GYMNASIEDIPLOMET I DANS

Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I DANS 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:23

Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2015:23 ISBN 978-952-13-6110-4 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8985 (online) Ombrytning: Grano Oy www.oph.fi

INNEHÅLL 1 Allmänt... 4 2 Delarna i gymnasiediplomet i dans... 5 2.1 Dansuppgiften...5 Att uppträda som dansare...5 Koreografi...5 Sammandrag av dansuppgiften...5 2.2 Avhandlingen...6 Teman för avhandlingen...6 2.3 Hur man avlägger gymnasiediplomet i dans...6 3 Gymnasiediplomets bedömning... 7 3.1 Allmänt...7 3.2 Verbal bedömning och självbedömning...7 3.3 Bedömning av delarna i gymnasiediplomet...8 3.4 Bedömning av avhandlingen...9 3.5 Vitsordskriterier...9 3.6 Gymnasiediplombetyget... 11 4 Anvisningar för läraren... 11 4.1 Allmänt... 11 4.2 Bedömning... 12 4.3 Gymnasiediplombetyget... 12 Bilagor 1 Modell för att dokumentera åskådarobservationer... 13 3

1 Allmänt Gymnasiediplomet i dans har som syfte att stöda och beskriva den studerandes konstnärliga utvecklingsprocess, som grundar sig på långsiktiga dansstudier under gymnasietiden. Under studierna för gymnasiediplomet i dans fördjupar man sig i att utveckla sig själv i dansen. Att gå igenom inlärningsprocessen hjälper den studerande att fortsätta dansstudierna professionellt eller ger nya dimensioner åt dansen som hobby. Diplomet innebär långsiktiga studier under gymnasietiden, då den studerande fördjupar sina kunskaper om dans, får handledning i att kritiskt bedöma sina prestationer och möjlighet att utvecklas som dansare på ett individuellt och skapande sätt. Gymnasiediplomet i dans kräver tre danskurser i gymnasiet. Det är önskvärt att man erbjuder en särskild diplomkurs (38 h) i gymnasieprogrammet. I diplomkursen kan de studerande under handledning ägna sig åt diplomarbetet. Arbetet med diplomet varar i princip hela gymnasietiden. Ifall en studerande genomför flera kurser skall också de antecknas i diplomet. Alla kurser skall dokumenteras i en samlingsportfölj och i samband med den skall en inlärningsdagbok föras. Ifall det i ett gymnasium inte är möjligt att genomföra de tre danskurser som krävs för gymnasiediplomet i dans kan de studerande enligt gymnasielagen (629/1998) räkna sig till godo studier som de genomfört någon annanstans och som motsvarar gymnasiets läroplan beträffande mål och centralt innehåll. Ifall ett gymnasium inte kan erbjuda de danskurser som krävs och det på orten inte finns möjligheter att delta i danskurser i någon annan läroanstalt kan de studerande också visa sitt specialkunnande i dans i samband med gymnasiediplomet i gymnastik. I så fall skall anvisningarna för gymnasiediplomet i gymnastik följas. 4

2 Delarna i gymnasiediplomet i dans Gymnasiediplomet i dans består av följande delar: 1 En dansuppgift Att uppträda som dansare (en dansuppvisning) eller Att göra en koreografi Och ett sammandrag av att uppträda som dansare eller av att göra en koreografi 2 En avhandling 3 En samlingsportfölj och ett sammandrag av denna 2.1 Dansuppgiften Den studerande väljer som dansuppgift antingen att uppträda som dansare eller att göra en koreografi. Uppgiften kan vara ett solo- eller ett gruppverk, den studerande kan själv uppträda i sin egen koreografi. De olika skedena i förberedelserna för dansuppgiften dokumenteras i en samlingsportfölj och i en inlärningsdagbok som hör ihop med den. Innan den studerande får kommentarer om sin dansuppgift skall han eller hon ge ett sammandrag av dansuppgiften till bedömarna. Att uppträda som dansare Dansaren kan visa sitt kunnande antingen i en solouppvisning eller i grupp. Områden som skall bedömas: Mångsidigheten i rörelserna Danskunnandet Dansarens förhållande till eventuella övriga dansare och till publiken Framställningen och uppträdandet Koreografi Koreografin görs antingen för en själv, för någon annan eller för en grupp. Uppvisningens längd är 2 10 minuter. Områden som skall bedömas: Koreografins motiv och stil Verkets uppbyggnad Användningen av musik Visualiseringen Det allmänna intrycket Sammandrag av dansuppgiften Sammandraget sammanfattar de väsentligaste influenserna och skedena under förberedelserna av verket eller uppvisningsprocessen (c:a två sidor). Följande frågor skall utredas: 5

Hur och varför valde den studerande ämnet för uppgiften? Vilka intryck var viktiga under arbetet med uppgiften? Vilka mål satte den studerande för sig själv och för uppgiften? Vilka faktorer verkade på valet av musik och dräkter? Vad ville den studerande med uppgiften förmedla till åskådaren? Vilka var den studerandes egna erfarenheter av arbetsprocessen? Vilken är den studerandes egen bedömning; uppnåddes målen? Vad lärde sig den studerande under arbetsprocessen? 2.2 Avhandlingen Avhandlingen består av ett 8 15 sidor långt skriftligt arbete på dansens område. Det är viktigt att den studerande i behandlingen av temat visar att han eller hon är inspirerad av sitt ämne och insatt i temaområdet samt att han eller hon i sin avhandling strävat efter en konsekvent och intressant utveckling av temat. Ett tema som bygger på egna upplevelser är ofta en fördel. Det är önskvärt att den studerande för fram egna erfarenheter och åsikter, men åsikterna skall motiveras. I bedömningen fästs uppmärksamhet på den språkliga och visuella uttrycksnivån samt på en korrekt användning av källmaterialet. Teman för avhandlingen Dansens historia (den studerande kan begränsa temaområdet) Dansstil Personporträtt av en danskonstnär Dans och tidsperiod Dansarens yrkesskador Muskelvård Dansarens näring Beskrivning av en bok om dans Iakttagelse och bedömning av ett dansverk (se bilaga 1 Modell för att dokumentera åskådarobservationer) 2.3 Hur man avlägger gymnasiediplomet i dans Det är bra att informera de studerande om gymnasiediplomet i dans under det första gymnasieåret, t.ex. genom att ordna ett möte där man berättar om innehållet i dansdiplomet och om hur man kan avlägga det. Sedan diskuterar man med de studerande vid behov om de två slagen av dansuppgifter och om valet av tema. Läraren ger handledning och kommentarer under arbetets gång. Det är ändamålsenligt att ge största delen av handledningen under gymnasiets danskurser. En separat diplomkurs ger större möjligheter att handleda arbetet. Studierna för gymnasiediplomet i dans följs regelbundet med. Slutligen ordnas en förevisning av dansuppgiften. En utomstående bedömare (en sakkunnig på dansens område) inbjuds och introduceras i grunderna för hur gymnasiediplomet i dans skall bedömas och i bedömningskriterierna. (Bilaga 1 Modell för att doku- 6

mentera åskådarobservationer). Det är önskvärt att förevisningen av diplomarbetet görs till en publik tillställning för alla intresserade. De studerande skall vid behov ges handledning i att välja tema för avhandlingen och i att finna källmaterial. I analysen av verket kan man använda skriftligt material som hjälp. 3 Gymnasiediplomets bedömning 3.1 Allmänt För gymnasiediplomet i dans skall dansuppgiften och avhandlingen bedömas. Utgående från dessa ges vitsordet på gymnasiediplombetyget. Samlingsportföljen och dagböckerna skall inte bedömas, utan de fungerar som kommunikation mellan den studerande och läraren och som bas för diskussioner. Vissa delar av den studerandes självbedömningsmaterial kan vara konfidentiella, och den studerande kan önska hålla dem för sig själv. 3.2 Verbal bedömning och självbedömning Gymnasiediplomet i dans beviljas en studerande för målinriktade dansstudier enligt gymnasiets läroplansgrunder och eget dansintresse. Som ett prov på specialkunnande i dans gör den studerande ett diplomarbete, som kan vara en koreografi för honom eller henne själv eller för en grupp, alternativt en dansuppvisning där han eller hon dansar. Dessutom samlar den studerande en samlingsportfölj av danskurserna i gymnasiet och av processen med diplomarbetet. Det viktigaste är den skriftliga självbedömning som den studerande gör. Den yttre bedömningen av diplomarbetet görs av den studerandes egen danslärare och en utomstående sakkunnig. Åtminstone en av bedömarna skall vara sakkunnig i dans, den andra skall vara gymnasielärare. Bedömningen skall ges verbalt och med skalan godkänd nöjaktig god berömlig utmärkt (1 5). I kriterierna finns en verbal beskrivning av godkänd, god och utmärkt prestation: ifall arbetet placerar sig mellan godkänd och god prestation, dvs. där finns element från båda beskrivningarna, ges vitsordet nöjaktig; likaså, ifall arbetet innehåller element från god och utmärkt prestation ges vitsordet berömlig. Den verbala bedömningen av dansuppgiften skrivs utgående från lärarens egna intryck och från den sakkunnigas kommentarer. Vitsordet ges som ett medeltal 7

av de båda bedömarnas vitsord. Den studerande skall också ges en muntlig kommentar efter uppvisningen. Det vitsord som den egna läraren ger påverkas naturligtvis av lärarens helhetsuppfattning och kännedom om den studerande, såsom vetskapen om hans eller hennes utgångsnivå, hur djupgående och moget han eller hon utfört självbedömningen samt hur han eller hon arbetat under lektionerna. Läraren kan beakta dessa omständigheter när han eller hon ger vitsordet för gymnasiediplomet i dans. En mogen och realistisk självbedömning och ett djupt engagemang i den egna inlärningsprocessen kan i gränsfall höja vitsordet. Likaså kan självbedömningsmaterialet påverka vitsordet positivt i sådana gränsfall när den egna läraren och den utomstående bedömaren skulle ge olika vitsord för diplomarbetet, fastän man i första hand skall försöka nå samma vitsord genom förhandlingar. 3.3 Bedömning av delarna i gymnasiediplomet Bedömning av dansuppträdandet Läraren och den utomstående bedömaren måste komma ihåg att uppförandet av ett dansverk är en mycket krävande och personlig handling. Dansaren måste kunna skapa ett djupgående förhållande till den koreografiska idén och till rörelsematerialet, skapa ett förhållande till de övriga dansarna och till åskådarna. Eftersom ett uppträdande alltid kräver mod och tillit skall bedömningskommentarerna formuleras på ett sätt som uppmuntrar och utvecklar dansandet. Ifall man påtalar brister skall man också föreslå lösningar som stöder en utveckling. Ett lyckat uppträdande kräver också att koreografen har kunnat regissera sitt verk. I bedömningarna av delarna nämns endast basfaktorer eftersom det är omöjligt att formulera vattentäta kriterier på grund av dansens mångformighet. I bedömningen skall man också behandla sådana aspekter av uppträdandet som är väsentliga för verkets egenart. Bedömning av koreografin Att göra en egen koreografi kräver arbete på många områden, en behärskning av både helheten och detaljerna. I fråga om dansverket bedöms helheten. Helhetsintrycket är viktigare än de enskilda områdena. I bedömningen av koreografin skall man fästa uppmärksamhet vid fem områden: Koreografins motiv och stil Verkets uppbyggnad Användning av musik Visualisering Det allmänna intrycket Bedömaren skall utöver dessa också bedöma sådana koreografiska faktorer som får betydelse på grund av verkets särart. 8

Dansuppgiftens sammandrag bedöms inte. Kommentarerna skall skrivas i en positiv och uppbyggande anda så att man ifall vissa koreografiska lösningar inte anses lyckade föreslår en annan lösning i stället. 3.4 Bedömning av avhandlingen Avhandlingens omfattning kan variera mellan 8 och 15 sidor. Bedömningen grundar sig på samma faktorer som bedömningen av avhandlingar i andra ämnen. Uppmärksamhet skall fästas både på hur väl den studerande har satt sig in i innehållet och på arbetets struktur och layout. Samlingsportföljen och sammandraget bedöms inte. Självbedömningen, avhandlingen, arbetet med dansuppgiften och uppvisningen av det färdiga verket bildar en helhet vars syfte är att stöda den studerande i att medvetet tillägna sig de olika skedena i inlärningen. Under processens gång är det meningen att den studerande skall fundera över vad dansen betyder för honom eller henne, varför han eller hon dansar och vad han eller hon vill förmedla via dansen. Självbedömningen, de regelbundna kommentarerna av den egna läraren och av gruppen samt bedömningen av dansuppgiften är förknippade med varandra. 3.5 Vitsordskriterier Kriterierna för vitsorden 5 (utmärkt), 3 (god) och 1 (godkänd) är fastslagna. Kriterierna för 4 (berömlig) och 2 (nöjaktig) bestäms utgående från dessa, så att de innehåller element från både det högre och det lägre vitsordet. Bedömningskriterier för uppträdandet som dansare Områden som skall bedömas: Dansarens förhållande till rörelsematerialet: inlevelse i rörelserna, den egna prägeln Dansarens kommunikationsförmåga: växelverkan med publiken och med de övriga dansarna Helhetsframställningen: hur nyanserat kroppens potential utnyttjas, tolkningen och inlevelsen Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Uppvisningen visar den studerandes mångsidighet och bredd som dansare, i fråga om både skicklighet och uttrycksförmåga. Dansaren har ett personligt och inlevelsefullt förhållande till rörelserna och en förmåga att kommunicera och förmedla sitt budskap. Dansen är kroppsligt nyanserad, tolkningsmässigt genomtänkt och inlevelsen är djup. Växelverkan med publiken är ändamålsenlig med tanke på verkets idé. I solouppvisningen visar dansaren prov på stark scenisk närvaro, i grupparbetet är förhållandet till de övriga dansarna känsligt observant. 9

Kriterierna för vitsordet god (3) Den studerande har ett naturligt och smidigt danskunnande. Han eller hon har tillägnat sig rörelserna väl. Helhetsframställningen och tolkningen är livfulla och frigjorda. Dansarens växelverkan med de övriga dansarna och med publiken är naturlig. Dansaren har ett säkert sätt att arbeta med alla aspekter av uppvisningen. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Danskunnandet förmedlas av uppvisningen. Dansaren kan uttrycka sig själv genom dansen och klarar av att uppträda. Dansaren försöker skapa ett förhållande till de övriga dansarna och till publiken. Bedömningskriterier för koreografin Områden som skall bedömas: Den koreografiska idén (motivet) och rörelsematerialet (stilen): valet och utvecklingen av rörelsematerialet med tanke på den koreografiska idén Verkets strukturella faktorer: fraseringen av rörelsematerialet, större strukturer och helhetsformen Verkets ljudvärld: musiken, ljuden och tystnaden Visualiseringen: dräkterna, miljön, maskeringen, belysningen Det allmänna intrycket Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Den studerande har lyckats skapa ett helgjutet verk där varje del stöder förmedlingen av den koreografiska idén. Rörelsematerialet är ändamålsenligt med tanke på idén och behandlingen av materialet visar att den studerande behärskar de olika möjligheter som det koreografiska skapandet ger. Verkets uppbyggnad har dramaturgisk nerv och stöder förmedlingen av den koreografiska idén. Det visuella uttrycket och ljudvärlden är omsorgsfullt planerade. Helheten är finslipad och sammanhängande. Kriterierna för vitsordet god (3) Den studerande har tydligt skapat nytt rörelsematerial, man kan urskilja den personliga stilen. Verkets uppbyggnad är klar och tydlig och håller kvar åskådarens intresse. Den koreografiska idén förmedlas. Ljudvärlden och visualiseringen stöder verket. Helheten är harmonisk. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Man kan skönja verkets koreografiska idé. Arbetet är färdigt inövat. Rörelsematerialet är till största delen sedvanligt och bekant. Verkets struktur har en ensidig lösning. Visualiseringen och ljudvärlden har beaktats. Uppvisningen bildar en färdig helhet. Bedömningskriterier för avhandlingen Områden som skall bedömas: Behandlingen och utvecklingen av temat: sakkunskap i fråga om innehållet, motiveringar, förmåga att väcka intresse, konsekvens Den språkliga nivån: språkriktighet och nyansrikedom; arbetets uppbyggnad 10

Korrekt användning av källmaterialet Layouten: visuellt intryck och finslipning Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Avhandlingens tema har utvecklats konsekvent och på ett intresseväckande sätt. Den studerande har mångsidigt undersökt och funderat över sitt ämne. Han eller hon har fört fram sin egen tankegång, man urskiljer en personlig nivå av egna erfarenheter, uppfattningar och åsikter. Påståendena är korrekt motiverade. Argumenteringen är tydlig. Arbetet uppvisar en skapande och kritisk tankegång. Den språkliga nivån är utmärkt. Arbetet är tydligt strukturerat och rubricerat. Källorna har använts mångsidigt, ändamålsenligt och tillförlitligt. Layouten är finslipad och det visuella materialet har använts på ett intresseväckande sätt. Arbetets allmänna framtoning är nyansrik och estetisk och det bildar en sammanhållen helhet. Kriterierna för vitsordet god (3) Avhandlingens tema har behandlats konsekvent och på ett intresseväckande sätt. Den studerande har omsorgsfullt satt sig in i ämnet. En egen tankegång och personliga funderingar kan urskiljas. Personliga erfarenheter och åsikter har förts fram och motiveringarna övertygar. Språkdräkten är god, språket korrekt och texten läslig. Arbetets uppläggning och rubricering är tydliga. En lämplig mängd källor har använts och de har utmärkts korrekt. Layouten är snygg, och det visuella materialet har använts på ett ändamålsenligt sätt. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Avhandlingen har ett klart tema. En egen tankegång, personliga erfarenheter och åsikter har förts fram. Språket och layouten är sakliga. Källor har använts och de har till största delen utmärkts korrekt. 3.6 Gymnasiediplombetyget Gymnasiediplombetyget är ett tecken på specialkunnande. Det är en bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. I betyget antecknas de genomgångna gymnasiedanskurserna, vitsordet och temana för dansuppgiften och avhandlingen. För dansuppgiften ges också ett verbalt omdöme. 4 Anvisningar för läraren 4.1 Allmänt Det är bra att informera de studerande om gymnasiediplomet i dans under det första gymnasieåret, t.ex. genom att ordna ett möte där man berättar om innehållet 11

i dansdiplomet och om hur man kan avlägga det. Sedan diskuterar man med de studerande vid behov om de två slagen av dansuppgifter och om valet av tema. Läraren ger handledning och kommentarer under arbetets gång. Det är ändamålsenligt att ge större delen av handledningen under gymnasiets danskurser. En separat diplomkurs ger större möjligheter att handleda arbetet. Samlingsportföljen och dagböckerna skall inte bedömas, utan de fungerar som kommunikation mellan den studerande och läraren och som bas för diskussioner. Vissa delar av den studerandes självbedömningsmaterial kan vara konfidentiella, och den studerande kan önska hålla dem för sig själv. Studierna för gymnasiediplomet i dans följs regelbundet med. Slutligen ordnas en förevisning av dansuppgiften. En utomstående bedömare (en sakkunnig på dansens område) inbjuds och introduceras i grunderna för hur gymnasiediplomet i dans bedöms och i bedömningskriterierna. (Bilaga 1 Modell för att dokumentera åskådarobservationer). Det är önskvärt att förevisningen av diplomarbetet görs till en publik tillställning för alla intresserade. De studerande ges vid behov handledning i att välja tema för avhandlingen och i att finna källmaterial. I analysen av verket kan man använda skriftligt material som hjälp. 4.2 Bedömning Självbedömningen, avhandlingen, arbetet med dansuppgiften och uppvisningen av det färdiga verket bildar en helhet vars syfte är att stöda den studerande i att medvetet tillägna sig de olika skedena i inlärningen. Det är viktigt att förstå vad dansen betyder för en, varför man dansar och vad man vill förmedla via dansen. Självbedömningen, de regelbundna kommentarerna av den egna läraren och av gruppen samt bedömningen av dansuppgiften är förknippade med varandra. Det färdiga verket bedöms av den egna läraren och en utomstående sakkunnig. Dansuppgiften bedöms både med ett verbalt utlåtande och med vitsord enligt skalan 1 godkänd 2 nöjaktig 3 god 4 berömlig 5 utmärkt. 4.3 Gymnasiediplombetyget Själva diplomet, dvs. Gymnasiediplombetyget, är ett tecken på specialkunnande. Det är en bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. I Gymnasiediplombetyget antecknas antalet genomgångna gymnasiekurser, vitsordet och temana för dans- 12

uppgiften och avhandlingen eller verkanalysen. För dansuppgiften ges också ett verbalt omdöme. Vitsordet för gymnasiediplomet i dans bestäms enligt följande: dansarbetet 70 procent avhandlingen eller verkanalysen 30 procent Från och med våren 2012 har gymnasierna möjlighet att använda ett avgiftsfritt, elektroniskt ifyllbart och utskrivbart betygsformulär. Eftersom gymnasiediplom som avlagts vid olika gymnasier ska vara jämförbara, används ett enhetligt betygsformulär. Ett meddelande om det nya elektroniska betygsformuläret skickades till gymnasierna i april 2012 (Utbildningsstyrelsens meddelande 47/2012). Om gymnasierna har kvar gamla beställda tryckta betygsformulär, får de användas så länge de räcker till. 13

Modell för att dokumentera åskådarobservationer Dansare och uppvisning Det sammanlagda antalet dansare, deras kön, eventuella rollgestalter Solon, duetter etc. vem dansar Dansarens förhållande till rörelsematerialet, hur han eller hon tillägnat sig rörelserna, hur han eller hon satt sin egen prägel på dansen Dansarens kommunikationsförmåga Växelverkan mellan dansaren och publiken, mellan dansaren och de övriga dansarna Helhetsuttryck, tolkning och inlevelse Annat Koreografi Koreografisk idé och tema Rörelsematerial Rum, tid, kraft, beskrivning av kroppsanvändning, stil Annat Visuella element Verkets uppvisningsmiljöer Dräkter Scenografi Maskering Belysning Annat Ljudvärld Ljud och musik Tystnad Annat Struktur Hur händelserna framskrider, ordningsföljd och samtidighet Frasering av rörelsematerialet Hur solon och duetter etc. gruppscener vävs in i varandra och sker samtidigt Mera omfattande strukturer och helhetsform Dessutom: Sammandrag av helheten Helhetsintryck Verkets betydelse för åskådaren Verkets vidare historiska, stilenliga, tematiska och aktuella samband samt Eventuell bakgrundsinformation såsom: intervjuer, kritik i dagspressen, tidningsartiklar Egna tankar, känslor och upplevelser 14

Utbildningsstyrelsen www.oph.fi Online ISBN 978-952-13-6110-4 ISSN 1798-8985