Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén

Relevanta dokument
Suicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén

Nationell samordning suicidprevention

Pass 4B. Hur skapar vi långsiktig systematisk suicidprevention i Sverige? 13 september 2017 kl Sid

Suicidprevention, en samhällsangelägenhet som berör oss alla. Birgitta Huuva, regional samordnare suicidprevention Askersund 19 maj 2017

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Samverkan kring Suicidprevention

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Uppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Mental Health First Aid MHFA

Suicidpreventiva åtgärder

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Att möta den som inte orkar leva

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Uppdrag Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Birgitta J Huuva Processledare SU handlingsplan Region Örebro län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Regionstyrelsens handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2019

Att arbeta med suicidnära patienter

Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention

TEMA Psykiatri SVN möte den 1 juni 2016 i Västerås

Vid depressionens yttersta gräns om att förebygga självmord

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

SUICIDPREVENTIV HANDLINGSPLAN FÖR KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN OCH REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Mental Health First Aid MHFA

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

Delprogram Suicidprevention

Handlingsplan för att förebygga självmord/suicid och öka psykisk hälsa

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Personpåkörningar på järnväg. -suicid eller olycksfall? Järnvägens säkerhetskonferens 2018, Örebro

lnk ~06- ZU uttag ( få nahuatl

Att möta den som inte orkar leva

Att tala om självmord är ett skydd för livet

Suicidriskprevention genom forskning

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Samordnade insatser för barn och unga

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Psykisk hälsa. i Kalmar län

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Vad är psykisk ohälsa?

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Suicidpreventiv strategi för Region Uppsala

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid)

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

Antagen av Samverkansnämnden

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Trauma och återhämtning

Att möta den som inte orkar leva

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

MHFA på förvar VILKEN NYTTA HAR VI SETT?

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

Första hjälpen till psykisk hälsa

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

Första hjälpen till psykisk hälsa

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Transkript:

Suicidprevention Att prata om självmord är ett skydd för livet 30 mars Carin Tyrén

Suicidprevention i Region Östergötland - uppdrag från HSN Region Östergötland ska vara den pådrivande länsövergripande kraften i det självmordspreventiva arbetet i länet En länsgemensam strategi och handlingsplan med konkreta förslag Samordning av resurser och insatser. Skapa samsyn mellan berörda organisationer, verksamheter, kommuner, länsstyrelse och civilsamhälle

En nedtystad död Den vanligaste dödsorsaken bland män i åldern 15-44 år Ändå.. Myter och tabun - Väck inte den björn som sover - Den som talar om det gör det inte - Det går inte att hindra någon som bestämt sig Stigma och skam

Perspektiv på självmord/suicid 4 personer tar sitt liv varje dag i Sverige Totalt 1554 personer under 2015 (säkra och med oklar avsikt) 1092 män och 469 kvinnor. 46 suicid i Östergötland (varav 12 med oklar avsikt) Självmord / försöker / planerar / tänker 1 10 100 1000 Sex gånger fler dör årligen genom suicid än i trafikolyckor i Sverige

Nationellt suicidpreventivt arbete En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110 Övergripande vision Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord Ingen ska behöva ta sitt liv 6

Åtgärdsområden för suicidprevention 1. Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper 2. Minska alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för suicid 3. Minska tillgänglighet till medel och metoder för suicid 4. Se suicid som psykologiska misstag 5. Förbättra de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna 6. Sprid kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid 7. Höj kompetensen hos nyckelpersoner 8. Gör händelseanalys efter suicid 9. Stöd frivilligorganisationer http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/ett-nationellthandlingsprogram-for-suicidprevention/

Nationellt uppdrag samordning av suicidprevention Folkhälsomyndigheten Kunskapsframtagning Uppföljning Samordning www.suicidprevention.se

Kartläggning av aktörer Stöd till utsatta grupper Stöd till skolelever Handlings planer LOKAL NIVÅ Kommuner - Socialförv. - Barn- och utbildning - Stadsbyggnad/ planering - Säkerhetssamord ning Elevhälsan Räddningstjänst Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Larmplaner Studieförbund Företagshälsovård Landsting - Primär - Somatisk - Psykiatrisk - Intensiv - Akut/ambulans - Sjukvårdsupplysningen - Folkhälsoenheter Länsstyrelser SOS Alarm SiS Polis Utbildningar av personal i häkten och anstalter REGIONAL NIVÅ FoU Kriminalvård NATIONELL NIVÅ Regeringskansliet/ departementen SKL FoU NASP SOS Alarm Öppna jämförelser, Psynk Statliga myndigheter med uppdrag som berör suicidprevention* SiS Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Trafiksäkerhetsarbete Förstärkt elevhälsa Forskning, utbildning Utbildningar av personal i kommun Stödgrupper, samtal Intresseorganisationer/ideella föreningar Brukarcoacher Opinionsbildning Anhörigstöd Telefonjour, chatt Spelregler press, radio, TV

Suicid över tid i Östergötland Antal Suicid Totalt Män Kvinnor 1997 45 35 10 1998 72 52 20 1999 47 34 13 2000 57 41 16 2001 65 47 18 2002 60 36 24 2003 64 43 21 2004 60 44 16 2005 42 27 15 2006 55 42 13 2007 51 34 17 2008 47 35 12 2009 50 41 9 2010 48 39 9 2011 56 47 9 2012 61 46 15 2013 60 44 16 2014 53 38 15 2015 34 24 10

Dödsfall i suicid i Östergötland samt dödsfall med oklar avsikt (osäkra suicid)

Suicidförsök 13 Källa: Folkhälsoenkäten 2016

14 http://stegforlivet.se/

Varför tänker någon på självmord? En människa som tänker på självmord känner sig ofta isolerad och ensam och kan uppleva att ingen kan hjälpa eller förstå det lidande man känner. När man inte kan se något annat sätt att handskas med sin förtvivlan och smärta, kan det verka som om den enda utvägen att ta sitt liv. När allt upplevs hopplöst kan det kännas som om det inte finns något val.

Suicid som psykologiskt olycksfall Vilka svåra problem som helst kan få en person att tänka på självmord. Den centrala frågan är hur man hanterar sina problem och hur förmågan till problemlösning fungerar: 1. Man jobbar hårt på att lösa uppkomna problem, men kör fast. 2. Blir trött, utmattad och irriterad, samt känner vanmakt, vilket ytterligare försämrar problemlösningsförmågan. 3. Känner stark psykisk smärta och ångest. Situationen blir outhärdlig. 4. Orkar inte sköta sina nära relationer, blir alltmer ensam och isolerad. Livet känns meningslöst.

Precis innan suicidförsöket Kaos tankar och känslor snurrar oupphörligen osorterade, utan kontroll Hopplöshet man kan inte påverka sitt liv, sitt mående, det kommer inte att förändras Isolering man känner sig plågsamt isolerad från omvärlden, fysiskt o psykiskt Ångest stark, outhärdlig ångest, driver på handlingen Ambivalens vill inte dö men kan inte fortsätta leva Suicidala människor är människor som känner att de inte längre hör till. (Bo Runesson )

Statistiska riskfaktorer för suicid Tidigare suicidförsök, särskilt under senaste året Suicidförsök med våldsam metod Psykisk sjukdom eller missbruk/beroende Manligt kön, hög ålder frånskild, änka/änkling Suicid i familj eller närkrets 19

Riskfaktorer Utsatt socioekonomisk situation Bräckligt socialt nätverk Våld/övergrepp HBTQ-tillhörighet Kroniska somatiska tillstånd Personlighetsdrag med hög grad av impulsivitet, lättkränkthet Svårighet att reglera känslor Överkrav perfektionism rigiditet Tillitsbrist 20 Skamkänslor Hopplöshet Hjälplöshet

Varningstecken Kritiska livshändelser som till exempel: Förlust: av en närstående, en relation, av arbete, status, pengar. En större besvikelse: misslyckad examen, tentamen, utebliven befordran, mobbing, kränkning. Sjukdom: depression, psykisk sjukdom, allvarliga kroppsliga sjukdomar, missbruk Ibland kan en självmordsnära person upplevas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst beslut att fullfölja sin självmordsplan. Förändringar i beteendet som till exempel om personen: är tillbakadragen eller ledsen talar om känslor av hopplöshet, hjälplöshet eller att vara värdelös inte längre bryr sig lika mycket om sitt utseende uttrycker tankar om döden genom teckningar, berättelser och sånger tar avsked av andra i sin omgivning, ger bort ägodelar ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktiv beteende

Skyddande faktorer Ett stabilt och stödjande socialt nätverk, att ingå i ett sammanhang Nära relationer Personliga värderingar som motstånd mot suicidhandling eller religiös tro Nykterhet En enkelt och tillgänglig krishanteringsplan

Nivåer för suicidprevention Indikerad nivå Selektiv nivå Insatser till drabbade Specialistpsykiatri, BUP, akutmottagningar, barntrauma team, stöd till närstående Blåljus-samverkan (larmplan vid risk för suicid ) Insatser till riskgrupper Identifiera tidiga tecken på suicidalitet, Ge tidiga insatser från primärvård, socialtjänst, elevhälsa, ungdomshälsa, äldreomsorg, hemsjukvård Generell nivå Befolkningsinriktade insatser Informationskampanjer till allmänheten Sociala och hälsofrämjande insatser Motverka social klyftor och utanförskap Säkerställa fysiska miljöer

Att tala om självmord är ett skydd för livet Viktiga budskap Våga fråga! Det är aldrig farligt att tala om självmordstankar Samtalet är det viktigaste verktyget för att så tidigt som möjligt identifiera tankar och planer på suicid.

Första hjälpen till psykisk hälsa En 12-timmars kurs. Ges i tretimmarsmoduler anpassat efter deltagarnas möjligheter att avsätta den tid som behövs. Som Första hjälpare får man lära sig att stödja och uppmuntra en drabbad person tills ett tillfälligt kristillstånd är över eller tills personen fått lämplig professionell hjälp. Lär ut om de vanligaste psykiatriska diagnosgrupperna och hur tecken på olika slag av psykiskt lidande kan vägleda oss att upptäcka, ta kontakt och hjälpa till på rätt sätt. Träningsmoment, gruppövningar och åskådliggörande filmer ingår. http://ki.se/sites/default/files/mhfa_broschyr_webb2015.pdf

Första hjälpen vid psykisk ohälsa 26 BLUES Bedöm situationen, ta kontakt Lyssna öppet och fördomsfritt Erbjud stöd och information Uppmuntra personen att söka professionell hjälp Stöd personen att skaffa andra hjälpresurser

http://lisa.lio.se/startsida/verksamheter/narsjukvarden-i-ostra- Ostergotland/Vuxenpsykiatriska-kliniken/Suicidprevention1/

28

Tack för mig! Carin Tyrén Carin.tyren@regionostergotland.se