Styrelse 7.3.2017 Vårmöte 20.4.2017 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 I samma båt-samassa veneessä rf ry Verksamhetsområde (landsbygdsprogrammet) Gustavs, Kimitoön, Pargas Invånarantal c. 23 500 Landareal c. 1735 km 2 Verksamhetsområde (fiskeriprogrammet) Gustavs, Töfsala, Vemo, Virmo, Masku, Nådendal, Reso, Åbo, St: Karins, Pargas, Pemar, Sagu, Kimitoön, Salo Invånarantal c. 370 000 Landareal c. 6089 km 2 Kontaktuppgifter I samma båt samassa veneessä rf ry Fredrikaplan 1 21600 PARGAS e-mail: förnamn.efternamn@sameboat.fi
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 INNEHÅLL 1. Allmänt 2. Administration 2.1. Styrelsen 2.2. Styrelsens arbetsgrupp 2.3. Revisorer, bokföring och betalningsrörelse 2.4. Medlemmar och föreningsmöten 2.5. Personal och verksamhetsutrymmen 3. Verksamhet 3.1. Administration 3.2. Projektverksamheten 3.3. Skolning 3.4. Samarbete 3.5. Information och marknadsföring 3.6. Kontakt till myndigheter 3.7. Utvärdering 3.8. Annan verksamhet 4. Ekonomi 4.1. Bokslutet och räkenskapsperiodens resultat 4.2. Administrationen 4.3. Projektfinansieringen 4.4. Kommunernas finansieringsandelar (landsbygdsprogrammet) 4.5. Kommunernas finansieringsandelar (fiskeriprogrammet) 4.6. Föreningens privata medel 5. Slutord
1. Allmänt Den huvudsakliga målsättningen för året var att genom utdelning av Leader-medel verkställa Programmet för utvecklingen av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 inom ramen för föreningens utvecklingsstrategi Skärgården - Aktivt välmående / Saaristo Aktiivista hyvinvointia. Föreningen andra huvudsakliga mål var att driva Skärgårdshavets fiskerigrupp inom ramen för Finlands operativa program 2014-2020 för Europeiska havs- och fiskerifonden. Den gällande strategin Vastuullisesti tuotettu kalaa lähivesiltä / Ansvarsfullt producerad fisk från närvattnen godkändes hösten 2015 och år 2016 var första hela verksamhetsåret för fiskerigruppen. Tyngdpunkter enligt verksamhetsplanen: - Konkreta åtgärder för förverkligande av programperioden2014-2020 (informationsverksamhet, skolning, projekthantering) - Påbörjande av fiskerigruppsverksamhet och att hitta dess verksamhetsformer För projektstatistik och styrelsemedlemmarnas närmare uppgifter se Aktionsgruppens årsrapport till JSM 2016 (Bilaga 1). 2. Administration 2.1. Styrelsen Styrelsens sammansättning enligt trepartsprincipen: ORDINARIE MEDLEM Offentliga sektorn Blomberg Teresia, Pargas Eklund Tomas, Pargas Ivars Sven, Kimitoön Organisationerna Rosenqvist Anna-Lisa, Dalsbruk Karlsson Tony, Pargas Aaltonen Jyrki (ordf.), Gustavs Privatpersonerna Wallentowitz Sara, Nagu Rinne Jere, Kimito Heinonen Satu, Iniö PERSONLIG SUPPLEANT Söderlund Nina, Pargas Laurén Fredrik, Kimitoön Herhi Kari, Gustavs Kinos Johan, Dragsfjärd Jansson Micaela, Korpo Villanen Erik, Gustavs Lehtola Olavi, Pargas Lindroos Anne, Kimito Laamanen Satu Elina, Iniö Styrelsens kopplingar till respektive organisationer redovisades till Jord- och skogsbruksministeriet enligt ny anvisning. Redovisningen skickades in efter höstmötet 2016. Som styrelsens ordförande fungerade Jyrki Aaltonen och som viceordförande Tomas Eklund. Verksamhetsledaren Emil Oljemark fungerade som styrelsens sekreterare.
Styrelsen sammanträdde totalt 6 gånger under året: Café Hallonblad, Pargas (7 styrelsemedlemmar / suppleanter närvarande); Ljungborg föreningshus, Kimito (7); Curatio, Pargas (6) ; Westankärr gård, Kimito (8), ; Kustavin Savipaja, Gustavs (8); ISB-kansli, Pargas (6). I styrelsemötena kunde ordinarie medlemmar och suppleanter delta samtidigt. 2.2. Styrelsens arbetsgrupp Styrelses arbetsgrupp bestod av följande personer: Ordförande Jyrki Aaltonen, samt styrelsemedlemmarna Tomas Eklund, Sven Ivars och Teresia Blomberg. Verksamhetsledaren och övriga representanter från personalen kompletterade arbetsgruppen. Arbetsgruppen sammanträdde inalles sex gånger under år 2016 genom elektroniskt möte (via GoogleDrive). Därtill kunde arbetsgruppen per e-post ge förhandskommentarer på de ärenden som var under behandling. 2.3. Revisorer, bokföring och betalningsrörelse Föreningens revisor (revisorssuppleant) var Kari Niukko (KPMG Wideri). Bokföringen och löneräkningen sköttes av Rantalainen Ab/ Gunilla Storgård genom köptjänst. Betalningsrörelsen sköttes av föreningens personal via internet. 2.4. Medlemmar och föreningsmöten Under året registrerades en föreningsmedlem och inga föreningsmedlemmar registrerades som utträdda i enlighet med föreningens stadgar. Per 31.12.2016 hade föreningen totalt 56 medlemmar, varav 24 personmedlemmar, 31 organisationsmedlemmar och 2 kommunmedlemmar. Vårmötet hölls den 26.4.2016 på Björkfeldtas (Curatio), Pargas. Totalt deltog 9 personer. Höstmötet hölls den 25.11.2016 på Dalsbruks ämbetshus. Totalt deltog 10 personer. Vid årsmöten behandlades stadgeenliga ärenden. På höstmötet 2015 valdes styrgruppen till fiskerigruppen för år 2016. Följande personer blev invalda och fungerade som styrgrupp år 2016. Ordinarie medlem Suppleant Offentlig sektor Wilhelm Liljeqvist Heikki Liede Olli-Pekka Mäki Taito Ylhäinen Lasse Lehtonen Leena Alitupa Organisationer Privatpersoner Olavi Sahlstén Chris Karppinen Kaj Mattsson Olof Lerche Reima Salonen Mikko Pajula Janne Antila Markku Ketonen Carina Holmberg Antero Eloranta Paavo Kosonen Simon Strömsund
Styrgruppen sammanträdde fem gånger under år 2016. 2.5. Personal och verksamhetsutrymmen Kvantitativa mål / Resultat Tillsvidare i kraft varande arbetsförhållanden: 3, varav kvinnor 2, personarbetsår: 3. Tidsbundna arbetsplatser: - Resultat Arbetsplatser tills vidare 3 varav 2 kvinnor, Årsverken 3,08. Föreningen hade 3 personer anställda vid årsskiftet 2016-2017. Personal under verksamhetsåret - Anneli Hartiala, kanslisekreterare och projektassistent, 100 % anställning (Verksamhetspeng 2015-2017 ). Gick i pension 31.1.2016. - Emil Oljemark, verksamhetsledare, 100% arbetsförhållande (Verksamhetspeng 2015-2017) - Hanna Hermansson, projektrådgivare, 100% arbetsförhållande. (Verksamhetspeng 2015-2017) - Maria Saarinen, fiskeriaktivator, 100% arbetsförhållande, anställd from. 03.01.2016. (Fiskeriaktivering 2015-2016 och fiskerikryssningsprojektet) Föreningen hade sitt kansli i Pargas (sk. Gamla kommunalstugan), där hela personalen var stationerad. 3. Verksamhet Se verksamhetsledarens årsrapport (bilaga 1) 3.1. Administration För att handha sina uppgifter som aktionsgrupp finansieras föreningens basverksamhet via de sk. Administrations-projekten. År 2016 finansierades verksamheten av administrationsprojektet Verksamhetspeng 2015-2017 och Fiskeriaktivering 2015-2016. 3.2. Projektverksamheten 3.2.1. Projektbehandlingen och uppföljningen År 2016 var första året under den pågående programperioden (2014-2020) då projektbehandlingen var öppen hela året. Stödbeslutsfunktionerna öppnade gradvis under vintern och våren 2016 och utbetalningsfunktionen på sensommaren 2016. Projektmängden var rätt så bra i linje med de strategiska målsättningarna och bra i linje med den finansiering som föreningen hade till förfogande. Se verksamhetsledarens årsrapport (bilaga 1). För projektbehandlingens del, sker arkiveringen av projekthandlingar i sökverktyget Hyrrä.
Personalen deltog i styrgruppsarbetet i de projekt där en separat styrgrupp hade utnämnts. Projektrådgivning gavs åt påbörjade projekt då de skred framåt. 3.2.2. Prioriteringar under året År 2016 satsades mycket på de grundläggande frågorna i aktionsgruppsverksamheten, dv.s. aktivering, rådgivning och finansiering. Det långa skiftet mellan programperioderna som räckte från 2013 till 2015 gjorde att det var dags att få grundverksamheten att löpa på med ansökningar och utbetalningar. Projektaktiveringsrundan år 2015 bar frukt på det viset att år 2016 satsades mycket resurser på enskild projektrådgivning. Under året satsades på att få fiskerigruppsverksamheten att löpa på och skapa rutiner för den delen av verksamheten. De första stegen att aktivera till internationella projekt togs även. Föreningen ordnade sitt 20-årsseminarium i Dalsbruk i november 2016. På seminariet deltog totalt 40 st. År 2016 var 20-års jubileum för Leader-verksamheten i Finland och den nationella festen hölls i Tavastehus. 3.2.3. Föreningens egna projekt Föreningen sökte ett eget projekt i oktober 2016. Projektet heter Fiskerikryssning och finansierades från fiskerigruppens kvot. Projektet fick beslut från ELY-centralen i november 2016. Projektet påbörjades i november 2016 och tar slut i maj 2017. 3.2.4. Projektstatistik Se Bilaga 1. 3.3. Skolning Skolning av personal och styrelsemedlemmar skedde främst genom sådan skolning som arrangerades av ELY-centralen, Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket (MAVI), Landsbygdsnätverksenheten och Suomen kylätoiminta ry Finlands Byaservice rf (SYTY). Dessutom har personalen deltagit i olika seminarier o.dyl. Deltagandet i skolnings- och övriga tillfällen framgår av styrelsens protokoll. Under verksamhetsåret ordnades skolning angående projektutbetalningarna i november 2016 och tre styrelsemedlemmar och två från personalen deltog i styrelsekryssningen i januari 2016. 3.4. Samarbete Under året har föreningen fortsatt med att upprätthålla kontakterna till olika samarbetspartners i Egentliga Finland. Främst har det varit frågan om våra granngrupper (sk. LEPO-gruppen) i Egentliga Finland. Även samarbete över landskapsgränsen till Satakunda fick fortsättning under verksamhetsåret 2016. Egentliga Finlands byaombud fungerade som länk aktionsgrupperna i landskapet emellan. Kommunerna på området, ELY-centralen och Egentliga Finlands förbund var de övriga centrala samarbetsparterna år 2016. År 2016 var det I samma båt samassa veneessä tur att ordna såväl ett möte för LEPO-gruppen, samt stå värdar för landskapets landsbygdsutskott på dess novembermöte. Kontakterna till de tvåspråkiga LAG-grupperna och svenskspråkiga organisationer fortsatte genom regelbundna träffar och i form av planeringen av gemensamma projekt som skulle
förverkligas/finansieras i samarbete. År 2016 var det Leader-gruppen Pomoväst tur att ordna evenemanget Landsbygdsriksdag i Karis. Övriga nationella kontakter upprätthölls inom ramen för talrika gemensamma skolningsmm. tillfällen samt inom ramen för verksamhetsledarnas gemensamma samarbetsnätverk. Internationella kontakter knöts genom en träff på Åland med initiativ från vår förening samt det Nordiska skärgårdssamarbetet. 3.5. Information och marknadsföring Kvantitativa mål Aktiverings- och informationstillfällen: 5/år, deltagare 50 st. /år Antal tidningsartiklar om gruppen: 30/år Antal följare på sociala medier: En ökning på 100 pers. per år, startläge 200 pers. Antal webbsidebesök: 800 Resultat: Föreningen ordnade ingen regelrätt infoturné år 2016, men hade ett utbetalningsinfotillfälle som lockade 8 deltagare. Föreningen tog även del i arrangemangen av tillfällen som ordnades av lokala aktörer (kommuner, föreningar, m.m.); som exempel kan omnämnas här tillställningarna ordnade av Pargas stad, TE-byrån och Kimitoöns kommun. Detaljer gällande aktiverings- och infotillfällen som föreningen arrangerat framgår av styrelsens protokoll. Föreningen informerade också om Leader -finansieringen på de sk. Fyrk sidorna: http://fyrk.luckan.fi, som informerar om stipendier och understöd. Kontakten till massmedierna: Kontakten till massmedia blev främst aktuell genom föreningens 20-års jubileum i november 2016, då gruppen fick god massmedial synlighet. Under året skrevs det i regionala tidningar om flera (ca. 20 st.) projekt som vi hade delfinansierat, innefattande både genomförda projekt och nya projekt som ansöktes. Om vår verksamhet publicerades även en artikel i tidskriften Skärgård. Föreningen gav ut sitt sk. Newsletter 2 gånger; första nyhetsbrevet i april och den andra i november. Nyhetsbrevet distribuerades per e-mail till styrelsen och övriga centrala samarbetspartners och publicerades också på föreningens hemsida. Nyhetsbrevet är styrelsemedlemmarnas och personalens arbetsredskap i informationsspridningen. Kanalerna för sociala medier har blivit mer och mer viktiga i föreningens dagliga informationsspridning. Antalet människor som följer föreningen via sociala medier ökar långsamt men stabilt. Facebook är den mest centrala kanalen för föreningens aktivitet i de sociala medierna. Föreningen hade inalles 372 följare på dess kanaler för sociala medier (läge 31.12.2016). 3.6. Kontakt till myndigheter Kontakten till myndigheterna upprätthölls huvudsakligen genom det dagliga arbetet.
3.7. Utvärdering. Föreningens kvalitetshandbok uppdaterades en gång under år 2016. Fiskeriverksamheten skrevs in i handboken. Föreningen deltog i att skicka in egna kriterier för en kommande granskning som ska göras av JSM under år 2017, som innefattar alla Leader-grupper i Finland. 3.8. Annan verksamhet Föreningen har varit representerad vid olika tillfällen, vilka framgår av styrelsens protokoll. Verksamhetsledare Emil Oljemark ingick som medlem i Egentliga Finlands byar rf:s styrelse och som medlem i landsbygdsutskottet för landskapets samarbetsgrupp. 4. Ekonomi 4.1. Bokslutet och räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på 790,59. Underskottet föreslås överföras till vinst- och förlustkontot. 4.2. Administrationen 4.2.1. Perioden 2014-2020 (landsbygdsprogrammet) Föreningen hade indikativt beviljats medel för administrationen för hela programperioden sammanlagt 792 000 ; detta motsvarar en andel på 22% av vår totala ram (3 600 000 ). Under år 2016 hade vi använt 122 617,19, varav 101 628,29 bokfördes på verksamhet och 20 988,90 euro på aktivering enligt landsbygdsverkets anvisningar om uppdelning av verksamhetspenningens kostnader. I slutet av år 2016 hade vi totalt använt 231 039,56, varav 196 692,90 bokfördes på verksamhet och 34 346,66 euro på aktivering enligt landsbygdsverkets anvisningar om uppdelning av verksamhetspenningens kostnader. 4.2.2. Perioden 2014-2020 (fiskeriprogrammet) Föreningen har indikativt beviljats 1 000 000 från Europeiska Havs- och Fiskerifonden (EHFF) och har utöver det kommunandelar i programmet på 22 750 per år. Enligt strategin täcks löner och lönebikostnader via ett administrationsprojekt från EHFF och de övriga administrativa kostnaderna från kommunandelarna. Från EHFF-andelen kan högst 25% användas till aktivering (lönekostnader, m.m.). Aktiveringskostnader inom aktiveringsprojektet 2015-2016 uppstod under år 2016 för totalt 45 274,70. Kostnader för övrig administration var 10 799,79. Denna summa bokfördes över som intäkt från kommunandelssumman.
4.3. Projektfinansieringen LEADER projekt kan förverkligas inom alla målområden i landsbygdsprogrammet och det har inte givits specifika finansieringsramar för specifika linjer/åtgärder, till skillnad från programperioden 2007-2013. Gruppen hade under år 2016 till förfogande finansieringsramen för åren 2014-2016 på sammanlagt 1 375 350 för lokala projekt och företagsstöd. Styrelsen behandlade inalles 23 ansökningar varav 18 st. fick ett förordande beslut. Noggrannare projektuppgifter finns i verksamhetsledarens årsrapport (bilaga 1) Föreningen förordade totalt 638 629,57 till 18 projekt. Därtill kommer privat finansiering. I slutet av år 2016 hade föreningen bundit sammanlagt 1 361 540,13 av ramen till projektoch företagsstöd. Finansieringsramen som flyttades över till år 2017 blev 13 809,78. De verkliga bindningarna aktiverades dock först efter att ELY-centralen gjort sina egna beslut på de projektansökningar som föreningen förordat. Aktionsgruppen mottog år 2016 sammanlagt 23 projektbeslut från Egentliga Finlands ELY-central och allokerade medel till fyra gränsöverskridande projekt som fick projektbeslut. I fiskeriprogrammet hade föreningen till förfogande en ram på 334 000 euro för åren 2015-2016. Styrgruppen förordade medel till två projekt för 55 047,02 och sökte ett eget projekt på 18 042. Inalles förordade gruppen 73 089,20 under sitt första verksamhetsår. Därtill kommer privat finansiering. 4.4. Kommunernas finansieringsandelar (landsbygdsprogrammet) Föreningen fakturerar av kommunerna s.k. kommunandel för LEADER-verksamheten som i genomsnitt är 5,00 / invånare. År 2015 fakturerades kommunala andelar sammanlagt 116 305,00. Dessa kommunandelar allokeras för perioden 2014-2020. Föreningen betalar ut kommunala andelarna direkt åt ansökarna, i skillnad från EU- och statsandelarna. År 2016 betalades ut kommunala andelar förknippade med olika projekt sammanlagt 23 651,58. De betalade kommunandelarna till projekten och företagsstöden hänför sig till perioden 2014-2020. 4.5. Kommunernas finansieringsandelar (fiskeriprogrammet) Föreningen fakturerar kommunerna enligt tabellen i fiskeristrategin, där varje kommun har en specifik beräknad årlig summa. Totalsumman per år är 22 750. Kommunandelarna används till att täcka administrationskostnader för fiskeriverksamheten. Totalsumman som användes år 2016 var 10 799,79. 4.6. Föreningens privata medel Föreningen har inte haft någon egentlig privat verksamhet under hela den tid föreningen verkat. De privata medlen består i huvudsak av medlemsavgifter, öronmärkt projektfinansiering från privata källor, som fonder samt ränteintäkter.
De privata kostnaderna består i huvudsak av privata finansieringsandelar i föreningens egna projekt till den del inte fondmedel eller annan utomstående finansiering erhållits eller då kostnader inte godkänts i utbetalningsbesluten. Målsättningen är dock att utomstående finansiering (t.ex. fonder) skall täcka projektens privata finansieringsandelar. År 2016 användes privata medel för att täcka kostnader för föreningens jubileum samt ett nytt arbetsbord och kamera till kontoret. 5. Slutord Verksamhetsåren 2016 var ett år då programperiodens verktyg blev fullt tillämpliga; projektbeslut kunde fattas och utbetalningsfunktionerna öppnade. Under året riktades resurserna starkt på enskild projektrådgivning. För I samma båt samassa veneessä del var året även ett jubileumsår då föreningen fyllde 20 år och att Leader-verksamheten i Finland fyllde 20 år. Fiskeriiverksamheten kom igång på allvar och resurserna riktades på att aktivera projektaktörer samt skapa rutiner för projektbehandlingen och styrgruppsarbetet. I personalen skedde förändringar i årsskiftet 2015-2016. Maria Saarinen som anställdes i slutet på år 2015 påbörjade sitt arbete som fiskeriaktivator i januari 2016. Anneli Hartiala som gjorde sin sista arbetsdag den 31.12.2015 hade innestående semester och ledigheter under januari 2016 och gick officiellt i pension den 31.1.2016. -