STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II Kursbeskrivning HT 2009 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas på grundkursen i sociologi, med tyngdpunkt på klassisk och modern, väletablerad teori. Undervisningen sker dels i form av föreläsningar kring sociologer som har haft stor betydelse för ämnets utveckling samt en föreläsning som tar upp mer vetenskapsfilosofiska frågor kopplat till dessa sociologer, dels i form av seminarier då det ges tillfälle att diskutera dessa. Examinationen sker genom individuell hemtenta. Mer aktuell information, så som t ex föreläsningarnas power point presentationer, kommer att finnas på kursens Mondo-plats (www.mondo.su.se). Där kommer även kursens hemtenta att läggas ut. Delkursens lärandemål I. Kunskaper och förståelse Efter genomgången kurs skall du - kunna redogöra för innebörden av centrala sociologiska, teorier och perspektiv och deras vetenskapsfilosofiska antaganden. - kunna jämföra olika sociologiska teorier. II. Färdigheter och kompetenser Efter genomgången kurs skall du kunna använda sociologiska och teorier för att förstå och förklara sociala fenomen. III. Värderingar och förhållningssätt Efter genomgången kurs skall du visa både öppenhet och kritiskt förhållningssätt mot olika sociologiska teoriers utgångspunkter och idéer och visa redlighet i återgivningen av dessa (utifrån litteraturen). 1
Undervisning Föreläsningar Datum och tid Innehåll Lärare Sal Litteratur 1 Mån 24/8 15-17 Introduktion Haglunds D9 PM kap 1 Ons 26/8 15-17 Marx le Grand D7 Marx i komp, Marx i BEM, kap 4 i PM Mån 31/8 13-15 Weber le Grand D8 MW, om Weber i BEM, kap 8 i PM Tors 3/9 13-15 Durkheim Haglunds B3 Durkheim i komp, om Durkheim i BEM Mån 7/9 13-15 Simmel Florén B3 Simmel i komp Tors 10/9 13-15 Vetenskapsfilosofi le Grand B4 Allt ovan, kap 7 i PM, och sociologisk teori Haraway, Harding Mån 14/9 13-15 Goffman Haglunds B4 EG, kap 5 i PM Tors 17/9 13-15 Habermas Sundberg B4 Habermas i komp, kap 9 i PM Mån 21/9 13-15 Bourdieu Florén B3 Bourdieu i komp, kap 11 i PM Tors 24/9 13-15 Genomgång inför/ av tentan Sundberg B3 All Seminarier Seminarierna ger möjlighet att fördjupa dig i delar av litteraturen. Avsikten är att du ska utnyttja dessa tillfällen för att ventilera din egen läsning av litteraturen genom diskussion och utbyte av olika tolkningar och synpunkter, snarare än att seminarieläraren ska hålla en förkortad föreläsning eller frågestund. (Självklart kan frågor besvaras, men syftet är att du och dina studiekamrater ska diskutera själva.) För att seminarierna ska bli så givande som möjligt är det därför mycket viktigt att du har tittat på seminariefrågorna i förväg och läst litteraturen. Din egen förberedelse inför och ditt engagemang i seminarierna är helt avgörande för diskussionernas innehåll och kvalitet! Grupp 1 Datum och tid Innehåll Lärare Sal Tis 1/9 8-10 Marx och Weber le Grand B413 Tis 8/9 8-10 Tis 15/9 8-10 Tis 22/9 8-10 Durkheim och Simmel Vetenskapsfilosofi och Goffman Habermas och Bourdieu Haglunds le Grand Florén F289 B413 F299 1 Se litteraturlistan för att se vad beteckningarna står för. 2
Grupp 2 Datum och tid Innehåll Lärare Sal Tis 1/9 13-15 Marx och Weber le Grand F299 Tis 8/9 13-15 Tis 15/9 13-15 Ons 23/9 13-15 OBS veckodag Durkheim och Simmel Vetenskapsfilosofi och Goffman Habermas och Bourdieu Haglunds le Grand Florén F497 F299 F497 Examination Delkursen tenteras genom en individuell hemtenta. Omtentor sker i form av salskrivningar. Torsdag 24/9 kl. 15:00 läggs hemtentan ut på Mondo. Hemtentan delas också ut på föreläsningen samma dag. Fredag 2/10 kl. 10:00 ska tentasvaren senast vara inlämnade till Studentexpeditionen B986.. Vid sjukdom e d som gör att hemtentan inte kan lämnas in i tid ska kursansvarig kontaktas så fort som möjligt. Läkarintyg ska visas vid inlämning av tentan. Observera att hemtentor som utan godtagbar anledning kommer in för sent inte rättas, istället hänvisas till salskrivningen. Tid och lokal för salskrivning meddelas på institutionens hemsida (se under Tentamensinformation). Betygskriterier Betygskriterium/ Bedömning Väl godkänt Godkänt Underkänt Redogörelse av och antaganden Utförlig redogörelse av, teorier och antaganden Tydlig redogörelse av, teorier och antaganden Oklar redogörelse, centrala aspekter saknas Jämförelse av Klar, utförlig och analyserande jämförelse Tydlig jämförelse av Oklar jämförelse, centrala jämförelsepunkter saknas Användning av Övertygande och självständig användning av Relevant och tydlig användning av Användning av irrelevanta, otydlig applicering Förhållningssätt Kritiskt och självständigt förhållningssätt till litteraturen Öppet förhållningssätt gentemot litteraturen Osjälvständigt förhållningssätt 3
Allt som gäller för väl godkänt förutsätter det som står på godkänt. För A krävs väl godkänt på samtliga kriterier. För B krävs väl godkänt på alla kriterier utom ett. För C krävs väl godkänt på alla kriterier utom två. För D krävs väl godkänt på ett kriterium. För E krävs godkänt på alla kriterier. För Fx krävs godkänt på minst två kriterier. Färre än två godkända kriterier ger betyg F. Studerande som fått betyget Fx eller F på examinationen har rätt att genomgå ytterligare prov (så länge kursen ges) för att uppnå lägst betyget E. Observera att Fx inte ger rätt till att komplettera utan att det, i fall det inte finns särskilda undantag, är salskrivning som gäller för både Fx och F. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan ska göras till studierektor. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Litteratur Boglind, A., Eliasson, S., Månson, P. (2005) Kapital, rationalitet och social sammanhållning 5:e reviderade upplagan. (BEM) Goffman, E. (2005) Jaget och maskerna. Nordstedts. (EG) Haraway, D. (1988) Situated knowledges: the science question in feminism and the privilege of partial perspective, Feminist Studies 14 (3): 575-599. (laddas ner från universitetsbibliotekets hemsida www.sub.su.se. Anvisningar om hur detta kan göras kommer att ges på Mondo.) Månson, P.(red) (2007) Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker. Nordstedts. (kap 1, 4-5, 7-9, 11) (PM) Weber, M. (1978) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos. (s.7-87) (MW) Kompendium originaltexter av Marx, Durkheim, Simmel, Harding, Habermas, Bourdieu, samt textbokskapitel om Simmel. Kompendiet går att köpa från universitetets Akademibokhandel. Lärare Thomas Florén (thomas.floren@sociology.su.se) Elias le Grand (elias.legrand@sociology.su.se) Magnus Haglunds (magnus.haglunds@sociology.su.se) Mikaela Sundberg (kursansvarig, nås lättast via e-post: mikaela.sundberg@sociology.su.se, mottagningstid enligt överenskommelse.) 4
Instuderingsfrågor till kurslitteraturen För att underlätta inläsningen av litteraturen och vad som är viktigast att förstå i denna kan det vara bra att fundera över hur du skulle besvara följande frågor i relation till de teorier de syftar på. Frågorna behöver alltså inte besvaras skriftligt eller lämnas in. Observera att andra, mer utförliga frågor kommer att diskuteras på seminarierna. Marx 1. Enligt Marx finns det fyra aspekter av alienation i det kapitalistiska samhället. Vilka är de? 2. Marx är historisk materialist. Vad innebär det? Redogör för (a) Marx materialism och (b) det historiska i denna materialism. 3. Två av Marx berömda metaforer är dem om bas och överbyggnad. Förklara vad han menar med dessa termer och hur de förhåller sig gentemot varandra. 4. Redogör för de grundläggande dragen i Marx mervärdeslära. Weber 1. Vad är en idealtyp? 2. Redogör för innebörden av Webers fyra idealtyper av socialt handlande. 3. Vad menar Weber med legitim ordning? På vilka sätt kan sociala ordningar få legitimitet? 4. Redogör för grunddragen i den asketiska protestantismens yrkesetik. Hur bidrar den till att förklara uppkomsten av kapitalismen? 5. Redogör för Webers tankar kring rationaliseringstendensen i historien. Durkheim 1. Vad är ett socialt faktum? 2. Vad menar Durkheim när han säger att sociala fakta bör behandlas som ting? 3. Durkheim skriver i "Sociologins metodregler" att sociala fenomen befinner sig "utanför individerna". Vilka argument använder Durkheim sig av som grund för detta påstående? 4. Durkheim identifierar tre olika typer av självmord. Vad kännetecknar var och en av dem? 5. I boken om samhällets arbetsdelning identifierar Durkheim två olika typer av sociala sammanhållning. Vad utmärker respektive sammanhållningtyp? 6. I Durkheims analys av det religiösa livets elementära former använder han sig av en viktig åtskillnad mellan det sakrala och det profana. Vad utmärker detta spar, och hur fungerar denna åtskillnad i det sociala livet? Simmel 1. Simmel brukar beskrivas som dualist. Vad innebär det? 2. Vad menar Simmel när han talar om att interaktioner kan utkristalliseras till strukturer? 3. Bland annat Simmel har porträtterat den moderna storstadsmänniskan som en individ som söker extrema uttryck. Vad ligger enligt Simmel bakom denna strävan? 4. Redogör för vad Simmel avser med distinktionen form och innehåll. Försök exemplifiera. 5. Simmel beskriver i essän Främlingen en idealtypisk karaktär som denna benämner den potentiella vandraren. Vad kännetecknar denna karaktär? Goffman 1. Vad menar Goffman med situationsdefinitionen? 2. Vad menar Goffman med personlig front inklusive uppförande/inramning? 3. Vad menar Goffman med team? 4. Vad menar Goffman med främre regionen (inklusive dekorum) respektive bakre regionen? 5. Vad menar Goffman med intrycksstyrning (impression management)? 5
Bourdieu 1. Hur är Bourdieus fält relaterat till det sociala rummet? 2. Bourdieu menar att hans olika kapital inte är socialt neutrala. Vad menar han med det? 3. Bourdieu var på flera sätt gränsöverskridande. Ge några exempel på det. 4. Vad avser Bourdieu med symboliskt kapital och vad skiljer denna form av kapital från de tre övriga kapitalformerna? Habermas 1. Vad innebär kommunikativt respektive ändamålsrationellt handlande? 2. Vad innebär livsvärlden respektive systemen? 3. Hur ser relationen mellan de två handlingstyperna (fråga 1) och livsvärlden och systemen ut i traditionella respektive moderna samhällen? 4. I det (sen)kapitalistiska samhället, vilket förhållande råder mellan vetenskap och teknik i å ena sidan och politik (och ideologi) å andra sidan? 5. Hur kan Habermas övergripande mål med utvecklingen av sin samhällsteori beskrivas i korthet? Diskussionsfrågor till seminarierna Delas ut under den första föreläsningen samt kommer att finnas tillgängliga på Mondo därefter. 6