Kalkning och försurning i Jönköpings län

Relevanta dokument
Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Vi kalkar för en levande miljö

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Bild 1. Syfte med bilden: Rubriken för materialet om försurning och kalkning.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

2.1 Miljöproblem Försurning

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Vad finns att berätta om denna rapport?

3. Bara naturlig försurning

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Sura sulfatjordar vad är det?

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

1. Vad är naturkunskap?

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

BIOLOGI = Läran om det levande

Försurning. Johan Ahlström

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar


Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kräftprovfisket 2005

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 010 Bolån

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Åtgärdsområde 138 Målenån

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Åtgärdsområde 010 Bolån

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Åtgärdsplan

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Stöd till fiskevården

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

EKOLOGISK KOMPENSATION

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Inga förändringar i alkaliniteten

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Sammanställning för åtgärdsområde 16. Kungsbackaån

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Kalka för livet! Hur kalkningen går till och varför det kalkas i Jönköpings län

Vad finns att berätta om denna rapport?

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Transkript:

Kalkning och försurning i Jönköpings län

orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet i en sjö eller ett vattendrag sjunker och blir lägre än vad som är naturligt. ph är ett mått på hur surt vattnet är. Försurning beror till stor del på utsläpp av svavel- och kväveoxid. Dessa gaser kommer från förbränning av kol och olja samt från bilarnas avgaser. Gaserna löser sig i vattenånga och bildar syror som sedan regnar ner till marken. Jönköpings län är extra känsligt för försurning, eftersom berggrunden i stora delar av länet är dålig på att neutralisera det sura regnet. Cirka 90 procent av utsläppen kommer från utlandet, varav en stor andel kommer från sjöfarten. För att bli av med det sura regnet i Sverige räcker det därför inte att vi själva minskar våra utsläpp, utan våra grannländer måste också minska sina utsläpp av svavel och kväve. 2.

känsliga arter försvinner Försurningen leder till att antalet växt- och djurarter minskar. Arter som flodkräfta, flodpärlmussla, mört och öring är direkt känsliga mot de höga aluminiumhalter som surt vatten medför. Andra arter som fiskgjuse och gädda, drabbas indirekt av försurningen när födan försvinner eller minskar. 3.

kalkning mot försurning Kalkning motverkar de negativa följderna som försurningen har i sjöar och vattendrag. Målsättningen är att höja det sura ph-värdet för att bevara eller återskapa det naturliga växt och djurlivet. Jönköpings län behöver stora kalkningsinsatser och idag åtgärdas cirka 700 sjöar och 150 mil vattendrag. Kalkning sker i alla kommuner i länet utom i Tranås, Aneby och Mullsjö. Länsstyrelsen, i nära samarbete med kommunerna, ansvarar för kalkningsverksamheten. Länsstyrelsen planerar, följer upp och utvärderar arbetet. Kommunerna ansvarar för detaljplaner och upphandlar entreprenörer som utför själva kalkningen. 4.

olika sätt att kalka Det finns olika sätt att kalka sjöar och vattendrag. Våtmarkskalkning är idag den vanligaste kalkningsmetoden i länet. Kalkningen sker vid vattendrag eller i områden med enbart små sjöar. Den kalkade våtmarken fungerar som ett filter för surt vatten. När det regnar sipprar kalk ut till vattendrag eller sjöar. För att sprida kalken används helikopter och den största delen av kalkningen sker på hösten. Sjökalkning innebär att kalken sprids från båt i främst stora sjöar eller från helikopter i mindre sjöar. Kalkningen sker oftast på hösten, för att inte störa djurlivet och för att vintern ofta är den suraste perioden. 5.

Musselinventering. Illustration: Länsstyrelsen i Jönköpings län. kalkningen följs upp För att ta reda på om kalkningen fungerar och att rätt mängd kalk hamnar där det ska, görs en stor uppföljning av kalkningens effekter. Det innebär att Länsstyrelsen och kommunen regelbundet tar vattenprover, provfiskar fisk och kräftor, tar prover på bottenlevande smådjur samt inventerar flodpärlmusslor. 6.

kalkning ger bra resultat Mätningar visar att det sura nedfallet har minskat mycket de senaste åren. Trots detta är problemet med försurning inte löst. De sura ämnena finns nämligen kvar i mark och vatten under en lång tid framöver. Kalkning, som i dagsläget är den enda metod som finns för att motverka försurning, är en sorts konstgjord andning och löser inte själva orsaken till försurningen. Tack vare återkommande kalkning finns det nu liv i sjöar och vattendrag, där fiskar tidigare var försvunna eller hade svårt att föröka sig. biologisk återställning I många fall räcker det inte med att enbart höja phvärdet för att en sjö eller ett vattendrag ska få tillbaka de växter och djur som fanns innan försurningen. Det kan även behövas så kallad biologisk återställning. Det kan innebära att man öppnar vandringsvägar för fisk eller återställer vattenmiljöer. Ibland är inte ens sådana insatser tillräckliga. Då måste utslagna arter som till exempel flodkräfta, öring och mört, sättas ut i sjön eller vattendraget på nytt. 7.

För mer information kontakta Länsstyrelsen eller din kommun. Länsstyrelsen i Jönköpings län Hamngatan 4 551 86 Jönköping Telefon: 036-39 50 00 E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jonkoping Producerad av Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2010. Upplaga: 500 ex. Tryckeri: Tabergs tryckeri AB