Kartors användning Att kunna analysera, diskutera och dra slutsatser från kartmaterial som historiskkälla kräver att man har viss förståelse kring varför kartor har varit viktiga och hur de användes. De äldsta vägbeskrivningarna har skett via kartan. Man vet inte riktigt när människan gjorde de första kartorna, men man har hittat världskartor, kartor över stadsplaneringar och skattkartor som är över 4 000 år gamla från Mesopotamien. Från 1500-talet och framåt hade staten också ett behov att kartlägga landet. De ville ha en överblick över landet, gränserna och hamnarna, i militärt syfte, men också skapa ett underlag för skatteberäkningar. Idag använder vi kartor till många användningsområden och är så självklara idag att vi inte tänker på att vi i vardagen möter på många olika typer av kartor. Kartor som vägvisare 1400-talet fram till början av 1600-talet var upptäcktsresarnas tid. När européerna sökte nya vägar i världen ökade behovet av kartor. De upptäckte nya handelsvägar och handelspartners och kunde kartlägga tidigare okända områden. Ofta ritades kartorna ur minnet. Kartorna var detaljerade konstverk, handskrivna och med personliga teckningar. När det gäller kustkartor kan man utläsa bland annat hur man närmade sig land på bästa och säkraste sättet. Kände man inte till farvattnen kunde man lätt sänka sitt eget skepp. Det var markerat och utskrivet vad man skulle hålla utkik efter t.ex. olika landmärken och deras förhållande till varandra. Dessa anvisningar gjorde att sjöfararna t.ex. kunde få reda på var det var djupast och var man kunde närma sig land säkrast. Del av Buhrmans Skånekarta från 1684.
Under 1600-talet framställde man kartor efter exakta mätningar och beräkningar. Mätningarna gjordes på den platsen som skulle avbildas på kartan, en så kallad konceptkarta. Konceptkartan var oftast inte i färg och används som underlag för renritning av kartan som var dekorerad och färglagd. Kartor för skatteberäkning och i militärt syfte 1628 startade Lantmäteriet i Sverige. Sverige organiserades och en stark stat växte fram. Lantmäteriet hade som uppgift att kartlägga hela Sverige så att staten hade en uppfattning om vilka odlingsresurser och naturtillgångar som fanns och var de fanns. Kartorna kompletterades med detaljrika tabeller där arealer och ägare stod hur uppskrivna. Lantmätarna följde givna instruktioner när de ritade kartorna så att de skulle få enhetligt utseende, t.ex. skalenligt. Bland det första som svenska staten gjorde efter freden i Roskilde 1658 var att kartlägga Skåne. Landsdelen blev en yttre gräns och det var viktigt att veta hur den såg ut och hur man ska kunna försvara sitt land. Den här typen av kartor gjordes av militären och var hemligstämplade. Skånes kust var nu den yttre gränsen som skulle försvaras. Buhrmans Skånekarta från 1684. 2
Kartors betydelse idag Idag används kartor för att visa många olika saker. Det kan vara t.ex. en busskarta, var vi kan hitta cykelvägar, kartläggning av buller i staden, turistattraktioner, vattenledningskarta och planeringsverktyg i stadsplanering. Övningar att arbeta med: - Kartans användning 3
Litteratur- och källförteckning: Generalstabens litografiska anstalt, Burmans skånekarta(1969) Persson, Thomas (2016), Museipedagogik, Malmö Museer Sollin, Linus (2016) arkivarie, Malmö Stadsarkiv Tykeson, Tyke m.fl., (2003) Malmös kartor: Historiska Media. ISBN: 91-85057-00-2 4
Buhrmans Skånekarta från 1684. 5
Del av Buhrmans Skånekarta från 1684. 6