BSAB-systemet utvecklas avseende va-arbeten

Nya koder och rubriker i anslutning till Anläggnings AMA 98 BSAB-systemet utvecklas avseende va-arbeten Stockholm Vatten har i samarbete med Svensk Byggtjänst utarbetat nya koder och rubriker i BSAB-systemet avseende va-arbeten och som ansluter till Anläggnings AMA 98. Dessa koder och rubriker ingår även i nya SVAMA 2003, Stockholm Vattens Allmänna Material- och Arbetsbeskrivning för lednings- och markarbeten. Lars Åke Lyckhult Lars Åke Lyckhult är civilingenjör och ansvarig för materialoch teknikutveckling på ledningsnät på Teknikavdelningen inom Stockholm Vatten. För arbeten med ledningsnät, tunnlar, pumpstationer och markarbeten används såväl traditionell teknik som en mängd nya metoder för schaktfritt ledningsbyggande och ledningsrenovering. Arbetena upphandlas genom ett normalt upphandlingsförfarande utifrån sedvanliga tekniska beskrivningar och mängdförteckningar upprättade i anslutning till AMA. Handlingar för specifika objekt upprättas genom egna projektörer eller med hjälp av konsulter. Det är därvid viktigt att beskrivningar upprättas från ett gemensamt underlag. Av denna orsak använder Stockholm Vatten en egen framtagen beskrivningsmall kallad SVAMA, som står för Stockholm Vattens Allmänna Material- och Arbetsbeskrivning för led- nings- och markarbeten och som ansluter till Anläggnings AMA 98. SVAMA Texterna i SVAMA är utarbetade dels utifrån Stockholm Vattens krav och praxis avseende funktion och livslängd, dels utifrån bolagets omfattande erfarenhet av byggande i egen regi och på extern entreprenad inom Stockholm stad och Huddinge kommun. I och med att Anläggnings AMA 98 gavs ut påbörjades en anpassning av Stockholm Vattens anvisningar till denna. Den nya strukturen i AMA 98, som bygger på det nya branschgemensamma klassifikationssystemet BSAB 96, möjliggör en tydligare beskrivning av van- 8 AMA-nytt Anläggning 1/2003

ligt förekommande arbetsmoment, som tidigare inte upplevts ha någon självklar eller tydlig hemvist i AMAs struktur. BSAB 96 skapar vidare förutsättningar för att upprätta bättre kostnadskalkyler. Omarbetningen av anvisningarna samt nya metoder och nya material inom va-verksamheten har skapat ett behov av att komplettera BSAB-systemet med nya koder och rubriker. T ex finns i Anläggnings AMA 98, till skillnad mot i Mark AMA 83, inga koder och rubriker för olika fall av anslutningar av rörledningar. Med dagens olika ledningssystem och många skiftande materialslag har behovet av ett strukturerat system för anslutningar visat sig vara synnerligen stort. Ambitionen i arbetet med att skapa nya koder och rubriker har varit att dels följa strukturen i klassifikationssystemet BSAB 96, dels att resultatet skall vara till nytta för hela va-branschen. Ett samarbete har därför ägt rum mellan Stockholm Vatten AB, Svensk Byggtjänst AB och Dan Ekbäck vilket nu resulterat i att Svensk Byggtjänst fastställt ett antal nya koder och rubriker. Nedan följer en kort presentation om syftet med de nya koderna och rubrikerna med exempel på tillämpningar. Undersökningar BBB.1812 Utförda undersökningar av förekomst av föremål på sjöbotten och BBC.1812 Undersökningar av förekomst av föremål på sjöbotten avser redovisning av utförda respektive beställda undersökningar avseende förekomst av sten, block, sjunktimmer e d i samband med läggning av sjöledningar. Under koden och rubriken BFG.2 Rensning av sjöbotten kan krav på rensning och borttagning av hindrande föremål o d anges. BBB.36 Befintliga vägar, gator o d och BBC.36 Undersökningar av vägar, gator o d avser redovisning av tjocklek på befintlig vägbeläggning eller förekomst av stenbeläggning under asfalterad yta respektive beställd undersökning av motsvarande förhållanden. Koderna och rubrikerna BBB.381 Befintliga energibrunnar och BBC.381 Undersökningar av energibrunnar behövs p g a den allt vanligare förekomsten av energibrunnar på stora djup vilka påverkar både planering och drivning av bergtunnlar. Koderna och rubrikerna avser redovisning av kända förhållanden respektive AMA-nytt Anläggning 1/2003 beställd undersökning av befintliga energibrunnar och deras utbredning. Hjälparbeten BCB.7181 Tillfälliga utspetsningar mot betäckning o d och BCB.7182 Tillfälliga kantstöd, slirstockar o d avser arbeten som utförs separat. Provisorisk va-försörjning åt allmänheten är nödvändig i samband med ledningsarbeten på va-nätet, se figur 1. Omfattningen anges i de administrativa föreskrifterna medan avsnitt för beskrivning av hur va-försörjningen tekniskt skall anordnas har saknats. Koderna och rubrikerna BCB.811 Tillfälliga anordningar för vattenförsörjning, BCB.812 Tillfälliga anordningar för avlopp och BCB.82 Tillfälliga anordningar för gasförsörjning avser provisorisk vattenförsörjning, förbiledning av avloppsvatten samt gasförsörjning. Under BCB.812 skall anges det flöde som entreprenören åläggs att omhänderta, dels vid torrväder och dels vid regn. Rivning och återställning Nya koder har skapats för fabrikstillverkade refuger och trafikdelare av betong. För rivning av refugelement används BED.1581 Figur 1. Bilden visar tillfällig anordning för vattenförsörjning, BCB.811, med s k förbiledning. Förbiledningen är den tillfälliga slangen från servisledning i bildens nedre högra del till anslutning till befintlig ledning i bildens övre del. Bilden visar även spolning av ny tryckt vattenledning efter rörspräckning av gammal ledning. Stockholm Vatten AB som ägs av Stockholm Stad och Huddinge kommun, ansvarar för vaverksamheten inom Stockholm stad och Huddinge Kommun och genomför årligen entreprenadarbeten på vatten- och avloppsledningsnätet till en kostnad av ca 320 miljoner kronor. Dan Ekbäck har varit projektledare för MER 2002 Anläggning och för Anläggnings AMA 98. Han har varit verksam vid Svensk Byggtjänst. 9

Uppsättning av fundament, stolpar och skyltar Avsnitt DEF FÖRTILLVERKADE FUNDA- MENT, STOLPAR, SKYLTAR M M har kompletterats med uppsättning av sammansatta enheter som skall prissättas tillsammans, t ex fundament, stolpar och skyltar. Koden och rubriken DEF.01 Förtillverkade enheter bestående av fundament, stolpe och skylt används till stolpfundament, skyltstolpar och skyltar för väg eller information. Koden och rubriken DEF.02 Förtillverkade enheter bestående av fundament, stolpe och ljusarmatur eller trafikljus används till vägbelysning på stolpe, på spännlina eller trafikstyrningsanordning (trafikljus). Figur 2.Exempel på nytt refugelement. Rivning av refugelement, för nyuppsättning DEY.11 Refugelement av betong, se figur 2, och för återställande DGB.681 Återställande av refugelement. Tillfällig spont Tillfällig spont i Anläggnings AMA 98 har delats in tekniskt efter olika sponttyper. En rad nya koder har införts för berlinerspont som används frekvent vid ledningsbyggande i stadsmiljö. Ett exempel är BGB.231 Avsträvad berlinerspont för ledningsgrav. Under koden och rubriken CBB.82 Förschakt för spont kan föreskrift anges om förschaktning före spontslagning i gatumark med t ex överasfalterad gatsten. Lastutbredning CDB.522 Lastutbredning med plåt för ledning avser avstyvade eller korrugerade stålplåtar som används istället för rustbäddar av trä i mjuka rörgravsbottnar. CDB.532 Lastutbredning med betongavjämning för ledning används vid stora ledningsdimensioner och små lutningar i bergrörgrav där det är viktigt att undvika att ledningen får en ojämn ledningsprofil. Geotextil DBB.1217 Materialskiljande lager av geotextil i ledningsgrav i berg kan vara aktuellt för rörgravar i kraftigt uppsprucket eller trasigt berg. Platsgjutna brunnar och kammare Kapitel PD BRUNNAR O D I MARK avser prefabricerade brunnar och innehåller ett stort antal brunnstyper uppdelade efter utformning och funktion. Många brunnar eller kammare måste dock p g a sin storlek platsgjutas med betong. I Anläggnings AMA 98 finns dock endast koden och rubriken EBE.21516 Platsgjuten brunn. Beroende på användningsområden måste olika miljökrav kunna ställas på platsgjutna brunnar. Koden och rubriken EBE.21516 Platsgjuten brunn utgår därför och ersätts med EBE 2154 Platsgjuten brunn, kammare e d. Under denna kod och rubrik har tillförts EBE.21541 Platsgjuten brunn, kammare e d på avloppsledning, EBE.21542 Platsgjuten brunn, kammare e d på skyddsledning för va-ledning m m, tömningsledning e d, EBE.21543 Platsgjuten brunn, kammare e d för anordning på tryckrörsledning och EBE.21546 Platsgjuten avskiljningsbrunn. För ytterligare uppdelning kan okodade rubriker användas under respektive kod och rubrik. För platsgjutna bassänger i t ex pumpstationer, vatten- respektive reningsverk kan nya koder under EBE.2155 Platsgjuten bassäng användas. Kompletteringar av sakvaror I avsnittet NBC KOMPLETTERINGAR TILL VÄGGÖPPNINGAR M M I ANLÄGGNING har skapats kod och rubrik för port till tunnel NBC.2311 Portar av allmänt konstruktionsstål, figur 3, och kod och rubrik NBC.284 Skibord, figur 4, som avser installation av anordning för bräddning i brunn och kammare eller för reglering av vattennivå i ledningsnät. I avsnittet NBJ för tillträdes- och skyddsanordningar respektive NBK för trappor m m finns nya koder och rubriker för stegar, skyddsräcken och trappor. Dessa kan användas för uppstigningsöppningar i brunnar och kammare. 10 AMA-nytt Anläggning 1/2003

Figur 4. Exempel på skibord i platsgjuten brunn. Figur 3. Exempel på port av allmänt konstruktionsstål. Rörledningar i anläggning Kapitel PB RÖRLEDNINGAR I ANLÄGGNING har kompletterats med PB-.311 Ledning av oisolerade raka kopparrör, som t ex kan avse vattenservisledningar av koppar. Anslutningar av rörledning Avsnitt PCB ANSLUTNINGAR AV RÖRLED- NING TILL RÖRLEDNING M M avser anslutning genom hopfogning av rör eller rördelar av olika material eller av rör eller rördelar vars prefabricerade fogdel kapats bort. Fogning av rör eller rördelar med prefabricerad fogdel av samma typ och material ingår i läggning av rör och anges därför i avsnitten under kapitel PB- för respektive rörläggningsmetod. Den största förändringen avseende antalet koder och rubriker gäller avsnittet PCB, som i Anläggnings AMA 98 endast innehåller ovan nämnda huvudrubrik. En ny kodstruktur har utarbetats som i första nivån avser typ av media: PCB.1 Anslutningar av va-ledningar PCB.2 Anslutning av gasledningar PCB.3 Anslutning av dränledningar PCB.4 Anslutning av värmeledningar e d Nästa nivå i indelningen avser typ av anslutning, varvid siffra 1 står för axiell anslutning och siffra 2 står för anslutning med anborrning, grenrör e d. Begreppet axiell anslutning avser här hopfogning av rör eller rördelar placerade längs samma axel, i samma riktning och som inte innebär en förgrening eller ett avstick. Detta avser såväl servisledning som huvudledning. Anslutning med anborrning, T-rör e d eller anslutning med anborrning, grenrör e d avser förbindelse av rör eller rördelar i sidled dvs med vinkel mot huvudriktningen, se figur 5, och således inte axiell anslutning. Anslutning med anborrning används t ex för anslutning av servisledningar. AMA-nytt Anläggning 1/2003 För va-ledningar blir nästa nivå i koden en uppdelning i tryckledning respektive självfallsledning enligt följande: PCB.111 Axiell anslutning av tryckledning PCB.112 Axiell anslutning av självfallsledning PCB.121 Anslutning med anborrning, T-rör e d av tryckledning PCB.122 Anslutning med anborrning, grenrör e d av självfallsledning Figur 5. Exempel på anborrning enligt kod och rubrik PCB.12122 Anslutning med anborrning, T-rör e d av tryckledning av stålrör till annan tryckledning av stålrör. I detta fall för anslutning i vertikal led. På nästföljande nivå avser 4e siffran i koden materialet på den nya ledning som skall anslutas. T ex blir koderna under PCB.111 följande: PCB.1111 Axiell anslutning av tryckledning av gjutjärnsrör PCB.1112 Axiell anslutning av tryckledning av stålrör PCB.1113 Axiell anslutning av tryckledning av kopparrör PCB.1114 Axiell anslutning av tryckledning av betongrör PCB.1115 Axiell anslutning av tryckledning av plaströr Streck i tredje position i kod i avsnitt PB skall i beskrivning ersättas med bokstav för aktuellt förläggningssätt. Se vidare sid 273 i RA 98 Anläggning och artikel Ny systematik för rörledningar i Anläggnings AMA 98, i AMA-nytt Anläggning nr 2/2000. 11

Figur 6. Stockholm Vattens lathund för kodstruktur avseende anslutningar. 12 AMA-nytt Anläggning 1/2003

På nästa nivå, dvs den 5e siffran, avses materialet på den befintliga ledning till vilken anslutning skall ske. På denna nivå används siffran 4 för betongrör eller asbestcementrör men vid anslutning till självfallsledning även för lerrör. Se vidare texten i respektive rubrik samt figur 6, som illustrerar strukturen för röranslutningar som ett hjälpmedel att hitta rätt kod och rubrik. För ytterligare uppdelning får okodade rubriker användas under respektive kod och rubrik. Anslutning av ledning inifrån infodrad ledning anges under kod och rubrik under PCB.123 Anslutning med uppfräsning, anslutningsfoder o dyl av självfallsledning inifrån ledning. Anslutning av ny eller renoverad ledning till befintlig brunn anges under kod och rubrik under PCB.13 Anslutning av va-ledning till brunn, kammare e d. Monteringsbox PCC.25 Monteringsboxar för rörledning används för monteringsboxar, som måste installeras vid större avstängningsventiler e d, för att dessa skall kunna demonteras på lämpligt sätt. med stort stalp bestående av inbyggd stalpledning inuti brunnen. PDB.114 Nedstigningsbrunn av betong för rörtryckning avser prefabricerad sänkbrunn eller brunn för mottagningsstation vid rörtryckning. PDC.114 Nedstigningsbrunn av betong för tryckrörsledning med mätdon på ledning i brunn avser mätarbrunn för vattenmätare på t ex en vattenledning. PDC.115 Nedstigningsbrunn av betong för tryckrörsledning med inhängd stigarledning i brunn avser brunn med vertikal tryckrörsledning såsom vattenledning. PDY.3 Stigortsbrunn avser brunn för nedstigning till tunnel, kulvert e d. Anordningar för vattenuttag I avsnitt PEB AVSTÄNGNINGSANORDNING- AR M M I MARK har ett avsnitt införts för anordningar för vattenuttag. Koden och rubriken PEB.61 Dricksfontän avser dricksvatten- Korrosionsskyddsbehandlingar Under kod och rubrik PCD.1 Korrosionsskyddsbehandling av rörledningar i anläggning har kompletterats med ett antal koder och rubriker för diverse material för korrosionsskydd för olika tillämpningar. Inspektion och rengöring av ledning Koden och rubriken PCE.21 Yttre inspektion av ledning i mark avser inspektion av brunnar på rörledning i samband med renovering av brunnar enligt avsnitt PGC. Under avsnittet PCF RENGÖRING AV RÖRLEDNINGAR I AN- LÄGGNING har införts ett antal behovsprövade koder och rubriker för rengöring m m av valedningar med diverse mekaniska metoder. Figur 7. Dricksfontän på Djurgården, Stockholm. Figur 8. Vattenutkastare i närheten av Sofia kyrka i Stockholm. Reparation av rörledningar Koder för reparationer har införts på ett antal ställen i Anläggnings AMA 98. Ett helt nytt avsnitt PCG REPARATION AV RÖRLEDNINGAR I ANLÄGGNING har införts för det stora antal material och metoder som finns för reparation på va- och gasledningar, PCG.1 för rör och PCG.2 för fogar. Brunnar o d i mark PDB.113 Nedstigningsbrunn av betong med inbyggd stalpledning avser nedstigningsbrunn fontän på offentliga platser t ex i parker. PEB.62 Vattenutkastare avser anordning för att tappa upp vatten t ex på torg eller campingplatser. PEB.63 Tappställe med anslutning för slang e d avser tappvattenanslutning i mark för bl a båtar vid kaj. Renovering av rörledningar I avsnitt PGB RENOVERING AV RÖRLED- NINGAR har nya koder och rubriker fastställts för formpassade rör eller flexibla foder som skall dimensioneras efter krav för tryckledning eller självfallsledning. De nya koderna AMA-nytt Anläggning 1/2003 13

är PGB.11 Renovering av tryckledning eller självfallsledning med formpassat tryckrör, PGB.12 Renovering av tryckledning eller självfallsledning med formpassat avloppsrör, PGB.41 Renovering av tryckledning eller självfallsledning med flexibelt foder för tryckrör och PGB.42 Renovering av tryckledning eller självfallsledning med flexibelt foder för avloppsrör. Renovering av brunnar för avlopp m m I Anläggnings AMA 98 finns avsnittet PGC RE- NOVERING AV ANORDNINGAR, BRUNNAR M M PÅ RÖRLEDNING utan underordnade koder och rubriker. Utifrån nyutgivna VA- FORSK Rapport 2001-04, Handbok för renovering och ombyggnad av nedstigningsbrunnar har nya koder och rubriker skapats enligt följande: PGC.111 Renovering av brunn genom installation av flexibelt foder PGC.112 Renovering av brunn med beläggning genom sprutning e d PGC.113 Renovering av brunn med formpassat material som avser renoveringsmetoder. PGC.114 Renovering av brunn med tätning genom injektering PGC.115 Renovering av brunn med ilagning genom putsning och gjutning som avser metoder för reparation av brunn. PGC.116 Renovering av brunn genom installation av paneler e d PGC.117 Renovering av brunn genom installation av ny brunn i befintlig brunn som avser metoder för ombyggnad av brunn inuti en befintlig brunn. Märkning och skyltning Avsnittet YBB som avser märkning och skyltning för drift och underhåll har fått följande koder och rubriker: YBB.2 Skyltning för anläggning, YBB.23 Skyltning för tunnel, bergrum e d Figur 9. Skyltning i tunnel som visar längdmarkering. och YBB.231 Skyltning för tunnel. Sistnämnda koden och rubriken kan avse orienteringsskyltar eller skyltar för längdmarkering, se figur 9. Provning av anläggning Kod och rubrik YBC.33 Provning av svetsfogar på rör har fått underordnad kod och rubrik YBC.332 Provning av svetsfogar på rör av PE, som avser kontroll av stumsvetsning på rörledningar av polyeten där eventuellt läckage kan vara svårt att upptäcka t ex på sjöledningar. Kontrollplaner för anläggning En entreprenör skall normalt enligt kontrakt upprätta en kvalitetsplan över den kvalitetssäkring och egenkontroll som uppförandet av en anläggning erfordrar. Beställarens minimikrav på denna kvalitetsplan, för att anläggningens funktion och livslängd skall säkerställas, anges under YCQ.112 Kontrollplaner för rörledningar m m. Två nya koder och rubriker har skapats för dessa ändamål. Under YCQ.1121 Kontrollplaner för rörledningar i ledningsnät anges kontrollplaner för respektive rörläggningsmetod enligt kapitel PB och under YCQ.1122 Kontrollplaner för platsgjutna konstruktioner i ledningsnät anges kontrollplaner för platsgjutna betongkonstruktioner för va-ledningsnät. Dokumentation av tekniska prestanda I avsnittet YCR DOKUMENTATION AV TEK- NISKA PRESTANDA FÖR ANLÄGGNING har tillkommit koderna och rubrikerna YCR.1 Dokumentation av tekniska egenskaper för väg, plan, vegetationsyta, rörledning m m och YCR.12 Dokumentation av tekniska egenskaper för rörledningar m m. Under den sistnämnda koden anges krav på dokumentation från de tester eller laboratorieundersökningar som föreskrivs beträffande egenskaperna hos uthärdat renoveringsmaterial under kapitel PG RENO- VERING AV RÖRLEDNINGAR M M I AN- LÄGGNING. Fortsatt utveckling De i AMA-nytt Anläggning, Beskrivningsdel nu presenterade nya koderna och rubrikerna kommer i kommande nummer av AMA-nytt att förses med tillämpbara texter i lämplig omfattning. Efter att SVAMA nu färdigställts för ledningsnät har ett nytt projekt påbörjats i avsikt att skapa en motsvarande beskrivningsmall avseende pumpanordningar och pumpstationer, som ansluter till Anläggnings AMA 98. 14 AMA-nytt Anläggning 1/2003