Folkhälsoenheten 2011-11-21 Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter Inledning Landstinget Kronoberg antog 2006 det senaste handlingsprogrammet för arbetet med sexuell hälsa i Kronobergs län. Programmet löpte under en femårsperiod och våren 2010 påbörjades en revidering. Med stöd av medel från Socialstyrelsen anordnades en tvådagars LFAworkshop 1, till vilken aktörer från både landsting, kommun och frivilligorganisationer i länet var inbjudna. Arbetet leddes av processledare Kari Örtengren från Project Design AB Stockholm och mynnade ut i en gedigen projektrapport. För att hantera och bearbeta det som framkommit från workshopen sattes en arbetsgrupp samman. Ett utkast av ett nytt handlingsprogram presenterades under 2011. Dokumentet gick då vidare för kommentarer till den referensgrupp som kopplats till arbetet. För ytterligare information om gruppernas sammansättning se bilaga 1. Därefter gavs verksamhetschefer och centrumchefer i berörda verksamheter möjlighet att ge synpunkter på programmet. Föreliggande dokument är ett handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete inom området sexuell och reproduktiv hälsa, med särskilt fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter, för perioden 2012-2015. 1 LFA är en förkortning av Logical Framwork Approach vilket är en metod för design, övervakning och utvärdering av projekt.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 2 (20) Bakgrund Sexuell hälsa är ett brett begrepp som inrymmer såväl frånvaro från sjukdomar och sexuellt våld som vällust och respekt. Något som världshälsoorganisationen WHOs definition av sexuell hälsa också fastslår: Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt, och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, det är inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom till möjligheten att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld. 2 Av den nationella folkhälsopolitikens elva målområden är det två som direkt berör sexuell och reproduktiv hälsa. Detta är områden som även är prioriterade i Landstinget Kronobergs folkhälsopolitiska program. Målområde 7 Skydd mot smittspridning. Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa. 3 Förekomsten av sexuellt överförbara infektioner är ett folkhälsoproblem. Enligt FN lever idag omkring 33 miljoner människor i världen med HIV 4 och ca 5300 i Sverige. 5 I Kronobergs län lever idag omkring 70 personer med HIV och majoriteten av dessa har smittats före ankomsten till Sverige. 6 Antalet smittade i världen ökar för varje dag som går. Aktiva insatser behövs därför mot spridningen av HIV och andra sexuellt överförbara infektioner (STI) på såväl global och nationell som regional och lokal nivå. Sedan 2005 finns en samlad nationell strategi för arbetet med HIV/STI. Det övergripande målet i strategin är: "Begränsa spridningen av hiv-infektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar samt konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för den enskilde. 7 För att uppnå detta mål innehåller strategin följande tre delmål: Antalet nyupptäckta fall av HIV-infektion där smittöverföringen skett i Sverige ska halveras till år 2016. 2 WHO 2006. Egen översättning från engelska. 3 Folkhälsoinstitutet 2008. 4 UNAIDS 2010. 5 Smittskyddsinstitutet 2011a. 6 Landstinget Kronoberg, Smittskyddsenheten 2011. 7 Socialdepartementet 2005.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 3 (20) HIV-infektion hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare ska identifieras inom två månader och för övriga grupper som vistas i högendemiska områden inom sex månader. Kunskapen om HIV/AIDS och hur det är att leva med sjukdomen ska förbättras i offentlig verksamhet, arbetslivet och samhället i stort. 8 I strategin lyfts en rad riskutsatta grupper fram såsom; män som har sex med män, personer med injektionsmissbruk, ungdomar och unga vuxna, personer med utländsk bakgrund, utlandsresenärer, gravida kvinnor och personer som är utsatta för prostitution. 9 En av de vanligast förekommande STI i Sverige är klamydia. Då klamydia inte är en rapporteringspliktig infektion i många länder är statistiken bristfällig på global nivå. De fall som faktiskt rapporteras har dock visat sig öka under de senaste tio åren. Denna ökning har också gjort sig synlig i Sverige och under 2010 rapporterades 36 803 klamydiafall nationellt varav ca 500 fall var i Kronobergs län. 10 Socialstyrelsen skriver i sin handlingsplan för klamydiaprevention 2009-2014 att ungdomar och unga vuxna står för 85 % av alla rapporterade klamydiainfektioner. Infektionen anses därför utgöra en generaliserad epidemi i gruppen. 11 Handlingsplanen har tre mål för det preventiva arbetet med klamydia: År 2014 ska andelen ungdomar och unga vuxna (15-29 år) som uppger att dom alltid använder kondom med en ny eller tillfällig partner väsentligen har ökat. År 2014 ska självinsikten och förståelsen för vilka konsekvenser oskyddat sex kan innebära väsentligen ha ökat inom målgruppen ungdomar och unga vuxna. År 2014 ska A) andelen ungdomar och unga vuxna som vet när man bör testa sig för klamydia ha ökat och B) ungdomar och unga vuxna med förhöjt riskbeteende testa sig regelbundet, minst var sjätte månad. 12 Gonorré, Syfilis och Hepatit är andra infektioner som enligt smittskyddslagen är belagda med rapporteringsplikt. För vidare information om dessa och övriga STI se bilaga 2. Oönskade graviditeter är ytterligare ett område som kräver extra uppmärksamhet inom det preventiva arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa. Uppskattningsvis genomförs 50 miljoner aborter i världen varje år, av dessa är ungefär 30 miljoner legala och 20 miljoner illegala. I Sverige är abort legalt fram till 18:e graviditetsveckan och under 2010 genomfördes 37 693 aborter i landet. Flest aborter i befolkningen genomförs bland gruppen 20-24 år 8 Socialdepartementet 2005. 9 Socialdepartementet 2005. 10 Smittskyddsinstitutet 2011b och Landstinget Kronoberg, Smittskyddsenheten 2011. 11 Socialstyrelsen 2009a. 12 Socialstyrelsen 2009a.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 4 (20) och därefter följer gruppen 25-29 år. 13 2010 totalt 534 aborter. 14 I Kronobergs län genomfördes Med bakgrund av detta har ett handlingsprogram för sexuell och reproduktiv hälsa tagits fram. Syfte Syftet är att handlingsprogrammet skall fungera som riktlinje för Landstinget Kronobergs arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa bland befolkningen i Kronobergs län. Målgrupper Handlingsprogrammet riktar sig i huvudsak till tre målgrupper som nationellt är identifierade som riskgrupper rörande HIV/STI och oönskade graviditeter. Ungdomar och Unga vuxna Ungdomar avser individer i åldrarna 14-19 år och unga vuxna avser individer i åldrarna 20-29 år. 15 Migranter En migrant är en person som flyttar från ett ställe till ett annat, antingen permanent eller tillfälligt. Det kan i detta fall vara asylsökande, utlandsfödda med uppehållstillstånd, samt övriga tex. papperslösa, gömda, turister, utbytesstudenter eller free movers 16. Män som har sex med män (MSM) MSM är en samlad benämning för män som har sex med män. I begreppet ligger fokus på den sexuella handlingen och inte på den sexuella identiteten. MSM kan således vara homo- och bisexuella män samt andra män som har sex med män, tex. heterosexuella män. 17 Insatserna utgår från ett sådant perspektiv att samtliga målgrupper inkluderas i respektive insats om inget annat uppges. Ingen av dessa målgrupper är dock homogena, vilket bör beaktas i det preventiva arbetet. 13 Socialstyrelsen 2011. 14 Landstinget Kronoberg, Kvinnokliniken 2011. 15 Regeringes proposition 2005/06:60. 16 Free movers är utländska studenter från länder som inte har ett utbyte med högskola/universitet. 17 WHO 2011.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 5 (20) Samverkan Handlingsprogrammet är länsövergripande och avser gälla Landstinget Kronobergs arbete inom området sexuell och reproduktiv hälsa. Ambitionen är att programmet ska stödja och uppmuntra externa preventörer i samhället att arbeta preventivt, därför har också följande dokument tagits fram i samverkan. Vid insatser där möjlighet föreligger strävar Landstinget Kronoberg även framgent efter samverkan med externa preventörer. Redan idag finns tre etablerade grupper för samverkan. Samverkan internt sker genom Landstingsgrupp sexualitet och hälsa som har målsättningen att planera och samordna interna frågor runt sexualitet och hälsa. Vidare arbetar också interna och externa aktörer tillsammans i Länsgemensam STI-grupp i syfte att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet med hälsa och sexualitet i länet. Landstinget Kronoberg ingår också i Kunskapscentrat Adlon som är en samverkan mellan landstingen i Östergötland, Kalmar, Blekinge, Örebro, Kronoberg, Jönköping, Sörmland samt Region Halland kring det preventiva arbetet med sexuell hälsa. Begreppsdefinitioner Som i den inledande definitionen av sexuell hälsa, har begreppet i detta handlingsprogram en övergripande innebörd, HIV/STI och oönskade graviditeter har dock fått extra fokus. Dokumentet syftar till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Genom att erbjuda testning, rådgivning och behandling av HIV/STI samt oönskade graviditeter har landstingets mottagningar en central roll i det preventiva arbetet. Med begreppet mottagningar avses i detta fall de mottagningar inom landstinget som på något sätt i sin verksamhet arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa. Dessa är, om inget annat uppges: kvinnokliniken (ungdomsmottagning, barnmorskemottagning, SESAM-mottagning), hudmottagningen, infektionskliniken, vårdcentraler samt privata vårdgivare med vårdavtal runt om i länet. I följande dokument benämns samtliga interna och externa aktörer som arbetar preventivt med sexuell och reproduktiv hälsa som preventörer.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 6 (20) Disposition Handlingsprogrammet har tre huvudmål, 11 delmål och varje delmål följs av insatser som Landstinget Kronoberg har som målsättning att genomföra och arbeta utifrån under perioden 2012-2015. Ekonomiska förutsättningar Delar av arbetet i handlingsprogrammet ligger sedan tidigare inom mottagningarnas ordinarie verksamhet och därmed inom ramarna för respektive budget. Om inget annat redovisas i samband med insatser, eller om särskilda satsningar inom Landstinget tillkännages, skall insatser där budgetering saknas hanteras inom respektive centrums ordinarie budgetprocess. Uppföljning För att säkerställa mätbarheten och underlätta möjligheterna att följa upp insatser, delmål och huvudmål har de flesta insatser sammankopplats med en eller flera indikatorer. Folkhälsoenheten ansvarar för uppföljningen av programmet, så väl löpande som slutrapportering. Uppföljningen utgår från framtagen uppföljningsplan. Handlingsprogrammets huvudmål Huvudmål Huvudmålsindikatorer Ansvariga 1. Minska antalet fall av STI. Antal diagnostiserade fall av STI. Smittskyddsenheten 2. Ingen smittspridning av HIV i länet. 3. Minska antalet oönskade graviditeter. Folkhälsoenheten studerar riskbeteende och risktagande bland ungdomar genom Landstinget Kronobergs barnoch ungdomsenkät. Antal som smittats av HIV i länet. Antal genomförda aborter. Antal utdelade akut-ppiller. Kvinnokliniken Antal sålda akut-p-piller. Folkhälsoenheten
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 7 (20) Handlingsprogrammets delmål och insatser 1. Att följa utvecklingen av sexuell och reproduktiv hälsa i ett långsiktigt perspektiv. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Kontinuerligt följa statistik rörande: aborter/reaborter, HIV/STI, preventivmedelsförskrivning, utdelning/försäljning av akutp-piller samt studera tillgänglighet av mottagningar och sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Sträva efter att presentera emidemiologiska data på ett tydligt sätt för landstingets ledning inför beslut. Följa upp och revidera handlingsprogrammet för sexuell och reproduktiv hälsa inför 2015. Folkhälsoenheten sammanställer data. Folkhälsoenheten utvecklar Barn- och ungdomsenkäten rörande delen sexuell och reproduktiv hälsa. Folkhälsoenheten presenterar epidemiologiska data för landstingets ledning inför beslut. Folkhälsoenheten inhämtar dokumentation från preventörer via uppföljning samt genomför revidering. Kvinnokliniken Smittskyddsenheten 2. Att fortsätta det pågående arbetet i etablerade samverkansgrupper. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Fortsätta arbetet med interna preventörer i Landstingsgrupp för sexualitet och hälsa. Fortsätta arbetet med interna och externa preventörer i länsgemensam STI-grupp. Fortsätta arbetet i kunskapscentrat Adlon efter överenskommelse. Folkhälsoenheten dokumenterar arbetet. Interna och externa preventörer Kunskapscentrat Adlon
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 8 (20) 3. Att synliggöra preventörer som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa i syfte att uppmuntra samverkan. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Genomföra inventering av preventörer och samverkansgrupper i länet som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa. Upprätta kontaktlista med preventörer och samverkansgrupper samt beskrivning av samtligas verksamheter. Göra kontaktlistan tillgänglig både internt och externt på ltkronoberg.se och 1177.se/Kronoberg Folkhälsoenheten genomför inventering. Folkhälsoenheten sammanställer kontaktlista samt gör regelbunden uppdatering. Folkhälsoenheten publicerar kontaktlista på ltkronoberg.se och 1177.se/Kronoberg 4. Att samverka med elevhälsovård i utåtriktad verksamhet. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Ungdomsmottagningar fortsätter verka för att mottaga elevbesök från högstadieskolor samt genomföra informationsbesök och informera vid föräldramöten på högstadieskolor. Ungdomsmottagningen i Växjö fortsätter att samverka med gymnasieskolor genom att erbjuda utbildning av informatörer. Ungdomsmottagningar skapar arbetsgrupp för diskussion kring uppdrag och riktlinjer för utåtriktad verksamhet mot skolor. Ungdomsmottagningen dokumenterar antal mottagna elevbesök från respektive högstadieskola samt antal genomförda informationsbesök och föräldramöten på respektive högstadieskola. Ungdomsmottagningen dokumenterar antal utbildade informatörer samt antal gymnasieskolor som samverkat. Vårdutvecklare på kvinnokliniken ansvarar för att sätta samman arbetsgrupp samt dokumenterar antal möten per år. Elevhälsovård
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 9 (20) 5. Att mottagningar är tillgängliga samt erbjuder provtagning av HIV/STI och rådgivning om sexuell och reproduktiv hälsa. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Verka för drop in (öppen mottagningstid) för provtagning av HIV/STI och rådgivning. Berörda mottagningar redovisar antal timmar drop in per vecka/år. Erbjuda och genomföra uppföljande samtal med personer som diagnostiserats HIV-positiva och till deras närstående. Erbjuda stödsamtal/kuratorkontakt till patient i samband med abort. Verka för att mottagningar som vänder sig till handlingsprogrammets målgrupper har ett öppet och inbjudande klimat för killar/män, genom öppen mottagningstid och jämställd personalrekrytering. Infektionskliniken genomför och dokumenterar antal genomförda uppföljande samtal med HIVpositiva och närstående, i relation till antal diagnostiserade. Kvinnokliniken dokumenterar antal genomförda samtal. Berörda mottagningar dokumenterar antal timmar öppen mottagning för killar/män och antal män inom personalen.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 10 (20) 6. Att egenprovtagning av klamydia erbjuds. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Fortsätta dela ut klamydiatest för egenprovtagning. Fortsätta erbjuda klamydiatest för egenprovtagning via webben. Marknadsföra klamydiatest för egenprovtagning. Följa upp organisationen kring egenprovtagning av klamydia. Kvinnokliniken, hudmottagning och vårdcentraler delar ut och dokumenterar antal utdelade klamydiatest. Kvinnokliniken erbjuder och dokumenterar antal beställda klamydiatest respektive genomförda egenprovtagningar via webben. Kvinnokliniken och folkhälsoenheten ansvarar för genomförande. Kvinnokliniken följer upp organisationen kring egenprovtagning av klamydia. Berörda mottagningar Studenthälsan Elevhälsovård Informationsavdelningen 7. Att ha en god tillgänglighet av preventivmedel. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Försäljning av kondomer på berörda mottagningar. Fortsätta att samverka kring aktiviteter för att öka kondomanvändning. Subventionering av hormonella preventivmedel. Berörda mottagningar säljer kondomer. Folkhälsoenheten distribuerar och dokumenterar antal utdelade kondomer/år vid planerade aktiviteter. Kvinnokliniken aktualiserar eventuella frågor runt subventionering. Berörda mottagningar Elevhälsovård Studenthälsan Frivilligorganisationer
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 11 (20) 8. Att förbättra och utveckla smittspårningen. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Centraliserad smittspårning. Utgå från riktlinjer rörande hur långt kedjan av patientens sexuella kontakter ska följas upp i smittspårningen. Genomföra uppföljning av smittspårningsstatistik, bland annat genom befintlig smittspårarenkät. Smittskyddsenheten och kvinnokliniken genomför centraliserad smittspårning. Smittskyddsenheten och kvinnokliniken reglerar hur långt kedjan av patientens sexuella kontakter följs upp i smittspårningen. Smittskyddsenheten och kvinnokliniken genomför och dokumenterar uppföljning. Erbjuda utbildning till smittspårare. Smittskyddsenheten och kvinnokliniken erbjuder intern eller extern utbildning till smittspårare. Kunskapscentrat Adlon Externa preventörer
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 12 (20) 9. Att hälsobesök 18 inkluderar sexuell och reproduktiv hälsa. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Verka för att sexuell och reproduktiv hälsa inkluderas i hälsobesök för skolungdomar genom att bidra med informationsmaterial till elevhälsovård. Undersöka i vilken utsträckning hälsobesök genomförs med migranter samt om/hur sexuell och reproduktiv hälsa inkluderas i dessa. Erbjuda provtagning av HIV/STI i samband med hälsobesök för migranter. Folkhälsoenheten lyfter frågan om sexuell och reproduktiv hälsa med berörda preventörer när nya nationella föreskrifter om hälsobesök för migranter är fastställda. Folkhälsoenheten sammanställer vilket informationsmaterial de tilldelat respektive elevhälsovård. Folkhälsoenheten inhämtar information/statistik runt hälsosamtal med migranter från CambioCosmic. Elevhälsovård 18 Hälsobesök är ett begrepp som i detta fall inrymmer flera olika benämningar som används i länet, så som Hälsosamtal; Hälsoundersökning och Samtal om hälsa.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 13 (20) 10. Att sprida informationsmaterial om sexuell och reproduktiv hälsa. Insatser Fortsätta utveckla arbetet med kärleksbox och sexbox genom årlig uppdatering av material samt marknadsföring till skolor, fritidsgårdar och frivilligorganisationer. Anpassat informationsmaterial till målgrupperna ska finnas tillgängligt på mottagningar samt spridas via elevhälsovård, fritidsgårdar, studenthälsan, frivilligorganisationer, samhällsinformatörer och sociala medier. Uppdatera området sexuell och reproduktiv hälsa på hemsidorna ltkronoberg.se och 1177.se/Kronoberg och marknadsför landstingets verksamheter samt länka till nationella hemsidor inom området. Folkhälsoenheten verkar för att lyfta fram området sexuell och reproduktiv hälsa i tidningen Det goda livet. Genomförande/uppföljnin g Folkhälsoenheten genomför årlig uppdatering av kärleksbox och sexbox och ansvarar för marknadsföring samt dokumenterar antal gånger boxarna lånats ut. Mottagningar tillser att material finns tillgängligt. Folkhälsoenheten erbjuder och distribuerar material till elevhälsovård, fritidsgårdar, studenthälsan, frivilligorganisationer, samhällsinformatörer och via sociala medier samt dokumenterar det material som distribuerats. Folkhälsoenheten arbetar för att aktualisera området sexuell och reproduktiv hälsa på ltkronoberg.se och 1177.se/Kronoberg Mottagningar och folkhälsoenheten marknadsför landstingets verksamheter inom sexuell och reproduktiv hälsa på ltkronoberg.se och 1177.se/Kronoberg I samverkan med Skolor Fritidsgårdar Frivilligorganisationer Informationsavdelningen
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 14 (20) 11. Att erbjuda kompetensutveckling om sexuell och reproduktiv hälsa och de prioriterade målgrupperna. Insatser Genomförande/Uppföljning I samverkan med Fortsätta att erbjuda utbildning/fortbildning till hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom skola, särskola och fritidsgård. Landstinget fortsätter att erbjuda utbildning/fortbildning i kvalitetssäkrade rådgivningsmetoder (t.ex. MI) till hälso- och sjukvårdspersonal. Verka för att mottagningar arbetar utifrån ett HBTQ 19 - perspektiv bland annat genom att arbeta med HBTcertifiering samt synliggöra mångfaldsflagga. Folkhälsoenheten genomför och dokumenterar enhetens genomförda utbildningar samt vilken personal som utbildats. Folkhälsoenheten dokumenterar enhetens och övrigt genomförda utbildningar i kvalitetssäkrade rådgivningsmetoder samt vilken personal som utbildats. Folkhälsoenheten dokumenterar antal HBTcertifierade mottagningar samt antal mottagningar som har en synlig mångfaldsflagga. 19 HBTQ är en förkortning för Homosexull, Bisexuell, Transsexuell och Queer.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 15 (20) Bilaga 1 Nedan följer en förteckning över deltagare i arbetsgrupp och referensgrupp. Arbetsgrupp Ellie Mokus, verksamhetsansvarig, Noaks Ark Småland & Halland. Hanna Lunding, utredare folkhälsoenheten Landstinget Kronoberg. Lena Wingheim, barnmorska SESAM-mottagningen, Landstinget Kronoberg. Linda Vingren, samordnare Regionförbundet södra Småland. Louise Nygren, samordnare fritidsgårdar, Växjö Kommun. Maria Erensjö, barnmorska ungdomsmottagningen Växjö, Landstinget Kronoberg. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare folkhälsoenheten, Landstinget Kronoberg. Referensgrupp Anna Vinsell, representant RFSU Växjö. Anna Biesert, avdelningschef barnmorskemottagningen Ljungby, Landstinget Kronoberg. Ann-Sofie Arvidsson, skolsköterska, Växjö kommun. Arne Runehagen, smittskyddsläkare smittskyddsenheten, Landstinget Kronoberg. Camilla Karlsson, barnmorska, Linnéamottagningen. Eva Nilsson, barnmorska barnmorskemottagningen Älmhult, Landstinget Kronoberg. Eva Sandén, vårdutvecklare kvinnokliniken, Landstinget Kronoberg. Farad Khanghani, verksamhetsansvarig, Noaks Ark Småland & Halland. Håkan Ivarsson, distriktsläkare vårdcentralen Teleborg, Landstinget Kronoberg. Jeanette Andersson, skolsköterska, Växjö kommun. Joacim Benes, ordförande RFSL Kronoberg. Karin Akselsson, distriktssköterska flyktingmottagningen Lenhovda, Landstinget Kronoberg. Lena Lendahls, FoU-handledare FoU Kronoberg, Landstinget Kronoberg. Maria Larsson, kurator Studenthälsan, Linnéuniversitetet. Maria Falck, skolsköterska, Älmhult kommun. Sonja Svenmar Eriksson, sjuksköterska hudmottagningen, Landstinget Kronoberg. Therese Wahlström, socialsekreterare förvaltningen Arbete och Välfärd, Växjö Kommun. Åsa Andtskär, sjuksköterska Studenthälsan, Linnéuniversitetet. Dokumentet är sammanställt av Martina Eriksson och Hanna Lunding folkhälsoenheten Landstinget Kronoberg.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 16 (20) Bilaga 2 Sexuellt överförbara infektioner (STI) Förekomsten av sexuellt överförbara infektioner är ett folkhälsoproblem. De flesta könssjukdomar ger bara små eller inga besvär alls vilket kan göra att man lätt för sjukdomen vidare. Smittskyddslagen (2004:168) reglerar preventiva åtgärder för att förhindra att människor smittas av allmänfarliga sjukdomar. Smittskyddslagen fastslår att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Lagen beskriver vissa rättigheter och skyldigheter för den som är smittad eller misstänks bära på smitta. 20 Nedan följer några korta beskrivningar av de vanligaste sexuellt överförbara infektionerna. Informationen är hämtad från Socialstyrelsens Råd och fakta om sexuellt överförda infektioner samt från 1177.se. För ytterligare information se ursprungsbroschyr och 1177.se. 21 Gonorré Gonorré är en infektion som orsakas av en bakterie som oftast finns i urinröret, men som även kan förekomma i svalg och ändtarm samt i slidans slemhinna. Infektionen visar sig vanligen i form av flytningar från urinrör och sveda när man kissar. Infektionen överförs lätt och ger inte alltid några symtom. Gonorré behandlas med antibiotika. Obehandlad infektion kan leda till inflammation i äggledare samt bitestiklar. Den kan även leda till sterilitet. Herpes Herpes orsakas av olika virus. Ett ger utslag och blåsor på läpparna eller i munnen och sprids via kyssar och saliv. Ett annat virus ger samma symtom runt könsorganen. Detta sprids vid oskyddat vaginal-, oral- och analsex. Störst risk för smitta är under pågående utbrott av infektionen via till exempel sårvätska. Men det kan även smitta när symtom inte är märkbara. Herpesvirus från mun kan förekomma på könsorganen på samma sätt som herpesvirus från könsorganen kan överföras till munnen. En herpesinfektion börjar oftast som en rodnad/klåda, därefter kan vätskefyllda blåsor uppkomma som i sin tur kan brista och bilda sår vilket kan bidra till stor smärta. Andra symtom vid ett första infektionsutbrott kan vara hög feber, huvudvärk, svullna lymfkörtlar eller svårigheter att kissa. Herpes är en obotlig virusinfektion som ligger latent i kroppen efter smitta. Hepatit Hepatit orsakas av ett virus. Det finns olika varianter av hepatitinfektioner. Hepatit B är den variant som vanligen smittar via oskyddat sexuellt umgänge. Hepatit B kan även smitta via blod. Viruset orsakar inflammationer i levern och symtomen är vanligen feber, trötthet, illamående, ont i leder och minskad matlust. Man kan 20 Socialstyrelsen 2004. 21 Socialstyrelsen 2009b samt www.1177.se
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 17 (20) även få gulnade ögonvitor och gulfärgad hud, eftersom infektionen sätter sig på levern. Hepatit kallas därför även för gulsot. Det finns ingen särskild behandling av infektionen, den läker oftast ut av sig själv men kan även stanna kvar som en livslång infektion. Man kan vaccinera sig mot hepatit A och B. HIV HIV orsakas av ett virus humant immunbristvirus. Viruset överförs via oskyddade sexuella kontakter, vaginalt eller analt. Det kan även smitta via oskyddat oralsex samt via blod och bröstmjölk. Infektionen behöver inte ge några besvär men symtom som halsont, feber, utslag och svullna lymfkörtlar kan förekomma inledningsvis. Infektionen fortsätter att försvaga immunförsvaret även om symtomen försvinner. Det finns idag inga botemedel mot en HIV-infektion men det finns bromsmediciner. Har en person smittats av HIV bär personen infektionen livet ut. HIV kan leda till följdsjukdomen Aids. Klamydia Klamydia är en infektion som sprids genom oskyddat sex, vaginalt och analt. Det kan även smitta genom oskyddat oralsex och vid direkt kontakt med en infekterad slemhinna. Symtomen kan vara illaluktande flytningar från urinrör, sveda vid urinering och/eller värk i leder. Tjejer kan få blödningar mellan menstruationer och under samlag. Killar kan uppleva smärta och svullnad i pung. Det är dock vanligt att klamydia inte ger några symptom alls och många märker därför inte av att de blivit smittade. Infektionen kan ändå ge följdsjukdomar och spridas vidare. Behandling av klamydia görs med antibiotika. En obehandlad infektion eller upprepade infektioner kan orsaka följdsjukdomar så som infektion i livmoder och äggledare, problem med bitestiklar eller prostata, inflammation i leder samt sterilitet hos både kvinnor och män. Kondylom Kondylom är en infektion som orsakas av ett virus vid namn humant papillomvirus (HPV). Kondylom sprids via oskyddat sex och visar sig vanligen som vårtor runt könsorganet, ändtarmsöppning eller urinrörsmynning. Andra symtom kan vara klåda, hudsprickor, små blödningar och sveda. Infektionen kan finnas i kroppen mellan några månader och upp till ett år innan den bryter ut. Vårtorna kan behandlas med kräm, men kan också frysas eller brännas bort. HPV-viruset läker ut och vårtorna kan också försvinna av sig själva. Vissa virustyper som är besläktade med kondylom och sprids på samma sätt kan orsaka cellförändringar i underlivet hos kvinnor. Det är därför viktigt att göra cellprovskontroll regelbundet. Syfilis Syfilis är en infektion som orsakas av en bakterie som kan sitta i könsorganens slemhinnor, ändtarm, mun eller svalg. Infektionen sprids vid oskyddat sex. Syfilis kan även spridas via blod. Det kan dröja mellan 2 veckor till 3 månader innan infektionen leder till några symtom och ibland ger infektionen inga symtom alls. Symtomen är inledningsvis sår på könsorgan, runt ändtarmens öppning eller i munhålan. Syfilis behandlas med penicillininjektioner. En obehandlad syfilisinfektion kan ge en rad följdsjukdomar samt uppkomma i flera
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 18 (20) olika stadier. De olika infektionsstadierna har olika symptom och påverkan. Syfilis kan leda till fjällande utslag, feber, håravfall och vid graviditet kan infektionen leda till svåra skador på fostret.
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 19 (20) Referenser Folkhälsoinstitutet (2008) Folkhälsopolitikens målområden. Hämtat via: http://www.fhi.se/om-oss/overgripande-mal-for-folkhalsa/ den 2011-05-27. Landstinget Kronoberg (2011) Lokal statistik från Smittskyddsenheten. Landstinget Kronoberg (2011) Lokal statistik från Kvinnokliniken. Regeringens proposition 2005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Hämtat via: http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/56/79/761552a3.pdf den 2011-09-20 Smittskyddsinstitutet (2011a) Statistik för hivdinfektion Hämtat via: http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion den 2011-05-27. Smittskyddsinstitutet (2011b) http://www.smi.se/statistik/klamydiainfektion/?y=2010#statistics-nav den 2011-11-08 Socialstyrelsen (2004) Smittskyddslagen 2004:168. Hämtat via: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/smittskyddsla gen den 2010-08-18. Socialdepartementet (2005) Prop. 2005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Hämtat via: http://regeringen.se/sb/d/108/a/55679 den 2011-05-27 Socialstyrelsen (2009a) Nationell handlingsplan för klamydiaprevention med fokus på ungdomar och unga vuxna 2009-2014. Hämtad via: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-180 Socialstyrelsen (2009b) Råd och fakta om sexuellt överförda infektioner. Socialstyrelsen (2011) Aborter 2010. Hämtad via: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18330/2011-6-1.pdf den 2011-08-17. UNAIDS (2010) Global Report Hämtad via: http://www.unaids.org/globalreport/documents/20101123_globalreport_ful l_en.pdf den 2011-11-08
LANDSTINGET KRONOBERG 2011-11-21 20 (20) World Health Organisation (WHO) (2006) Defining sexual health. http://www.who.int/reproductivehealth/publications/sexual_health/defining_ sexual_health.pdf den 2011-09-21 World Health Organisation (WHO) (2011) Prevention and treatment of hiv and other sexually transmitted infections among men who have sex with men and transgender people. http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9789241501750_eng.pdf 2011-10-04