan utnyttjas för att öka den lokala sysselsättningen, den sociala tryggheten och möjligheterna till utbildning, liksom andra sociala mål. Målinriktad upphandling kan vara ett redskap i sysselsättningspolitiken och motverka långtidsarbetslöshet, man kan rekrytera unga arbetare och främja lärlingsutbildningar och lika möjligheter. Den fackliga politiken vid upphandlingar bör stödja dessa sociala målsättningar genom att gynna de entreprenadföretag som kan uppvisa en bra policy när det gäller relationerna mellan parterna och som lever upp till de sociala normerna på arbetsmarknaden. Hållbart byggande De fackliga organisationerna måste engagera sig i de uppenbara utmaningarna som klimatförändringarna innebär. Nationell klimatförändringspolitik med nationella program kan bara lyckas om de utformas och genomförs med aktiv medverkan av de vilkas liv den påverkar: arbetsgivare, arbetstagare och konsumenter. En social dialog mellan byggfacken, branschens arbetsgivarorganisationer och staterna är av avgörande betydelse. Facket måsta ha en stark röst när man beslutar om nya standarder för grönt byggande och hållbar infrastruktur. Vi måste samarbeta med industrin i utformningen av säkra, hälsosamma byggnader med låga koldioxidutsläpp och verka för användning av arbetskraftsvänliga metoder i byggandet. Sysselsättningen måste alltid stå i fokus för de fackliga initiativen. Det finns mängder av möjligheter renoverings- och ombyggnadsprogram i fastigheter, uppgradering av energieffektiviteten, väderbeständighetsprogram för energisparande, samt återvinnings- och återanvändningsprogram för byggmaterial. Det är viktigt att det finns yrkesutbildnings- och sysselsättningsprogram för att ta vara på dessa hållbara jobb. Trä och skog Välskötta skogar har en potential att minska fattigdomen, driva på den ekonomiska utvecklingen och bidra till en sund lokal och global miljö. I ett globalt perspektiv bidrar skogssektorn skogsbruk, avverkning och produktion av träprodukter med cirka 1 procent av BNP och sysselsätter cirka 0,4 procent av den totala arbetskraften. Men i en del länder utgör skogsbruket fortfarande ett viktigt bidrag till de ekonomiska aktiviteterna och till sysselsättningen. Minst 10 miljoner människor arbetar inom skogsbruket och skogsvården och uppskattningsvis 1 miljard människor är beroende av skogarna för sin existens, som ekonomiskt skyddsnät eller som en direkt inkomstkälla. Skogsindustrierna står inför utmaningar som kvardröjande konsekvenser av den globala ekonomiska krisen och den långsamma återhämtningen i efterfrågan på bygg- och förpackningsmaterial och möbler. Företag och offentliga organ i många länder har varit sena med att utnyttja potentiella nya marknader för miljövänliga produkter med trä som råvara. Fattiga länder kan utnyttja naturkapitalet i sina gårdar, skogar och ekosystem utan att skada miljön. Om skogen avverkas på ett ansvarsfullt sätt så utgör den en förnybar råvara till byggnadsmaterial, fibrer och bränsle enorma tillgångar när världen försöker minska koldioxidutsläppen från mänsklig verksamhet. 8 STRATEGIPLAN 2014 2017

Men skogarna missköts i många länder, delvis på grund av att de är undervärderade, delvis på grund av att dåligt styrelsesätt har gynnat illegala aktiviteter. Metoder som medför en omfattande brandskattning av skogarna, skatteflykt och korruption måste åtgärdas så att skogarna ger bättre avkastning till staterna, så att fler och bättre jobb skapas och detta i sin tur leder till en mer hållbar utveckling. Träarbetarna konfronteras med en hårdnande global konkurrens på grund av social dumpning, företagen flyttar sin produktion för att utnyttja billig arbetskraft. Man missbrukar rutinmässigt användningen av underentreprenörer och exploaterar skogsarbetarna. Icke desto mindre har denna industri blivit ett av de bästa exemplen på hur man med globala påtryckningar kan uppnå hållbarhet och bra sociala normer på arbetsmarknaden. BTI stöder certifieringssystemen som ger goda jobb och garanterar en långsiktig, hållbar skogsplanering. Skogsbruket är en av de farligaste branscherna att arbeta i, olyckssiffrorna stiger och yrkessjukdomar och förtidspensioneringar är vanliga. Men riskerna inom sektorn är väl kända och går att förebygga. BTI vänder sig mot illegala och icke hållbara avverkningsmetoder. Vi vill ha en miljövänlig hantering och ett hållbart utnyttjande av naturresurserna. Skogarna måste skötas på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Skogsarbetare runtom i världen kan spela en nyckelroll när det gäller att sköta våra skogar, förutsatt att man respekterar deras rättigheter och att de fritt kan ansluta sig till facket och föra kollektiva avtalsförhandlingar som leder fram till en mer jämlik fördelning av de ekonomiska vinster som de är med och genererar. Cementindustrin Den globala cementproduktionen har mer än fördubblats under de senaste 15 åren, till 3,4 miljarder ton år 2011. Efter två år av inbromsning på grund av den globala krisen steg världsproduktionen av cement år 2010 med 9,2 procent jämfört med året innan. Under 2011 ökade den med 2,8 procent. Cementproduktionen är huvudsakligen lokal: 95 procent av den cement som produceras används i det land där den tillverkas. 1990 kontrollerade de sex största företagen 10 procent av världsproduktionen; idag är förhållandet 25 procent, eller 45 procent om man räknar bort Kina. De största aktörerna är Lafarge (Frankrike), Holcim (Schweiz), CRH (Irland), Heidelberg Cement (Tyskland), Cemex (Mexiko) och Italcementi (Italien). Användningen av cement har flyttat över till tillväxtmarknaderna där cirka 90 procent av produktionen förbrukas, jämfört med 65 procent för 20 år sedan. Kinas produktion har fyrdubblats på 10 år och utgör nu hälften av världsproduktionen av cement. Multinationella företag har bara minoritetsandelar. Den snabbt växande cementindustrin i Indien har lockat till sig de multinationella bolagen som har konsoliderat sin bas genom fusioner och uppköp, vilket inte har gynnat arbetarna i branschen. Utlokaliseringen har ökat kraftigt vilket gjort att ett antal ordinarie jobb gått förlorade. Andra tillväxtområden är Australien, Indonesien, Thailand och Mellanöstern, och särskilt Egypten och Gulfstaterna. I många länder i Latinamerika pågår massiva investeringar i infrastruktur, särskilt i Brasilien, vilket skapar ökad efterfrågan på cement i hela regionen. I Afrika drivs efterfrågan på av en kraftig befolkningstillväxt och urbanisering. STRATEGIPLAN 2014 2017 9

Fackföreningarna gör det möjligt Bti:s strategimål - organisering och mobilisering ORGANISERA i infrastrukturprojekt, offentlig verksamhet, multinationella företag och i skogs- och träindustrin i hela världen. BTI skall stödja förbunden i arbetet med att värva nya medlemmar och vara representerad på arbetsplatserna med satsningar på rättigheter, starka strukturer, en tydlig policyagenda och organiseringsförmåga. FÖRHANDLA om globala, nationella, bransch- och lokala avtal i våra industrier och verka genom förbund-tillförbund-nätverk. BTI skall hjälpa förbunden att höja standarderna i bindande avtal och stärka systemen för kollektiva avtalsförhandlingar för att på så sätt åstadkomma en större täckning för arbetarna inom våra sektorer. MOBILISERA för politisk påverkan genom globalt engagemang, solidaritetsaktioner och världsomfattande kampanjer. BTI skall hjälpa förbunden att förbättra sin institutionella kapacitet och bygga industriella trepartsstrukturer. BTI skall verka för en meningsfull social dialog och en hållbar industripolitisk utveckling. BTI:s medlemsförbund deltar aktivt i kampanjer för att säkerställa lagliga rättigheter att organisera sig i alla länder. De fackliga organisationerna strävar efter att stärka sin närvaro och representation genom rekryterings- och organiseringsarbete, med tonvikten på arbetare i informella jobb och visstidsanställningar, migrerande arbetare, unga arbetare och kvinnliga arbetare. Vad motiverar människor att gå med i facket? Fackligt medlemskap ger bättre anställningskontrakt, välfärd och arbetarskydd och samtidigt en förmåga att försvara dessa rättigheter kollektivt. När medlemmar känner att de kan påverka sina arbetsvillkor, så börjar de sprida budskapet om att det bara är om du går med i facket som du kan komma i åtnjutande av fördelarna med kollektiva avtalsförhandlingar. Detta förändrade angreppsätt kräver personliga kontakter med lokala fackordförande och skyddsombud, fackets ansikten, på arbetsplatserna. Positiva erfarenheter uppmuntrar medlemmarna att själva engagera sig i kampen, vilket främjar facklig VAD VILL VI? En röst på jobbet, innebär kunniga, starka och aktiva fackföreningar med utbildade och uppbackade fackliga representanter Inkluderande jobb, så att kvinnor, migranter, unga arbetare och utsatta grupper inte blir utestängda Trygga, säkra jobb med anständiga villkor. Gröna jobb som gynnar samhället och miljön. Kompetensutveckling och sysselsättningsprogram för att skapa och förbättra arbetstillfällen. 10 STRATEGIPLAN 2014 2017

solidaritet, lojalitet och stolthet. Detta omfattar också vidare aspekter på rättvisa och gemenskap öppenhet, jämlikhet och en känsla av tillhörighet. För att uppnå denna sociala identifiering med facket är det förr som nu och i framtiden - viktigt att fackföreningarna hjälper till med praktisk utbildning, politisk orientering och uppmuntran till nätverk av fackliga ombud och skyddsombud på arbetsplatserna, personer som utgör den fackliga rörelsens ryggrad. Det interna nätverksarbetet måste utgöra ett centralt inslag i det fackliga kapacitetsbyggandet, som skall omfatta demokratiska möten, kommittéer, utbildningsprogram och konferenser. Att utveckla effektiva och hållbara fackliga strukturer är alltid en utmaning på grund av arbetskraftens höga rörlighet och omsättning inom vår sektor. Nationella och industriella strukturer liksom heltidsanställda fackliga ombud utgör ett viktigt stöd vid organisering och förhandlingar, både lokalt, regionalt och nationellt. Fackföreningarna måste engagera sig i sina ombud och ständigt hålla maskineriet igång med kontinuerliga lokala val och utnämningar av fackliga representanter. Det måste pågå en ständig kommunikation inom de fackliga strukturerna, där man kan få hjälp med organiseringstaktik och förhandlingsstrategier. Fackföreningarna måste uppmuntra till medlemsaktivism för att vinna erkännande genom rekryteringsaktioner och problemlösning. Facket måste inta en positiv ledarroll när det gäller att mobilisera medlemmarna kring en kollektiv känsla av orättvisa och missnöje, utbilda medlemmarna om deras rättigheter, uppmärksamma missförhållanden och föreslå lösningar. Attackerna mot rättigheterna på arbetsmarknaden och det sociala skyddsnätet har mycket bredare konsekvenser än att de bara begränsar fackets förmåga att försvara sina medlemmars intressen. De leder till en försvagad demokrati, förstör goda jobb, skapar större inkomstklyftor och hotar den ekonomiska och sociala välfärden. Vi behöver förändra det offentliga samtalet om de sociala rättigheterna genom att lyfta dem över de lagstadgade rättigheterna vi måste framhålla att fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter. Teckna avtal I byggnads- och skogsindustrin förekommer det få fasta anställningar. Vi har många arbetare i den informella sektorn, falska egenföretagare, inhyrda arbetare och bemanningsföretag, liksom långa kedjor av underentreprenörer. Denna fragmentering har ökat behovet av kollektiva förhandlingslösningar och normgivning för att få till stånd anställningsregler, reglera rekryteringsmetoderna och förhindra osund konkurrens. Men denna situation har också försvagat både arbetsgivarorganisationernas och fackets AKTIONSCHECKLISTA 1: ORGANISERING BTI och dess medlemsförbund: a Organisera de oorganiserade för att öka antalet medlemmar. Målgrupperna är arbetare i informella jobb och visstidsanställningar, migrerande arbetare, unga arbetare och kvinnliga arbetare. a Utveckla och genomföra organiseringskampanjer med inriktning på migrerande arbetare och integrera migrerande och immigrerande arbetare i de fackliga strukturerna och det fackliga ledarskapet. Ge stöd till utbildning och kapacitetsuppbyggnad för fackliga medlemmar och organiserare, med särskild inriktning på kvinnor och migrerande arbetare. Aktivt rekrytera kvinnor och unga arbetare till facket. a Fortsätta utveckla nätverk och strukturer för att informera om organiserings- och rekryteringsstrategier och för att kunna behålla medlemmarna. Bygga fackliga nätverk för undersektorer och multinationella bolag. a Ge stöd till rekryterings- och organiseringsansträngningar genom att verka för ILO:s kärnarbetsnormer i internationella ramavtal, i skogscertifiering och i offentliga kontrakt; intensifiera arbetet för ett hållbart skogsbruk, skogscertifiering och försörjningskedjor för träprodukter samt förbättra kontrollen av hur detta genomförs i praktiken; intensifiera arbetet för anställningsmöjligheter för ungdomar. a Implementera arbetsnormerna i offentliga kontrakt och infrastrukturprojekt som finansieras av de multilaterala utvecklingsbankerna (MDB). a Rikta ljuset på arbetarnas rätt till säkra och hälsosamma arbetsmiljöer och fortsätta bygga fackets kapacitet, strukturer, policies och organiseringsstrategier. Förbunden bör sträva efter att ha valda och utbildade fackordförande och skyddsombud på varje arbetsplats, och arbetarskyddskommittéer bör bildas på arbetsplatserna. HUR SER EN JÄMSTÄLLD- HETSKLAUSUL UT? Kollektivavtalen bör omfatta de kvinnliga arbetarnas behov, som t.ex.: Lika lön för likvärdigt arbete för både manliga och kvinnliga arbetare oberoende av deras rättsliga status; Bestämmelser om reproduktiv hälsa som mödravård och förmåner, föräldraledighet och faciliteter för kvinnliga arbetare; Bestämmelser mot diskriminering vid anställningar och kompetensutveckling baserat på kön, ras, etnicitet, sysselsättning och rättslig status. STRATEGIPLAN 2014 2017 11

förutsättningar att förhandla och teckna kollektivavtal. BTI:s medlemsförbund strävar efter att få till stånd fasta anställningar med social trygghet och rätt till betald semester samt att utvidga kollektivavtalens giltighet till att omfatta alla arbetare, oavsett vilken kontraktsstatus de har. Med tiden har BTI och dess medlemsförbund engagerat sig i en social dialog och förhandlingar om branschavtal, bl.a. internationella ramavtal. Bristen på anständiga jobb runtom i världen är och förblir en stor utmaning för den fackliga rörelsen. Facket har här ett odiskutabelt uppdrag att bidra till en politik med demokratiska och ansvarsfulla institutioner inom våra branscher. BTI strävar efter att popularisera fackets roll inte bara när det gäller att försvara arbetarnas rättigheter, löner, hälsa och säkerhet, utan även när det gäller att bedriva kampanjer inom ramen för en bredare agenda för social rättvisa, som t.ex. jämställdhet, miljö, hälsa, utbildning och bostäder. Fackförbunden kan notera allt större stöd när det gäller sysselsättningspolitiken, kampen mot missförhållanden, när det handlar om gemensamma kampanjer mot företag, utbildning, social trygghet och pensioner. De medverkar också i kampanjer om samhällsfrågor och det civila samhället. Facket bedriver också ett socialt nätverksarbete för Internetbaserade solidaritetsaktioner, politisk lobbying och gemensamma kampanjer kampanjer mot företag. Övervinna hinder Det är inte alla multinationella bolag som respekterar arbetarnas grundläggande rättigheter; inte heller är de öppna för att teckna effektiva ramavtal med BTI. En del företag med en bra arbetsmarknadspolicy i sina hemländer upprätthåller inte samma höga standarder när de bedriver verksamhet i mindre utvecklade länder. De kan också ha dotterbolag, leverantörer eller underentreprenörer som inte tar hänsyn till miniminormerna på arbetsmarknaden. De flesta fall då medlemsförbund ber BTI om solidaritetstöd handlar det om att de kämpar för ett grundläggande erkännande av facket. Ofta kan BTI ingripa för att hjälpa fackföreningen att bli erkänd eller lösa konflikten med arbetsgivaren. Men i andra fall är det svårt att kämpa mot de multinationella bolagens antifackliga attityder. Flera bolag som tidigare har respekterat de fackliga rättigheterna och tecknat kollektivavtal har vägrat att förnya avtalen och försöker tillämpa en praxis med individuella kontrakt. BTI och dess medlemsförbund kan inte tolerera detta beteendemönster och BTI skall anta en proaktiv policy för att identifiera och kampanja mot bolag som tillämpar den typen av beteende och metoder mot arbetarna. AKTIONSCHECKLISTA 2: AVTAL BTI och dess medlemsförbund: a Kampanja mot informella och illegala anställningar och driva på för fasta anställningskontrakt med social trygghet och rätt till betald semester. a Verka för att säkerställa kriterier för anlitande av underentreprenörer som kan tillämpas nationellt och internationellt, så att det blir klart och tydligt att ansvaret för hela kedjan vilar på byggherren och huvudentreprenören när det gäller att garantera en lägsta avtalsbunden lön, betalning av sociala avgifter och säkerhet på arbetsplatsen. a Formalisera och strömlinjeforma de kollektiva förhandlingssystemen och driva på för nationella industristandarder som omfattar förhandlingsskydd för alla arbetare över alla industrisektorerna. a Lobba för fastställande av sektoriella lönekvoter i lagstiftningen eller genom kollektivavtal. a Verka för att säkerställa lika lön och lika villkor för alla arbetare inklusive informella och migrerande arbetare och skydda nationella avtal om sociala normer. a Förstärka kapacitetsbyggandet när det gäller förhandlings-skicklighet och strategier, inklusive informationsutbyte om kollektivavtal och arbetsmarknadslagstiftning. a Utöka förhandlingarna om internationella ramavtal med viktiga multinationella företag. Se till att garantier skrivs in i avtalen om att företagen skall erbjuda anständiga jobb och social trygghet även för informella arbetare. Utveckla effektiva företagsnätverk för att säkerställa organiserings- och förhandlingsrättigheter. a Förhandla om branschavtal om yrkesutbildning, ungdoms- och lärlingssystem och livslångt lärande. Rikta in resurser på att organisera unga arbetare och inrätta ungdomskommittéer för att backa upp dessa ansträngningar. Stödja studier om ungdomar och sysselsättning, utbildning och jämställdhet. Ta med ungdomsfrågor i agendor och aktiviteter. Ägna resurser åt utbildning av unga medlemmar till framtidens ledare. a Förstärka jämställdhetspolicyn genom att ta med jämställdhetsklausuler i kollektivavtalen. 12 STRATEGIPLAN 2014 2017

Facklig påverkan Fackliga ingripanden kan vara allt från en social dialog och förhandlingar om kollektivavtal till strejker, politiska kampanjer, demonstrationer, framförande av krav, transnationellt nätverksarbete och, mer än någonsin, gemensamma kampanjer mot företag. I internationella solidaritetskampanjer kan man använda sig av Internet och engagera rörelser i civilsamhället. Syftet är att uppmuntra till aktivt i stället för passivt medlemskap i facket. En progressiv nätverkssatsning ger möjlighet till korsbefruktning av idéer inom och mellan fackföreningarna liksom också mellan fackföreningarna och andra organisationer i det civila samhället. Denna omfattande satsning kräver politisk sammanhållning inom hela organisationen så att man förenar det fackliga ledarskapets, medlemmarnas eller andra aktivisters strävanden, förväntningar och referensramar. Facket behöver ha både ett nationellt och ett internationellt angreppssätt för att lösa problem, för att fokusera på att trygga och behålla samhällets stöd för den organiserade arbetskraftens syften och mål, medan den internationella satsningen utgör ett komplement till de nationella lösningarna genom att man lägger till multinationella eller överstatliga stödstrukturer. En återgång till socialdemokratins värderingar med regelramar och kollektiva avtalsförhandlingar och ett mer positivt förhållande mellan staten, arbetsgivarna och de fackliga organisationerna har fått ny ideologisk trovärdighet efter den senaste kollapsen på finansmarknaderna. Man överskattar ofta den överväldigande kraften i globaliseringen. Det är möjligt och nödvändigt att nu omformulera relationen mellan stat, kapital och arbetskraft till förmån för arbetstagarnas kollektiva intressen. AKTIONSCHECKLISTA 3: KAMPANJER BTI och dess medlemsförbund: a Verka för en social och trepartsdialog med arbetsgivarorganisationer och ministerier till försvar för lika lön och lika villkor för alla arbetare. a Driva på för reglering av byggnads- och skogsindustrierna, främja ILO:s agenda för anständiga jobb och uppmärksamma utbildningskrisen och flykten från rättsligt ansvar, inklusive brott mot arbetarskyddsbestämmelser. a Påverka arbetsmarknadsministerier och offentliga organ, företagarföreningar och arbetsgivare inom byggsektorn om arbetsnormer inom byggbranschen, särskilt genom att hänvisa till ILO:s konvention nr 94 om sociala klausuler i offentliga kontrakt. Lobba för sociala klausuler vid bygg- och träupphandling och i upphandlings- och kontraktsdokument i både den offentliga och privata sektorn. a Fortsätta verka för ratificering och genomförande av Internationella arbetsorganisationens konventioner och agenda för anständigt arbete. a Verka för sociala standarder i ett hållbart skogsbruk och genom hela försörjningskedjan, bekämpa illegal och miljöskadlig avverkning samt samarbeta med skogsbruksorgan för att förbättra medverkan i certifieringssystemen. a Förbättra arbetarskyddsnormerna för män och kvinnor i våra branscher och genom offentliga arbetsinspektioner försäkra oss om att lagar och regler efterlevs, att dessa främjas genom information och utbildning, skyddsombud och skyddskommittéer på arbetsplatserna. a Verka för investeringar i och certifiering av yrkesutbildning för män och kvinnor, lärlingssystem för ungdomar och livslångt lärande. a Driva kampanjer för lika rättigheter och lika lön för migrerande arbetare genom nationell lagstiftning, program, policies, sociala klausuler i offentlig upphandling, kollektivavtal och konfliktåtgärder. a Bedriva kampanjer för att bekämpa främlingsfientlighet, rasism och diskriminering och för att främja den kulturella mångfalden. a Bedriva kampanjer för förbud mot barnarbete och rätt till utbildning. a Motverka orättvisa konkurrensfördelar på grund av illegal skogsavverkning och social dumpning genom att påverka bilaterala och multilaterala handelsavtal. STRATEGIPLAN 2014 2017 13

BTI:s prioriteringar 2014 2017 I BTI:s nya fyraårsstrategi som skall gälla från 2014 till 2017 skall vi prioritera ett intensifierat samarbete med medlemsförbunden där vi riktar in oss på organisering, förhandlingar och politisk påverkan. Det kommer att kräva innovativa strategier för att bygga upp medlemmarnas aktivism och engagemang; partnerskap och avtal mellan arbetstagare och företagsledning; institutionell medverkan för att påverka industripolitiken; uppbyggnad av allianser med likasinnade organisationer och ett förbättrat gränsöverskridande fackligt nätverk. Det finns inte bara ett enda sätt att tackla detta. Facket kan använda sig av en verktygslåda innehållande normer och rättigheter för att engagera arbetare och samhälle, regeringar, internationella institutioner och parter på arbetsmarknaden, nationellt och lokalt. Under denna period kommer vi att arbeta med socialt nätverkande och företagskampanjer, internationella avtal för implementering av de internationella arbetsnormerna kommer att befästas och genomföras, vilket skapar en solid kunskapsbas och förhandlingsplattform för fackförbunden inom våra branscher. Exploateringen av arbetskraften inom byggnadsoch skogsbranscherna beror till stor del på att man använder sig av bemanningsföretag, en praxis som hindrar arbetarna från att gå samman och försvara sina lagstadgade rättigheter. Det är absolut nödvändigt att vi riktar in oss på anställningsformerna för att säkerställa att huvudarbetsgivaren garanterar lika rättigheter hela vägen genom underleverantörs- och försörjningskedjorna. Vi måste sätta stopp för otrygga jobb. Vi skall driva kampanjer för investering i sysselsättning inom byggoch träindustrierna. Vi behöver kompetensutveckling för alla arbetare och särskilt för unga arbetare. Vi måste driva våra krav på lärlingsplatser och yrkesutbildning för ungdomar för att få till stånd hållbara anställningsförhållanden. Vi måste övertala regeringar och arbetsgivare att stödja hållbara och gröna jobb och fortsätta utveckla ett hållbart skogsbruk och certifiering. Att säkra lika rättigheter för utsatta grupper av arbetare är en central uppgift för BTI-förbundens organiseringsstrategi. Vi vill öka synligheten för kvinnor och unga fackföreningsmedlemmar och få dem att delta i BTI:s aktiviteter. Vi vill använda jämställdhetsarbete som ett redskap för att uppnå jämställdhet och öka kvinnornas delaktighet i fackliga aktiviteter och struk- 14 STRATEGIPLAN 2014 2017

turer. Vi skall fortsätta att uppmärksamma Voices of BWI Women den 8 mars varje år Internationella kvinnodagen. Vi skall fortsätta driva kampanjer mot barnarbete och barnens rätt till utbildning. Vi vill stärka BWI Connect och den globala kampanjen för migrerande kvinnliga arbetares rättigheter. Vi vill säkra migrerande arbetares rättigheter genom organiseringsstrategier, krav på förändringar i politik och lagstiftning på nationell, regional och global nivå, kommunikationskampanjer och utveckling av serviceorienterade program. Att verka för rättvisa åt alla innebär att kämpa för hälsa och säkerhet och anständiga jobb. Det kräver att de fackliga rättigheterna, internationella arbetsnormer, nationell lagstiftning och kollektivavtal respekteras. Mer direktanställningar och ökad trygghet genom kollektivavtal är avgörande för att garantera de fackliga och sociala rättigheterna, en lön att leva på för män och kvinnor, rimliga arbetstider, bra normer för arbetsmiljö och välfärd liksom kompetensutveckling. Målet är att minimera hälsoriskerna för arbetarna och maximera deras anställningsbarhet och arbetskvalitet. De arbetare som är fackligt organiserade är medvetna om sina sociala rättigheter och kan förhandla kollektivt med arbetsgivarna för att se till att deras rättigheter respekteras. Fackliga representanter är mycket viktiga när det gäller att övervaka efterlevnaden av lönesystem, kontrakt, avtal och personalregler, hjälpa till med information och utbildning, inspektera arbetsplatser för att förebygga risker och förbättra arbetarskyddet, kommunicera med arbetsstyrkan och samarbeta med företagsledningen, särskilt genom gemensamma fack-arbetsgivarkommittéer. Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter. Social rättvisa kan inte uppnås utan att arbetarna säkrar, försvarar och använder sig av dessa rättigheter. BTI och dess medlemsförbund skall driva på för att alla viktiga internationella arbetsnormer skall tilllämpas i praktiken, både på nationell nivå och genom de internationella finansinstitutionerna, samt fortsätta stödja kampanjen för ratificering av ILO:s konventioner. BTI skall mobilisera förbunden på Internationella minnesdagen för de arbetare som dött i arbetsplatsolyckor (International Workers Memorial Day) den 28 april varje år och rikta uppmärksamheten på hur arbetsplatsolyckor, skador och ohälsa kan förhindras, och skall fortsätta bedriva kampen mot användning av asbest i hela världen. Försvaret av arbetarskyddsnormerna är en av BTI:s viktigaste prioriteringar i organiseringsarbetet. BTI skall initiera och delta i fackliga aktioner för att uppmärksamma konsekvenserna av den ekonomiska krisen och klimatförändringarna och kräva gröna, anständiga och säkra jobb. Vi vill verka för ett hållbart skogsbruk och ett hållbart byggande. STRATEGIPLAN 2014 2017 15

BTI:s PRIORITERINGAR 2014-2017 PRIORITET: NORMER Kämpa för och vinna erkännande för sociala normer, arbetarskydd och anständiga jobb och att dessa skall förverkligas av regeringar, arbetsgivare och samhället i varje land och av internationella institutioner och multinationella bolag (MNCs). Detta skall ske genom: 1 Organisering och förhandlingar med multinationella bolag 2 Organisering av arbetare i stora infrastrukturprojekt och offentlig verksamhet 3 Främjande av skogscertifiering, hållbart skogsbruk och hållbara jobb i träindustrin. 4 Organisering i byggnadsprojekt för större sportevenemang under BTI:s kampanjslogan Fair play fair games. PRIORITET: JOBB Kämpa för hållbara jobb i infrastrukturprojekt och för förbättrad klimateffektivitet genom ROT-arbeten i fastigheter och bostäder implementera arbets- och sysselsättningspolitik inom byggnads-, skogs- och träbranscherna samt förhandla om direktanställningar och rättslig anställningsstatus för alla arbetare med fokus på: 5 Kampanj för att stoppa otrygga anställningsförhållanden och social dumpning. PRIORITET: RÄTTIGHETER Försvara och främja fackliga rättigheter och lika rättigheter för alla, inklusive unga arbetare, kvinnliga arbetare och migrerande arbetare genom BTI: 6 Global kampanj för migrerande arbetares rättigheter, och 7 kampanj för sysselsättning för ungdomar och jämställdhet mellan könen. BTI i aktion BTI skall organisera fackföreningar i multinationella företag och inrätta starka regionala och globala nätverk för att hjälpa till vid kollektiva avtalsförhandlingar för förbättrade arbetsvillkor. BTI skall stärka den sociala dialogen och avtalen med multinationella företag och med globala och regionala arbetsgivarorganisationer. Vi skall formulera policyagendor som skall riktas till regeringar, arbetsgivare och multilaterala organisationer och fortsätta påverka och kontrollera de multilaterala utvecklingsbankernas (MDB) verksamhet. BTI skall bygga strategiska allianser med grupper inom det civila samhället och andra aktörer som delar våra allmänna värderingar och specifika mål. Samtidigt vill vi förbättra implementeringen och kontrollen av de internationella ramavtalen och ta initiativ till nya avtal med ansvariga företag. BTI skall stödja facklig organisering i infrastrukturprojekt genom att hänvisa till ingångna branschavtal om fackliga rättigheter, arbetsmiljö och internationella arbetsnormer. Vi skall trappa upp våra organiseringskampanjer för höjd levnadsstandard och förbättrade arbetsvillkor i infrastrukturprojekt i alla regioner. Vid internationella sportevenemang skall vi göra det genom gemensamma fackliga aktioner för Fair Play Fair Games. Byggnads- och Träarbetarinternationalen 54, Route des Acacias CH 1227 Carouge GE Schweiz +41 22 827 37 77 www.bwint.org